Om författaren:
Liza Marklund är journalist och författare.
Då jag precis har återkommit efter en längre julresa inser jag att debatten kring omständigheterna gällande mina och Maria Erikssons böcker ”Gömda” och ”Asyl” rasar vidare på bloggar och även i en del traditionella medier. Eftersom det råder en del missuppfattningar och feltolkningar i diskussionen vill jag klargöra några avgörande fakta i frågan.
”Gömda” och ”Asyl” är böcker som, från min sida, båda är delar av ett uttalat politiskt projekt. I hela mitt yrkesliv har jag bevakat frågor kring kvinnors och barns rättigheter, och jag har gjort det på en rad olika sätt. Jag har producerat artiklar, krönikor, tv-dokumentärer och också skrivit dessa båda dokumentära romaner.
Skälet att jag valde att skriva dessa böcker är enkelt.
Hösten 1993, när jag påbörjade arbetet med ”Gömda”, hade jag skrivit en lång rad journalistiska texter om problemen med våld mot kvinnor. Sådana artiklar fyller givetvis en funktion, men efter hand fann jag själva formatet begränsande. Dels på grund av texternas avgränsade längd, men också på grund av journalistikens inneboende krav på objektivitet: också den andra sidan, alltså den misshandlande mannen, skulle förstås få ge sin syn på saken.
Den förlamande skräck, frustration och hopplöshet som de misshandlade kvinnorna vittnade om gick inte att ge rättvisa på 2500 tecken.
Därför ville jag ge en av dessa kvinnor en chans att prata till punkt.
Jag ville låta henne berätta hela sin historia utan att bli avbruten, för då trodde jag också att människor skulle lyssna.
Detta kunde jag inte göra i objektiv, journalistisk form.
För detta krävdes ett annat forum.
Tillsammans med en kvinna som jag valde att kalla för Maria Eriksson skrev jag alltså en dokumentär roman, vilket är så långt från en journalistisk text som man bara kan komma. Rent skrivtekniskt innehåller båda böckerna ”Gömda” och ”Asyl” ett enda berättarperspektiv i första person. Berättarrösten är fullkomligt anonymiserad, men hennes upplevelser grundar sig på hennes erfarenheter och ingen annans. Den är alltså inte en blandning av olika fall, utan tillhör en och samma person.
Piratförlaget har alltid sålt in boken till bokhandeln såsom ett skönlitterärt verk, aldrig som en biografi eller en reportagebok. Branschen har också alltid behandlat båda böckerna som dokumentärromaner och alltid redovisat försäljningssiffrorna på listan över skönlitterära böcker, aldrig på fackbokslistan.
På ”Gömdas” omslag står det dock att boken är ”en sann historia”. Mer korrekt hade varit att skriva ”bygger på en sann historia”. Av all den kritik som framförts är detta den jag har tagit till mig. Att boken är en gestaltad berättelse, inte något reportage, är alltså inte så uppenbart som vi trodde. Detta är en problematik som har diskuterats en del i branschen de senaste åren: att läsare uppfattar dokumentära romaner som ordagranna faktaskildringar. Magnus Persson skrev bland annat om dessa missuppfattningar i en kulturartikel i Svenska Dagbladet i höstas under rubriken ”Litteratur vilse i verkligheten”. http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/artikel_1680441.svd
”Gömda” och ”Asyl” är filtrerade genom mig som författare. Jag har återgett, i gestaltad form, den berättelse som jag har fått av en annan person. Om människor har uppfattat att ”Gömda” och ”Asyl” är korrekta ner i minsta detalj, då känner de sig förstås lurade. Jag är uppriktigt ledsen för detta.
I förord, intervjuer, seminarier och föreläsningar har jag emellertid alltid gjort det helt klart att uppgifter kring huvudpersonernas bakgrunder är förändrade med syftet att skydda deras identiteter. Detta har jag lovat kvinnan jag kallar för Maria Eriksson, vilket innebär att Tryckfrihetsordningens tredje kapitel, Om rätt till anonymitet, gäller.
Jag skulle alltså riskera att göra mig skyldig till ett grundlagsbrott om jag berättade vilka detaljer jag har förändrat i böckerna i syfte att bevara mina uppgiftslämnares identiteter.
Detta är en oerhört viktig fråga för mig, eftersom den inte bara berör personerna i det här aktuella fallet, utan innefattar alla de människor som i förtroende har lämnat uppgifter till mig under hela mitt yrkesliv.
Dessa människor måste alltid, till hundra procent, känna sig säkra på att jag aldrig någonsin kommer att förråda dem.
Detta är alltså skälet till varför jag inte kan svara på frågor om vad jag har förändrat i böckerna, och vad som är ”verklighet”.
Jag kan alltså varken bekräfta eller förneka att personerna som yttrar sig i frilansjournalistens Monica Antonssons reportagebok ”Mia – sanningen om Gömda” uttalar sig om rätt personer.
Allvaret i frågan har accentuerats av att Justitiekanslern, som utreder brott mot källskyddet, just nu bedriver en förundersökning mot journalisten Monica Antonsson, som misstänks för just det här brottet.
Så vad är då sant i böckerna ”Gömda” och ”Asyl”?
En rad grundläggande fakta kan jag på rak arm bekräfta, utan att röja något källskydd.
Maria Erikssons fästman misshandlade henne, gång på gång på gång. Till slut dömdes mannen i tingsrätten för tre fall av misshandel av henne. Detta är belagt via domstolsbeslut.
Maria Eriksson och hennes nya familj trakasserades av hennes före detta fästman i sådan omfattning att socialtjänsten och landstinget gemensamt beslutade att familjen skulle lämna Marias hemstad. Detta är också klarlagt.
Under myndigheternas överinseende, och på deras bekostnad, levde sedan familjen undangömd under flera år. Detta är också konstaterat i fallet.
Kammarrätten i Stockholm slog sedan, efter en sekretessbelagd förhandling, fast att det ”i målet får anses utrett att familjen xxx för att leva ett normalt liv behöver flytta från Sverige.” Även detta finns belagt i domstolsbeslut.
Familjen levde sedan i Chile samt i USA. Den 25 februari 2003 beviljades Maria och hennes två barn asyl i USA. Jag har immigrationsdomstolens beslut framför mig, underskrivna av en amerikansk domare.
Detta är alltså fakta i målet.
Trots detta påstår Monica Antonsson att ”Gömda” och ”Asyl” bygger på lögner från början till slut. Hon hävdar att jag antingen ljuger eller har blivit grundlurad av Maria Eriksson. För mig är hela denna situation helt bisarr.
Jag är den enda journalist som har haft tillgång till Maria Erikssons sekretessbelagda akt. Den slutna kammarrättsförhandling som utredde familjens hotbild och skyddsbehov hade en åhörare: jag själv.
Inför asylrättegången i USA hade jag upprepade kontakter med Maria Erikssons juridiska ombud. Efter rättegången, under arbetet med boken ”Asyl”, gick jag, som enda utomstående person, igenom hela den över 1 000 sidor tjocka akt som asylansökan grundades på. Den innehöll, exakt som jag beskrivit i ”Asyl”, sextiotre olika rapporter, dokument, kopior, domstolsutdrag, sjukhusjournaler, läkarintyg, polisanmälningar, utdrag ur Kvinnovåldskommissionens slutbetänkande samt en lång rad andra handlingar. De var strukturerade i ett system där bevisen kallades Exhibit A, Exhibit B och så vidare upp till Exhibit Z, sedan började det om med Exhibit A1, Exhibit B1 ända upp till Exhibit K2.
Monica Antonsson påstår att Maria Eriksson aldrig varit hotad, att hon inte hade behövt lämna sin hemstad. Antonsson hävdar att hotet i stället var riktat mot Maria Erikssons make Anders. Skälet skulle vara att Anders kört över Maria Erikssons före detta fästman, ett brott Anders dömdes till ett års fängelse för.
Utan att uttala mig om innehållet i övrigt så kan jag säga detta: Denna händelse har jag fått reda på via Monica Antonssons bok. Jag har inget minne av att ha hört talas om detta tidigare. Händelsen har aldrig nämnts, vare sig i kammarrättsförhandlingen eller i det omfattande materialet i asylansökan.
Den har således inte på något sätt varit bärande för myndigheternas beslut i frågan om familjens hotbild.
Dock: har jag ljugit som inte tagit med händelsen i ”Gömda”? Är jag förd bakom ljuset? Och framför allt: har jag lurat mina läsare?
Eftersom jag inte fått några uppgifter om detta eller har läst någon dom i frågan så måste jag luta mig mot Monica Antonssons uppgifter för att svara på detta.
Enligt Antonsson friades Maria Erikssons make från åtalet om mordförsök. Rätten konstaterade, enligt Antonsson, att familjen ”varit utsatt för omfattade trakasserier” av Marias ex-fästman.
Anders dömdes för det betydligt lindrigare brottet grov misshandel.
Slutsats: familjen var utsatt för omfattande trakasserier innan Anders körde på Marias ex-fästman.
Monica Antonsson säger alltså emot sig själv i sin egen bok.
Om jag hade vetat om detta, skulle jag ha tagit med det i ”Gömda”?
Slutsatsen är hypotetisk, men svarar jag på dramaturgiska grunder är svaret tveklöst ja.
Det skulle inte ha funnits några som helst skäl att avstå från att nämna detta, eftersom tingsrättens dom (om nu Monica Antonssons uppgifter stämmer) bekräftar familjens utsatta position. Den skulle, tvärtom, ha stärkt bokens handling.
Svarar jag på juridiska grunder är svaret mer tveksamt.
Händelsen är så anmärkningsvärd att den utan tvekan skulle ha identifierat familjen.
Då den inte haft något bärande inflytande på myndigheternas behandling av familjens hotbild eller skyddsbehov hade jag lika gärna kunna utesluta den, trots att detta gjorde att själva berättelsen egentligen blev ”sämre”.
Monica Antonsson hävdar vidare, att eftersom Maria Eriksson inte hade något hot emot sig, så hade hon lika gärna kunnat bo kvar i sin hemstad. När hennes make Anders satt i fängelse blev hon lämnad i fred, helt och hållet.
Här emotsäger Antonsson sig själv ytterligare en gång.
Enligt hennes egna uppgifter fattar nämligen myndigheterna sitt beslut och Maria och barnen skickas bort medan Anders fortfarande avtjänade sitt fängelsestraff.
Varför tog myndigheterna detta kostsamma och dramatiska beslut om allting var så lugnt och fridfullt?
Bland de dokument jag förfogar över finns dessutom ett beslut om besöksförbud mot Maria Erikssons före detta fästman. Det är daterat den 24 maj 1989 och underskrivet av en distriktsåklagare vid åklagarmyndigheten i Maria Eriksson hemtrakt. Skälen för besöksförbudet preciseras enligt följande: ”Det finns risk att (namnet på Maria Erikssons före detta fästman) kommer att begå brott mot, förfölja eller på annat sätt allvarligt trakassera (Maria Erikssons dåvarande namn).”
Det är alltså, enligt åklagarbeslutet, Maria Eriksson som är förföljd.
Inte hennes make.
Monica Antonsson hävdar att i stort sett allt jag skrivit i ”Gömda” och ”Asyl” är lögn.
Jag skulle vilka vända på steken och i stället fråga: stämmer Monica Antonssons uppgifter? Till skillnad från mig så säger hon sig ju skriva en faktabok, där samtliga uppgifter ska vara korrekta.
Det finns faktiskt ett sätt för mig att svara på detta, utan att röja några källor.
Det gäller de uppgifter som Antonsson publicerat om min egen person.
Nu talar vi verkligen inte om några stora saker, men i boken finns en rad exempel som visar på Monica Antonssons slarv och, minst sagt, liberala inställning till sanningen.
Hon hävdar, bland annat, att jag fått sparken från tidningen Expressen.
Det är en ren lögn.
En av hennes uppgiftslämnare hävdar att han försökt komma fram till mig vid en boksignering i Nyköping för att ställa mig till svars, men att han inte lyckats ta sig fram.
Sanningen är att jag aldrig signerat några böcker i Nyköping.
Vidare påstår Antonsson att boken ”Gömda” släpptes av Piratförlaget år 1999. Det är ett faktafel, otroligt enkelt att kontrollera. Den släpptes år 2000.
Hon hävdar att ”Gömda” var min stora genombrottsbok, att jag har byggt hela min karriär på den. Det är inte sant. ”Gömda” sålde ingenting när den först publicerades. Den började sälja först efter att jag skrivit två bästsäljande deckare vilka är betydligt mer framgångsrika än dokumentärromanerna.
Antonsson låter människor påstå att jag hittat på hela historien i ”Gömda” för att tjäna pengar. Sanningen är att jag skulle ha tjänat betydligt mer om jag verkligen hade hittat på alltsammans (det är ju faktiskt det jag gör i mina deckare).
Så här kan jag hålla på.
En annan anklagelse som drivs av Monica Antonsson och hennes följeslagare på Internet är att medierna vägrar att skriva om hennes bok därför att de, av kollegiala skäl, håller mig om ryggen.
En snabb översikt av vad som publicerats i olika medier den senaste månaden motsäger även detta argument.
Expressen har, vid olika tillfällen, publicerat två stort uppslagna artiklar i frågan, en krönika på ledarplats samt ett flertal kortare texter.
Aftonbladet har publicerat uppslag, förstasida, löpsedel, recension samt ett flertal krönikor.
TV4 har haft inslag i Nyheterna, vilket följdes upp med 21 minuters inslag och intervju i Nyhetsmorgon dagen därpå.
Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Sydsvenskan, Tidningarnas Telegrambyrå och Göteborgs-posten har alla skrivit om boken, liksom Mariestads-Tidningen, Borlänge Tidning, Helsingborgs Dagblad, Skaraborgs Allehanda, Värmlands Folkblad, Nerikes Allehanda, Sydöstran, Nya Wermlands-Tidningen, Borås Tidning, Katrineholms-Kuriren, Landskrona Posten, Gotlands Tidningar, Östgöta-Correspondenten, Mora Tidning, Mitt i Järfälla, Mitt i Vallentuna, Mitt i Värmdö, Mitt i Västerort, Mitt i Söderort, Mitt i Haninge, Dala-Demokraten, Eskilstuna-Kuriren och Piteå-Tidningen för att nämna några. Branschtidningar som Resumé, Dagen Media, Realtid samt Svensk Bokhandel har samtliga rapporterat om boken.
Få, om ens någon, annan faktabok har fått sådan enorm uppmärksamhet som Monica Antonssons under år 2008.
I år är det 16 år sedan jag påbörjade arbetet med ”Gömda”. De händelser jag beskrev var, redan då, nästan tio år gamla. Minnesbilderna hos de människor jag intervjuade i början av 1990-talet var luddiga redan på den tiden. De har knappats klarnat sedan dess.
Men kan jag ha missat något? Kan jag ha glömt? Missuppfattat? Självklart, men jag kan inte peka på något sådant som varit avgörande i dagsläget. Och viktigare: Har Maria Eriksson ljugit för mig?
Mitt svar är att jag aldrig har kommit på henne med en lögn. Ibland har hon blandat ihop saker. Ibland minns hon fel, exempelvis på datum eller årtal. Ibland förtiger hon saker för mig. Det har hänt någon enstaka gång.
Jag och Maria Eriksson står för de här böckerna tillsammans. Vi har gemensam upphovsrätt på bägge titlarna och har delat lika på böckernas intäkter. Vi är båda lika ledsna över att en del läsare känner sig lurade genom att boken såldes med underrubriken "en sann historia". Det var olyckligt. "Baserad på en sann historia" hade varit både bättre och tydligare.
Men vi står för våra böcker. Vårt delade ansvar innebär att jag har kontrollerat och belagt att de grundläggande uppgifter som historien baserar sig på är sanna och styrkta (misshandeln, trakasserierna, flykten från hemstaden, tiden under jorden, emigrationen från Sverige och asylen i USA). Maria Eriksson står för sin del av historien, för sina egna upplevelser, reaktioner, relationer och erfarenheter.
”Gömda” och ”Asyl” är hennes berättelse, ingen annans. Den är en djupt subjektiv bild av en hotad och misshandlad kvinnas helvete.
Att den inte delas av de människor som förföljde henne, oavsett vilka de är, torde knappast komma som någon överraskning.
Måhända är det många som vill ha en släng av din kända slev. Tycker det känns som en storm i ett vattenglas eller jävligt mycket väsen för lite ull. Ändra till "bygger på en sann historia" så är saken biff.
Permalänk | Anmäl
Helena Palén Olofsson, 2009-01-12, 08:43
Jag antog, precis som majoriteten av svenska befolkningen, att diverse journalister redan hade, för evigt, reviderat ordet "sann" till att vara en ren och skär floskel. Men Liza Märkvärdig har lyckats ge ordet "sann" betydelse ren och skär lögn.
Permalänk | Anmäl
Åsa Stotltz, 2009-01-12, 08:50
Tack för att du svarar på kritiken Liza!
Men hör inte Gömda till Sveriges allra mest sålda böcker? Vilka är de 2 deckarna du skrivit som är betydligt mer framgångsrika än Gömda?
Permalänk | Anmäl
Jeanette, 2009-01-12, 09:40
Hejsan, tack Liza för din artikel. Den diskussion som föregått detta har verkligen upprört mig mycket och allt kan egentligen sammanfattas med din sista mening "Att den inte delas av de människor som förföljde henne, oavsett vilka de är, torde knappast komma som någon överraskning."
Utöver det så kan man väl bara säga att opportunister som Fru eller Fröken Antonsson drabbas vi alla av ibland. Tråkigt bara att det ges överhuvudtaget uppmärksamhet. Men som du också påpekar, faktafel, och så mycket slarvfel i en text som hon tror skall bidra till inkomst och ett positivt avtryck visar bara på hennes totala inkompetens!
Permalänk | Anmäl
Cookie, 2009-01-12, 10:22
Vi är många som gräver. Elisabeth Hermon, Osama, och alla andra du förstört livet för, kommer att få upprättelse till sist.
Permalänk | Anmäl
Antropos, 2009-01-12, 10:35
Hur kan man bli upprörd över att inte vartenda ord i en bok är sant? Hur kan man ens tro att det skulle vara det? "en sann historia" tolkar inte jag som en forskningsrapport. Alla som läst den är förhoppningsvis medvetna om att det inte är en avhandling. Att sedan utpekade och berörda personer vill försvara sig ligger i sakens natur.
Det viktiga tycker jag är att boken behandlar ett oerhört stort och viktigt problem.
Permalänk | Anmäl
Lotte Lindberg, 2009-01-12, 10:41
Hej Liza, nu ska jag återge dina egna ord i en chatt från Aftonbladet den 2004-06-16
Jenny säger: Hej! Har läst din bok Gömda och blev väldigt berörd, undrar om allt är sant eller är det några saker som är påhittade bara för att få en bättre story...
Liza Marklund säger: Ingenting är påhittat, vare sig i Gömda eller Asyl. Inga händelser är flyttade (annat än i nödfall, för att dölja de hotade människors identiteter). Däremot har vi tagit bort ganska mycket, förtigit både människor och händelser som varit otroligt viktiga för Mia. Ingenting har gjorts mer dramatiskt än det var(det har inte behövts).
Då är en av alla frågor som jag skulle vilja veta: Av vilken anledning skrev du att det byggdes galler för Mias lägenhet? Varför påstod du att de(araberna) stod och visade upp vapen under sina jackor?
Dessutom tycker jag att du ska deltaga i en ÖPPEN debatt och förklara alla dina underliga, i mina ögon påhittade och grovt överdrivna beskrivningar som du har i Gömda. Och medan du ändå håller på, plocka fram kartongen på vinden, där alla dokument som bevisar Elisabeth Hermons skuld! Du har nämligen glömt en person i den här historien som du har här på Newsmill. Elisabeth Hermon är oskyldig!
Var är ursäkten till henne?
Sorry, Liza du blir nog så illa tvungen att komma fram i ljuset och berätta. En oemotsagd artikel är inget jag nöjer mig med!
Ramona Fransson
Permalänk | Anmäl
Anomar Fransson, 2009-01-12, 11:06
Lotte och Helena, det är så mycket mer som ligger bakom 'stormen i vattenglaset'. Det handlar om att en av sveriges största journalister och författare byggt sin karriär på att samvetslöst förstöra livet för andra människor. Det är inte bara boken gömda det handlar om. Läs lite om Elisabeth Hermon och Trossen t.ex. och se hur hennes liv slogs i spillror när LM utförde sin häxjakt på henne.
Det skall bli intressant och läsa de böcker som kommer nu i svallvågorna på detta. "Mia's" bortstötte son släpper en bok inom kort, baserad på hans sanning. Förmodligen kommer det fler böcker från folket i den "mellansvenska orten"
Permalänk | Anmäl
Bo Jensen, 2009-01-12, 11:11
Hej Liza, nu ska jag återge dina egna ord i en chatt från Aftonbladet den 2004-06-16
www.aftonbladet.se/wendela/article217373.ab
Jenny säger: Hej! Har läst din bok Gömda och blev väldigt berörd, undrar om allt är sant eller är det några saker som är påhittade bara för att få en bättre story...
Liza Marklund säger: Ingenting är påhittat, vare sig i Gömda eller Asyl. Inga händelser är flyttade (annat än i nödfall, för att dölja de hotade människors identiteter). Däremot har vi tagit bort ganska mycket, förtigit både människor och händelser som varit otroligt viktiga för Mia. Ingenting har gjorts mer dramatiskt än det var(det har inte behövts).
Då är en av alla frågor som jag skulle vilja veta: Av vilken anledning skrev du att det byggdes galler för Mias lägenhet? Varför påstod du att de(araberna) stod och visade upp vapen under sina jackor?
Dessutom tycker jag att du ska deltaga i en ÖPPEN debatt och förklara alla dina underliga, i mina ögon påhittade och grovt överdrivna beskrivningar som du har i Gömda. Och medan du ändå håller på, plocka fram kartongen på vinden, där alla dokument som bevisar Elisabeth Hermons skuld! Du har nämligen glömt en person i den här historien som du har här på Newsmill. Elisabeth Hermon är oskyldig!
Var är ursäkten till henne?
Sorry, Liza du blir nog så illa tvungen att komma fram i ljuset och berätta. En oemotsagd artikel är inget jag nöjer mig med!
Ramona Fransson
Permalänk | Anmäl
Fransson Ramona, 2009-01-12, 11:12
Det låter som om Monica Antonsson har blivit charmad av "Mias" ex eftersom hon ställer sig på hans sida. Vad jag har uppfattat när jag läser artiklar, böcker och psykologisk facklitteratur är att män som misshandlar och förföljer kvinnor ofta (inte alltid) är psykopater och därmed också kan visa upp en charmerande sida som de flesta faller för. Undrar om detta är fallet här?
För övrigt så är hela debatten konstig eftersom det är en skönlitterär bok som inte utger sig för att vara objektiv utan berättas utifrån den ena partens synvinkel.
Permalänk | Anmäl
Emma, 2009-01-12, 11:13
Hej Liza, nu ska jag återge dina egna ord i en chatt från Aftonbladet den 2004-06-16
www.aftonbladet.se/wendela/article217373.ab
Jenny säger: Hej! Har läst din bok Gömda och blev väldigt berörd, undrar om allt är sant eller är det några saker som är påhittade bara för att få en bättre story...
Liza Marklund säger: Ingenting är påhittat, vare sig i Gömda eller Asyl. Inga händelser är flyttade (annat än i nödfall, för att dölja de hotade människors identiteter). Däremot har vi tagit bort ganska mycket, förtigit både människor och händelser som varit otroligt viktiga för Mia. Ingenting har gjorts mer dramatiskt än det var(det har inte behövts).
Då är en av alla frågor som jag skulle vilja veta: Av vilken anledning skrev du att det byggdes galler för Mias lägenhet? Varför påstod du att de(araberna) stod och visade upp vapen under sina jackor?
Dessutom tycker jag att du ska deltaga i en ÖPPEN debatt och förklara alla dina underliga, i mina ögon påhittade och grovt överdrivna beskrivningar som du har i Gömda. Och medan du ändå håller på, plocka fram kartongen på vinden, där alla dokument som bevisar Elisabeth Hermons skuld! Du har nämligen glömt en person i den här historien som du har här på Newsmill. Elisabeth Hermon är oskyldig!
Var är ursäkten till henne?
Sorry, Liza du blir nog så illa tvungen att komma fram i ljuset och berätta. En oemotsagd artikel är inget jag nöjer mig med!
Ramona Fransson
Permalänk | Anmäl
Ramona Fransson, 2009-01-12, 11:15
Jaha så vänds kappan efter vinden som vanligt.Böckerna verkar av allt att döma bygga på en mytomans berättelse och eftersom den framställs som en sann historia är det klart att folk blir upprörda. Dessutom finns det en obehaglig rasistisk ton i "Gömda" som jag reagerade på redan när jag läste den,jag tror inte att en etnisk svensk man hade hängts ut på samma sätt.Jag har inte läst Monika Antonssons bok men mitt intryck är att hon är en modig person som har utmanat en helig ko.
Permalänk | Anmäl
Agneta, 2009-01-12, 11:16
2004 var det annat ljud i skällan, då hävdade Marklund i en chatt på aftonbladet följande:
" Liza Marklund säger: Ingenting är påhittat, vare sig i Gömda eller Asyl. Inga händelser är flyttade (annat än i nödfall, för att dölja de hotade människornas identiteter). Däremot har vi tagit bort ganska mycket, förtigit både människor och händelser som varit otroligt viktiga för Mia. Ingenting är gjort mer dramatiskt än det var (det har inte behövts). "
http://www.aftonbladet.se/wendela/article217373.ab
Det är också detta som har hävdats genomgående ända tills bluffen avslöjades.
Permalänk | Anmäl
profanum_vulgus, 2009-01-12, 11:23
En stor fråga jag har är varför det skulle vara kontroversiellt att avslöja Mias ursprungliga identitet. Ingen person har ju längre den identiteten och OM Mia hade varit förföljd så skulle det ju uteslutande ha varit av personer som kände till hennes ursprungliga identitet.
Hon har ju idag en ny identitet och att känna till den ursprungliga gör det ju inte lättare att hitta henne.
Det är väl hennes nuvarande identitet som inte får avslöjas, inte hennes ursprungliga?
Det låter mest som krumsprång för att försöka förleda läsaren, ännu en lögn av Marklund allstå.
Permalänk | Anmäl
profanum_vulgus, 2009-01-12, 11:32
Tänk att det alltid är lika roligt att höra lögnare snärja in sig i ännu fler av sina egna lögner.
Du skriver en del om huruvida du skulle röja Mia genom att delge Svenska folket fakta om på vad du grundar en debatt du vill starta och personligen driver hårt mot alla män, svenska som utländska.
För att i nästa stycke bekräfta att Anders dömdes till 1 års fängelse för misshandeln med bilen. Ytterst intelligent!
Utöver detta så har du ju av de facto ljugit i Aftonbladets blogg (tack Ramona för länken).
Men det vill du förstås inte kännas vid, kanske var det Antonsson som egentligen chattade och förtalade dig?
Jag vet inte, men jag är ju man så därmed antagligen inte fullt lika intellektuellt berikad som du är.
Permalänk | Anmäl
manglarn, 2009-01-12, 12:05
Undrar över Marklunds empati och medkänsla för andra människor,
Tacknämligt är för den fortsatta debatten att hon faktiskt än en gång hävdar att det skulle ligga sanning bakom böckerna, ett virrvarr av påståenden och komplicerande omständigheter, såsom dimridå.
Om man mantrar något tillräckligt upplevs det sant. om man kallar det sant, tror vi det, så är vi fostrade.
0,7% av Sveriges kvinnor är inte "oerhört stort"
för varje individ som utsätts för våld, är oerhört tragiskt, 2/3 av all barnmisshandel sker av kvinnor, våld föder våld, kvinnor använder våld i nära relationer i lika stor utsträckning som män, konsekvensen av dessa påhitt, har traumatiserat 3 barn direkt, men flera tusen indirekt, då denna typ av mytomaner(Mia) tillåts sätta normer för en godtrogen allmänhet som faktiskt lärt sig vad sant betyder!
Vi behöver inget könskrig!
Snällhet, tacksamhet och nyfikenhet = mänsklighet och jämlikhet.
Permalänk | Anmäl
Frida, 2009-01-12, 12:07
När jag läste Gömda uppfattade jag boken som en sann berättelse där det som ändrats endast var platser tidpunkter och namn för att man inte skulle kunna identifiera ME. Händelserna var sanna.
Men när man läser Antonssons bok och där människorna runt omkring Mia får komma till tals så kommer en helt annan bild fram. Det borde väl ha varit jätteenkelt för Liza att kontrollera med närstående, gamla pojkvänner, vänner precis som Antonsson gjort för att få hela bilden. Men då hade det väl inte blivit någon bok antar jag.
Och att Liza missade att "Anders" kört över "mannen med de svarta ögonen" måste ju vara en dundertabbe som journalist. Hon är inte
så duktig på grävande journalistik helt enkelt.
Att tro att det bara finns en sida av myntet är faktiskt rätt korkat.
Permalänk | Anmäl
Dribban, 2009-01-12, 13:08
Då har LM´s pr folk skridit till verket, tro inget annat!
"Efter en längre jul resa.." Det är tydligen skälet till att det tagit sådan
tid för fröken Marklund att bevara dessa mycket allvarliga anklagelser.
Det låter föga troligt i vare sig mina eller någon annans öron. Naturligtvis har förhoppningen vart att stormen skall lägga sig och övergå till en mer behaglig sommarbris. Nu blev det inte så.
LM radar själv upp diverse press som tagit upp MA´s bok i diverse medier och för mig ter det sig än mer otroligt att hon så länge vägrat
att bemöta dessa anklagelser. Ett slag i luften än så länge. Det intressanta blir den dagen LM väljer att ställa upp i någon form av diskussion och inte en väl genomtänkt och av hennes pr folk granskad dementi.
Permalänk | Anmäl
Patrik Nikola, 2009-01-12, 13:16
Så pinsamt. Om det var så här enkelt att vi alla hade missförstått vad du menar med begreppet sant så hade det väl inte behövt ta en månad att svara. Erkänn dina lögner istället.
Permalänk | Anmäl
klas, 2009-01-12, 13:31
Med tanke på att "Maria Eriksson" numera skurit av banden med Sverige, har ny identitet och att hennes förföljare mycket väl vet vem hon är (åtminstone i sin gamla identitet) undrar jag faktiskt varför hon fortfarande insisterar på anonymitet.
Det skulle möjligen kunna leda till att några släktingar, vänner och arbetskamrater trakasseras av journalister under någon vecka, men inte mer. Problemet är att ett sådant insisterande på anonymitet öppnar upp för misstankar om att det finns en laddning ugglor i mossen.
Permalänk | Anmäl
Gertkvist, 2009-01-12, 13:42
Att diskutera petitesser i händelseförlopp, och hänvisa till tryckfrihetsförordningen, är ett utmärkt sätt att uppehålla folk vid ovidkommande detaljer.
Det som bör diskuteras är vad "sanningen" ska användas till ... och det läser man mycket tydligt i Ann-Marie Skarps text angående debatten. Boken ger en politisk sanning, och berättelsen är anpassad för att föra fram denna politiska sanning. Så frågan är hur mycket den journalistiskt objektiva sanningen måste förvridas för att bli en lämplig litterär sanning och vidare sedan en politisk sanning, och huruvida någon annan litterär sanning, av samma verklighet, kunnat ge en annan politisk sanning ...
Det är den politiska agendan som bör debatteras, inte detaljer i berättelsen!
Permalänk | Anmäl
thebe, 2009-01-12, 13:51
Liza, du kan inte komma undan med att säga att det råkade felaktigt stå "en sann historia" på boken. Du har påstått både i tal och skrift att boken är sann. Du skriver på ditt förlags hemsida: "Den handlar om en av de vanligaste och smartaste tjejer jag träffat: Maria Eriksson - tvåbarnsmor, radhusägare, banktjänsteman" Bara det är lögn. Hon är ingen tvåbarnsmor, radhusägare, banktjänsteman. Din romanfigur är det men inte Maria Eriksson. Sluta ljug, kom fram och ta emot frågor i en ÖPPEN dialog. Sluta göm dig bakom en artikel.
Permalänk | Anmäl
Anneli, 2009-01-12, 13:53
Gömda” och ”Asyl” är hennes berättelse, ingen annans. Den är en djupt subjektiv bild av en hotad och misshandlad kvinnas helvete.
Hej Liza! bra att du äntligen erkänner att det är Mias subjektiva bild och inte sanningen. Men som jag har förstått monikas bok handlar den om att andra människors "djupa subjektiva bild" av samma historia ska få komma till tals, och det är inte bara hennes f.d män hennes son uttalar sig också i boken om hur han känner för sin mamma och det är inte direkt positiva saker han har att säga. Han blir ju också drabbad av denna historia som så många andra och han kan väl ockdå få yttra sin subjektiva bild det är det väl inte bara mia som ska få göra eller? Det är ju så att Mia har besökt sin hemstad flera gånger sedan boken kom ut trots att hon säger att hon lever under hot och att mannen med de svarta ögonen skulle döda henne om han fick tag på henne. hon har till och med stött ihop med honom inne på en affär.
Tycker du Liza att det är skillnad på kvinnor som blir misshandlade? är det värre att bli misshandlad av en man med utländskt ursprung än av en "svensk". Anledningen till att jag undrar är att du själv har en agent som är dömd för kvinnomisshandel. Tror du inte att den kvinnan han misshandlade hade ett helvette också? När han man sonat sina brott egentligen mannen som misshandlade mia gjorde det för över 20 år sedan din agent för bara några år sedan...
Permalänk | Anmäl
Anna S, 2009-01-12, 14:13
Men om allt var så felaktigt - varför har man väntat 15 år med att klaga efter att Gömda publicerades? Var det rätt tidpunkt för vissa andra att försöka skapa sig ett namn? Och vem är det som namnger alla parter plötsligt? vad vill man uppnå med det? verkar som (förra) årets publicitetsstunt.
Permalänk | Anmäl
Lisen, 2009-01-12, 14:25
Lizas radikalfeminism borde granskas av långt fler. Hennes inställning att män är djur och hennes lumpna fiskande i svenska invandrarskräckens grumligaste vatten och hennes blåljug om svenska myndigheters hållning gör Gömda och Asyl till den grövsta nidbilden av Sverige vår litteratur känner och en gigantisk bästsäljare Vad är det för nivå på svensk kultur när Lizas grova misshandel av Sverige och av invandrarna med mörka ögon
står absolut oemotsagt i 14 hela år innan en liten veckotidningstant som Monica Antonsson blir whistleblower med obekväma frågor om det gigantiska varumärket Marklund.
Vilken show.
Permalänk | Anmäl
buttan, 2009-01-12, 14:33
Problemet är som sagt väldigt simpelt och det är väl att du anspelar på billiga rasistiska föreställningar om svartmuskiga män från utanför Schengen-borgen som kvinnomisshandlare medan våra blonda, trygga, nordiska män skulle vara raka motsatsen.
Det blir ju extra anmärkningsvärt när personen som ska framställa den gode nordiske mannen i själva verket är en svartmuskig invandrare själv. Varför var du tvungen att utelämna den detaljen och göra honom till en "Anders"? Kunde han inte ha fått heta Fernando eller Luis istället? Kunde de inte ha rymt till Chile istället för USA?
Nej det stinker unket av rasitisk populism om hela manuset och det är fruktansvärt oansvarigt gjort av en så välläst författarinna som dig själv. Men det kanske är ditt mål att sprida hat mot utomeuropeiska män vad vet jag? Men som norrländska borde det inte vara alltför svårt för dig att hitta lokala ruskiga berättelser om svenska mäns terror mot svenska kvinnor.
Mäns våld mot kvinnor är först och främst en fråga om kön och inte om etnicitet...
Permalänk | Anmäl
Oliver, 2009-01-12, 14:35
Verklighet är den "sanning om omgivningen" som vi får genom egna erfarenheter, ... Kvar lever ännu idag den hårda och grå verkligheten: kvinnoförtryck och misshandel. De som lever i relation till dagsaktuell debattens verklighet tacka dig, Liza, för boken. Boken är verkligen en bra skapelse och jag tror verkligen att ens negativa tankar är ens största fiende. Stor Tack Liza Marklund!
Permalänk | Anmäl
SannaSa, 2009-01-12, 14:46
Ifrån Marklunds hemsida
malin* säger: Kommer det att göras en film på Gömda oxå eller är det för känsligt?
Liza Marklund säger: Jag tror inte det blir nån film på gömda. Det är ganska många som hört av sig och vill göra både film och teater men hittills har har sagt nej. Eftersom det är en sann historia skulle jag vara tvungen att vara mycket mer involverad och kontrollera allting och det hinner jag inte. Och det vill jag inte heller.
http://www.lizamarklund.se/filmer.php?go=sprangaren_chat
Permalänk | Anmäl
Bengts Moa, 2009-01-12, 14:54
Liza Marklund måste vara en av dom värsta förbrytare vi haft i detta land. Hon har bidragit och är medskyldig till långt mycket mer våld och misshandel än det hon har rapporterat om, om nu något av det är sant? Genom att sätta det dödliga vapnet "kvinnovåld" i händerna på djupt störda kvinnor som sedan skamlöst likt "Mia" utnyttjat det för att skära och hugga sönder själen på tiotusentals oskyldiga barn och deras fäder,som med denna feministiska bibel som ursäkt fått se sina mänskliga rättigheter att få ha en nära och god relation förminskas till ingenting.
Det har kostat liv och hennes lögner har likt ormen Kaa i djungelboken hypnotiserat en hel befolkning att tro på spöken och fantasier. Denna människa borde låsas in och genomgå en stor rättspsykiatrisk undersökning, sedan dömas för bedrägeri, misshandel och medhjälp till mord.
Permalänk | Anmäl
Daddy, 2009-01-12, 14:57
Liza Marklund förklarde sitt val av agent med att man måste få en ny chans efter att ha begått ett "privat misstag".
Jag undrar vilka kriterier som Marklund anser ska gälla för denna "andra chans".
Marklunds politiska projekt har havererat på grund av att hon har pissat i motvind!
Permalänk | Anmäl
Syster, 2009-01-12, 15:03
First Battered Woman Granted Asylum in the US
http://feminist.org/news/newsbyte/uswirestory.asp?id=5576
Rosalba Aguirre-Cervantes
"Maria Eriksson, kvinnan i bästsäljaren ”Gömda”, har fått asyl i USA.
En 14-årig flykt är över.
Det är första gången USA ger fristad åt en kvinna som behöver skydd mot hustrumisshandel.
Journalisten och författaren Liza Marklund skrev "Gömda" i samarbete med Maria Eriksson."
http://www.aftonbladet.se/wendela/article215590.ab
Permalänk | Anmäl
Bengts Moa, 2009-01-12, 15:06
"En djupt subjektiv bild" är onekligen en lustig omskrivning för lögn. Bör bli en klassiker.
För övrigt är ju hela detta märkliga försvarstal total anpassat till de newsmill-läsare som inte följt den här debatten på närmare håll. Har man gjort det blir nämligen texten rena rappakaljan.
Permalänk | Anmäl
Carl Johan Peterson, 2009-01-12, 15:06
Hej Hej!
Vi som läser och granska olika böcker förstår väl meningen och bakgrunden til syftet med boken. Vi måste förstå att det finns misshandlade kvinnor och det är rätt att man hör deras röst som ett väg för att minska våld mot kvinnor och som ett led för arbetet med jämställdhet. Men Men när man försöker stämpla en grupp, eller folk med utländsk bakgrund för våld mot kvinnor är det helt fel. Det är bättre att man förstå väl varför kvinnor och män lämna sina länder och hur kan man arbeta med för att öka integration och jämställdhet. Vi vet att landet är välutvecklade när det gäller jämställdhet men vi måste förstå väl varför andra är väl under utvecklat när det gäller kvinnomisshandel och jämställdhet. Här menar jag inte att Landet offra sig för att öka jämställdhet i hela jorden men för att inte förolämpa en grup eller en befolkningen med en speciell bakgrund är det viktigt att läser en del historia för att kunna förstå bakgrund till en viss beteende som är främmande i landet..
Det som jag har förstått är att politik, kritik, skönlitteratur och facklitteratur ha balnades samma bara för ett syfte. Syften är att bygga ett enat Europ med en gemensamt kultur pga detta är det viktigt att göra allting för att samla rösten för att bygga unionen oavsett vem som betala mest för detta inne i landet eller ute i landet. När jag läste Porslinsmålerskan i Limoges : en personlig betraktelse från ett älskat Europa från Bjerström, Erika, då förstått jag vilka riktlinjer har vissa journalister eller författare för att först känna pengar, blir kändisar och sedan uppnå sitt sytfe.
Jag vill försäkra alla att jämställdhet och respekt för varandras rättigheter och skyldigheter är ett mål som finns hos alla men tyvärr när ett land eller en grupp av befolkning från ett hål i jorden hamnar bakåt och deras rättigehter förolämpas av alla då är det lätt att man kritisera de på alla sätt och trampa på de ännu mera.
Boken var ett ledd att förolämpa en grupp landets befolkning bara för skapa mera problem. Jag vill gärna att någon gång Liza Marklund undersöka om kvinnomisshandel har ökats eller minskat från dess boken har publicerats så blir det lätt att förstå syftet med boken.
Permalänk | Anmäl
holl34, 2009-01-12, 15:07
JAg vet inte hur det är med er men jag kan inte se att Marklund svarar på denna kritik som framfördes i Medierna i fjol och av Ann Heberlein i fråga om Marklunds anklagelser mot Trossen.
*
http://www.svd.se/kulturnoje/mer/kommentar/artikel_988727.svd
"Hösten 1992 slogs Elisabeth Hermons liv i spillror. Under tre dagar i slutet av oktober publicerade Expressen en artikelserie som granskade den verksamhet Elisabeth Hermon byggt upp och förestod: stiftelsen Trossen vars syfte var att hjälpa, skydda och stödja kvinnor och barn som levde under hot. Artiklarna, signerade Liza Marklund, hävdade att stiftelsen var en bluff. Med hjälp av den kvinna som senare blev känd under namnet Mia Eriksson påstod Liza Marklund att Trossens verkliga syfte var att göra Elisabeth Hermon rik.
Marklunds story väckte många upprörda känslor och Elisabeth Hermon, vars namn, bild och personnummer publicerats i Expressen, fick motta mängder av hot. Hermon polisanmäldes, anklagad för att ha lurat kommuner i hela landet på miljontals kronor. Omfattande utredningar gjordes av både polisen och skattemyndigheten, men inga oegentligheter kunde upptäckas. Den 23 oktober 1993, alltså ett år efter publiceringen, lades utredningen ner och Hermon frikändes. Men skadan var redan skedd – i omvärldens ögon var och är hon en hjärtlös skurk som blivit rik på andras olycka.
16 år efter Marklunds artikelserie ger Elisabeth Hermon sin version av sanningen om stiftelsen Trossen. Boken ”Vingklippt”, skriven tillsammans med Stefan Lundström (Blue publishing), är en hård anklagelseakt mot Liza Marklund. Hermon påstår att Marklund byggt sin karriär på den lögn som ödelade hennes liv. Marklund har tjänat grova pengar på sin skildring av stiftelsen i boken ”Asyl” (skriven tillsammans med Mia Eriksson) och på bästsäljaren ”Paradiset”, som enligt Marklunds hemsida bygger på hennes artikelserie i Expressen. Marklund fortsätter alltså att hävda att Trossen var en bluff och att hennes artiklar förmedlade sanningen om Hermon.
Trots att Hermons bok släpptes den 25 februari har den fått försvinnande liten uppmärksamhet. Radioprogrammet Medierna gjorde ett inslag den 23 februari, där Hermon fick ge sin syn på saken och Marklund fick tillfälle att replikera. Marklunds insats imponerade föga. Hennes försvar gick ut på att hon vet att hon har rätt. När reportern ber henne precisera vilka belägg hon har för att stiftelsen verkligen var en bluff säger Marklund att hon har en ”jättetjock bunt” med uppgifter på vinden i Stockholm. Exakt vilken information som döljer sig i denna jättetjocka bunt får vi dock inte veta.
Elisabeth Hermons berättelse är otrolig på många sätt. Hennes livshistoria, kantad av hot, våld och svek är inte helt lätt att svälja. Enligt uppgift har Hermon levt under hot sedan 1988, men varken hon eller läsaren förstår varför. Bokens detaljrikedom i dialog och känslor gällande händelser som ligger tjugo år tillbaka i tiden får mig ibland att undra om boken är dokumentär eller fiktion. Det vore lätt att avfärda Elisabeth Hermon som mytoman med paranoida drag. Varför skulle någon tro på henne? Vilken trovärdighet har en psykiskt sjuk kvinna (Hermon lider enligt egen uppgift av posttraumatiskt stressyndrom efter en brutal våldtäkt) med flera konkurser bakom sig, i jämförelse med Liza Marklund, framgångsrik författare, journalist och debattör med stort engagemang i frågor som rör våld mot kvinnor och barn?
Elisabeth Hermon drog tillbaka den stämningsansökan mot Expressen hon formulerat tillsammans med sin advokat Leif Silbersky, och hon har inte heller vunnit i trovärdighet genom att vänta i 16 år med att ge sin version. Samtidigt talar polisens och skattemyndighetens undersökningar sitt tydliga språk – Hermon är frikänd. Liza Marklund har onekligen en del att förklara, och det förvånar mig mycket att hon inte ställs till svars. Osund kollegialitet är den förklaring som kommer för mig.
Ann Heberlein är forskare i etik vid Lunds universitet."
Permalänk | Anmäl
Niclas Kuoppa, 2009-01-12, 15:32
Hejsan Liza
Du skriver "Har Maria Eriksson ljugit för mig?
Mitt svar är att jag aldrig har kommit på henne med en lögn"
Snygg formulering. Signalen har gått fram. Innebär det att att det är sannolikt - inte osannolikt alltså - att Maria Eriksson kan ha ljugit, men att du inte förstått detta? Innebär det att du ser en möjlighet att kunna skylla ifrån dig de eventuella lögnerna på henne?
På min blogg kallar jag dej "psykopat". Tar bort det ordet om du besvarar denna fråga.
Permalänk | Anmäl
Gotiska Klubben, 2009-01-12, 15:41
Väntar ivrigt på reaktionen från USA där INS (ung. amerikanska immigrationsverket) måste ha blivit grundlurade till ett historiskt beslut om det stämmer att så många uppgifter som antyds är falska eller så långt ifrån verkligheten liggande att de ger ett så felaktigt intryck!
Jag har givetvis ingen aning om vad som stämmer eller inte i den här soppan och tänker inte ta ställning för någon sida. Men, som sagt, faktum kvarstår (om inte Marklund ljuger ang. det): "Mia" fick asyl i USA på tidigare oprövade grunder (svensk kvinna som söker asyl pga. förföljelse i hemlandet). Det går inte att komma ifrån.
Permalänk | Anmäl
Jo, 2009-01-12, 16:11
Det här är en skandal som är oerhört mycket större än frågan om vad Marklund/Eriksson egentligen menade med "en sann historia". Böckerna Gömda och Asyl och de efterföljande böckerna av "Mia" har satt sina spår i svensk politik. Mona Sahlin, Tomas Bodström med flera har uttalat sig, det har debatterats i riksdagen. Socialförsäkringspengar till ofattbara summor har utbetalats på vad som tycks vara felaktiga grunder till en miljonär i USA. USA har dragits in p.g.a att Marklund/Eriksson påstått att "Mia" fått asyl där p.g.a "hot i Sverige". "Mia" har i intervjuver sagt att hon hjälper svenska kvinnor till skenäktenskap i USA, vilket är ett brott. Människor har farit mycket illa där Marklund/Eriksson dragit fram med sina "sanna lögner". Elisabeth Hermon fick sitt livsverk och sitt liv raserat av Marklund genom boken Asyl, filmen Paradiset och artiklar i Expressen. Där röjde Marklund utan samvetskval Elisabeth Hermons skyddade identitet i tidningen. Elisabeth Hermon har ännu inte fått någon upprättelse trots att hon frikändes till allt som Marklund/Eriksson anklagade henne för. De anhöriga i Sverige som fått lida, barnen i USA som fått en livslögn att leva på, vem hjälper dem till upprättelse? Liza Marklund kan inte längre tillåtas slingra sig undan rättvisan ännu en gång.
Permalänk | Anmäl
Bitten, 2009-01-12, 16:47
Liza, VARFÖR svarade du så här i en chatt om Gömda och Asyl:
"Ingenting är påhittat, vare sig i Gömda eller Asyl. Inga händelser är flyttade (annat än i nödfall, för att dölja de hotade människors identiteter). Däremot har vi tagit bort ganska mycket, förtigit både människor och händelser som varit otroligt viktiga för Mia. Ingenting har gjorts mer dramatiskt än det var(det har inte behövts)."
Det är obehagligt att se hur du nu försöker slingra dig ur dina tidigare lögner. Förläggarens kommentar på Piratförlaget ska vi inte tala om...! Det går säkert hem hos folk som vill tro på dig, och som inte har läst Antonssons bok. Men andelen folk som är mer insatta i hur din och Mias berättelse förhåller sig till verkligheten kommer att öka. (Jag hade också ryggmärgsreflexen att försvara Gömda först, tills sanningen blev alltför uppenbar)
Det är otroligt fräckt att försöka slåss för Mia med ojusta medel på bekostnad av
* hennes barn
* hennes ex
* diverse myndighetspersoner
* oss skattebetalare
Hur tror du att de som har haft inblick i sanningen har mått av att läsa lögnerna?
Om inte sanningen om Mia var tillräckligt upprörande, då kanske det hade varit bättre att skriva en renodlad roman, med skrönor om beväpnade assyriska ligor och galler för fönstren?!
Permalänk | Anmäl
margareta, 2009-01-12, 17:04
Jag tror att amerikanska myndigheter är mer intresserade av att utreda påståendet från Mia att hon hjälper till med att förmedla skenäktenskap i USA för att folk ska få asyl. Ett brott som kan ge livstids fängelse i USA.
Vad gäller asylen så vet ju ingen OM hon har fått asyl, och har hon fått det så är det med säkerhet för att hennes chilienske man har fått det eftersom han eventuellt är pinochet-medarbetare.
Hur som helst vet vi att det INTE FINNS någon dom om saken. Mia hävdar att domen är hemlig och att advokater som vill åberopa den måste fråga henne (vilken smörja värdigt en särskoleelev, och just det! Det var ju vad hon var). Domar är alltid offentliga.
Permalänk | Anmäl
profanum_vulgus, 2009-01-12, 17:13
Sorry Liza, din journalistkarrär är nu stendöd.
Permalänk | Anmäl
Hasse, 2009-01-12, 17:55
Utan att alls ha läst mer än några av rubrikerna här och i andra media; men hur kan en subjektiv berättelse där de verkliga personerna tydligen inte är indentifierbara mer än för de närmast inblandade, anklagas för att vara lögn?
Jag är helt enkelt bara nyfiken; får man inte hitta på vad som helst i en skönlitterär berättelse?!?
Permalänk | Anmäl
Uno Hansson, 2009-01-12, 18:05
Man kan fråga sig hur det är möjligt för en person som kommer hit från andra sidan planeten kan misshandla andra "gång på gång på gång" och dömas för detta 3 gånger utan att bli utslängd. Istället skall den misshandlade fly. - Våra politiker har ingensomhelst ryggrad eller framförhållning. Folkets förtroende är numera i botten. - Det är den absolut största skandalen i den här historien.
Permalänk | Anmäl
Malmöbo, 2009-01-12, 18:19
Hej jag har läst gömda och har blivit uprörd sen jag har läst alla Lizas böker.Jag har känt lukt av smyg rasist mött arabar,,alla Mias EX gäng var namn frän melanöstern,,,,,jag hoppas att det hon menade med sina böker att minska våld mött kvinnor,inte en rasistisk politisk agenda...Mohammed
Permalänk | Anmäl
MOHAMMED , 2009-01-12, 18:32
Uno. Liza Marklund och "Mia har gång på gång på gång på gång försäkrat att denna enormt dramatiska och spektakulära historia är sann. Att är det nu visat sig vara en "skönlitterär berättelse" är följaktligen den stora nyheten.
Permalänk | Anmäl
Carl Johan Peterson, 2009-01-12, 18:34
Bra och välgörande inlägg av Liza Marklund. Om man jämför den relativa trovärdigheten hos Liza Marklund och Monica Antonsson vinner Liza Marklund med mycket god marginal...
Permalänk | Anmäl
Erik Rodenborg, 2009-01-12, 19:09
177 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
Måhända är det många som vill ha en släng av din kända slev. Tycker det känns som en storm i ett vattenglas eller jävligt mycket väsen för lite ull. Ändra till "bygger på en sann historia" så är saken biff.
Jag antog, precis som majoriteten av svenska befolkningen, att diverse journalister redan hade, för evigt, reviderat ordet "sann" till att vara en ren och skär floskel. Men Liza Märkvärdig har lyckats ge ordet "sann" betydelse ren och skär lögn.
Tack för att du svarar på kritiken Liza!
Men hör inte Gömda till Sveriges allra mest sålda böcker? Vilka är de 2 deckarna du skrivit som är betydligt mer framgångsrika än Gömda?
Hejsan, tack Liza för din artikel. Den diskussion som föregått detta har verkligen upprört mig mycket och allt kan egentligen sammanfattas med din sista mening "Att den inte delas av de människor som förföljde henne, oavsett vilka de är, torde knappast komma som någon överraskning."
Utöver det så kan man väl bara säga att opportunister som Fru eller Fröken Antonsson drabbas vi alla av ibland. Tråkigt bara att det ges överhuvudtaget uppmärksamhet. Men som du också påpekar, faktafel, och så mycket slarvfel i en text som hon tror skall bidra till inkomst och ett positivt avtryck visar bara på hennes totala inkompetens!
Vi är många som gräver. Elisabeth Hermon, Osama, och alla andra du förstört livet för, kommer att få upprättelse till sist.
Hur kan man bli upprörd över att inte vartenda ord i en bok är sant? Hur kan man ens tro att det skulle vara det? "en sann historia" tolkar inte jag som en forskningsrapport. Alla som läst den är förhoppningsvis medvetna om att det inte är en avhandling. Att sedan utpekade och berörda personer vill försvara sig ligger i sakens natur.
Det viktiga tycker jag är att boken behandlar ett oerhört stort och viktigt problem.
Hej Liza, nu ska jag återge dina egna ord i en chatt från Aftonbladet den 2004-06-16
Jenny säger: Hej! Har läst din bok Gömda och blev väldigt berörd, undrar om allt är sant eller är det några saker som är påhittade bara för att få en bättre story...
Liza Marklund säger: Ingenting är påhittat, vare sig i Gömda eller Asyl. Inga händelser är flyttade (annat än i nödfall, för att dölja de hotade människors identiteter). Däremot har vi tagit bort ganska mycket, förtigit både människor och händelser som varit otroligt viktiga för Mia. Ingenting har gjorts mer dramatiskt än det var(det har inte behövts).
Då är en av alla frågor som jag skulle vilja veta: Av vilken anledning skrev du att det byggdes galler för Mias lägenhet? Varför påstod du att de(araberna) stod och visade upp vapen under sina jackor?
Dessutom tycker jag att du ska deltaga i en ÖPPEN debatt och förklara alla dina underliga, i mina ögon påhittade och grovt överdrivna beskrivningar som du har i Gömda. Och medan du ändå håller på, plocka fram kartongen på vinden, där alla dokument som bevisar Elisabeth Hermons skuld! Du har nämligen glömt en person i den här historien som du har här på Newsmill. Elisabeth Hermon är oskyldig!
Var är ursäkten till henne?
Sorry, Liza du blir nog så illa tvungen att komma fram i ljuset och berätta. En oemotsagd artikel är inget jag nöjer mig med!
Ramona Fransson
Lotte och Helena, det är så mycket mer som ligger bakom 'stormen i vattenglaset'. Det handlar om att en av sveriges största journalister och författare byggt sin karriär på att samvetslöst förstöra livet för andra människor. Det är inte bara boken gömda det handlar om. Läs lite om Elisabeth Hermon och Trossen t.ex. och se hur hennes liv slogs i spillror när LM utförde sin häxjakt på henne.
Det skall bli intressant och läsa de böcker som kommer nu i svallvågorna på detta. "Mia's" bortstötte son släpper en bok inom kort, baserad på hans sanning. Förmodligen kommer det fler böcker från folket i den "mellansvenska orten"
Hej Liza, nu ska jag återge dina egna ord i en chatt från Aftonbladet den 2004-06-16
www.aftonbladet.se/wendela/article217373.ab
Jenny säger: Hej! Har läst din bok Gömda och blev väldigt berörd, undrar om allt är sant eller är det några saker som är påhittade bara för att få en bättre story...
Liza Marklund säger: Ingenting är påhittat, vare sig i Gömda eller Asyl. Inga händelser är flyttade (annat än i nödfall, för att dölja de hotade människors identiteter). Däremot har vi tagit bort ganska mycket, förtigit både människor och händelser som varit otroligt viktiga för Mia. Ingenting har gjorts mer dramatiskt än det var(det har inte behövts).
Då är en av alla frågor som jag skulle vilja veta: Av vilken anledning skrev du att det byggdes galler för Mias lägenhet? Varför påstod du att de(araberna) stod och visade upp vapen under sina jackor?
Dessutom tycker jag att du ska deltaga i en ÖPPEN debatt och förklara alla dina underliga, i mina ögon påhittade och grovt överdrivna beskrivningar som du har i Gömda. Och medan du ändå håller på, plocka fram kartongen på vinden, där alla dokument som bevisar Elisabeth Hermons skuld! Du har nämligen glömt en person i den här historien som du har här på Newsmill. Elisabeth Hermon är oskyldig!
Var är ursäkten till henne?
Sorry, Liza du blir nog så illa tvungen att komma fram i ljuset och berätta. En oemotsagd artikel är inget jag nöjer mig med!
Ramona Fransson
Det låter som om Monica Antonsson har blivit charmad av "Mias" ex eftersom hon ställer sig på hans sida. Vad jag har uppfattat när jag läser artiklar, böcker och psykologisk facklitteratur är att män som misshandlar och förföljer kvinnor ofta (inte alltid) är psykopater och därmed också kan visa upp en charmerande sida som de flesta faller för. Undrar om detta är fallet här?
För övrigt så är hela debatten konstig eftersom det är en skönlitterär bok som inte utger sig för att vara objektiv utan berättas utifrån den ena partens synvinkel.
Hej Liza, nu ska jag återge dina egna ord i en chatt från Aftonbladet den 2004-06-16
www.aftonbladet.se/wendela/article217373.ab
Jenny säger: Hej! Har läst din bok Gömda och blev väldigt berörd, undrar om allt är sant eller är det några saker som är påhittade bara för att få en bättre story...
Liza Marklund säger: Ingenting är påhittat, vare sig i Gömda eller Asyl. Inga händelser är flyttade (annat än i nödfall, för att dölja de hotade människors identiteter). Däremot har vi tagit bort ganska mycket, förtigit både människor och händelser som varit otroligt viktiga för Mia. Ingenting har gjorts mer dramatiskt än det var(det har inte behövts).
Då är en av alla frågor som jag skulle vilja veta: Av vilken anledning skrev du att det byggdes galler för Mias lägenhet? Varför påstod du att de(araberna) stod och visade upp vapen under sina jackor?
Dessutom tycker jag att du ska deltaga i en ÖPPEN debatt och förklara alla dina underliga, i mina ögon påhittade och grovt överdrivna beskrivningar som du har i Gömda. Och medan du ändå håller på, plocka fram kartongen på vinden, där alla dokument som bevisar Elisabeth Hermons skuld! Du har nämligen glömt en person i den här historien som du har här på Newsmill. Elisabeth Hermon är oskyldig!
Var är ursäkten till henne?
Sorry, Liza du blir nog så illa tvungen att komma fram i ljuset och berätta. En oemotsagd artikel är inget jag nöjer mig med!
Ramona Fransson
Jaha så vänds kappan efter vinden som vanligt.Böckerna verkar av allt att döma bygga på en mytomans berättelse och eftersom den framställs som en sann historia är det klart att folk blir upprörda. Dessutom finns det en obehaglig rasistisk ton i "Gömda" som jag reagerade på redan när jag läste den,jag tror inte att en etnisk svensk man hade hängts ut på samma sätt.Jag har inte läst Monika Antonssons bok men mitt intryck är att hon är en modig person som har utmanat en helig ko.
2004 var det annat ljud i skällan, då hävdade Marklund i en chatt på aftonbladet följande:
" Liza Marklund säger: Ingenting är påhittat, vare sig i Gömda eller Asyl. Inga händelser är flyttade (annat än i nödfall, för att dölja de hotade människornas identiteter). Däremot har vi tagit bort ganska mycket, förtigit både människor och händelser som varit otroligt viktiga för Mia. Ingenting är gjort mer dramatiskt än det var (det har inte behövts). "
http://www.aftonbladet.se/wendela/article217373.ab
Det är också detta som har hävdats genomgående ända tills bluffen avslöjades.
En stor fråga jag har är varför det skulle vara kontroversiellt att avslöja Mias ursprungliga identitet. Ingen person har ju längre den identiteten och OM Mia hade varit förföljd så skulle det ju uteslutande ha varit av personer som kände till hennes ursprungliga identitet.
Hon har ju idag en ny identitet och att känna till den ursprungliga gör det ju inte lättare att hitta henne.
Det är väl hennes nuvarande identitet som inte får avslöjas, inte hennes ursprungliga?
Det låter mest som krumsprång för att försöka förleda läsaren, ännu en lögn av Marklund allstå.
Tänk att det alltid är lika roligt att höra lögnare snärja in sig i ännu fler av sina egna lögner.
Du skriver en del om huruvida du skulle röja Mia genom att delge Svenska folket fakta om på vad du grundar en debatt du vill starta och personligen driver hårt mot alla män, svenska som utländska.
För att i nästa stycke bekräfta att Anders dömdes till 1 års fängelse för misshandeln med bilen. Ytterst intelligent!
Utöver detta så har du ju av de facto ljugit i Aftonbladets blogg (tack Ramona för länken).
Men det vill du förstås inte kännas vid, kanske var det Antonsson som egentligen chattade och förtalade dig?
Jag vet inte, men jag är ju man så därmed antagligen inte fullt lika intellektuellt berikad som du är.
Undrar över Marklunds empati och medkänsla för andra människor,
Tacknämligt är för den fortsatta debatten att hon faktiskt än en gång hävdar att det skulle ligga sanning bakom böckerna, ett virrvarr av påståenden och komplicerande omständigheter, såsom dimridå.
Om man mantrar något tillräckligt upplevs det sant. om man kallar det sant, tror vi det, så är vi fostrade.
0,7% av Sveriges kvinnor är inte "oerhört stort"
för varje individ som utsätts för våld, är oerhört tragiskt, 2/3 av all barnmisshandel sker av kvinnor, våld föder våld, kvinnor använder våld i nära relationer i lika stor utsträckning som män, konsekvensen av dessa påhitt, har traumatiserat 3 barn direkt, men flera tusen indirekt, då denna typ av mytomaner(Mia) tillåts sätta normer för en godtrogen allmänhet som faktiskt lärt sig vad sant betyder!
Vi behöver inget könskrig!
Snällhet, tacksamhet och nyfikenhet = mänsklighet och jämlikhet.
När jag läste Gömda uppfattade jag boken som en sann berättelse där det som ändrats endast var platser tidpunkter och namn för att man inte skulle kunna identifiera ME. Händelserna var sanna.
Men när man läser Antonssons bok och där människorna runt omkring Mia får komma till tals så kommer en helt annan bild fram. Det borde väl ha varit jätteenkelt för Liza att kontrollera med närstående, gamla pojkvänner, vänner precis som Antonsson gjort för att få hela bilden. Men då hade det väl inte blivit någon bok antar jag.
Och att Liza missade att "Anders" kört över "mannen med de svarta ögonen" måste ju vara en dundertabbe som journalist. Hon är inte
så duktig på grävande journalistik helt enkelt.
Att tro att det bara finns en sida av myntet är faktiskt rätt korkat.
Då har LM´s pr folk skridit till verket, tro inget annat!
"Efter en längre jul resa.." Det är tydligen skälet till att det tagit sådan
tid för fröken Marklund att bevara dessa mycket allvarliga anklagelser.
Det låter föga troligt i vare sig mina eller någon annans öron. Naturligtvis har förhoppningen vart att stormen skall lägga sig och övergå till en mer behaglig sommarbris. Nu blev det inte så.
LM radar själv upp diverse press som tagit upp MA´s bok i diverse medier och för mig ter det sig än mer otroligt att hon så länge vägrat
att bemöta dessa anklagelser. Ett slag i luften än så länge. Det intressanta blir den dagen LM väljer att ställa upp i någon form av diskussion och inte en väl genomtänkt och av hennes pr folk granskad dementi.
Så pinsamt. Om det var så här enkelt att vi alla hade missförstått vad du menar med begreppet sant så hade det väl inte behövt ta en månad att svara. Erkänn dina lögner istället.
Med tanke på att "Maria Eriksson" numera skurit av banden med Sverige, har ny identitet och att hennes förföljare mycket väl vet vem hon är (åtminstone i sin gamla identitet) undrar jag faktiskt varför hon fortfarande insisterar på anonymitet.
Det skulle möjligen kunna leda till att några släktingar, vänner och arbetskamrater trakasseras av journalister under någon vecka, men inte mer. Problemet är att ett sådant insisterande på anonymitet öppnar upp för misstankar om att det finns en laddning ugglor i mossen.
Att diskutera petitesser i händelseförlopp, och hänvisa till tryckfrihetsförordningen, är ett utmärkt sätt att uppehålla folk vid ovidkommande detaljer.
Det som bör diskuteras är vad "sanningen" ska användas till ... och det läser man mycket tydligt i Ann-Marie Skarps text angående debatten. Boken ger en politisk sanning, och berättelsen är anpassad för att föra fram denna politiska sanning. Så frågan är hur mycket den journalistiskt objektiva sanningen måste förvridas för att bli en lämplig litterär sanning och vidare sedan en politisk sanning, och huruvida någon annan litterär sanning, av samma verklighet, kunnat ge en annan politisk sanning ...
Det är den politiska agendan som bör debatteras, inte detaljer i berättelsen!
Liza, du kan inte komma undan med att säga att det råkade felaktigt stå "en sann historia" på boken. Du har påstått både i tal och skrift att boken är sann. Du skriver på ditt förlags hemsida: "Den handlar om en av de vanligaste och smartaste tjejer jag träffat: Maria Eriksson - tvåbarnsmor, radhusägare, banktjänsteman" Bara det är lögn. Hon är ingen tvåbarnsmor, radhusägare, banktjänsteman. Din romanfigur är det men inte Maria Eriksson. Sluta ljug, kom fram och ta emot frågor i en ÖPPEN dialog. Sluta göm dig bakom en artikel.
Gömda” och ”Asyl” är hennes berättelse, ingen annans. Den är en djupt subjektiv bild av en hotad och misshandlad kvinnas helvete.
Hej Liza! bra att du äntligen erkänner att det är Mias subjektiva bild och inte sanningen. Men som jag har förstått monikas bok handlar den om att andra människors "djupa subjektiva bild" av samma historia ska få komma till tals, och det är inte bara hennes f.d män hennes son uttalar sig också i boken om hur han känner för sin mamma och det är inte direkt positiva saker han har att säga. Han blir ju också drabbad av denna historia som så många andra och han kan väl ockdå få yttra sin subjektiva bild det är det väl inte bara mia som ska få göra eller? Det är ju så att Mia har besökt sin hemstad flera gånger sedan boken kom ut trots att hon säger att hon lever under hot och att mannen med de svarta ögonen skulle döda henne om han fick tag på henne. hon har till och med stött ihop med honom inne på en affär.
Tycker du Liza att det är skillnad på kvinnor som blir misshandlade? är det värre att bli misshandlad av en man med utländskt ursprung än av en "svensk". Anledningen till att jag undrar är att du själv har en agent som är dömd för kvinnomisshandel. Tror du inte att den kvinnan han misshandlade hade ett helvette också? När han man sonat sina brott egentligen mannen som misshandlade mia gjorde det för över 20 år sedan din agent för bara några år sedan...
Men om allt var så felaktigt - varför har man väntat 15 år med att klaga efter att Gömda publicerades? Var det rätt tidpunkt för vissa andra att försöka skapa sig ett namn? Och vem är det som namnger alla parter plötsligt? vad vill man uppnå med det? verkar som (förra) årets publicitetsstunt.
Lizas radikalfeminism borde granskas av långt fler. Hennes inställning att män är djur och hennes lumpna fiskande i svenska invandrarskräckens grumligaste vatten och hennes blåljug om svenska myndigheters hållning gör Gömda och Asyl till den grövsta nidbilden av Sverige vår litteratur känner och en gigantisk bästsäljare Vad är det för nivå på svensk kultur när Lizas grova misshandel av Sverige och av invandrarna med mörka ögon
står absolut oemotsagt i 14 hela år innan en liten veckotidningstant som Monica Antonsson blir whistleblower med obekväma frågor om det gigantiska varumärket Marklund.
Vilken show.
Problemet är som sagt väldigt simpelt och det är väl att du anspelar på billiga rasistiska föreställningar om svartmuskiga män från utanför Schengen-borgen som kvinnomisshandlare medan våra blonda, trygga, nordiska män skulle vara raka motsatsen.
Det blir ju extra anmärkningsvärt när personen som ska framställa den gode nordiske mannen i själva verket är en svartmuskig invandrare själv. Varför var du tvungen att utelämna den detaljen och göra honom till en "Anders"? Kunde han inte ha fått heta Fernando eller Luis istället? Kunde de inte ha rymt till Chile istället för USA?
Nej det stinker unket av rasitisk populism om hela manuset och det är fruktansvärt oansvarigt gjort av en så välläst författarinna som dig själv. Men det kanske är ditt mål att sprida hat mot utomeuropeiska män vad vet jag? Men som norrländska borde det inte vara alltför svårt för dig att hitta lokala ruskiga berättelser om svenska mäns terror mot svenska kvinnor.
Mäns våld mot kvinnor är först och främst en fråga om kön och inte om etnicitet...
Verklighet är den "sanning om omgivningen" som vi får genom egna erfarenheter, ... Kvar lever ännu idag den hårda och grå verkligheten: kvinnoförtryck och misshandel. De som lever i relation till dagsaktuell debattens verklighet tacka dig, Liza, för boken. Boken är verkligen en bra skapelse och jag tror verkligen att ens negativa tankar är ens största fiende. Stor Tack Liza Marklund!
Ifrån Marklunds hemsida
malin* säger: Kommer det att göras en film på Gömda oxå eller är det för känsligt?
Liza Marklund säger: Jag tror inte det blir nån film på gömda. Det är ganska många som hört av sig och vill göra både film och teater men hittills har har sagt nej. Eftersom det är en sann historia skulle jag vara tvungen att vara mycket mer involverad och kontrollera allting och det hinner jag inte. Och det vill jag inte heller.
http://www.lizamarklund.se/filmer.php?go=sprangaren_chat
Liza Marklund måste vara en av dom värsta förbrytare vi haft i detta land. Hon har bidragit och är medskyldig till långt mycket mer våld och misshandel än det hon har rapporterat om, om nu något av det är sant? Genom att sätta det dödliga vapnet "kvinnovåld" i händerna på djupt störda kvinnor som sedan skamlöst likt "Mia" utnyttjat det för att skära och hugga sönder själen på tiotusentals oskyldiga barn och deras fäder,som med denna feministiska bibel som ursäkt fått se sina mänskliga rättigheter att få ha en nära och god relation förminskas till ingenting.
Det har kostat liv och hennes lögner har likt ormen Kaa i djungelboken hypnotiserat en hel befolkning att tro på spöken och fantasier. Denna människa borde låsas in och genomgå en stor rättspsykiatrisk undersökning, sedan dömas för bedrägeri, misshandel och medhjälp till mord.
Liza Marklund förklarde sitt val av agent med att man måste få en ny chans efter att ha begått ett "privat misstag".
Jag undrar vilka kriterier som Marklund anser ska gälla för denna "andra chans".
Marklunds politiska projekt har havererat på grund av att hon har pissat i motvind!
First Battered Woman Granted Asylum in the US
http://feminist.org/news/newsbyte/uswirestory.asp?id=5576
Rosalba Aguirre-Cervantes
"Maria Eriksson, kvinnan i bästsäljaren ”Gömda”, har fått asyl i USA.
En 14-årig flykt är över.
Det är första gången USA ger fristad åt en kvinna som behöver skydd mot hustrumisshandel.
Journalisten och författaren Liza Marklund skrev "Gömda" i samarbete med Maria Eriksson."
http://www.aftonbladet.se/wendela/article215590.ab
"En djupt subjektiv bild" är onekligen en lustig omskrivning för lögn. Bör bli en klassiker.
För övrigt är ju hela detta märkliga försvarstal total anpassat till de newsmill-läsare som inte följt den här debatten på närmare håll. Har man gjort det blir nämligen texten rena rappakaljan.
Hej Hej!
Vi som läser och granska olika böcker förstår väl meningen och bakgrunden til syftet med boken. Vi måste förstå att det finns misshandlade kvinnor och det är rätt att man hör deras röst som ett väg för att minska våld mot kvinnor och som ett led för arbetet med jämställdhet. Men Men när man försöker stämpla en grupp, eller folk med utländsk bakgrund för våld mot kvinnor är det helt fel. Det är bättre att man förstå väl varför kvinnor och män lämna sina länder och hur kan man arbeta med för att öka integration och jämställdhet. Vi vet att landet är välutvecklade när det gäller jämställdhet men vi måste förstå väl varför andra är väl under utvecklat när det gäller kvinnomisshandel och jämställdhet. Här menar jag inte att Landet offra sig för att öka jämställdhet i hela jorden men för att inte förolämpa en grup eller en befolkningen med en speciell bakgrund är det viktigt att läser en del historia för att kunna förstå bakgrund till en viss beteende som är främmande i landet..
Det som jag har förstått är att politik, kritik, skönlitteratur och facklitteratur ha balnades samma bara för ett syfte. Syften är att bygga ett enat Europ med en gemensamt kultur pga detta är det viktigt att göra allting för att samla rösten för att bygga unionen oavsett vem som betala mest för detta inne i landet eller ute i landet. När jag läste Porslinsmålerskan i Limoges : en personlig betraktelse från ett älskat Europa från Bjerström, Erika, då förstått jag vilka riktlinjer har vissa journalister eller författare för att först känna pengar, blir kändisar och sedan uppnå sitt sytfe.
Jag vill försäkra alla att jämställdhet och respekt för varandras rättigheter och skyldigheter är ett mål som finns hos alla men tyvärr när ett land eller en grupp av befolkning från ett hål i jorden hamnar bakåt och deras rättigehter förolämpas av alla då är det lätt att man kritisera de på alla sätt och trampa på de ännu mera.
Boken var ett ledd att förolämpa en grupp landets befolkning bara för skapa mera problem. Jag vill gärna att någon gång Liza Marklund undersöka om kvinnomisshandel har ökats eller minskat från dess boken har publicerats så blir det lätt att förstå syftet med boken.
JAg vet inte hur det är med er men jag kan inte se att Marklund svarar på denna kritik som framfördes i Medierna i fjol och av Ann Heberlein i fråga om Marklunds anklagelser mot Trossen.
*
http://www.svd.se/kulturnoje/mer/kommentar/artikel_988727.svd
"Hösten 1992 slogs Elisabeth Hermons liv i spillror. Under tre dagar i slutet av oktober publicerade Expressen en artikelserie som granskade den verksamhet Elisabeth Hermon byggt upp och förestod: stiftelsen Trossen vars syfte var att hjälpa, skydda och stödja kvinnor och barn som levde under hot. Artiklarna, signerade Liza Marklund, hävdade att stiftelsen var en bluff. Med hjälp av den kvinna som senare blev känd under namnet Mia Eriksson påstod Liza Marklund att Trossens verkliga syfte var att göra Elisabeth Hermon rik.
Marklunds story väckte många upprörda känslor och Elisabeth Hermon, vars namn, bild och personnummer publicerats i Expressen, fick motta mängder av hot. Hermon polisanmäldes, anklagad för att ha lurat kommuner i hela landet på miljontals kronor. Omfattande utredningar gjordes av både polisen och skattemyndigheten, men inga oegentligheter kunde upptäckas. Den 23 oktober 1993, alltså ett år efter publiceringen, lades utredningen ner och Hermon frikändes. Men skadan var redan skedd – i omvärldens ögon var och är hon en hjärtlös skurk som blivit rik på andras olycka.
16 år efter Marklunds artikelserie ger Elisabeth Hermon sin version av sanningen om stiftelsen Trossen. Boken ”Vingklippt”, skriven tillsammans med Stefan Lundström (Blue publishing), är en hård anklagelseakt mot Liza Marklund. Hermon påstår att Marklund byggt sin karriär på den lögn som ödelade hennes liv. Marklund har tjänat grova pengar på sin skildring av stiftelsen i boken ”Asyl” (skriven tillsammans med Mia Eriksson) och på bästsäljaren ”Paradiset”, som enligt Marklunds hemsida bygger på hennes artikelserie i Expressen. Marklund fortsätter alltså att hävda att Trossen var en bluff och att hennes artiklar förmedlade sanningen om Hermon.
Trots att Hermons bok släpptes den 25 februari har den fått försvinnande liten uppmärksamhet. Radioprogrammet Medierna gjorde ett inslag den 23 februari, där Hermon fick ge sin syn på saken och Marklund fick tillfälle att replikera. Marklunds insats imponerade föga. Hennes försvar gick ut på att hon vet att hon har rätt. När reportern ber henne precisera vilka belägg hon har för att stiftelsen verkligen var en bluff säger Marklund att hon har en ”jättetjock bunt” med uppgifter på vinden i Stockholm. Exakt vilken information som döljer sig i denna jättetjocka bunt får vi dock inte veta.
Elisabeth Hermons berättelse är otrolig på många sätt. Hennes livshistoria, kantad av hot, våld och svek är inte helt lätt att svälja. Enligt uppgift har Hermon levt under hot sedan 1988, men varken hon eller läsaren förstår varför. Bokens detaljrikedom i dialog och känslor gällande händelser som ligger tjugo år tillbaka i tiden får mig ibland att undra om boken är dokumentär eller fiktion. Det vore lätt att avfärda Elisabeth Hermon som mytoman med paranoida drag. Varför skulle någon tro på henne? Vilken trovärdighet har en psykiskt sjuk kvinna (Hermon lider enligt egen uppgift av posttraumatiskt stressyndrom efter en brutal våldtäkt) med flera konkurser bakom sig, i jämförelse med Liza Marklund, framgångsrik författare, journalist och debattör med stort engagemang i frågor som rör våld mot kvinnor och barn?
Elisabeth Hermon drog tillbaka den stämningsansökan mot Expressen hon formulerat tillsammans med sin advokat Leif Silbersky, och hon har inte heller vunnit i trovärdighet genom att vänta i 16 år med att ge sin version. Samtidigt talar polisens och skattemyndighetens undersökningar sitt tydliga språk – Hermon är frikänd. Liza Marklund har onekligen en del att förklara, och det förvånar mig mycket att hon inte ställs till svars. Osund kollegialitet är den förklaring som kommer för mig.
Ann Heberlein är forskare i etik vid Lunds universitet."
Hejsan Liza
Du skriver "Har Maria Eriksson ljugit för mig?
Mitt svar är att jag aldrig har kommit på henne med en lögn"
Snygg formulering. Signalen har gått fram. Innebär det att att det är sannolikt - inte osannolikt alltså - att Maria Eriksson kan ha ljugit, men att du inte förstått detta? Innebär det att du ser en möjlighet att kunna skylla ifrån dig de eventuella lögnerna på henne?
På min blogg kallar jag dej "psykopat". Tar bort det ordet om du besvarar denna fråga.
Väntar ivrigt på reaktionen från USA där INS (ung. amerikanska immigrationsverket) måste ha blivit grundlurade till ett historiskt beslut om det stämmer att så många uppgifter som antyds är falska eller så långt ifrån verkligheten liggande att de ger ett så felaktigt intryck!
Jag har givetvis ingen aning om vad som stämmer eller inte i den här soppan och tänker inte ta ställning för någon sida. Men, som sagt, faktum kvarstår (om inte Marklund ljuger ang. det): "Mia" fick asyl i USA på tidigare oprövade grunder (svensk kvinna som söker asyl pga. förföljelse i hemlandet). Det går inte att komma ifrån.
Det här är en skandal som är oerhört mycket större än frågan om vad Marklund/Eriksson egentligen menade med "en sann historia". Böckerna Gömda och Asyl och de efterföljande böckerna av "Mia" har satt sina spår i svensk politik. Mona Sahlin, Tomas Bodström med flera har uttalat sig, det har debatterats i riksdagen. Socialförsäkringspengar till ofattbara summor har utbetalats på vad som tycks vara felaktiga grunder till en miljonär i USA. USA har dragits in p.g.a att Marklund/Eriksson påstått att "Mia" fått asyl där p.g.a "hot i Sverige". "Mia" har i intervjuver sagt att hon hjälper svenska kvinnor till skenäktenskap i USA, vilket är ett brott. Människor har farit mycket illa där Marklund/Eriksson dragit fram med sina "sanna lögner". Elisabeth Hermon fick sitt livsverk och sitt liv raserat av Marklund genom boken Asyl, filmen Paradiset och artiklar i Expressen. Där röjde Marklund utan samvetskval Elisabeth Hermons skyddade identitet i tidningen. Elisabeth Hermon har ännu inte fått någon upprättelse trots att hon frikändes till allt som Marklund/Eriksson anklagade henne för. De anhöriga i Sverige som fått lida, barnen i USA som fått en livslögn att leva på, vem hjälper dem till upprättelse? Liza Marklund kan inte längre tillåtas slingra sig undan rättvisan ännu en gång.
Liza, VARFÖR svarade du så här i en chatt om Gömda och Asyl:
"Ingenting är påhittat, vare sig i Gömda eller Asyl. Inga händelser är flyttade (annat än i nödfall, för att dölja de hotade människors identiteter). Däremot har vi tagit bort ganska mycket, förtigit både människor och händelser som varit otroligt viktiga för Mia. Ingenting har gjorts mer dramatiskt än det var(det har inte behövts)."
Det är obehagligt att se hur du nu försöker slingra dig ur dina tidigare lögner. Förläggarens kommentar på Piratförlaget ska vi inte tala om...! Det går säkert hem hos folk som vill tro på dig, och som inte har läst Antonssons bok. Men andelen folk som är mer insatta i hur din och Mias berättelse förhåller sig till verkligheten kommer att öka. (Jag hade också ryggmärgsreflexen att försvara Gömda först, tills sanningen blev alltför uppenbar)
Det är otroligt fräckt att försöka slåss för Mia med ojusta medel på bekostnad av
* hennes barn
* hennes ex
* diverse myndighetspersoner
* oss skattebetalare
Hur tror du att de som har haft inblick i sanningen har mått av att läsa lögnerna?
Om inte sanningen om Mia var tillräckligt upprörande, då kanske det hade varit bättre att skriva en renodlad roman, med skrönor om beväpnade assyriska ligor och galler för fönstren?!
Jag tror att amerikanska myndigheter är mer intresserade av att utreda påståendet från Mia att hon hjälper till med att förmedla skenäktenskap i USA för att folk ska få asyl. Ett brott som kan ge livstids fängelse i USA.
Vad gäller asylen så vet ju ingen OM hon har fått asyl, och har hon fått det så är det med säkerhet för att hennes chilienske man har fått det eftersom han eventuellt är pinochet-medarbetare.
Hur som helst vet vi att det INTE FINNS någon dom om saken. Mia hävdar att domen är hemlig och att advokater som vill åberopa den måste fråga henne (vilken smörja värdigt en särskoleelev, och just det! Det var ju vad hon var). Domar är alltid offentliga.
Sorry Liza, din journalistkarrär är nu stendöd.
Utan att alls ha läst mer än några av rubrikerna här och i andra media; men hur kan en subjektiv berättelse där de verkliga personerna tydligen inte är indentifierbara mer än för de närmast inblandade, anklagas för att vara lögn?
Jag är helt enkelt bara nyfiken; får man inte hitta på vad som helst i en skönlitterär berättelse?!?
Man kan fråga sig hur det är möjligt för en person som kommer hit från andra sidan planeten kan misshandla andra "gång på gång på gång" och dömas för detta 3 gånger utan att bli utslängd. Istället skall den misshandlade fly. - Våra politiker har ingensomhelst ryggrad eller framförhållning. Folkets förtroende är numera i botten. - Det är den absolut största skandalen i den här historien.
Hej jag har läst gömda och har blivit uprörd sen jag har läst alla Lizas böker.Jag har känt lukt av smyg rasist mött arabar,,alla Mias EX gäng var namn frän melanöstern,,,,,jag hoppas att det hon menade med sina böker att minska våld mött kvinnor,inte en rasistisk politisk agenda...Mohammed
Uno. Liza Marklund och "Mia har gång på gång på gång på gång försäkrat att denna enormt dramatiska och spektakulära historia är sann. Att är det nu visat sig vara en "skönlitterär berättelse" är följaktligen den stora nyheten.
Bra och välgörande inlägg av Liza Marklund. Om man jämför den relativa trovärdigheten hos Liza Marklund och Monica Antonsson vinner Liza Marklund med mycket god marginal...