I dagens skola skall en pojke helst vara en flicka

Jag känner igen allt du skriver om... mina tre pojkar har i under de drygt 40 år jag har haft barn att ta hand om utsatts för detta system mer och mer. Ett av de värsta exemplen på vad som kan komma ut ur ett liknande demokratiskt system är det här:

http://annhelenarudberg1.blogspot.com/2011/07/paranoia-i-norge.html

Jag håller med artikelförfattaren även om jag tycker en del har överdrivits.

Pojkar "fjantar" sig mer, vilket är ett uttryck för att de är uttråkade och vill använda andra inlärningsmetoder.

Skolan bör anpassas även för pojkar. Mer tävlingsinriktade utbildningsmetoder, mer problemlösning, mer dataspel och brädspel, mer övningar som kräver motoriska färdigheter.

Att kunna sitta och prata skvaller är inte social kompetens från en arbetslivssynvinkel. Att kunna samarbeta för att uppnå ett resultat är social kompetens. Här presterar tystlåtna "datanördar" bättre, då de fokuserar på det som krävs för att lösa sina arbetsuppgifter i stället för att prata om annat.

Samtidigt tar pojkar större plats, då de oftare pratar rakt ut. Det bör stävjas.

Skolan hänger inte med. De lär ut hur man skriver främst med penna och papper, trots att i stort sett ingen använder penna och papper utanför skolan. Alla använder mobiler eller datorer för skriftlig kommunikation.

Privatekonomi är på sin höjd ett marginaliserat ämne om det över huvud taget ingår i undervisningen, trots att det är en av de stora anledningarna till varför vi har "klyftor" i samhället. Politiker pratar bara om inkomster trots att utgifter påverkar precis lika mycket.

Artikeln förklarar bra varför slutbetygen för pojkar/flickor ser ut som de gör, vilket i sin tur leder till (orättvisan) att 60% av de som studerar på universitet är flickor. Men det är ändå en illusion. Det är inget problem att det inte är exakt 50/50 på universiteten. Det finns andra sätt att klara sig i livet. All sifferexercis med lagförslag om exakt fördelning är av ondo.

Detta sagt så tycker jag det vore det bra om slutbetygen speglade barnens kunskaper mer, och deras lydnadsnivå lite mindre.

"Håll er väl med grabbarna längst bak, som sitter och kastar snus i taket. Det är hos dem ni kommer att söka jobb sedan"

Intressant artikel, debatten om skolan skulle förbättras avsevärt om de som kan miljön skulle träda fram och komma med sin kritik, för att ge en sannare bild och lämna teorier om varför skolan ser ut som den gör idag. Läsvärt.

# Robert Petterson
Du slår huvudet på spiken!!

Dessutom presterar manliga forskare bättre eftersom det ger utdelning bland dom häftigaste tjerna! På äktenskapsmarknade står sig underutbildade män och överutbildade kvinnor sig sämst. Condolesa Rize hittade aldrig en partner.

Kära lärare och skolmyndigheter ställ krav på busgrabarna och låt dom som inte gör sin hemläxa sitta kvar efter skolans slut!

Glöm aldrig bort att skolan är där för att ge de kunskaper som behövs i livet även till grabbarna som kastar snus i taket!

http://www.eso.expertgrupp.se/Uploads/Documents/Hela%20rapport%202009_6.pdf

Niklas Stenlås. Institutet för framtisstudier. En kår i kläm. Läsvärt för den som vill få en exposé förfallet i skolan

Mycket bra artikel

Lärare bedömmer ickekonkurrens och icketävlande ??
Skolan går väl ut på att få så bra betyg som möjligt. Nu börjar jag förstå varför flickor har bättre betyg.

Hur funkar det ute i arbetslivet sedan då där det ofta är konkurrens och tävlande som gäller. Nä, nu har genusfanatikerna fått för mycket och säga till om.

Sluta experimentera med våra barn.

Utmärkt icke politiskt korrekt sammanfattning av tillståndet i den svenska skolan!

Kvinnodominansen bland lärarna måste äntligen tas på allvar. Tänk om det hade varit tvärtom - vilka ramaskrin!

Jag tror iallafall inte att Gudrun Schyman och genusforskarna är särskilt oroade eftersom det aldrig kan vara en orättvisa när kvinnor är i majoritet. Det vill man istället gärna se som permanent.

Fantastiskt bra artikel! Jag känner igen mig, men informationen om hur långt fallet har gått gjorde mig häpen. Och MiljöPartiet pratar om lönehöjningar som lösningen? Det känns ju som att första viktiga frågan är kompetensutveckling hos alla lärare i ämneskunskaper och i hur olika kön och grupper generellt påverkas av olika undervisningsmetoder. Kanske något för genusvetarna att ta fram. Fast rapporten får gärna vara befriad ifrån uttryck såsom "måste vi problematisera vad i killarnas beteende", "lärarna måste bli mer genusmedvetna" och liknande. Så den kanske borde läggas på någon riktig institutions bord. Frågan är bara vilken.

#2 Tomas Eriksson: Just det du skriver om papper och penna vill jag anmärka på. Papper och penna, och whiteboard och penna är uttrycksfulla verktyg som används jämt och ständigt i arbetslivet. Även om betydelsen minskar så har i alla fall jag på mitt sommarjobb på ett kontor upptäckt att Postit-lappar finns överallt och används hela tiden. Ska man försöka göra någon brainstorm i grupp så är ju whiteboard oundgängligt. Att skriva för hand är inte oviktigt. Men jag håller med om att man utbildar för sent och för dåligt på datorer. Läser ungarna fortfarande skrivstil månne? Det gjorde jag på min tid (jag slutade gymnasiet 2010 så det är inte så våldsamt länge sen). Det kan man ju stryka.

#11 Johannes Westlund

Jag menar inte att skolan ska sluta lära ut hur man skriver med penna och papper utan att fokus bör ligga på skriva med datorer. Så vi är nog överens.

Från artikeln: "Att pojkar oftare behöver en undervisning där de går från svårighet till svårighet, under lärarens ledning, ibland genom att tävla med varandra vet hon inte heller."

Klockrent. Minns från min egen parveltid hur vi ständigt och jämt tävlade i allt vad vi än gjorde. Var det inte kamp om vem som snabbast kunna lösa uppgifterna i matteboken så var det tävling för att se vem som mest kunde efterlikna Ayrton Senna och hans formel 1-bil på symaskinen i slöjden( vilket resulterade i ett stycke skadat finger då en av oss var lite väl järv i hur han rattade tygstycket under nålen).

Åh, herregud vilken klockren artikel! Har själv läst till lärare och praktiserat och det här är på pricken! För klassen, inte minst för pojkarna, blev det ett lyft när jag körde mycket katederundervisning med tydliga men samtidigt lekfulla auktoritetsförhållanden.

Den här saxar jag och sparar till vidare pedagogiska studier!

citat Settergren:

"I det genomsnittliga, svenska högstadieklassrummet sitter flickor i par och smågrupper och diskuterar skolarbetet samtidigt som de hinner småprata om allt annat som intresserar dem i så låg samtalston att den ideala, kvinnliga läraren inte märker detta. Flera pojkar sitter och smular sönder suddgummin, kastar små pappersbitar, väger på stolen, utmanar läraren genom att vägra ta av sig kepsen (som jag uppfattar som ett manlighetsattribut) och försöker imponera på sina killkompisar och utmana läraren med att uppföra sig "illa". Eller också har han anpassat sig så pass bra att han antingen flitigt studerar (som en flicka) men ensam, ibland i par eller sitter passiv."

Så där var det (ungefär) då jag gick i skolan också. Jag är född på 60-talet och tillhörde väl den första generationen som fick uppleva flumskolans gradvisa införande.

Skillnaden idag mot då jag gick i skolan, har jag förstått ligger i att lärarna inte konsekvent kan tillrättavisa de pojkar som beter sig dåligt. Jag minns det som att det fortfarande gick då jag gick i skolan.

De lärare jag diskuterat saken med påpekar ofta att den rättighetskultur vi har i dagens samhälle (inte bara i skolan) kan vara en av orsakerna boven till problemen. Det finns ingen balans mellan hur tungt rättigheter väger kontra skyldigheter. Detta utnyttjas förmodligen inte bara i skolan, utan helt enkelt överallt där individen kortsiktigt kan vinna något på det.

I och med den nya läroplanen (Lgr 11) har strävansmålen plockats bort helt från bedömningen av elevernas kunskaper. Dessa mål från Lpo 94 betonade elevernas färdigheter och förtrogenhet, alltså vad man "kan göra", till skillnad mot fakta och förståelse som mer beskriver vad man "kan".
Dessa förmågor beskrivs nuförtiden kanske mer genom begrepp som entreprenöriellt lärande och dyl., men detta begrepp har ingen central plats i den nya läroplanen.
Så man kan alltså förvänta sig att lärare framöver bör ställa tydligare krav på skriftligen dokumenterade kunskaper, och i mindre utsträckning väga in elevernas förmåga att "göra saker".

Vi får se om det fungerar, men politikernas idé är inte att låta eleverna spela mer data-spel och tävla i allmänhet. Om pojkarna ska få mer plats i den nya skolan alltså även de lära sig läsa och skriva, genom tydligare och hårdare krav på just detta.

Jag vet inte vad jag tycker om den saken, men jag vet att tänket i den nya läroplanen inte riktigt är i linje med artikelförfattarens analys av problemen.
Problemet som det beskrivs av politiker och tjänstemän är inte att pojkar inte har fått vara pojkar, utan att ingen har ställt krav på dem att de också måste lära sig läsa och skriva.

Jag delar dina erfarenheter. Som både f.d lärare och gymnasierektor kan jag konstatera att skolan nu alltmer inriktas på att betygsätta traditionellt kvinnliga goda egenskaper. Man kan inte heller bortse från att Gunilla Madegård har en poäng i sina påpekanden. När gymnasieskolan gjordes till en alltmer teoretisk skola, tappade de praktiskt lagda pojkarna ( de som senare blir samhällets stöttepelare i form av byggare, elektriker, rörmokare mm) intresset. Att sitta i ett klassrum och konkurrera med flickor när det gäller muntlig och skriftlig kommunikation är meningslöst menar dessa pojkar. Jag har själv under senare år haft Miljöteknik på YH för såväl kvinnor som män, och genomgående presterar kvinnor bättre resultat. Pojkarna behöver betydligt rakare kommunikation och "hårdare tag" för att de ska idas att göra sina uppgifter. Det kan man såklart ge dem som lärare, men det är inget som intresserar alla lärare. När de sedan kommer ut i yrkesliv är de mer jämställda. Männen tycks lära sig mer i kontakt med praktiken och kvinnorna i kontakt med teorin. Varför är inte jag man att svara på, men tyvärr så måste jag konstatera att det är på detta sätt.

Jag delar dina erfarenheter. Som både f.d lärare och gymnasierektor kan jag konstatera att skolan nu alltmer inriktas på att betygsätta traditionellt kvinnliga goda egenskaper. Man kan inte heller bortse från att Gunilla Madegård har en poäng i sina påpekanden. När gymnasieskolan gjordes till en alltmer teoretisk skola, tappade de praktiskt lagda pojkarna ( de som senare blir samhällets stöttepelare i form av byggare, elektriker, rörmokare mm) intresset. Att sitta i ett klassrum och konkurrera med flickor när det gäller muntlig och skriftlig kommunikation är meningslöst menar dessa pojkar. Jag har själv under senare år haft Miljöteknik på YH för såväl kvinnor som män, och genomgående presterar kvinnor bättre resultat. Pojkarna behöver betydligt rakare kommunikation och "hårdare tag" för att de ska idas att göra sina uppgifter. Det kan man såklart ge dem som lärare, men det är inget som intresserar alla lärare. När de sedan kommer ut i yrkesliv är de mer jämställda. Männen tycks lära sig mer i kontakt med praktiken och kvinnorna i kontakt med teorin. Varför är inte jag man att svara på, men tyvärr så måste jag konstatera att det är på detta sätt.

Modigt Maria Settergren.
Du berättar saker som man inte ska tala om för medborgarna för de kan då börja ifrågasätta vad som sker.
Detta gäller inte bara skolan utan inom område efter område. Sanningen får inte nå ut till den vanlige medborgaren!

Jag är så lyckligt lottad att jag fick gå i folkskolan, den av kulturmarxisterna så hatade "kunskapsskolan", där vi faktiskt fick lära oss om verkligheten och dessutom (helt emot vad som påstås) fick lära oss att vara kritiskt tänkande.
Det var ju just det, kritiskt tänkande, som flumpedagogerna anförde som anledning till att gång på gång ändra och ställa till oreda i skolväsendet.
Efter att ha följt mina barns skolgång så konstaterade jag att med "kritiskt tänkande" menades att skolan skulle tala om vad de skulle vara kritiska emot och det var övertydligt att 68:orna tagit kommandot i skolorna.
Där är vi än idag ...
Sverige har genom åren producerat en mängd uppfinnare som skapat industrier runt sina uppfinningar. Detta har varit till Sveriges fromma under hela 1900-talet och är det fortfarande om än i falnande grad.
Kan någon nämna någon svensk uppfinnare av rang, förutom Håkan Lans, efter t ex 1980?

Re: #16 Patrik Dahlberg, 2

"På vilket sätt är det orättvist att flickor som anstränger sig och arbetar i skolan får högre betyg än de som inte gör det? Allt annat hade ju faktiskt varit hårresande orättvist."

Du har inte tänkt igenom situationen. Ett betyg är inte en exakt sanning. Artikeln visar just hur "kvinnliga" egenskaper ger högre betyg i dagens svenska skola. Pojkar är inte alls dummare, de får bara lägre betyg eller motiveras inte lika bra i en "sitt still och räck upp handen"-skola.

Det räcker med att se på Högskoleprovet, där män alltid har högre poäng. Tidigare hade de ÄNNU högre poäng, så man ändrade proven och la in lite frågor om virkning, maträtter och mode för att få upp kvinnopoängen. Vilket visar hur man kan manipulera för att få det resultat man vill. En feminist skulle hävda att alla matematiska frågor i högskoleprovet är manipulativa, de gynnar män. Men å andra sidan, är det maträtter eller ekvationer som våra högskolestuderande ska kunna?

Tack för en bra artikel. Skrämmande läsning.

Klockrent!!!!!!!!

Du ger ord åt det de flesta innerst inne tycker men inte vågar uttrycka av varierande skäl.Plocka fram titlarna igen så statusen på läraryrket höjs och ställ disciplinära krav på eleverna, det mår de bättre av senare i livet.

Den moderna skolan är en produkt av en misslyckad ideologi.Se på Tyskland, där niar, bockar niger eleverna för sina lärare, här skulle väl ungarna känna sig kränkta

#25 leif w-n

"Modigt Maria Settergren.
Du berättar saker som man inte ska tala om för medborgarna för de kan då börja ifrågasätta vad som sker."

Intressant att du lyckas få innehållet i denna artikel till sanningssägande om ett konspiratoriskt tillstånd i skolan.

Det tankestoff som presenteras i denna artikel är inte nytt, det är inte direkt originellt, det har inte undanhållits någon, delar av det har vi sett spaltmeter av under senare tid.

Artikeln är inte heller helt fel ute i alla saker, men det finns en hel del problem bland grundantaganden och problemformuleringar.

Göran Persson kommunaliserade skolan, och det har visat sig att kompetensen i vissa kommuner, och på vissa skolor, inte alls har varit tillräcklig för att realisera den abstrakta mål-styrning som Lpo 94 (Bildt-regeringen) innebar.

Det var dock inte Persson utan främst Sveriges kommunförbund (idag SKL) som drev igenom linjen: "Undervisning undviker vi helt".
Jag tror precis som artikelförfattaren att det var ett delvis feltänk där, som dock råkade passa in i kommunernas strävan att "effektivisera lärarrollen" (d.v.s. sänka de kortsiktiga kostnaderna för skolverksamheten efter krisåren med underskott som följd).
det har kostat oss en hel del att sanera den svenska ekonomin, och kommunaliseringen var inte bra för skolan, men det blev ordning på finanserna i landet.

Visst finns det många elever i skolan som behöver mer tydlighet och mindre självständiga studier, och visst kan jag som lärare tycka att detta gäller för killar i högra grad än tjejer ( 100% betingat av sociala faktorer och till 100% betingat av biologiska faktorer, man kan inte skilja på arv och miljö i denna sak, då de ständigt är i samspel).

Men den nya läroplanen Lgr 11 innebär inte att "pojkar kommer få vara pojkar" i högre utsträckning, åtminstone inte i den mening som artikelförfattaren gör gällande.
Perssons skola var nog mer tillåtande mot de pojkar som gärna vill leka mer och läsa mindre i skolan.

För att kunna nå kunskapskraven för betygen A och B i det nya systemet så kommer det behövas ännu mera skriftlig dokumentation av kunskaperna.
Pojkar kommer inte kunna fortsätta "vara pojkar" om de vill konkurrera med tjejerna i denna "nya skola".

De kunskaper som beskrivs i Lgr 11 är processinriktade precis som i Lpo 94. Kunskapsbegreppet har inte alls blivit absolut, men eleverna kommer få högre krav på sig när det kommer till att visa på sina kunskaper.

Att t.ex. ha utvecklat ett väldigt starkt strategiskt tänkande genom att spela World of Warcraft med sina kompisar, kommer inte vara en merit i denna (genom det centrala innehållet) mer tydligt avgränsade "kunskapsskola".

I den skola vi har haft fram till idag har det faktiskt varit möjligt att även väga in sådana mer abstrakta färdigheter och förmågor i bedömningen. Detta är inte längre möjligt när strävansmålen (som tydligare betonar att eleven ska kunna göra saker) helt har lyfts ur kapitlet om kunskaper i läroplanen.
De gamla strävansmålen finns nog i vis mening med i de övergripande målen för skolan även i Lgr 11, men de ska inte vara underlag för bedömning.

I den nya skolan måste pojkarna lära sig att läsa och skriva ordentligt, om de ska ha en chans att konkurrera om betygen.

Självklart finns det ingen direkt motsättning mellan att spela "data-spel" och läsa och skriva. Problemen uppstår när man uteslutande använder sin tid till den ena saken.

Allt fler tjejer spelar idag data-spel, så låt oss hoppas att fler killar börjar ägna lite tid till att lära sig läsa och skriva.

Gunilla Madegård du kritiserar andra personer hej vilt här i kommentarerna men jag har svårt att tyda vad du personligen har för åsikter om skolan?

Jag har ett exempel från den s k "verkligheten" som belyser skillnaden i undervisningsmetoder. I skolan (låg- och mellanstadium) som mina barn går i och tidigare har gått i hade man tidigare åldersblandade klasser. Eleverna satt i grupper vid olika bord och alla sysslade med olika saker, kallas tydligen individuellt anpassad undervisning. Vid besök i klassen konstaterade jag att detta för vissa betyder att rita, för andra att prata med andra eller gå omkring i klassrummet. En del gjorde även uppgifter i mattehäftet eller lärde sig att skriva. När eleverna från denna skola skulle börja på högstadiet i centralorten visade det sig underligt nog att kunskaperna inte höll måttet och att de inte alls hade samma nivå som de från andra platser i kommunen. Åtgärd nummer ett blev då att samla alla elever som gick sista året i mellanstadiet i en egen klass. Man ställde bänkarna i rader och införde lärarledda lektioner. Fokus lades på de kunskaper som man behövde för att börja i högstadiet. Detta resulterade märkligt nog i att eleverna redan efter första året nu låg i topp när de började på högstadiet. Skillnaden mellan pojkar och flickor vet jag inget om men jag tror att mer styrda lektioner generellt är nödvändigt för pojkar.

#36 Jan Dalmyr

"En friskola fri från genusfaschister och med 50% män i lärarkåren. På det sättet grusar vi genusfascisternas "grand plan"."

Jag måste upplysa herrn om att det inte är Genusfascisterna som styr den svenska skolan, det gör i första hand Utbildningsdepartementet med Jan Björklunds stab.
Men du kanske sitter med någon finfin information om att genusfascister har infiltrerat utbildningsdepartementet i det fördolda?

Nej vänta nu, de behöver inte göra det, de arbetar ju helt öppet och genom demokratisk diskussion.

Förresten så kan inte friskolor göra några undantag när det kommer till de där med genusperspektiv, alla skolor har en läroplan att följa serru.

#37 Jan Dalmyr

Man är inte Fascist bara för att man säger emot andra personer, och i synnerhet inte när man säger emot personer som uttalar i absoluta termer, i frågor som de har ringa kunskap kring.

Däremot är det aningen fascistiskt att komma släpande med konspirationsteorier om andra gruppers maktanspråk, när de i själva verket verkar i demokratisk ordning (som om att det skulle finnas en homogen genusfascist-klubb som verkar för en "Grand Plan", hör du inte hur fånigt det låter?)

#30 Gunilla Madegård,

Visst gynnar den logiska delen av högskoleprovet män. Finns dokumenterat på massor av ställen. Läs t.ex
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/mer-matte-i-nya-hogskoleprovet_5552777...

Prova att googla på "feminist högskoleprovet" så kan du läsa mer. I övrigt så är jag själv matematiker och är naturligtvis för att stora delar av Högskoleprovet är matematiskt. Vilket tydligen gynnar män.

#23 Gunilla Madegård. Jag vet inte vad jag ska svara - eller om jag ens borde - på din kommentar. Ser inte varken relevans eller syfte med kommentaren. Kanske är det så att hjärnan spårade ur logikspåret här när den språkliga dilettantens begåvning tilläts briljera?

#47 Jan Wiklund, Svara inte, det lönar sig inte. Det är som du skriver, urspårning (som vanligt)

#40 Oscar Olsson,
Utbildningsdept. har inte lyckats påverka så mycket ännu. Den gamla surdegen ligger fortfarande kvar.

Låt pojkar och flickor gå i olika klasser så att lärarna inte kan jämföra mellan könen mer än på kunskapsnivå. Enda chansen för en jämlikhet i feministiska Svenska skolan......

#51 Gunilla Madegård: Jag tänker inte blanda mig i sakfrågan men enligt legenden antagligen skriven på 400 talet före kristus som idag refereras till som den kristna "skapelseberättelsen", det vill säga första mosebok, första kapitlet, så åt både Eva och Adam av frukten, men Eva åt den något före Adam. Alltså har då om man ska använda den liknelsen till grund för någonting, vilket starkt kan kritiseras, båda könen koll på hur frukterna från Kunskapens Träd smakar.

Tragiskt att någon svensk har så dålig koll på den kristna skapelseberättelsen. Det är ju trots allt kulturarv som man bör känna till för allmänbildningens skull.

#44 Jan Dalmyr

"Det är en börda att lyssna på en gammal nuckas gnat men i goda vänners lag med mina bröder och ett gott öl så är livet bra. Detta är en tidlös sanning."

Det är inte precis någon som tvingar dig till att lyssna på "gamla nuckos" tjat här på Newsmill.
Det är väl bara att gå och ta den där ölen vetja.

Apropå genusfascism så är det intressant att se hur begreppet genus idag har förväxlats med radikal-feminism, inom vilken man ofta betonade patriarkalt förtryck.

Genusperspektivet ger oss möjligheten att undersöka och medvetandegöra hur "socialt kön", d.v.s. hur omgivningens förväntningar och vår sociala samverkan, bidrar till att forma oss som människor, och hur detta ibland skapar onödiga begränsningar för både män och kvinnor.

Tidigare var det så att endast pojkar antogs besitta tillräckliga förmågor för högre intellektuell utbildning, och följaktligen fick inte flickor tillträde till någon vidare skolgång. På den tiden hade pojkarna andra förväntningar på sig, och nog kunde de lära sig läsa och skriva (de satt stilla hela dagarna dessutom). Tack och lov kom det efterhand lite genustänk och vi kom helt plötsligt på att flickor också kunde tänka.

Som lärare är det för mig helt uppenbart att dagens skola är en svår plats för många pojkar. På lektionerna är det tydligt att det inte finns några egentliga skillnader i kognitiv förmåga, mellan könen, men tyvärr saknar pojkarna allt för ofta de grundläggande verktygen för skolan, d.v.s. förmågan att läsa och skriva i tillräcklig utsträckning.

- Det är problematiskt att det finns så få manliga lärare som förebilder, främst i de yngre åldrarna, men man kan inte gärna skylla på de kvinnliga lärare som är på plats, när det är männen som är frånvarande.
- Visst är det orättvist mot pojkarna att de får så dåliga betyg, det finns ju en risk att de får för sig att de inte är smarta, så vi måste återigen se till att vi förväntar oss att även de kan lära sig skriva och läsa.
- Det är säkert så att dagens skola med "mjuka incitament" passar flickor bättre än pojkar, men det är inte flickorna som blir lurade, det är pojkarna. Vi måste bli bättre på att motivera alla elever, och i synnerhet pojkar. Tyvärr är det ibland svårt att förklara för unga pojkar att de inte är Superman och att de inte kan lösa alla problem genom att vara starkast. Det är synd att det är så många pojkar som har dessa förväntningar på sig från barnsben. Fler pappor behöver sätta sig ner och läsa och skriva med sina söner.

Genusperspektiv handlar inte om feminisering av pojkar, det handlar om att försöka ge alla individer, oavsett kön, de verktyg de behöver för att förverkliga sig själva.

#55 Oscar Olsson: "Genusvetenskaplig teori är i mångt och mycket det samma som feministisk teori och inom genusvetenskapen används begreppen ofta synonymt" http://sv.wikipedia.org/wiki/Genusvetenskap (men med referens till vetenskapsrådet). Märkligt att man drar paralleller till feminism då... Mycket märkligt faktiskt. Vidare då om genusperspektiv så utgår det ifrån könsmaktsordningen som är en feministisk dogm. Märkligt att genusperspektiv sätts i samband med feminism och mansdiskriminering. Mycket märkligt.

Helt klart är att pojkar fungerar bäst ledda av en auktoritär lärare och det är också min egen erfarenhet både som elev och lärare.

Ursäkta Maria Settergren, för den svajiga inriktning kommentarerna tagit. Din artikel är bra. Roligt med vetande.

Jag skulle vilja förstå varför pojkar helt plötsligt har blivit så dåliga på att läsa och skriva. Jag kan inte komma ihåg att det var så när jag gick i skolan på 70 och 80 talet.

Vad har hänt....?

Det finns ju anledningar till detta, eller hur ?

Jag har förstått att det är många skolauktoriteter som öser ur sina kunskapsbrunnar här ikväll. Det är lärorikt att ta del av. För att citera artikelförfattaren rörande skolan:

"Önskvärd utveckling är samarbetsförmåga, flexibilitet, konfliktlösningsförmåga, ickeaggressivitet, ickekonkurrens, icketävlande, planeringsförmåga, struktureringsförmåga."

Vi är så gott som där.

En vågad och bra artikel! Det kanske är dags för skilda klasser för pojkar och flickor och framför allt att manliga lärare rekryteras till pojkklasserna. Jag funderar många gånger över hur allting kan ha blivit så fel i skolans värld. Man kan ju fråga sig vad social förmåga har med skolan att göra. Problemlösningsförmåga och konstruktivt tänkande måste väl vara det primära, snarare än att lära sig meningslösheter utantill. Pojkar måste se lärandet i ett sammanhang för att stimuleras och språket lärs in i sammanhanget samtidigt. En viktig faktor som nästan aldrig nämns är pojkars förmåga, att i hjärnan simulera i tre dimensioner, vilket är grunden för att kunna konstruera. Alla bärande uppfinningar och viktiga framsteg inom forskningen, är männens förtjänst. Man kan då undra hur vi kan ha en skola som så medvetet undertrycker pojkars hjärnkappacitet? Jan Björklund, detta är något för dig som minister att utreda. Man kan likna det som sker i skolan med psykisk tortyr.

Jösses!!! hur lätt det är att haverera en intressant tråd, som verkade lovande. Vill ändå upprepa fullträffen för artikeln och de nya ingångarna till problematiken, kan vara början på något nytt.

#83 Björn Boström

Skiljda klasser för pojkar och flickor vore det bästa, så kan feministerna fotsätta med sin utopi enl. ned.

"Önskvärd utveckling är samarbetsförmåga, flexibilitet, konfliktlösningsförmåga, ickeaggressivitet, ickekonkurrens, icketävlande, planeringsförmåga, struktureringsförmåga."

Pojkarna kan inrikta sig på problemlösningar och konstruktivt tänkande och även ha inslag av tävling och konkurrans som pojkar gillar. Ledda av auktoritära lärare och inga batikhäxor eller genusfanatiker.

"Skolans huvudmän har skapat den utveckling där pojkarna halkar efter flickorna i skolan. Vi lärare ska inte bara bedöma elevernas bokliga kunskaper utan också deras sociala sådana, vilket gynnar flickorna."

Om vi ska vara lite petiga är det inte huvudmannen (oftas kommunen) som bestämmer vad som ska bedömas i skolan. Det är riksdagen som beslutar om skollag.

Å andra sidan går det att anklaga de tre statliga delegationerna för att ha osynliggjort frågan om könsbalans inom lärarkåren.

Ur ett statligt perspektiv tycks det räcka med att skriva könsneutrala läroplaner - och det tycks vara en riskabel strategi.

Hur är det möjligt att blanda ihop social kompetens med mattematik.
I sådana fall borde det inte införas ett speciellt betyg i just social kompetens inte blanda ihop med andra betygen.

Hur fungerar det ?

#91 Patrik Dahlberg

Jag är mest intresserad av hur man kan få in social kompetens i ett betyg i mattematik. Vad har det med mattematik att göra ?

Gunilla nu har du väl smuttat lite för mycket på rödvinet... :)

Får en elev som innehar bättre social kompetens högre betyg i mattematik än en annan elev som är lika bra i matte men har lite sämre social kompetens.

#68 Gunilla Madegård: Nu är jag osäker på om du har läst min kommentar, din uppmärksamhet varit bristande, om du haft otur när du tänkte och läste, eller om du helt enkelt saknar förmågan att förstå innebörden i en text. Men jag hoppas med den här kommentaren kunna reda ut missförståndet i alla fall.

Kommentaren avser adressera en annan kommentar där kommentatorn frågade sig varför människor kopplar radikal feminism med genusperspektivet. Precis som du säger är genusvetenskap grundat i feministisk teori och begreppen kan anses nära på synonyma. Det är också sant som du säger att detta inte per nödvändighet medför att genusvetenskap är humbug, men det påstår jag inte heller i den kommentaren. Dock har jag väldigt svårt att tro att en vetenskap med ideologiska rötter kan ägna sig åt verkligt vetenskapligt arbete, det vill säga bland annat falsifiering och självkritik. Många med mig uppfattar inte genusvetenskapen som speciellt vetenskaplig. Prof. Tanja Bergkvist, fil doktr och hum kand, sågar ju exempelvis genusvetenskapen ganska hårt. Eftersom genusvetenskapen självt anser att den är så betydande att allt annat vetenskapligt arbete bör genomsyras av den (med andra ord placerar sig självt överordnat allt annat) finns allt skäl att ifrågasätta den, speciellt eftersom den har starka ideologiska kopplingar.

Sen vet jag inte om du hade otur när du tänkte när du läste min kommentar där jag förklarade skapelseberättelsen, men jag tar alltså inte parti alls för eller mot den, även om jag faktiskt tydligt markerar att den inte bör ligga till grund för något resonemang av något slag. Min avsikt var bara att förklara att det inte bara är Eva (metaforen för det kvinnliga könet) som åt av kunskapens frukter utan även Adam (metafor för människa, och man). Alltså fungerar inte ditt snack om att bara Eva skulle känna till smaken. Det baserar sig på okunskap om hur det i själva verket förhöll sig i berättelsen. Jag kom inte dragandes med den där förbaskade berättelsen, det gjorde du, jag bara förklarade att du missuppfattat den. Jag tar inte parti för eller mot den, och den är helt irrelevant i sakfrågan. Jag är ointresserad av dess sanningshalt och helt ointresserad av dess innebörd, eftersom jag inte använder den i min bevisföring eller i mina resonemang. Det enda jag var intresserad av var att påpeka att du upprepade gånger använt en felaktig uppfattning /version som grund för någon slags helt ovidkommande slagträ i diskussionen där du försökt få de du debatterar med att framstå i dålig dager med unken syn på kön trots att detta inte stämmer. Det är osmakligt hur du misshandlar en del av två religioners heliga ord. Man kan ju åtminstone visa respekten att återberätta historien korrekt när man använder den, speciellt om man ska använda den i någon slags politisk agenda.

Men en positiv sak med den ytterligare vändan i den här frågan var att jag kommit på att det finns god anledning att ändra källhänvisningen till 1 mos 1-3 typ.

Jag känner bara igen mig delvis i denna debatt. I grundskolan så fick tjejerna högre betyg i genomsnitt. Men samtidigt så märkte jag att det nästan uteslutande var killar med föräldrar som inte hade akademisk utbildning som fick dåliga betyg. De med akademiker-föräldrar satt tysta på lektionerna och lyssnade likt de flesta av tjejerna (men även de hade bråkstakar). Dessutom så kan vi anta att de fick hjälp med skoluppgifter där hemma, medan de med en bakgrund som liknande min fick klara sig själva.

Jag tror att en lösning på hela problematiken är att krympa klasserna och anställa fler lärare. I mindre klasser så kan alla elever få den hjälp de behöver under skoltid, och bullernivån skulle med all säkerhet sänkas. Att bryta upp kompisgäng vore inte heller helt fel, då det ofta är dessa som tillsammans bidrar till att det blir mycket oljud i klassrummen. De kan socialisera på rasterna istället för under lektionstid helt enkelt. Att lärarna ska ha ansvaret för att få 30 hormonstinna ungjävlar att hålla käften och sitta still under en hel timme eller mer är för mycket begärt. Att begära detsamma fast med 10-15 elever i varje klass/grupp är däremot acceptabelt.

#93 Gunilla Madegård: Jag måste säga att de absolut bästa matematiker jag träffat på har varit några av de mest inbundna människor som finns, men mycket svårbegriplig humor och ett extremt precist sätt att uttrycka sig på. Jag skulle säga att antalet socialt inkompetenta är större bland riktigt duktiga matematiker än inom många andra yrkesgrupper. Social kompetens har inte ett dugg med matematisk/logisk förmåga att göra. Varför man nu ska blanda in social kompetens i ett betyg är för mig en gåta.

"Tyvärr Stefan, du får bara G i matte, för även om du kan lösa samtliga typer av diff-ekvationer och dessutom förstår induktiv bevisföring och kan formulera induktiva bevis så har du ju lite svårt med det sociala..."

GIVE ME A BREAK!

#101 Gunilla Madegård: Jag kan likt #104 Jan Dalmyr inte riktigt förena mig med tanken att koppla dig till något akademiskt. Att ifrågasätta Newton går alldeles utmärkt om man som Einstein visar att hans teorier faktiskt är felaktiga (eller ja, mindre precisa). Att ifrågasätta Newton för hur han är som människa är extremt ovetenskapligt. Jag vet inte hur du definierar vetenskap, men för mig är vetenskap insamlandet av kunskap om världen, där kunskap om världen är falsifierbara teorier som för närvarande är mest användbara. Och då spelar det ingen roll ifall man är asocial, excentrisk, motbjudande eller liknande. Lika lite som det spelar någon roll ifall man är begåvad med homosexualitet, penis, vagina, skäggväxt, bdsm-intresse eller filantropisk läggning. Kan man lägga fram en teori som håller logiskt och som förklarar ett fenomen bättre än alla andra teorier så är dessa teorier de som fortsättningsvis ska användas. Har du inte mer substans i din kritik mot asociala vetenskapsmän än att du tycker att de är skumma människor så tycker jag att du ska lägga ner att kritisera. Din kritik adresserar saker som inte har ett dugg med deras vetenskaplighet att göra. Är du däremot intresserad av att kritisera vetenskapliga metoder och systemet som sådant är det väl främst Karl Poppers teorier du bör hänge dig åt att försöka såga. Det är nog dock rätt dömt åt misslyckande då de flesta vetenskapsmän är överens om att falsifieringsdriven forskning är absolut bäst.

#105 Gunilla Madegård:

1) Fast jag sa väldigt tydligt: JAG ÄR OINTRESSERAD AV IFALL BERÄTTELSEN STÄMMER. Däremot är jag intresserad av att den ska återges någorlunda korrekt. Jag kan inte svara för vad gud eller de som skrev den tänkte när den nedtecknades. Däremot kan jag avgöra att du uppenbarligen återgivit den felaktigt, där felaktigheten dessutom används som politiskt slagträ. Det är motbjudande.

2) Det finns ingenting som säger att Eva ska underställas Adam eller liknande i den passagen. De som tolkar in underställandet gör det med hjälp av helt andra bibelställen än just den passagen. Att du fått för dig det är synnerligen märkligt. Däremot är den upphovet till uttrycket att "kvinnan förde in synden i världen". Men det var inte vad vi diskuterade.

Vidare så är inte historien motsägelsefull. Bibeln däremot är det. Den är möjligen motsägelsefull i relation till din begreppsvärld, men inte inom sig själv. Eftersom det är en kort passage är det inte speciellt svårt att inte skapa motsägelser. Vad din muslimska sambo har att göra med ifall du återgivit berättelsen rätt eller inte, vilket du inte har, är dock för mig en gåta.

#105 Gunilla Madegård:

1) Fast jag sa väldigt tydligt: JAG ÄR OINTRESSERAD AV IFALL BERÄTTELSEN STÄMMER. Däremot är jag intresserad av att den ska återges någorlunda korrekt. Jag kan inte svara för vad gud eller de som skrev den tänkte när den nedtecknades. Däremot kan jag avgöra att du uppenbarligen återgivit den felaktigt, där felaktigheten dessutom används som politiskt slagträ. Det är motbjudande.

2) Det finns ingenting som säger att Eva ska underställas Adam eller liknande i den passagen. De som tolkar in underställandet gör det med hjälp av helt andra bibelställen än just den passagen. Att du fått för dig det är synnerligen märkligt. Däremot är den upphovet till uttrycket att "kvinnan förde in synden i världen". Men det var inte vad vi diskuterade.

Vidare så är inte historien motsägelsefull. Bibeln däremot är det. Den är möjligen motsägelsefull i relation till din begreppsvärld, men inte inom sig själv. Eftersom det är en kort passage är det inte speciellt svårt att inte skapa motsägelser. Vad din muslimska sambo har att göra med ifall du återgivit berättelsen rätt eller inte, vilket du inte har, är dock för mig en gåta.