Motbjudande mobbning av Marklund

Problemet är att det inte bara handlar om ödet för en "framgångsrik kvinna". Genom Liza Marklunds klantigheter har backlashen, de som vill miskreditera kvinnor och barn som utsatts för övergrepp, fått en oerhörd draghjälp.

Så fort några som kämpar mot övergepp gör misstag av något slag kommer förövarnas försvarare att kasta sig över dem.
Det är onödigt att ge dem chansen. eller?

Vill i övrigt hänvisa till min bloggartikel om saken på http://kiremaj70.blogspot.com/2009/01/till-sist-nd-ngot-om-liza-marklund...

Det är absolut ett drev, men det handlar mindre om Marklunds person och mer om stackarna som fått sina liv förstörda av hennes artiklar och böcker. Marklund vägrar ju konsekvent att presentera de där bevisen hon har "liggande på vinden" och då måste man ju få ligga på tills hon antingen gör en pudel eller drar fram dem?

Det här fick mig för övrigt att skratta: "en puritansk moraluppfattning om rätt och fel som högstämt och emfatiskt talar om för omvärlden...". Jag har svårt att hitta en mer träffande beskrivning på Rosenbergs eget expertområde!

Äntligen någon ser vad det egentilgen handlar om, bra Tina! Det stora problemet är att Antonsson, vare sig av den så kallade gammelmedia eller av bloggarna, inte betraktas som den partsaktör som hon faktiskt är. Pinsamt och generande. Dessutom kommer hon förr eller senare skjutas i sank, det är lätt att slå uppåt så länge man betraktas som den svagare, det är just därför som hon måste framställa Usama som den drabbade. Det är klassiskt, det är just så som kvinnomisshandlare vanligtvis gör utan att jag för den sakens skulle inte kan bedöma i vilken grad, eller om Usama är ond eller inte. Men, om jag förstår saken rätt, har han misshandlat Mia minst tre gånger, dessutom sambon efter Mia och sin nuvarande fru som också tvingades fly. Stämmer det eller stämmer det inte? Om det stämmer, vilken eventuell heder har Antonsson? Tillåt mig tvivla inför sanningen i hennes historia. Det jag i alla fall vet är att hon är en partsaktör som talar i egen sak och att hon blandar och ger på ett osmakligt sätt.

Tiina Rosenberg skriver: "I drevsituationer är dessutom sakfrågor alltid av underordnad betydelse. Det centrala är slakten av en person som ska tillintetgöras till varje pris."
-
Jag kan hålla med om att drevet mot Marklund har smaklösa inslag och jag tycker Marklunds insatser för att lyfta upp utsatta människors situation inte får förminskas av detta. Men om detta som Medierna i P1 och som sedan Ann Heberlein, som enda journalist förra vintern, tog upp är sant, så kan inte Marklunds och Expressens behandling, som också kan beskrivas som slakt, av Elisabet Hermon ha varit så värst saklig, den heller. Jag kan inte förstå varför inte medierna på 90-talet tog upp tråden efter att både polis och skattemyndigheten firat henne. Det gör mig så förbannad att medieaktörer kan sopa undan personer utan att ha bevis, och sedan komma undan med det. Som om ingenting hade hänt.
-
http://www.svd.se/kulturnoje/mer/kommentar/artikel_988727.svd

"Hösten 1992 slogs Elisabeth Hermons liv i spillror. Under tre dagar i slutet av oktober publicerade Expressen en artikelserie som granskade den verksamhet Elisabeth Hermon byggt upp och förestod: stiftelsen Trossen vars syfte var att hjälpa, skydda och stödja kvinnor och barn som levde under hot. Artiklarna, signerade Liza Marklund, hävdade att stiftelsen var en bluff. Med hjälp av den kvinna som senare blev känd under namnet Mia Eriksson påstod Liza Marklund att Trossens verkliga syfte var att göra Elisabeth Hermon rik.

Marklunds story väckte många upprörda känslor och Elisabeth Hermon, vars namn, bild och personnummer publicerats i Expressen, fick motta mängder av hot. Hermon polisanmäldes, anklagad för att ha lurat kommuner i hela landet på miljontals kronor. Omfattande utredningar gjordes av både polisen och skattemyndigheten, men inga oegentligheter kunde upptäckas. Den 23 oktober 1993, alltså ett år efter publiceringen, lades utredningen ner och Hermon frikändes. Men skadan var redan skedd – i omvärldens ögon var och är hon en hjärtlös skurk som blivit rik på andras olycka.

16 år efter Marklunds artikelserie ger Elisabeth Hermon sin version av sanningen om stiftelsen Trossen. Boken ”Vingklippt”, skriven tillsammans med Stefan Lundström (Blue publishing), är en hård anklagelseakt mot Liza Marklund. Hermon påstår att Marklund byggt sin karriär på den lögn som ödelade hennes liv. Marklund har tjänat grova pengar på sin skildring av stiftelsen i boken ”Asyl” (skriven tillsammans med Mia Eriksson) och på bästsäljaren ”Paradiset”, som enligt Marklunds hemsida bygger på hennes artikelserie i Expressen. Marklund fortsätter alltså att hävda att Trossen var en bluff och att hennes artiklar förmedlade sanningen om Hermon.

Trots att Hermons bok släpptes den 25 februari har den fått försvinnande liten uppmärksamhet. Radioprogrammet Medierna gjorde ett inslag den 23 feb­ruari, där Hermon fick ge sin syn på saken och Marklund fick tillfälle att replikera. Marklunds insats imponerade föga. Hennes försvar gick ut på att hon vet att hon har rätt. När reportern ber henne precisera vilka belägg hon har för att stiftelsen verkligen var en bluff säger Marklund att hon har en ”jättetjock bunt” med uppgifter på vinden i Stockholm. Exakt vilken information som döljer sig i denna jättetjocka bunt får vi dock inte veta.

Elisabeth Hermons berättelse är otrolig på många sätt. Hennes livshistoria, kantad av hot, våld och svek är inte helt lätt att svälja. Enligt uppgift har Hermon levt under hot sedan 1988, men varken hon eller läsaren förstår varför. Bokens detaljrikedom i dialog och känslor gällande händelser som ligger tjugo år tillbaka i tiden får mig ibland att undra om boken är dokumentär eller fiktion. Det vore lätt att avfärda Elisabeth Hermon som mytoman med paranoida drag. Varför skulle någon tro på henne? Vilken trovärdighet har en psykiskt sjuk kvinna (Hermon lider enligt egen uppgift av posttraumatiskt stressyndrom efter en brutal våldtäkt) med flera konkurser bakom sig, i jämförelse med Liza Marklund, framgångsrik författare, journalist och debattör med stort engagemang i frågor som rör våld mot kvinnor och barn?

Elisabeth Hermon drog tillbaka den stämnings­ansökan mot Expressen hon formulerat tillsammans med sin advokat Leif Silbersky, och hon har inte heller vunnit i trovärdighet genom att vänta i 16 år med att ge sin version. Samtidigt talar polisens och skattemyndighetens undersökningar sitt tydliga språk – Hermon är frikänd. Liza Marklund har onekligen en del att förklara, och det förvånar mig mycket att hon inte ställs till svars. Osund kollegialitet är den förklaring som kommer för mig.

Ann Heberlein är forskare i etik vid Lunds univer­sitet."

Ska kvinnor vara frälse från kritik när de gjort fel? Hon får inte kritik för att hon är kvinna, utan för det hon gjort.

Jag förväntade mig faktiskt att Tiina Rosenberg, efter drevet mot henne, skulle kommentera drevet mot Marklund - men också att hon skulle säga nåt om Marklunds och Expressens drev mot Elisabet Hermon. Det gjorde hon dock inte, vilket jag finner väldigt märkligt.

"Och vem bryr sig förresten om detta med en "sann historia". "
Det är precis där du har själva problemet. Lizas läsare förväntas ha överseende med att den "sanna historien" till stora delar bygger på en lögn.
Du upprörs över att Liza jagas med blåslampa, men känner ingen sympati med människorna hon dragit ner i sina lögner.
Jag tror för min del att "Mia" är en mytoman och lycksökerska som blåst Liza ganska rejält.
Ditt inlägg tillför ingenting.

Medier som Expressen och Aftonbladet säger ibland sig stå på den lilla människans sida, och de gör ibland stora insatser för att uppmärksamma vad som kan vara justitiemord och andra former av orättvis behandling. Medierna uppmärksammade t ex den orättvisa rättegången mot den morddömde Joy Rahman. Men medierna kan också behandla människor orättvist. Behandlingen av Tiina Rosenberg är ett exempel, och som det verkar, är även behandlingen av Elisabet Hermon ett sådant exempel. Frågan är hur vi ställer medierna till svars. Tidigare har detta varit svårt för medborgare. Men med spridandet av It och den växande bloggkulturen har medborgare möjligheten att i stort antal säga sin mening och protestera mot övergrepp som de traditionella medierna inte bryr sig så mycket om. Faran med detta är naturligtvis att bloggvärlden blir en slags pöbel. Men bloggare är inte en enhetlig massa. Där finns en mångfald röster som kan kritisera pöbelmentaliteten där den finns och bloggares orättvisa behandling av andra, när så sker. Dessutom, på samma sätt som bloggare kan kritisera de traditionella medierna har medierna möjlighet att kritisera bloggvärlen.

Nej Henrik, det är inte kvinnor som ska vara frälse från kritik, utan *framgångsrika*, *vackra* och *rika* kvinnor.

Vi som inte har några högskolepoäng i genusvetenskap kanske tycker att just dessa kvinnor, som LM med pr-konsult och allt till förfogande, borde klara av lite kritik bättre än misslyckade, fula och fattiga kvinnor, men vi begriper ju å andra sidan ingenting. Vi är bara avundsjuka. Så är det, för det vet vi ju, för det har Hanne Kjöller sagt.

Borde inte Elisabeth Hermon kunna stämma Marklund för förtal? Hon har ändå blivit friad på alla punkter som Marklund påstog/påstår att hon gjort, eller är Marklund orörbar som journalist?

"Själva konflikten iscensätts utifrån motsatspar av typen god-ond, lastbar-oskuldsfull, alltså en stereotyp människoskildring med bovar och hjältar. Sedan vidtar ett kontrastspel i medierna där det ena läggs till det andra. Nu gäller det att identifiera sig med de goda krafterna, för vem vill vara på bovens sida? De som stämmer in i det godas kör kan ju vid det här laget också börja känna sig moraliskt överlägsna. Det är en härlig känsla eftersom den endast uppstår i svartvita situationer."
Tja... - Tiina Rosenberg - mitt i prick och mer behöver ju ej sägas egentligen.
Sådana här personer har valt att glömma bort det urgamla tale- och tänkesättet: "Det Wi tänker/talar/skriver om någon eller några andra - det tänker/talar/skriver Wi ju ALLTID mer eller mindre om oss själva också - och ej alls så sällan minst lika mycket !"
Men vaddå - inellektual-Ismen är ju som den är, tyvärr tyvärr...
- och "häxprocesserna" är ju än vanligare i dags dato - än de var för några hundra år sedan, tyvärr tyvärr... :cry:

Josef. Mitt i prick!

"Och vem bryr sig förresten om detta med en "sann historia". Hur många Hollywoodfilmer har inte haft denna underrubrik? Det skulle väl aldrig falla någon in att betrakta Hollywoodfilmer som dokumentära?" ¨
.
Nu var ju Gömda och Asyl inte Hollywodfilmer utan delar av ett politiskt projekt. Därför ska dessa mätas med en annan måttstock än Hollywoodfilmer.
Liza Marklund hävdade såväl på sin hemsida, i Aftonbladet och andra sammanhang hävdat att berättelsen är sann.
Det är ju det som är grunden till Antonssons kritik plus det faktum att det finns människor som farit illa av Marklunds Och Mias fabulerande.
Åsa Mattsson och Göran Hägg uttalade sig i TV4 om Marklunds böcker.
http://www.tv4.se/1.283438?videoId=1.806372

Liza måste helt enkelt upp till någon form av bevis för att göra sig förtjänt av tilltro. Det väntar vi på.

Det sorgliga i hela historien är att Liza genom det hon gjort faktiskt skadar alla de kvinnor som är i behov av skydd genom att fullständigt fabricera en historia utan att det har förankring i verkligheten. Jag har tidigare hävdat att detta är minst lika skadligt för misshandlade kvinnorna som falska angivelser är. Falska angivelser spär bara bensin på den brasa som göder inställningen att det inte är så allvarligt med våld mot kvinnor (och barn) i samhället. Liza har därför gjort alla de hon påstod sig vilja hjälpa, den största björntjänst hon kunde göra. Det är så jävla sorgligt! Därför har hon gjort sig förtjänt av klander.

Får man driva ett politiskt projekt med de konsekvenser det fick för enskilda kvinnor, barn och andram, baserat på 90 % påhittade uppgifter. Just att det är ett politiskt projekt är ju faktiskt försvårande i sammanhanget, vilket hon inte verkar ha tänkt på när hon bekräftade den saken häromveckan, eftersom det politiska projektet ställer mycket högre krav på ”blanka svärd”.

Liza måste helt enkelt upp till någon form av bevis, en viss lägsta nivå av bevis, för att göra sig förtjänt av tilltro (och respekt), oavsett om detta nu betraktas som ett drev eller inte. Det väntar vi på. Hon är dessutom så mediatränad att hon borde insett vad som skulle hända om hon avslöjades på det sätt hon gjort. Har uppriktigt lite svårt för att tycka synd om Liza Marklund i dagens läge.

Jag tycker det är fan så mycket mer synd om Elisabeth Hermon som enligt min mening bedrev ett seriöst projekt till stöd för många kvinnor – därtill helt utan eget vinstintresse.

Du tillhör den kategori radikalfeminister som skadar kvinnor mer än oss män varje gång du uttalar dej. Förståss att du har använt böckerna Gömda och Asyl ett antal gånger i din profession. Kul med ditt uppfriskande inlägg och måtte alla kvinnor bäva av oro att inte följa den rätta vägen.

"Och vem bryr sig förresten om detta med en "sann historia". Hur många Hollywoodfilmer har inte haft denna underrubrik? Det skulle väl aldrig falla någon in att betrakta Hollywoodfilmer som dokumentära?" ¨
.
Nu var ju Gömda och Asyl inte Hollywodfilmer utan delar av ett politiskt projekt. Därför ska dessa mätas med en annan måttstock än Hollywoodfilmer.
Liza Marklund hävdade såväl på sin hemsida, i Aftonbladet och andra sammanhang hävdat att berättelsen är sann.
Det är ju det som är grunden till Antonssons kritik plus det faktum att det finns människor som farit illa av Marklunds Och Mias fabulerande.
Åsa Mattsson och Göran Hägg uttalade sig i TV4 om Marklunds böcker.
http://www.tv4.se/1.283438?videoId=1.806372

"Och vem bryr sig förresten om detta med en 'sann historia'. Hur många Hollywoodfilmer har inte haft denna underrubrik?"
.
Ja, nu betraktas ju Hollywood-filmer som dramatiserar en händelse fortfarande inte som dokumentärer och på bibliotek klassificeras de som fiktion.
Liza Marklunds bok Gömda anges däremot vara en faktabok som på våra bibliotek står på signum Vn för "Samhällsmedicin, hygien och sexologi". Under Vn står intill Gömda står böcker av den famösa Eva Lundgren (bl a den avslöjade Slagen dam), Mona Eliasson, Carin Holmberg och andra feministiska "experter" på kvinnomisshandel.
.
Ska vi se också på dessa "faktaböcker" på ungefär samma sätt som Hollywood-filmer och att det där med sanningshalten inte är så noga när man agerar som "god, oskuldsfull hjälte" mot de "onda, lastbara bovarna" i samhället. För det är ju så sådana som Eva Lundgren utmålar sig.

Min undran är bara om vad kommer att hända sedan, när gamarna, mätta och belåtna flyger iväg mot nästa banketten ... Litteraturen kommer att finnas kvar! Eftersom, vad är litteraturen egentligen? Om litteraturen är sas själens bröd... Förlåt! Har ni någonsin tänk om varför Jesus aldrig startade eget, bageri eller fiskeri? Vilka är skillnaderna mellan att sälja litteratur och sälja fisk och bröd, tomater, meloner?
Ibland blir man matförgiftat, eller hur? Då så, sådana är riskerna, om vi låter författarna underhålla oss. Man borde vända sig till konsumentverket tycker jag. Trevlig Helg!

För oss som står utanför är det helt obegripligt varför så många är beredda att kasta sig över författaren och journalisten Marklund. Själva sakfrågan har kommit bort för länge sedan. Och vem bryr sig förresten om detta med en "sann historia".

"Helt obegripligt" - knappast!!
"Vem bryr sig om detta med en sann historia" - böckerna har ju för fasiken sålts in som just sanna. Den bild Liza nu försöker sig på att ge har hon haft flera år på sig att utveckla och förklara för sina läsare. Klart att läsare blir förbannade och känner sig lurade. Sedan när det hela uppdagas pissar Liza och Piratförlaget på läsarna genom att säga att de borde förstått att det inte var en sann historia *suck*

Häromdagen skrev Guillou och Lövkvist överlägsna texter om illitterata bloggare. Rosenberg tar det steget längre och kallar "drevet" för mobbing. Hon, liksom flera av de i media etablerade personerna och Liza Marklund själv, håller fast vid diskussionen om definitionen av sanning när det gäller böcker, och undviker en av de allra viktigaste frågorna i den här debatten, nämligen den om Gömdas inflytande i politiska frågor, i lagstiftning, i människors liv.

Gömda används som fallbeskrivning, som exempel, som referens av politiker i den politiska debatten. Gömda har använts för att stärka argument i en mycket mycket viktig fråga, nämligen om skydd för misshandlade kvinnor, kvinnovåld.

Brukar Hollywoodfilmer vara referenser i politiken? Eftersom jag inte vill veta svaret på den frågan omformulerar jag den till; Är det lämpligt att använda fiktion, något som kan liknas vid Hollywoodfilm, för att driva frågor om kvinnomisshandel?

Hur det överhuvudtaget kunnat ske, är mycket märkligt. Vem manipulerade, manipulerar denna person fortfarande? Eller är det politikerna som griper halmstrån, t ex halvsanna romaner eller Hollywoodfilmer, i sin egen jakt efter makt som borde granskas riktigt riktigt ordentligt?

Jag har visserligen inte satt mig in i debatten, men när ärkefeminister som Tiina lägger sig i och olika skribenter ser till att särskilt peka på att "kritiken kommer från tre män" (vilket uppenbarligen inte stämmer, ens på den här sajten) så blir frågan bara mer infekterad och fullkomligt stinker feministpropaganda.
Jag verkligen avskyr begreppet "baserad på en verklig händelse", men det är ju inte något nytt. Som Tiina skriver är det vanligt att halvsanna berättelser från Hollywood påstås vara just detta.

Jag är lite förvirrad: handlar Tiinas text om hur folk utmålas i Gömda, eller handlar den om kritiken mot Marklund? De är ju så lika, de två dreven.

Som en som bloggat om detta kan jag ärligen säga att drev inte intresserar mig alls. Det gör däremot bedrägerier, orättvisor och litteratur.

Jag noterar att alla som skrivit högbröstat om att Liza attackeras för att hon är kvinna bekvämt nog helt och hållet ignorerar exempelvis Elisabeth Hermon.

Det här är ingen könsfråga och ingen debatt om litterära grepp, det handlar om journalistik och ansvar.

Tiina:
Du och övriga biologifeminister är ett skämt, va? Kom igen, säg som det är... Om det inte vore för Lennart Swahns tragiska bortgång härom året skulle jag vid det här laget varit övertygad om att det nånstans nu var dags för applåd, blomsterbukett och generade leenden. Men icke.

Farsen tycks fortsätta.

Det är NI som förminskar kvinnor. Det är NI som bagatelliserar kvinnors intellekt.

Genom att blanda in genusfrågan i denna ytterst pinsamma soppa, som för övrigt även tycks vara av politisk art (vilka trådar ryckte egentligen Inger Segerström i för att förmå USA att ge en, enligt Jan Guillou, fiktiv romanfigur, asyl från Chile?) har ni en gång för alla visat att ni inte bör tas på allvar. Om det inte är då ni ställer i er i kön för frivilliga lobotomeringar.

En enkel fråga du mer än gärna även får vidarebefordra till din syster Hanne Kjöller där uppe på de rosa barrikaderna;

Kan en kvinna någonsin göra fel?

Och nej, jag har aldrig och kommer aldrig att misshandla en kvinna.

"Det handlar om att tillintetgöra en framgångsrik kvinna, menar professor Tiina Rosenberg."

Men se där, så trillade det in ett genusperspektiv också. Personligen bryr jag mig inte i om Liza är en kvinna eller man, som författare och "röst i debatten" har hon agerat ohederligt.

"För oss som står utanför är det helt obegripligt varför så många är beredda att kasta sig över författaren och journalisten Marklund. ... Och vem bryr sig förresten om detta med en "sann historia"."

"Helt obegripligt" - knappast!!
"Vem bryr sig om detta med en sann historia" - böckerna har ju för fasiken sålts in som just sanna. Den bild Liza nu försöker sig på att ge har hon haft flera år på sig att utveckla och förklara för sina läsare. Klart att läsare blir förbannade och känner sig lurade. Sedan när det hela uppdagas pissar Liza och Piratförlaget på läsarna genom att säga att de borde förstått att det inte var en sann historia *ridå*.

Det är verkligen bedrövligt av Tiina Rosberg att försöka göra detta till en feminist fråga.

Liza Marklund har skrivit en bok, som hon hävdat är sann, tagen direkt från verkligheten, över tusen dokument kan bestyrka sanningen i boken. Boken har använts som argument i olika sammanhang just för att den är sann!

Det framkommer att så sann var nu inte boken,

Men, vi får inte kritisera Liza Marklund för det, för hon är nämligen kvinna, dessutom en framgångsrik kvinna, så fy skäms.

Att Liza Marklund tidigare skrivit artiklar om Elizabeth Hermon och trossen som inte heller var direkt sanna, iaf inte enligt polis, skattemyndighet och kronfogden. Att dessa artikelr mer eller mindre krossade Elizabeth Hermin,

Om detta får vi inte heller kritisera Liza Marklund,

Vi får överhuvudtaget inte ifrågasätta Liza Marklund, för hon står ju för det rätta, den goda saken, och, inte minst, hon är kvinna.

Tiina Rosberg har verkligen nått en bottennivå där proppen gått ur botten, så att säga.

Jag tar mig friheten att kritisera offentliga personer när jag anser att dom gjort något fel. När dom framför åsikter jag inte delar så tar jag mig friheten att ifrågasätta dom.

Jag tar mig helt enkelt rätten att ha och framföra mina åsikter, och jag tänker inte lämna någon ifred bara för att dom råkar var av ett visst kön, eller stå för en viss åsikt!

Befriande, Tiina Rosenberg! Liza Marklund har aldrig hängt ut någon med namn eller identifierbara uppgifter, det gör däremot Antonsson. Jag undrar hur roligt det är för Osama att vara dömd kvinnomisshandlare med hela svenska folket. Jag tror inte heller att de personer som medverkar i Antonsson bok är förberedda eller ens införstådda med vilket offentligt ljus de sätter på sig själva och sina förehavanden. Antonssons bok är dessutom extremt partisk, hon använder sig till exempel inte av "Mias" föräldrar, syskon eller vänner.

"Diskutera gärna litteratur, författarens ansvar, men lämna Liza Marklund i fred." ... hmmm, hur utesluter man Liza Marklund ur diskussionen, när författaren de facto är Liza Marklund?

Översvämningstaktik.
LM:s vänner försöker svämma över debatten med en massa ovidkommande nonsens. Mediadrev är såklart otrevliga och omorlaiska, men jag har faktiskt inte sett något mediadrev efter LM. Det campar inte journalister utanför hennes hem, det tas inga smygfoton, hon smutskastas inte i allmänhet, och varje småsak hon görs vrids inte till löje i all media.
Det är en enorm skillnad mot drevet mot Hermods eller några andra mediadrev. Tvärtom skyddas ju LM av flera stora namn som försöker svämma över debatten så att sakfrågan ska försvinna.

Jaha... jag märker att jag redan i morse svarade på detta på min blogg www.annhelenarudberg.blogspot.com när jag skrev ett inlägg om vad Anna Larsson förtvivlat hade åstadkommit i Svenskan i dag... så det finns inget mer att tillägga...

Vilket patetiskt inlägg Tiina Rosenberg gör. "Liza Marklund är kvinna och därför får hon inte kritiseras." Stackars, stackars oss kvinnor - vi är alltid offer och mobbade. Snyft, snyft.
Jag skiter faktiskt i om det är synd om LM nu. Hon har själv försatt sig i den situation hon är. Hon har med sina böcker om Mia Eriksson försämrat livet för ett flertal människor (exman, son, dotter) och framställt andra som klandervärda (prästen, väninnorna, socialtjänsten m fl). Se prästens brev till Liza här:

http://monicaantonsson.blogspot.com/2009/01/flyktingprstens-i-oxelsund-b...

Om man behandlar andra människor på det föraktfulla och hänsynslösa sätt LM gjort, så kommer man förr eller senare att få stå till svars för det. Dessutom har böckerna hjälpt till att skapa den orättvisa som råder mellan könen när det gäller vårdnaden om barnen vid skilsmässor. Att 95 procent av alla vårdnader tillfaller mamman borde få de flesta människor att förstå att något är fel.

Men i stället för att kasta skit på Liza Marklund kan man göra något konstruktivt för att visa sitt missnöje med böckerna. Man kan returnera dem till Piratförlaget och kräva pengarna tillbaka:

http://www.youtube.com/group/piratreturer

På bok och biblioteksmässan delade Liza Marklund stolt med sig av ett av favoritknep som landets vassaste drevjournalist: "Håller du in ringklockan i 20 minuter så öppnar till slut alla dörren". Detta innebär inte att jag inte tycker lite synd om henne just nu, men det gör det onekligen lite svårare.

Herregud vilket självmål..!

Liza's reportage har påverkat verkligheten, de har påverkat beslutsfattare, de har ödelagt människors liv - varför?
För att de togs för att vara SANNA.

Och feminazisten Tiina kallar det för ett "drev"?
Kalla det ett antal människor som är "bedragna", "lurade" och "förbannade" på denna "sanningsägerska".

Det här kan bli en rätt stor och kladdig bajsmacka, man kan bara hoppas att rätt människor inser vad de har ställt till med.

Du skriver Tiina att "de som eldar på drevet företräder oftast en puritansk moraluppfattning om rätt och fel som högstämt och emfatiskt talar om för omvärlden att lögnaktighet aldrig lönar sig och att dygden efter många umbäranden alltid kommer att få sin belöning." Är det inte så att du liksom Liza har ingått i det politiska projekt som skulle kunna få kodnamnet Slagen Dam, efter professor Eva Lundgrens ökända bok? Är det inte just puritansk moraluppfattning samt sexism och rasism som präglat det projekt som pågått sedan början av 90-talet i Sverige? Jag tänker på bland annat på häx-rättegångarna mot Bill Butt och Tito Beltrán. Bara tråkigt att det mesta som ni hävdat är ren bluff liksom Gömda-boken. Varför försöker ni till exempel motarbeta internationell forskning som visar att kvinnor lika ofta som män utsätter sin partner för våld i nära relationer? Det politiska projektet håller på att rasa ihop lika fort som illusionerna om sanningen i boken Glömda. De största förlorarna blir de kvinnor som verkligen blir kränkta, våldtagna och misshandlade. De kommer inte att bli trodda. Det har Tiina Rosenberg, Liza Marklund och Eva Lundgren med flera sett till eftersom de gjort karriär på att sprida sexistiska vanföreställningar.

Magnus Kjellberg: Varför skulle LM vara rättsligt "orörbar"? Givetvis är det bara för Hermon att stämma LM för förtal men man kan ju fraga sig hur mycket hon har pa fötterna eftersom hon inte gör det istället för att vända sig till folkdomstolen newsmill.
Instämmer med Fölet att TR:s artikel inte tillför särskilt mycket men den är en välbehövlig paminnelse om de obehagliga sidorna av den allmänt hyllade it-demokratin och vad som händer när man släpper alla sakargument och bara hänger sig att sitt förakt och lust att nedgöra nagon känd person - finns en räcka exempel pa detta bland kommentarerna till artiklarna i den här oproportionerligt uppmärksammade fragan (t.ex. Anders A Nilssons poänglösa kommentar till den här artikeln. Sedan är det en god komik att läsa hur alla konspirationsteoretiker firar lilla julafton och yrar om de korrupta "gammelmediernas" beteende.

Jag såg Tv4-klippet med Åsa Mattsson där hon är orolig för en reaktionär mobb som nu får möjlighet att använda Marklunds böcker som argument för att misstro kvinnor som verkligen är utsatta. Men jag vill också hävda att mobbmentalitet inte är något som bloggare har monopol på. Det räcker ju med att se hur inte sällan ledarskribenter, kända debattörer, krönikörer, och ibland till och med etablerade forskare, ger sig på varandra och direkt förolämpar varandra och påskriver varandra påstående och sympatier. Intellektuell hederlighet är inte heller alltid det som utmärker dem, om jag får uttrycka mig lite milt.
Pierre Bourdie sa nångång att "Sociologi är en kampsport" - jag tror det gäller även debatter inom traditionell media lika mycket som inom bloggvärlden.

Pierre Bourdieu, skulle det vara

"Ett drev sätts alltid i gång av en eller flera angivare."
Elisabeth Hermon och Monica Antonsson är alltså ANGIVARE enligt Tiina Rosenberg sett att se på världen. Simpla golhönor som inte vet sin plats i hierarkin så att säga. Intressant. Och så talande.

Det känns som att jag har hört detta förut.
En person som kommer in och häver ur sig åsikter som hon inte har en aning om.
Och detta med att tillintetgöra, det kommer då från rätt ställe. Hur var det nu med FI? Acceptans är inte din stora starka sida Tina. Ditt uttalande om snygg, framgångsrik, populär det har inte med saken att göra.

Jag har ställt frågan tre gånger här utan at få svar och har en stilla undran som jag ber att någon svarar på. Är det sant eller inte att Usama inte bara har misshandlat Mia, utan också sambon därefter och dessutom sin nuvarande fru som tvingades fly fältet? Är det någon som "vet", som har "SANNINGEN om det? Jag undrar då Antonssons kritik skulle framstå som en smula ihålig när det kommer fram, hur ska hon hantera det måntro? Med detta vill jag inte förringa misstaget som LM och förlaget gjorde genom att kalla romanen för sann istället för "baserad på en sann historia" men hennes kritik och anfall mot LM skulle få en annan klang om/när det kommer fram. Nu väntar jag bara på att Antonssons kombatanter inväntar rätt tillfälle, när röken har lagt sig något, för att spela upp bandet som varken kommer glädja Usama eller Anonsson....

"Att försöka tillintetgöra någon, i synnerhet om det handlar om en framgångsrik och populär kvinna, kräver inga större ansträngningar"

Nej, och att tillintetgöra en helt okänd utländsk man kräver nästan ingen ansträngning om man är en av landets mest kända författare. Försökte Marklund stoppa drevet som hon startade, med att påpeka att det var en partsinlaga? Nej, hon surfade vidare p åvågen och rivstartade sin karriär. Sen startade hon nya vågor, tjänade mer pengar och blev mer känd. Rosenberg glömmer att Marklund faktiskt har grundat sin karriär på att starta drev mot försvarslösa människor.

Marklunds piedestal är byggd på en grund av lögner och raserade liv.

Nu får Marklund smaka egen medicin, och det är naturligtvis välförtjänt. Kanske tänker hon till lite innan hon raserar ännu ett liv.

Jag tycker att det är hemskt att så fort det handlar om "påhopp" på en kvinna, en kvinna som åtnjuter stor makt i mediavärlden, så ska man direkt hänvisa till kvinnofientlighet som den bakomliggande orsaken. Faktum är inte att Marklund undanhöll en massa fakta och totalt modifierade en historia. Många andra författare har gjort detsamma. Det som är problemet är att denna historia påverkat så mycket i samhället att det inte går att lägga allt bakom sig och kalla alla kritiker som misogyna. Allt det fantastiska arbete som Liza Marklund gjort för att belysa våldet mot kvinnorna har totalt raserats genom gömda. Gömda har lästs av en betydande del av svenska befolkningen, och om Guillou hade gjort samma sak i Ondskan (en bok som har en likvärdig samhällelig betydelse), och insisterat på att allt var saning, hade drevet varit ännu värre mot honom. Då hade man åtminstone sluppit de onödiga debattartiklarna av Kjöller och Rosenberg. Man ska inte glömma att folks liv förstörts av hennes historia, och allra minst att samhället har besudlats.

Det finns fortfarande många stenar att lyfta på i Gömda-bluffen, Tiina. Många har kommit till skada, inte bara i själva affären som sådan. Konsekvenserna av Lizas "politiska projekt", med bland annat lagen om kvinnofridskränkning, har lett till att tusentals män gripits, anhållits, häktats och ibland tom dömts på mycket lösa grunder i frågor som rört kvinnofrid och sexualbrott. Det har vi JK:s ord på. Den bluffen håller just nu på att rullas upp steg för steg.
Och hur är det med Mias politiska asyl (?) i USA. Har några svenska politiker legat bakom den? Har de med detta brutit några svenska lagar? Det är dags för den nuvarande regeringen att lägga alla korten på bordet i Liza-gate.

En genusanalys ger säkert vid handen att Marklund är utsatt för ett hänsynslöst drev.

En klassanalys ger dock helt andra svar. Marklund är en del av mediaeliten i sverige, och hon har gett sig på ett antal medialt försvarslösa människor. Det är ett solklart klassförtryck. Rosenberg kanske skulle damma av sina gamla Marx-böcker? Hon kanske skulle prova att kategorisera om de inblandade i termer av överklass och underklass? Då skulle hon nog se saken i ett annat ljus.

Men det är klart, Rosenberg är själv en del av mediaeliten. Genom att kategoriseras sig själv och Marklund som kvinnor snarare än överklass, så skapar man en bild av försvarslösa offer. Ironiskt nog ett klassiskt kvinnligt knep för att få övertag i konflikter - att spela svag.

Marx skulle nog säga att webben har underminerat överklassens makt, åtminstone inom ett område. Det har blivit mycket svårare att dominera och styra genom att kontrollera informationsflödet.

Nej, nu börjar detta att spåra ur rejält. När Tiina Rosenberg försöker få det till vad som finns mellan benen och att det handlar om "motbjudande mobbing".

Liza får tillbaka det hon sått. Sen spelar det ingen roll att hon är kvinna. Bara för att man är kvinna så kan man inte gå över lik för sitt "politiska projekt". Ta reda på fakta, innan du likt en vävgrammofon kör dina argument oavsett vad som hänt.

Ponera att det hade varit en riksdagsledamot, en författare utan mediakänning istället för LIza Marklund - dä hade vi kunnat snacka mediadrev.
Att debatten växer beror ju på att LM väljer att hålla sig undan och bara finnas med där hon själv ställer frågorna. Det skulle journalisterna aldrig köpa av någon annan.

Och när jag ändå är här: Visst är det fantastikt att Jan Guilllou inte använder "Gömda" som bevis på samma sätt som han gör med annat. Dvs att männen som grupp är utsatta för häxjakt i domstolar, oavsett hur mycket substans han har i sin kritik.
För inte kan det väl ha att göra med att LM ges ut på Pirarförlaget.

Herregud. Kan ni inte för en gång skull ta ett eget ansvar för det ni gjort utan att alltid skylla på män och kvinnoförtryck. Göm er inte bakom larviga argument att det handlar om avundsjuka för att LM är blond, snygg och rik eller något drev för att krossa henne för att hon är kvinna. Ni får oss andra kvinnor att skämmas. Detta handlar om att en författare, som i detta fall råkar vara en kvinna, vilselett sina läsare under flera år och när hon blivit påkommen inte ens har ryggrad att be om ursäkt. Varken mer eller mindre.

Granska Mias asylskäl och om hon är återbetalningsskyldig för de bidrag hon har fått under falska premisser.

För många kommentarer för allt orka läsa igenom alla... Jag ber om ursäkt om det redan stötts och blötts.

Blev less på alla hänvisningar till Hollywoodfimer och konstaterar följande:

Det är en stor skillnad mellan påståendet "att det är en sann historia" och "att det är baserat på en sann historia".

Dessutom bör väl ribban ligga ännu lite högre för ett politisk projekt än för en Hollywoodproduktion.

0,2%.
Här talar en sansad debattör om mobbning, makt och drev. För alla som har ett minne som stäcker sig längre tillbaks än 2 veckor blir det tämligen lustigt.
Var det inte:
• Makt Tina som kastade sig in i en maktkamp med sina medsystrar i Fi innan första sifo mätningen hunnit landa på bordet?
• Mobb Tina som mobbade sina medsystrar tills de grät?
• Drev Tina som baktalade sina medsystrar i Fi för att bara rätt systrar skulle kunna vara med klubben?
• Kändis Tina som gled runt i välskräddad dräkt på kändisfester med av skattemedel betalda livvakter, som utsmyckning?
Jag bryr mig inte ett dugg om allt gnäll om drev och annat trams, här handlar det om att vanliga människor reagerar på vanliga övergrepp från elitistiska människor som anser sig ha rätt att ”gå över lik” för att göra det de finner rätt för stunden.
Om det finns en särskild plats i helvettet för kvinnor som sviker andra kvinnor så har Liza och Tina en hel region där.
Men det skulle förmodligen inte dröja innan maktkampen rasade även där.