Kristen moral: För länge sedan omkörd

Du skall inte ha andra gudar vid sidan av mig. Du skall inte göra dig någon bildstod eller avbild av någonting uppe i himlen eller nere på jorden eller i vattnet under jorden. Du skall inte tillbe dem eller tjäna dem. Ty jag är Herren, din Gud, en svartsjuk Gud, som låter straffet för fädernas skuld drabba barnen intill tredje och fjärde led när man försmår mig men visar godhet mot tusenden när man älskar mig och håller mina bud. [2:a Mos 20:3-6]

Gud låter med andra ord bestraffa en människa för en annan människas brott. Detta är en syn som är vilt främmande modernt rättsmedvetande. Guds förgrämelse måste i sanning vara stor.

I Edens lustgård: Kvinnan såg att trädet var gott att äta av: det var en fröjd för ögat och ett härligt träd, eftersom det skänkte vishet. Och hon tog av frukten och åt. Hon gav också till sin man, som var med henne, och han åt. Då öppnades deras ögon, och de såg att de var nakna. Och de fäste ihop fikonlöv och band dem kring höfterna...........Herren Gud sade: "Människan har blivit som en av oss, med kunskap om gott och ont. Nu får hon inte plocka och äta också av livets träd, så att hon lever för alltid." Och Herren Gud förvisade människan från Edens trädgård och lät henne bruka jorden varav hon var tagen. Han drev ut människan, och öster om Edens trädgård satte han keruberna och det ljungande svärdet att vakta vägen till livets träd. [1:a Mos 3:6-34]

Gud accepterar inte att människan söker kunskap och straffar denna begäran hårt. Kunskap är det som har byggt upp vårt nuvarande välstånd, från 1500-talet och framåt, med enormt positiva effekter för människans liv och leverne. Att vara emot kunskap är att vara emot ett väl fungerande samhälle. Kunskapsfientlighet är knappast en moraliskt riktig hållning.

Jesus i predikan: Ni har hört att det blev sagt: Du skall inte begå äktenskapsbrott. Men jag säger er: den som ser på en kvinna med åtrå har redan i sitt hjärta brutit hennes äktenskap. Om ditt högra öga förleder dig, så riv ut det och kasta det ifrån dig. Det är bättre för dig att en del av din kropp går förlorad än att hela kroppen kastas i helvetet. Och om din högra hand förleder dig, så hugg av den och kasta den ifrån dig. Det är bättre för dig att en del av din kropp går förlorad än att hela kroppen kommer till helvetet. [Matt 5:28-30]

Jesus sätter ribban högt för hur man får tänka på det motsatta könet, och straffet för okyska tankar är hårt. Helvetet är väl en evighet av den gruvligaste tortyr, så det rimmar inte väl med dagens straffskalor.

Och på detta viset kan man fortsätta. Gamla Testamentet har en moraluppfattning som är rent chockerande. Nya Testamentet är bättre och Jesus är nog banbrytande för sin tid, men även den lider av en hel del ögonbrynshöjande rättesnören (hot med helvetet för relativt ringa förseelser, acceptans av slaveri och så vidare). Den som vilar sin moraluppfattning på en tolkning av bibelns bokstav (vilket torde vara det rimliga förhållningssättet om man anser att det är en helig och gudsinpirerad bok) ligger därför otroligt långt borta från vad borde kunna anses vara huvudfåran i dagens samhälle.

Det är dock höjden av inskränkthet att hävda att sådana texter skall tolkas bokstavligt och de flesta kristna faller inte i den fällan. De vilar istället sin moraluppfattning på en tolkning av bibeln, och kan tack vare det välja de delar som passar bra och bortse från de som passar dåligt (reformationens "Sola scriptura" till trots). Följden blir att kristendomen har en flexibilitet att följa med och anpassa sig till tidsandan för att passa in i samhällsutvecklingen. Det har den dock inte gjort speciellt villigt. Den har hållit emot med näbbar och klor och samhället har fått släpa den framåt. Könsjämställdhet i prästyrket har tagit sin runda tid, kopplingen till staten har hållits kvar längre, och så vidare.

§ kristendomen knappast kan användas som moralisk ledstjärna i ett modernt samhälle. Den har kidnappat moralbegreppet men synar man bakgrunden blir dess framskjutna position ganska ihålig. Dess grunddokument är i stora stycken fasansfulla och den förmildrande ständiga omtolkningen släpar hela tiden efter samhällsutvecklingen. Detta har bland annat bäring på den föreliggande äktenskapsdebatten. Den lilla (men mycket verbala) grupp i samhället som driver sina homofientliga argument utifrån den kristna moralreferensen får alldeles för mycket utrymme och vikt. Samhället måste kunna stå emot dess inskränkthet.

Religionsfrihet är en självklarhet i det moderna samhället, men det måste kunna se till att religionen i huvudsak håller sig till den privata sfären och frikopplas från samhällsfrågor. En sekulär referensram och humanistisk människosyn är en betydligt bättre bas att bygga framtiden på.