Publicerad: 2011-03-03, Uppdaterad: 2011-03-03
Jag har arbetat i 22 år i Malmö Stad som socialarbetare och har mycket fina betyg och refenser. Jag har blivit utsatt på min sista arbetsplats inom Malmö Stad i form av anonyma anklagelser som jag aldrig fått veta vad de handlar om och i form av kommentarer om mitt utseende och att arbetsgivaren satte psykiatriska diagnoser på mig. Detta är inte brottsligt enlgit polis och åklagare. Barna så alla vet.
Jag vill här berätta att de övriga föreläsarna på seminariet med bl.a journalist Maciej Zaremba, Per Borgå har bojkottat sändningen i TV. Igår kom ett mail från SVT utbildningsradion kunskapskanalen att man inte sänder programmet över huvud taget. De säger att Malmö Stad måste få bemöta det jag säger men det håller inte, för ingen annan som de andra förläsarna kritiserar behöver bemöta. Då säger SVT att det finns komplikationer i min föreläsning. SVT sa också att det var för att jag visade mitt ansikte och då kan de berörda känna igen sig. Jag hade informerat i mail till de mest ansvariga om seminariet och ett kommunalråd och åklagaren tackade för inbjudan.
Jag har nu nått mitt mål att få saken så högt upp. Jag såg hur yttrandefriheten ströps på min sista arbetsplats, jag har sett vilken tystnad och ignorans som jag mött i min resa med polis, åklagare, arbetsmiljöverk och försäkringskassans arbetsskadeenheter. Det var detta jag berättade om på Kalmar teater den 25/1. Det finns en kompakt tystnad från min tidigare arbetsgivare Malmö Stad som inte vill möta mig i frågan om hur den tidigare chefen far med lögner till Försäkringskassan för att förhindra att jag ska få ekonomisk trygghet för mig och min familj. Min resa berättade jag om i Kalmar och fick stor gensvar från publiken. Tydligen var det så farligt så jag måste tystas av Sveriges Television.
Jag vill tacka mina medföreläsare för att de stod upp för yttrandefriheten och jag önskar att alla som drabbas av psykiskt våld på sina arbetsplatser går ut och pratar öppet om detta. För Sveriges rättsäkerhet och yttrandefrihet är mycket hotat enligt min uppfattning.
Jag och många andra som tystas på arbetsplatser är inga offer utan ofta starka människor som försöker säga ifrån om något är fel. Detta har jag straffats för och fått betala med min hälsa. Det går att läsa mina, Maciej Zarembas och TV-chef Lena Allerstams kommentare i Barometern igår.
2 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
Det är bra att Kerstin Roslind belyser problematiken med den kompakta tystnaden runt de övergrep som sker på våra arbetsplatser. Tystnaden om hur försäkringskassan driver rena häxprocesser i sin kamp för att hjälpa förövarna att sätta "sista spiken i kistan"Tystnade runt de kostnader som blir konserkvensen av att de som utsatts för övergreppen tvigas in i livslånga förtidspensioneringar då de aldrig har en chans till upprättelse.Tystnaden om hur de drabbade och deras familjer ruineras på arbete ,sociala nätverk ,ekonomi och livsglädje.
Tystnaden om hur mycket detta kostar sjuk och psykvård och rättsväsendet i vilker FK driver långa energitömmande häxprocesser för att förgöra dem som försöker kräva sin rätt.
Tystnade om att polisen ignorerar anmälningar och hur åklagarna väljer att lägga ner utredingarna trots starka och många bevis.
Tack Kerstin Roslind för att du trots allt motstånd försöker bryta denna kompakta tystnad. Du är modig
och hjälper många genom att visa ditt ansikte.
Mycket bra Kerstin Roslind att du skriver om detta. Jag har också blivit utsatt på arbetsplatser. Men arbetsgivare är inte alls måna om den grundlagstadgade yttrandefriheten, vilket förvånar mig eftersom det är en grundlag.