Om författaren:
Manisk bloggare som tycker att världens ekonomer bör fundera på vad de baserar sina beslut på, och varför samma saker händer om och om igen, trots alla försök att "hjälpa" ekonomin. Det är kanske inte så konstigt att vi överkonsumerar och felproducerar när centralbanker har makten att konstant öka mängden pengar.
Ett inlägg av VA:s chefredaktör fick mig att inste att jag inte är den enda som tycker att dessa räntesänkningar är oroväckande. Bostadspriserna i storstäderna har slutat falla – och börjat stiga. Varför är det inte bra? Enkelt – de bostadsköp som görs nu finansieras av en vansinningt låg ränta. Minns någon den ökända bolåne-kraschen i USA, som ledde till den värsta finanskrisen sedan 30-talet? Det var trots allt senaste 2 åren som den uppdagades, och VI ÄR FORTFARANDE I DEN! Medan jag känt en viss trygghet i att vansinnet på bostadsmarknaden var relativt lågt i Sverige jämfört med USA, så har Riksbanken genom sitt agerande sett till att vi bygger på med en bostads-bubbla till så vi hamnar lik förbannat i samma soppa som USA. Fortsätt såhär, och under slutet av 2009 och 2010 (Stefan Ingves tycks tro att vi har tills 2011 på oss innan räntan behöver gå upp, vi får väl se när inflationsmålet passeras), så kommer rapporterna börja flöda in om att folk inte kan betala sina lån. För jag tror ingen just nu räknar med att den rörliga räntan går över 6%. Eller 8%. Eller 10%.. Och när ekonomin slår backut, vad tror ni Riksbanken gör? Sänker räntan igen ....
Det hela kan sluta på två sätt. Antingen drar riksbanken upp räntan dramatiskt, ju tidigare desto bättre (i dagsläget kanske det skulle räcka med en räntehöjning på 2-3%, om ett år kommer det troligen behövas uppåt 4%, och om 2 år 5-8% o.s.v. Det USA och resten av världen borde ha lärt sig efter 70-talets stagflation är att det finns bara ett sätt att bryta en spiral som beror på räntemanipulation. Drygt 20% ränta var Paul Volcker tvungen att drämma till med för att inflationen skulle ge med sig.
Så varför är Riksbanken och resten av världens ekonomer så till synes inkompetenta? Varför tar de beslut som leder oss in i en accelererande spiral av höjningar och sänkningar som massakrerar ekonomin? Min gissning är professionel megalomani. För att staten och riksbanken desperat vill tro att de har makt över ekonomin, när det enda de har möjlighet att göra är att förstöra den. Detta har lett till en feltolkning som får dramatiska följder.
Den vanligaste tolkning av räntan är att när det är dåliga tider, så bör räntan sänkas för att göra lån billigare så att det blir enklare att investera, starta nytt, utöka affärsverksamhet o.s.v. Detta för att motverka en ekonomisk nedgång. Likaledes så när det är bra tider så bör räntan dras upp, för att förhindra ”överhettning”, d.v.s. att så mycket pengar lånas ut så inflationen galopperar iväg. Kombinera detta med marknadens naturliga konjunktur-cykler, och man ser ganska tydligt hur marknadens rörelser i olika riktning bromsas av räntepolitiken. Det är bara ett problem – marknaden har inga naturliga konjunktur-cykler.
Två ekonomer som väldigt få numera läser (trots att den ena fick Nobelpriset) beslöt sig för att lista ut hur det kommer sig att vid en ekonomisk nedgång så uppdagas alltid ”cluster errors”, d.v.s. en stor mängd företag visar sig ha tagit felaktiga beslut om hur de skall investera, och hamnar därför i knipa. Det är det vi ser nu – hur kommer det sig att så många bolag är i knipa p.g.a. bristande tillgång på krediter? En naturlig utveckling skulle säga att vissa bolag skulle vara i knipa, men det skulle vara en relativt jämn fördelning av hur väl förberedda företag var för kristider. Visst skulle det finnas bolag som hade överinvesterat i produktions-kapacitet, men samtidigt skulle det finnas marknadsaktörer som varit försiktigare och därmed bättre förberedda att klara en finanskris. Att i princip samtliga bolag på marknaden skulle ha gjort liknande felinvesteringar är rakt i motsats till allt vi vet om hur fria marknade fungerar. Om det inte är så att krisen i själva verket inte beror på ”naturliga konjunktur-cykler” utan på något annat.
Vi vet att marknaden har en enastående förmåga att justera sig själv till vad folk vill köpa, och till vilket pris. Detta borde rimligen ge en buffert-effekt när det kommer till kriser, eftersom priser kommer sjunka vid minskad efterfrågan (som nu) och därmed kommer marknaden att balanseras ut, med lägre priser för produktion, och lägre priser för konsumtion. Men om det är marknaden som hanterar ”utjämningen” av konjunkturcykler, vad är det då som orsakar dem? Och det är här problemet med ”cluster errors” blir tydligt, för det enda som skulle kunna få samtliga aktörer att felbedöma framtiden är någon som kan påverka hela marknaden. Riksbanken.
Riksbankens räntesänkningar leder till att kravet på avkastning av investerat kapital sjunker, eftersom billiga lån gör att något som tidigare hade varit en dålig investering (med negativ avkastning) blir till en investering som går med vinst. Problemet är att denna investering kommer vara beroende av konstant låga räntor, för höjs räntorna så kommer investeringen att gå med förlust, enda tills räntorna sänks igen. En räntesänkning orsakar följaktligen felinvesteringar i saker som på sikt inte är lönsamma. I de mer extrema fallen leder till till att lån börjar betalas av med nya lån, för att katastrofalt dåliga investeringar har gjorts, men det går att knuffa skulden framåt, i en desperat förhoppning om att något skulle bli bättre. Exemplen på detta är hur många som helst. USA:s räntesänkningar ledde till överinvesteringar i bostadsmarknaden. Riksbankens nuvarande räntesänkning kommer leda till samma sak i Sverige. Stagflationen på 70-talet var en effekt av att amerikanska Federal Reserve spelade jojo med räntan, men aldrig fick upp den till ett tillräcklig högt läge för att ekonomin skulle hinna ställa om till hållbar produktion. Inte förrän Paul Volcker (troligen med en djup suck) bestämde sig för att bita i det sura äpplet, höja räntan till drygt 20%, och fick genomlida ett par år med rekord-hög arbetslöshet innan det blev bättre.
Så medan världens ekonomer tror att de har makt över ekonomin, och jämnar ut konjunkturerna genom räntemanipulation, så är det tvärtom. Räntemanipulationen skapar dåliga investeringar under den period då räntan är låg (läs : NU) av vilka fler och fler börjar visa förslust när räntan sedan måste höjas för att undvika inflation. Enda anledningen till att ekonomin återhämtar sig är det faktum att ekonomin naturligt gör så, med hjälp av tillgång-efterfrågan samspelet. Så medan Riksbanken nu ”gör sitt yttersta” för att hjälpa ekonomin, så är det enda resultatet att dåliga investeringar överlever, och nya dåliga investeringar görs. Räntan måste höjas i slutändan, och då kraschar vi igen. Och med tanke på räntenivåerna just nu så kommer det inte bli en ”liten” krasch som den vi har nu, utan en riktig.
Det finns två lösningar på problemet, men ingen av dem är något som politiker kommer tillåta. Det ena är en ”rak räntepolitik”, som går ut på att räntan helst aldrig skall ändras, och om så skall göras skall det vara uppåt. Ett initialt värde får uppskattas, och sedan skall räntan inte röras förrän långa perioder har gått och utvärdering av effekterna är möjligt (5 år eller mer). Det andra är att införa ett system med fria banker, såsom USA hade periodvis under 1800-talet. Tills en lösning på problemet införs är vi dömda till att leva under eviga konjunktursvängningar, skapade av Riksbankens manipulation av räntorna. Och med en ränta som just sattes till 1% så kan vi räkna med att finanskrisen blir orderntligt värre och mycket längre än den hade blivit, om någon hade förklarat för Riksbanken hur ekonomi fungerar.
"Det hela kan sluta på två sätt. Antingen ..."
Ja, och vad var det andra scenariot då?
Permalänk | Anmäl
Jerry Kando, 2009-02-11, 16:12
Ursäkta, redigerings-fel från min sida. Meningen som slutar i stycke 2, rad 4 skall naturligtvis se ut såhär :
"Antingen drar riksbanken upp räntan dramatiskt, ju tidigare desto bättre (i dagsläget kanske det skulle räcka med en räntehöjning på 2-3%, om ett år kommer det troligen behövas uppåt 4%, och om 2 år 5-8% o.s.v.) eller så kommer inflationen accelerera dramatiskt, trots att ekonomin fortfarande är svag."
Permalänk | Anmäl
Hans Palmstierna, 2009-02-11, 16:24
Det stora problemet är i mina ögon inte vilken ränta världens centralbanker väljer. Problemet är att banksystemet tillåter banker att skapa pengar. Jämför med vad man kunde köpa för en miljon år 1950 och år 2009 t. ex. När banker skapar pengar, krediter och derivat så urholkas värdet av pengar. Intressant är att bankerna i världen sedan ber om skattepengar för att kunna fortsätta sitt svindleri utan att ta för stora förluster.
http://www.themoneymasters.com/
http://www.vaken.se
Permalänk | Anmäl
Marcus Borg, 2009-02-11, 16:55
Marcus Borg: Olle rossander skriver att vi blir lurade av bankernas vinster. Javisst blir vi det. Det kanske till och med är lika skumt här som det är i Amerika. Bankerna skapar pengar utan värde. Det är luft i systemen. Och på den luften ska räntan betalas dessutom. Läs mitt inlägg om Federal Reserve och hur dom lurar amerikanska folket.
http://www.newsmill.se/artikel/2009/02/10/vem-ager-amerikanska-centralba...
Permalänk | Anmäl
Helena Palén Olofsson, 2009-02-11, 17:03
Författaren instämmer fullständigt med Marcus och Helena, och erbjuder en förklaring till varför banksektorn ser ut som den gör :
För det första - bankerna kan teoretisk låna hur mycket pengar som helst - så länge de har tillräcklig "kapitaltäckning". Denna kapitaltäckning utgörs av s.k. "demand deposits", d.v.s. de pengar vi sätter in och förväntar oss att kunna ta ut närsomhelst. Detta begrepp har till viss del luckrats upp, så det är inte helt enkelt att avgöra hur mycket en bank får låna ut. Det intressanta är att kapitaltäcknings-kravet ligger nånstans runt 8-10% (har ingen exakt siffra) vilket innebär att banker lånar ut 10-12 gånger mer än de faktiskt äger. Det går till ganska enkelt, säg att du sätter in 100kr på en bank. Banken lånar då 1000 kr av Riksbanken, med dina 100 som säkerhet, och lånar sedan ut dem till någon annan. Vinsten görs på mellanskillnaden mellan Riksbankens utlåningsränta och den vanliga bankens utlåningsränta. Klart som f-n att bankerna tjänar pengar - de plockar ut värdet ur våra existerande pengar genom att penningamängden ökar (inflation).
Det intressanta med inflation är att den inte påverkar alla lika mycket, utan den är en fördel för de som får pengarna först (d.v.s. bankerna) för då är prisnivån fortfarande låg och sedan är det en flytande skala ned till de som får pengarna sist (vanligt folk) som är de som förlorar mest på det hela, eftersom prisnivån då stigit.
Så det är inte konstigt att
1 ) Banksektorn
2 ) Finansindustrin
3 ) Staten (som får nytryckta pengar i utbyte mot statsobligationer - åtminstone i USA, vet ej om Riksbanken handlar med dyl. i Sverige)
är de som tjänar storkovan, medan vi som medborgare får se våra pengar konstant tappa värde.
För mer intressant vetande rekommenderas "Economics in One Lesson" av Henry Hazlitt. Den skrevs 1946, och beskriver ganksa exakt vad som händer, och vad som kommer att hända framöver, tack vare räntesänkningar och "stimulans-paket"
Permalänk | Anmäl
Hans Palmstierna, 2009-02-11, 17:17
Skulle tro att Riksbanken också gör som Federal Reserve och regeringen gör i Amerika. Trycker och bollar pengar och skuldsedlar mellan sig som det behagar.
Nu börjar Kina reagera. De kräver garantier att de 682 miljarder dollar som de håller i amerikanska statsskuldväxlar inte kommer att eroderas genom våghalsig politik. Sanningen är nog den att skattkistan redan är tom
Permalänk | Anmäl
Helena Palén Olofsson, 2009-02-11, 17:53
Glömde - Stefan Ingves har ju jobbat over there. Så han vet nog hur man ska göra för att göra allting fel. Fast rätt för vissa förstås!
Permalänk | Anmäl
Helena Palén Olofsson, 2009-02-11, 17:54
Och vad tror du att 5-8% ökad ränta skulle få för Sveriges husägare och företag då?
Dessutom är väl den Svenska kronan, som nu sjunker som en sten, som den "skvalp-valuta" den är, den främsta orsaken till inflation framöver. Alla företag måste kompensera sig för dyrare inköpskostnader, eller hur?
Dessutom undrar jag, med hänsyn till mina frågor, hur länge vi har råd att stå utanför EMU, om nu priset för Svenskarna ALLTID är fallande valuta (och därmed urholkade löner och pensioner) samt högre räntor än andra länder. Vi har redan dom högsta skatterna! Det måste vara ett pris för ett litet lands "lyx" att stå utanför och titta på.. eller?
Permalänk | Anmäl
Johan, 2009-02-11, 18:35
Kronan kommer på sikt troligen balanseras beroende på hur väl sverige klarar krisen gentemot Europa och USA. Går det bättre för oss stiger uppenbarligen kronan i värde, därmed blir import billigare och export dyrare. Vice versa gäller om vi klarar oss sämre än resten av världen. Situationen blir lite komplicerad i och med att vi har ett handelsöverskott. Detta torde rimligen minska om det går bra för oss (enl. ovan) och öka om det går dåligt för oss. Detta kan ju till viss del balansera ekvationen något, men ett för stort handelsöverskott (eller underskott) är ju definitivt inte bra någotdera.
Spanien har dock stora problem med att de är med i euro-zonen, i och med att de inte har en egen valuta som devalveras mot andra valutor (och gör varor och arbetskraft billigare i Spanien än andra länder, utifrån sett, vilket skulle öka efterfrågan på dessa) vilket innebär att eftersom lönesänkningar är ganska svårt att få igenom, så måste de helt enkelt sparka folk istället.
Permalänk | Anmäl
Hans Palmstierna, 2009-02-11, 18:59
Och 5-8% ökad ränta skulle naturligtvis inte vara kul för vare sig företag eller privatpersoner, men som jag konstaterade tror jag att man skulle komma undan med en lägre siffra om man gjorde det tidigare.
Det faktum att bopriserna börjat stiga i storstäderna mitt under brinnande finanskris är ett tydligt tecken på en bostadsbubbla (p.g.a. för låga räntor), och om den brister under pågående finanskris då är det stagflations-dags. Och egentligen är det enda jag ser som kan mildra eller undvika ett sådant scenario att höja räntorna snarast. Att företag måste gå i konkurs är oundvikligt - bankerna får se till att ge kredit till de mest levnadskraftiga och sedan får resten gå i putten. Alternativet är att ösa pengar över marknaden, men på sikt går lika många i putten, med extra-effekten att vi har inflaterat sönder valutan för att skjuta upp det.
Att trycka pengar, i form av papper eller digitalt, har aldrig hjälpt en ekonomi någonsin. Och om man monterar isär alla dessa "åtgärder" så är det i slutändan alltid penga-tryckning som de är baserade på.
Anledningen att vi tidigare kommit ur kriser har ingenting med räntepolitik att göra - det har att göra med att kriserna varit mindre, och vi helt enkelt hunnit ut ur dem innan nästa kom. Gör man inte det så får man inflation ovanpå recession, d.v.s. tidigare nämnda stagflation. Och penningmängden ökar, kolla statistiken hos SCB...
Permalänk | Anmäl
Hans Palmstierna, 2009-02-11, 19:07
Apropå en räntenivå som kan anses skälig - så har jag själv tänkt/skrivit lite om det här.
Permalänk | Anmäl
Josef Boberg, 2009-02-12, 22:39
"Två ekonomer som väldigt få numera läser (trots att den ena fick Nobelpriset)"
.
Är det Hazlitt, som du nämner i kommentaren? Och Hayek antar jag?
Permalänk | Anmäl
Leif P, 2009-02-12, 23:08
Den här boken borde varje nationalekonomi i världen läsa.
Den finns på svenska på anarchos.se
Här är länken till Ellen Hodgson Browns hemsida. Boken heter Bankerna & Skuldnätet.
http://www.webofdebt.com/
Permalänk | Anmäl
Helena Palén Olofsson, 2009-02-13, 08:18
Förresten den boken borde varenda människa läsa!
Permalänk | Anmäl
Helena Palén Olofsson, 2009-02-13, 10:00
Lief : Nästan rätt, det är Mises och Hayek jag talar om. Men Henry Hazlitt är ovärderlig också, särskilt det faktum att han skrivit en bok som rad-för-rad motbevisar Keynes General Theory. Rekommenderar dock i större utsträckning "Economics in One Lesson" av Hazlitt, som på runt 200 sidor lyckas med att montera isär samtliga ekonomiska "feltänk" på ett lättförståeligt och logiskt sätt.
Helena : Vi skall vara glada att Riksbanken i Sverige faktiskt är statligt, för det enda som är värre än ett statligt monopol (på t.ex. att trycka pengar) är ett privat monopol skyddat av staten, för det tidigare kan man åtminstone bilda opinion mot, det senare (som i USA) gör det i princip dött lopp att säga emot. Men kolla på YouTube efter videon där Ron Paul (för en eller två veckor sedan) lägger fram en "Bill" i kongressen gällande "Abolishing the Federal Reserve". Det finns även intressanta klipp där han förklarar för Ben Bernanke hur ekonomi fungerar :)
Permalänk | Anmäl
Hans Palmstierna, 2009-02-13, 10:26
Hans P: Ja, nu blir man lite trött. Nu slog du in en öppen dörr. Jag har ju skrivit ett inlägg om detta och lagt in början på Ron Pauls lagförslag. Om det har jag lagt in en länk i en tidigare kommentar här under din tråd. Har du inte läst min artikel: Vem äger Federal Reserve? Då tycker jag du ska ta och göra det nu.
Och jag har till och med bloggat om det och länkat till ditt inlägg.
Här har du länken en gång till:
http://www.newsmill.se/artikel/2009/02/10/vem-ager-amerikanska-centralba...
Permalänk | Anmäl
Helena Palén Olofsson, 2009-02-13, 12:31
Helena : Jag ber om ursäkt, jag är lite vimsig såhär på morgonkvisten, fick för mig att det var någon annan som hade postat, därav kommentaren. Jag inte bara slog in en öppen dörr, jag sprang nog tvärs igenom korridoren och brakade igenom den på andra sidan också ...
Permalänk | Anmäl
Hans Palmstierna, 2009-02-13, 12:53
Det gör inget! Vet hur det kan vara! Huvudsaken är att dina tioöringar läs; amerikanska dimes med rätt silver har ramlat ner. Och det tycks dom ha. Du är på rätt spår!
Permalänk | Anmäl
Helena Palén Olofsson, 2009-02-13, 14:57
Bankerna och skuldnätet - en bok på svenska av Ellen Hodgson Brown som heter The Web of Debt på engelska - och handlar om ”The Shocking Truth About Our Money System - And How Wi Can Break Free”
Permalänk | Anmäl
Josef Boberg, 2009-02-13, 15:10
Intressant artikel. Palmstierna har förstås alldeles rätt i att låga räntor leder till långsiktigt icke bärkraftiga investeringar som kan ta en ände med förskräckelse. I det lilla perspektivet ser jag nu hur bostadsrättsombildarna i huset där jag bor som sovit sött ett tag, nu vädrar morgonluft igen och försöker dra med sig de tveksamma och mindre ekonomiskt bemedlade hyresgästerna att säga jag genom att vifta med nya opttimistiska kalkyler. Fullständigt livsfarligt!
-
Emellertid delar jag inte Palmstiernas tro på marknadens förträfflighet att själv rätta till alla problem. Visst, de rättas nog till men innan dess har vi fått se mycket lidande. Det är som att säga att krig löser konflikter, genom att alla som är i luven på varandra får ha ihjäl varann och när de är borta är konflikten över. Nej, finansmarknaden och bankväsendet bör i framtiden hanteras av det demokratiska samhället och vara ställd över allt vad spekulation heter, endast då får vi kontinuitet och stabilitet i kreditflödet.
-
Ett annat problem som Palmstienra inte berör är att hela ekonomin numera är uippbyggd på kreditgivning och spekulation i framtida avkastning. Det medför att vi när investerarna är modiga och tror på vinster överinvesterar i en massa företag som inte tjänar en krona utan bara överlever på krediter. Alla investerare hoppas på att just de olönsamma företag de investerat i ska bli den framtida guldkalven. Så hålls en högkonjunktur uppe med konstgjord produktion och konsumtion. Efter ett tag börjar fler och fler investerare bli nervösa och till slut drabbas de av panik, alla är livrädda för att sitta med svarte petter. Då stoppas kreditflödet och hela samhället får betala för att det levt över sina tillgångar och baksmällan blir enorm.
-
Kreditgivning gör också att entreprenörer med en god affärsidé konkurreras ut av de med sämre bara för att de har stora finaniärer i bakgrunden som kan låta dem gå med förlust tills konkurrenterna har tvingats kasta in handduken.
-
Kreditbaserad marknadsekonomi är således i sig ett problem som är betydligt större än bara Riksbankernas lek med reporäntan. Palmstierna borde vara kapabel till en bredare analys men troligtvis är han alltför ideologiskt marknadsliberal för att vilja rota i den byken.
Permalänk | Anmäl
Mats Dagerlind, 2009-02-13, 16:41
Mats D: Jättebra kommentar. Just det - vi skjuter det framför oss. Svarte Petter skrattar illmarigt.
Permalänk | Anmäl
Helena Palén Olofsson, 2009-02-14, 09:11
Mats : Det finns en enda reglering som löser samtliga problem du har lagt fram : lås penningamängden. Det finns ingen anledning till att riksbankens skall trycka upp nya pengar och låna ut till bankerna, de bör vara begränsade till att använda de pengar som finns i cirkulation. Och eftersom Riksbanken endast LÅNAR ut pengar till bankerna så kommer de konstant ha ett återflöde av pengarna, och kan då skicka ut dem i cirkulation igen.
Somliga kan hävda att en fast penningamängd begränsar mängden investeringar som kan göras - men de investeringar som inte görs är fortfarande sådana som per definition är sämre än vad marknaden är villig att acceptera, om vi inte konstant tryckte upp nya pengar vilket gör "pengar billigare än de faktiskt är"
Permalänk | Anmäl
Hans Palmstierna, 2009-02-14, 17:26
"Det är som att säga att krig löser konflikter, genom att alla som är i luven på varandra får ha ihjäl varann och när de är borta är konflikten över."
Jag gillar Mats kommentar, den beskriver problemet på väldigt slående sätt. Jag inser själv problemet med tryckpressarna och hur enkelt och vackert teorin med en fast pengamängd låter. Faktum är att jag letar och letar efter vettiga diskussioner som håller sig precis där mitt imellan klassisk liberalism och keynes, men det är svårt. Det är precis som båda sidorna inte förstår varandra.
Vad tror ni om EMU då?
Jag vet inte hur de flesta från den österrikiska ekonomiska skolan ställer sig till en världsvaluta men jag tycker inte att det låter som en helt fel idé. Ju fler som är med på samma tåg desto mindre borde risken vara att länderna expanderar ikapp. Med nackdelen att vi har centraliserat makten då. Fast då kanske vi skulle vara ännu närmre guildmyntfot.
Permalänk | Anmäl
Olle Eriksson, 2009-05-25, 20:29
25 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
"Det hela kan sluta på två sätt. Antingen ..."
Ja, och vad var det andra scenariot då?
Ursäkta, redigerings-fel från min sida. Meningen som slutar i stycke 2, rad 4 skall naturligtvis se ut såhär :
"Antingen drar riksbanken upp räntan dramatiskt, ju tidigare desto bättre (i dagsläget kanske det skulle räcka med en räntehöjning på 2-3%, om ett år kommer det troligen behövas uppåt 4%, och om 2 år 5-8% o.s.v.) eller så kommer inflationen accelerera dramatiskt, trots att ekonomin fortfarande är svag."
Det stora problemet är i mina ögon inte vilken ränta världens centralbanker väljer. Problemet är att banksystemet tillåter banker att skapa pengar. Jämför med vad man kunde köpa för en miljon år 1950 och år 2009 t. ex. När banker skapar pengar, krediter och derivat så urholkas värdet av pengar. Intressant är att bankerna i världen sedan ber om skattepengar för att kunna fortsätta sitt svindleri utan att ta för stora förluster.
http://www.themoneymasters.com/
http://www.vaken.se
Marcus Borg: Olle rossander skriver att vi blir lurade av bankernas vinster. Javisst blir vi det. Det kanske till och med är lika skumt här som det är i Amerika. Bankerna skapar pengar utan värde. Det är luft i systemen. Och på den luften ska räntan betalas dessutom. Läs mitt inlägg om Federal Reserve och hur dom lurar amerikanska folket.
http://www.newsmill.se/artikel/2009/02/10/vem-ager-amerikanska-centralba...
Författaren instämmer fullständigt med Marcus och Helena, och erbjuder en förklaring till varför banksektorn ser ut som den gör :
För det första - bankerna kan teoretisk låna hur mycket pengar som helst - så länge de har tillräcklig "kapitaltäckning". Denna kapitaltäckning utgörs av s.k. "demand deposits", d.v.s. de pengar vi sätter in och förväntar oss att kunna ta ut närsomhelst. Detta begrepp har till viss del luckrats upp, så det är inte helt enkelt att avgöra hur mycket en bank får låna ut. Det intressanta är att kapitaltäcknings-kravet ligger nånstans runt 8-10% (har ingen exakt siffra) vilket innebär att banker lånar ut 10-12 gånger mer än de faktiskt äger. Det går till ganska enkelt, säg att du sätter in 100kr på en bank. Banken lånar då 1000 kr av Riksbanken, med dina 100 som säkerhet, och lånar sedan ut dem till någon annan. Vinsten görs på mellanskillnaden mellan Riksbankens utlåningsränta och den vanliga bankens utlåningsränta. Klart som f-n att bankerna tjänar pengar - de plockar ut värdet ur våra existerande pengar genom att penningamängden ökar (inflation).
Det intressanta med inflation är att den inte påverkar alla lika mycket, utan den är en fördel för de som får pengarna först (d.v.s. bankerna) för då är prisnivån fortfarande låg och sedan är det en flytande skala ned till de som får pengarna sist (vanligt folk) som är de som förlorar mest på det hela, eftersom prisnivån då stigit.
Så det är inte konstigt att
1 ) Banksektorn
2 ) Finansindustrin
3 ) Staten (som får nytryckta pengar i utbyte mot statsobligationer - åtminstone i USA, vet ej om Riksbanken handlar med dyl. i Sverige)
är de som tjänar storkovan, medan vi som medborgare får se våra pengar konstant tappa värde.
För mer intressant vetande rekommenderas "Economics in One Lesson" av Henry Hazlitt. Den skrevs 1946, och beskriver ganksa exakt vad som händer, och vad som kommer att hända framöver, tack vare räntesänkningar och "stimulans-paket"
Skulle tro att Riksbanken också gör som Federal Reserve och regeringen gör i Amerika. Trycker och bollar pengar och skuldsedlar mellan sig som det behagar.
Nu börjar Kina reagera. De kräver garantier att de 682 miljarder dollar som de håller i amerikanska statsskuldväxlar inte kommer att eroderas genom våghalsig politik. Sanningen är nog den att skattkistan redan är tom
Glömde - Stefan Ingves har ju jobbat over there. Så han vet nog hur man ska göra för att göra allting fel. Fast rätt för vissa förstås!
Och vad tror du att 5-8% ökad ränta skulle få för Sveriges husägare och företag då?
Dessutom är väl den Svenska kronan, som nu sjunker som en sten, som den "skvalp-valuta" den är, den främsta orsaken till inflation framöver. Alla företag måste kompensera sig för dyrare inköpskostnader, eller hur?
Dessutom undrar jag, med hänsyn till mina frågor, hur länge vi har råd att stå utanför EMU, om nu priset för Svenskarna ALLTID är fallande valuta (och därmed urholkade löner och pensioner) samt högre räntor än andra länder. Vi har redan dom högsta skatterna! Det måste vara ett pris för ett litet lands "lyx" att stå utanför och titta på.. eller?
Kronan kommer på sikt troligen balanseras beroende på hur väl sverige klarar krisen gentemot Europa och USA. Går det bättre för oss stiger uppenbarligen kronan i värde, därmed blir import billigare och export dyrare. Vice versa gäller om vi klarar oss sämre än resten av världen. Situationen blir lite komplicerad i och med att vi har ett handelsöverskott. Detta torde rimligen minska om det går bra för oss (enl. ovan) och öka om det går dåligt för oss. Detta kan ju till viss del balansera ekvationen något, men ett för stort handelsöverskott (eller underskott) är ju definitivt inte bra någotdera.
Spanien har dock stora problem med att de är med i euro-zonen, i och med att de inte har en egen valuta som devalveras mot andra valutor (och gör varor och arbetskraft billigare i Spanien än andra länder, utifrån sett, vilket skulle öka efterfrågan på dessa) vilket innebär att eftersom lönesänkningar är ganska svårt att få igenom, så måste de helt enkelt sparka folk istället.
Och 5-8% ökad ränta skulle naturligtvis inte vara kul för vare sig företag eller privatpersoner, men som jag konstaterade tror jag att man skulle komma undan med en lägre siffra om man gjorde det tidigare.
Det faktum att bopriserna börjat stiga i storstäderna mitt under brinnande finanskris är ett tydligt tecken på en bostadsbubbla (p.g.a. för låga räntor), och om den brister under pågående finanskris då är det stagflations-dags. Och egentligen är det enda jag ser som kan mildra eller undvika ett sådant scenario att höja räntorna snarast. Att företag måste gå i konkurs är oundvikligt - bankerna får se till att ge kredit till de mest levnadskraftiga och sedan får resten gå i putten. Alternativet är att ösa pengar över marknaden, men på sikt går lika många i putten, med extra-effekten att vi har inflaterat sönder valutan för att skjuta upp det.
Att trycka pengar, i form av papper eller digitalt, har aldrig hjälpt en ekonomi någonsin. Och om man monterar isär alla dessa "åtgärder" så är det i slutändan alltid penga-tryckning som de är baserade på.
Anledningen att vi tidigare kommit ur kriser har ingenting med räntepolitik att göra - det har att göra med att kriserna varit mindre, och vi helt enkelt hunnit ut ur dem innan nästa kom. Gör man inte det så får man inflation ovanpå recession, d.v.s. tidigare nämnda stagflation. Och penningmängden ökar, kolla statistiken hos SCB...
Apropå en räntenivå som kan anses skälig - så har jag själv tänkt/skrivit lite om det här.
"Två ekonomer som väldigt få numera läser (trots att den ena fick Nobelpriset)"
.
Är det Hazlitt, som du nämner i kommentaren? Och Hayek antar jag?
Den här boken borde varje nationalekonomi i världen läsa.
Den finns på svenska på anarchos.se
Här är länken till Ellen Hodgson Browns hemsida. Boken heter Bankerna & Skuldnätet.
http://www.webofdebt.com/
Förresten den boken borde varenda människa läsa!
Lief : Nästan rätt, det är Mises och Hayek jag talar om. Men Henry Hazlitt är ovärderlig också, särskilt det faktum att han skrivit en bok som rad-för-rad motbevisar Keynes General Theory. Rekommenderar dock i större utsträckning "Economics in One Lesson" av Hazlitt, som på runt 200 sidor lyckas med att montera isär samtliga ekonomiska "feltänk" på ett lättförståeligt och logiskt sätt.
Helena : Vi skall vara glada att Riksbanken i Sverige faktiskt är statligt, för det enda som är värre än ett statligt monopol (på t.ex. att trycka pengar) är ett privat monopol skyddat av staten, för det tidigare kan man åtminstone bilda opinion mot, det senare (som i USA) gör det i princip dött lopp att säga emot. Men kolla på YouTube efter videon där Ron Paul (för en eller två veckor sedan) lägger fram en "Bill" i kongressen gällande "Abolishing the Federal Reserve". Det finns även intressanta klipp där han förklarar för Ben Bernanke hur ekonomi fungerar :)
Hans P: Ja, nu blir man lite trött. Nu slog du in en öppen dörr. Jag har ju skrivit ett inlägg om detta och lagt in början på Ron Pauls lagförslag. Om det har jag lagt in en länk i en tidigare kommentar här under din tråd. Har du inte läst min artikel: Vem äger Federal Reserve? Då tycker jag du ska ta och göra det nu.
Och jag har till och med bloggat om det och länkat till ditt inlägg.
Här har du länken en gång till:
http://www.newsmill.se/artikel/2009/02/10/vem-ager-amerikanska-centralba...
Helena : Jag ber om ursäkt, jag är lite vimsig såhär på morgonkvisten, fick för mig att det var någon annan som hade postat, därav kommentaren. Jag inte bara slog in en öppen dörr, jag sprang nog tvärs igenom korridoren och brakade igenom den på andra sidan också ...
Det gör inget! Vet hur det kan vara! Huvudsaken är att dina tioöringar läs; amerikanska dimes med rätt silver har ramlat ner. Och det tycks dom ha. Du är på rätt spår!
Bankerna och skuldnätet - en bok på svenska av Ellen Hodgson Brown som heter The Web of Debt på engelska - och handlar om ”The Shocking Truth About Our Money System - And How Wi Can Break Free”
Intressant artikel. Palmstierna har förstås alldeles rätt i att låga räntor leder till långsiktigt icke bärkraftiga investeringar som kan ta en ände med förskräckelse. I det lilla perspektivet ser jag nu hur bostadsrättsombildarna i huset där jag bor som sovit sött ett tag, nu vädrar morgonluft igen och försöker dra med sig de tveksamma och mindre ekonomiskt bemedlade hyresgästerna att säga jag genom att vifta med nya opttimistiska kalkyler. Fullständigt livsfarligt!
-
Emellertid delar jag inte Palmstiernas tro på marknadens förträfflighet att själv rätta till alla problem. Visst, de rättas nog till men innan dess har vi fått se mycket lidande. Det är som att säga att krig löser konflikter, genom att alla som är i luven på varandra får ha ihjäl varann och när de är borta är konflikten över. Nej, finansmarknaden och bankväsendet bör i framtiden hanteras av det demokratiska samhället och vara ställd över allt vad spekulation heter, endast då får vi kontinuitet och stabilitet i kreditflödet.
-
Ett annat problem som Palmstienra inte berör är att hela ekonomin numera är uippbyggd på kreditgivning och spekulation i framtida avkastning. Det medför att vi när investerarna är modiga och tror på vinster överinvesterar i en massa företag som inte tjänar en krona utan bara överlever på krediter. Alla investerare hoppas på att just de olönsamma företag de investerat i ska bli den framtida guldkalven. Så hålls en högkonjunktur uppe med konstgjord produktion och konsumtion. Efter ett tag börjar fler och fler investerare bli nervösa och till slut drabbas de av panik, alla är livrädda för att sitta med svarte petter. Då stoppas kreditflödet och hela samhället får betala för att det levt över sina tillgångar och baksmällan blir enorm.
-
Kreditgivning gör också att entreprenörer med en god affärsidé konkurreras ut av de med sämre bara för att de har stora finaniärer i bakgrunden som kan låta dem gå med förlust tills konkurrenterna har tvingats kasta in handduken.
-
Kreditbaserad marknadsekonomi är således i sig ett problem som är betydligt större än bara Riksbankernas lek med reporäntan. Palmstierna borde vara kapabel till en bredare analys men troligtvis är han alltför ideologiskt marknadsliberal för att vilja rota i den byken.
Mats D: Jättebra kommentar. Just det - vi skjuter det framför oss. Svarte Petter skrattar illmarigt.
Mats : Det finns en enda reglering som löser samtliga problem du har lagt fram : lås penningamängden. Det finns ingen anledning till att riksbankens skall trycka upp nya pengar och låna ut till bankerna, de bör vara begränsade till att använda de pengar som finns i cirkulation. Och eftersom Riksbanken endast LÅNAR ut pengar till bankerna så kommer de konstant ha ett återflöde av pengarna, och kan då skicka ut dem i cirkulation igen.
Somliga kan hävda att en fast penningamängd begränsar mängden investeringar som kan göras - men de investeringar som inte görs är fortfarande sådana som per definition är sämre än vad marknaden är villig att acceptera, om vi inte konstant tryckte upp nya pengar vilket gör "pengar billigare än de faktiskt är"
"Det är som att säga att krig löser konflikter, genom att alla som är i luven på varandra får ha ihjäl varann och när de är borta är konflikten över."
Jag gillar Mats kommentar, den beskriver problemet på väldigt slående sätt. Jag inser själv problemet med tryckpressarna och hur enkelt och vackert teorin med en fast pengamängd låter. Faktum är att jag letar och letar efter vettiga diskussioner som håller sig precis där mitt imellan klassisk liberalism och keynes, men det är svårt. Det är precis som båda sidorna inte förstår varandra.
Vad tror ni om EMU då?
Jag vet inte hur de flesta från den österrikiska ekonomiska skolan ställer sig till en världsvaluta men jag tycker inte att det låter som en helt fel idé. Ju fler som är med på samma tåg desto mindre borde risken vara att länderna expanderar ikapp. Med nackdelen att vi har centraliserat makten då. Fast då kanske vi skulle vara ännu närmre guildmyntfot.