Inrätta ny myndighet för polisernas övertramp

Under de senaste veckorna har flertalet problem uppdagats inom polisen. Vi har fått höra poliser prata om ungdomar i Rosengård som "blattejävlar" och "apjävlar". Vid en intern utbildning på länskriminalen i Malmö användes namnexemplen "Neger Niggersson" och "Oskar Neger". Ett polisbefäl i Malmö har skämtat om en transsexuell kvinnas självmord och i Stockholm berättar en polis om de kränkningar han får utstå på grund av sin utländska bakgrund. Dessutom avslöjades i helgen att ett manligt polisbefäl i Kalmar län kallat en underordnad polis för "stationshora". Detta är bara några av de chockerande avslöjanden om en kultur inom polisen som kränker och diskriminerar och ett polisarbete som inte har utgångspunkten i alla människors lika värde.

Men är detta egentligen en nyhet?

Utredning på utredning visar på attitydproblem inte bara hos polisen utan hela rättväsendet. Personer med utländsk bakgrund tenderar att av bli bemötta på ett nedvärderande, bryskt, respektlöst, arrogant eller föraktfullt sätt av poliser, åklagare, försvarsadvokater eller domare. Det konstaterar Brottsförebyggande rådet i en rapport och enligt BRÅ upplevs attityden från rättsväsendet inte bara som kränkande, utan påverkar även möjligheten att bli hörd, trodd och att få sin sak prövad av rättsväsendet på likvärdiga villkor som personer från majoritetsbefolkningen.

Christian Diesen, professor i processrätt, konstaterar att invandrare riskerar fängelsestraff i högre grad än svenskar när det står och väger mellan en frihetsberövande påföljd och alternativ som villkorlig dom, skyddstillsyn eller samhällstjänst.

Vi kan alltså konstatera att rättsväsendet sedan länge lidit av en strukturell diskriminering av personer med utländsk bakgrund. Men får polisen ta det rättsliga ansvaret för de brott de begår i tjänsten, eller för den delen utanför tjänsten?

Författaren och journalisten Katarina Wennstam avslöjade i flera reportage i SVT år 2005 att det vanligaste brottet poliser begår utanför tjänsten är kvinnofridsbrott. Dessutom visade det sig att poliser som slagit eller trakasserat närstående kvinnor dessutom ofta får behålla jobbet. Det finns även vittnesmål om manliga poliser som lämnar pornografiska bilder i kvinnliga kollegors fack på jobbet samt sexuellt trakasserar på arbetsplatsfester.

Polisen är den av staten utsedda ordningsmakten med tillhörande våldsmonopol. Det innebär att polisen har ansvaret att använda sin ingripandemakt med lagboken som kompass. Rättsväsendet ska försäkra oss alla att rättvisa skipas. Utan allmänhetens förtroende kan inte polis, åklagare, domare eller försvarsadvokater arbeta.

Miljöpartiet vill därför inrätta en fristående myndighet som ska utreda brott som polis eller åklagare misstänks för. Det finns idag misstankar om att kårandan inom och mellan polis och åklagare gör att kollegors brottslighet inte utreds tillräckligt. År 2007 bordlade den statliga utredningen Summa summarum frågan om en fristående myndighet som utreder polisen och åklagare vid brottsmisstanke. Bland annat menade uttredningen att en viss del av personalen ändå måste komma från polisen eller åklagarmyndigheten, samt att det är för dyrt med en ny myndighet på området.

Men Miljöpartiet anser, liksom Sveriges advokatsamfund och Justitiekanslern med flera, att allmänhetens förtroende för rättsväsendet väger tyngre än de nackdelar som kan tänkas uppstå. Medborgarnas förtroende för rättsväsendet är stommen för rättsstaten och därför bör Sverige införa en fristående myndighet som utreder polis och åklagare vid brottsmisstanke

Det är dags för regeringen och Rikspolisstyrelsen att gå från ord till handling och bemöta de strukturella problemen med strukturella åtgärder. En fristående utredningsmyndighet är ett steg på vägen mot ett återupprättat förtroende för polis och åklagare.