Aftonblandets kampanj kan vara olaglig

Det brukar i Sverige anses självklart att det är bra att människor använder sig av sin rösträtt. Det finns, enligt den allmänna uppfattningen, ett egenvärde i att så många som möjligt röstar i allmänna val. Stolta brukar svenskar, särskilt sådana svenskar som har intresse för politik eller statsvetenskap, framhålla de höga röstsiffrorna i riksdagsvalen i jämförelser med de låga siffrorna i till exempel USA. "Sverige är en riktig demokrati", säger vi. "Vi tar de allmänna valen på allvar till skillnad från de mindre demokratiskt sinnade amerikanerna [eller vilka vi nu vill jämföra oss med]." De höga hästarna synkar dessvärre inte lika bra med inställningen till Europaparlaments-valet.

Min personliga inställning är att det inte alls är så självklart bra att fler röstar i ett val än färre. Den nu insomnade tidskriften Moderna Tider drev för några år sedan tesen att det är bättre att inte rösta alls än att rösta om man är okunnig. Det kan nog ligga en del i det. Den okunniga rösten kan låta sig påverkas av ovidkommande hänsyn, eller kan falla rent godtyckligt. Om man inte har någon som helst aning om hur Europaparlamentet arbetar eller vad det gör är det svårt att se en röst i sig som en vinst för demokratin.

Men det finns personer som har en annan inställning. Vissa av dem har dessutom mycket pengar att spendera. Aftonbladet har nu lanserat en kampanj för den "goda saken" att få så många som möjligt att rösta. "Vi går mot plånboken", skriver Aftonbladets Jan Helin. Som för att understryka det ogenomtänkta i argumentet att det i sig skulle vara viktigt med så många röster som möjligt tänker sig Aftonbladet att röstetalen kan gå upp genom att tidningen helt enkelt pröjsar människor att rösta. En röst i valet ger 500 kronor från tidningen. Och man behöver inte rösta på just de politiska intressen som äger Aftonbladet (majoritetsägare av Aftonbladet är LO). Generöst erbjuder tidningen oss pengar för att rösta över huvud taget. En röst på Sverigedemokraterna är lika förtjänta av de 500 kronorna som en röst på KPML (r) (om nu de ställer upp i valet). Men är det lagligt?

Mutbrott och bestickningsbrott kan föreligga i samband med val. Om någon till exempel tar emot bidrag från en viss person i en valkampanj under löften om efterföljande fördelar för den som betalat kan det falla under mutreglerna. Men i det här fallet kan det knappast vara aktuellt. Det finns däremot andra regler i brottsbalkens 17 kapitel som mer direkt tar sikte på den här typen av agerande. Så här sägs det i kapitlets paragraf 8:

"Den som vid val till allmän befattning eller vid annan utövning av rösträtt i allmänt ärende söker hindra omröstningen eller förvanska dess utgång eller eljest otillbörligen inverka på omröstningen, dömes för otillbörligt verkande vid röstning till böter eller fängelse i högst sex månader.

[...]
Den som mottager, låter åt sig utlova eller begär otillbörlig belöning för att i allmänt ärende rösta på visst sätt eller icke rösta, dömes, om det ej är mutbrott, för tagande av otillbörlig belöning vid röstning till böter eller fängelse i högst sex månader."

Enligt regelns första stycke är det straffbart att förvanska utgången av ett val, eller att "otillbörligen inverka på omröstningen". Vad betyder det? Regeln har inte tillämpats så många gånger. Att placera ut lätt förväxlingsbara röstsedlar har i vart fall ansetts vara ett otillbörligt inverkande på en omröstning. I ett annat fall har prövats om det kunde vara straffbart när en suppleant i valnämnden försökte påverka en person att rösta på visst sätt.

I den ofta använda kommentaren till brottsbalken sägs det tämligen kategoriskt att det inte kan vara straffbart att i sig försöka förmå någon att rösta, att utnyttja sin medborgerliga rättighet. Det är således helt lagligt att t.ex. erbjuda någon skjuts till vallokalen. Det tycks innebära - även om det kanske inte är helt säkert eftersom det här finns pengar inblandade - att Jan Helin på Aftonbladet inte begår något brott om han betalar för att folk skall gå till vallokalen. Om det däremot visar sig att Aftonbladet skulle undvika att betala ut pengar när någon säger sig rösta på ett visst parti, t.ex. om pengarna dras in när det visar sig att femhundringen riskerade gå till en röst på Nationaldemokraterna, så kan det ligga annorlunda till. Men så länge Aftonbladet håller sig från att styra röstningen tycks det vara tillåtet. Intressant vore därför om en blivande mottagare av Aftonbladets röstpengar testade tidningens demokratiska tolerans: Kan jag ta pengarna och rösta på vilket parti som helst?

Hur är det då för mottagaren av pengarna? Hon faller under regelns sista, ovan återgivna, stycke. Även här krävs det för ansvar nog att arvodet påverkar röstningen åt något håll. Men helt självklart kanske det inte är. Kan det anses som att man tar emot pengarna för att rösta på "visst sätt" om det sätt på vilket man röstar är att rösta över huvud taget (till skillnad från att inte göra det)? Kanske inte.

Men nog är det värt att i detta straffrättsliga sammanhang diskutera de principiella frågorna:
Är det lämpligt att reglerna tillåter kapitalstarka intressen köpa människors demokratiska engagemang? Är det bra för demokratin att kapitalstarka intressen får oengagerade medborgare att rösta i val som de kanske inte alls är insatta i? Finns det en risk i att de som läser Aftonbladet också delar Aftonbladets uttalade politiska ställningstagande och är därmed röstköpen i realiteten röstköp för vissa partier?