Om författaren:
Peter Melin är ordförande i Landsbygdsnätverket.
Målet med Landsbygdsnätverket är att samla nationella aktörer för att kunna genomföra landsbygdsprogrammet på ett bättre och mer effektivt sätt. Landsbygdsprogrammets övergripande mål är att stödja en hållbar ekonomisk, ekologisk och social utveckling av landsbygden i Sverige. Landsbygdsnätverket skapar genom sitt arbete möjligheter till mötesplatser där parter på lokal, regional, nationell och internationell nivå kan byta erfarenheter samt kunskaper om metodutveckling.
Sverige är ett mångfaldens land. Vår befolkning har rötter i mer än 200 länder. Men de flesta av de människor med utländsk bakgrund som bor i Sverige, bor i städerna. Samtidigt har Sveriges landsbygd en negativ befolkningsutveckling. Flera kommuner har stort behov av inflyttande utlandsfödda för att klara behovet av arbetskraft. Andelen egna företagare inom gruppen av personer med utländsk bakgrund är högre än bland infödda svenskar men det är inte många av dom som hittat till de gröna näringarna. De nya svenskarna och landsbygden har helt enkelt inte upptäckt varandra!
Många personer från andra länder förknippar felaktigt svensk landsbygd med fattigdom. Och de nya svenskar som VILL starta företag på landsbygden möts ofta av problem. Svårigheten för många med innovativa idéer att få lån av bankerna är påtaglig, liksom möjligheterna att kunna ta del av de ekonomiska stöd som oftare nås av inrikesfödda landsbygdsföretagare. Men samtidigt finns det mängder av möjligheter på landsbygden för Ahmed, Tamara och Juan och andra som vill skaffa sin egen försörjning och kunna förverkliga sina drömmar. Det finns så mycket mer än bara kebabkiosker och pizzerior. Landsbygdens basnäring är visserligen jord- och skogsbruk, men det stannar inte vid det, utan här finns förädlingsindustri, mekaniska verkstäder, företag inom turism, service, it, vård, omsorg, hantverk och mycket annat. Dessutom pågår omfattande generationsskiften där en del av de som idag bedriver ensamarbete, saknar naturliga efterträdare till sina företag.
I början av juni genomförde Landsbygdsnätverket arbetsgrupp för integration tillsammans med Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien ett seminarium under temat Grön integration på landsbygden där deltagarna gav förslag på olika åtgärder för att påskynda processer på landsbygden för utrikesfödda. Ett förslag var att skapa fler mötesplatser på nationell, regional och lokal nivå där personer med utländsk bakgrund och inrikesfödda svenskar träffas och utbyter erfarenheter. Goda samtal över etniska och religiösa gränser gynnar förstås såväl landsbygdens utveckling som arbetet med integration i stort. På lokal nivå skulle till exempel föreningar och organisationer kunna ha den funktionen.
En annan lösning är att öka landsbygdskompetensen bland tjänstemän och de personer som hjälper till att slussa ut nyanlända i det svenska samhället. Just nu upphandlar Arbetsförmedlingen lotsar som just ska hjälpa nyanlända att etablera sig. Vi i Landsbygdsnätverket anser det vara av stor vikt att lotsarna har breda nätverk på landsbygden och kompetens också om svensk landsbygd. Därför anordnar Landsbygdsnätverket i början av nästa år aktiviteter för att bidra till att öka den kompetensen. Också i det allmänt samhällsorienterande material som möter den nyanlände borde möjligheterna på svensk landsbygd vara omnämnda.
Fler personer med utländsk bakgrund borde även kunna nås av de ekonomiska stöd som finns i Landsbygdsprogrammet. Det är ett EU-program som idag nästan uteslutande används av etniska svenskar.Alla som är delaktiga i arbetet med programmet måste ta ett ansvar så att utrikesfödda inte av misstag exluderas.Målet med programmet är att landsbygden ska utvecklas på ett hållbart sätt ekonomiskt, ekologiskt och socialt.Landsbygdsprogrammet ger således inte bara stöd till dem som vill utveckla jordbruket utan stöden kan också användas till mycket annat som ser till att landsbygden lever och blomstrar. I det arbetet behövs personer med annat etniskt ursprung som har ny kunskap, ingår i andra nätverk och som kan se nya, spännande affärsmöjligheter på landsbygden samtidigt som man kan skapa ett eget gott liv för sig och sina anhöriga. Att det i utomeuropeiska familjer ofta föds fler barn än i svenskfödda är en bonus som kan bidra till bättre underlag för att bl.a. landsbygdsskolor ska kunna överleva o.s.v.
Det behövs en långsiktighet och en strategi för att uppnå en hållbar utveckling på landsbygden med en mer mångfacetterad och intressantare befolkningspalett än idag. Vi behöver tillsammans undanröja hindren och se möjligheterna! Oavsett om du är banktjänsteman, länsstyrelsehandläggare, lärare från Uganda, föreningsledare eller iransk agronom: Låt oss gemensamt sätta igång och göra Sveriges landsbygd till Europas bästa mångfaldsland!
Peter Melin
(1 artiklar)
www.landsbygdsnatverket.se
11 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
Tack för ett konstruktivt och bra förslag! Det finns stor potential i det artikelförfattaren föreslår. Svensk landsbygd behöver reformeras och vitaliseras, detta är ett sätt att få fart på det.
Intressant och viktigt med positivt tänkande. Tack för de kloka funderingarna, som väl kom till pass.
Jag tycker det här forumet belägrats av en hop förgrämda misantroper.
En mycket intressant och viktig artikel. Vi måste presentera och marknadsföra landsbygdens möjligheter även för nysvenskar. Det finns rapporter om att det kan vara lättare att skapa interkulturella kontakter och "bli med i samhället" på landsbygden än i vissa tätorter. Samtidigt måste vi fundera över om många som kommer till Sverige har flytt/flyttat från en fattig och kanske farlig landbygd. Då kanske det inte är så lätt att genast känna sig attraherad av en svensk landsbygd man inte vet något om. Men en fråga till alla som "millat" artikeln. De som säger att de är arga. Vad är ni arga på? Är det en ilska för att detta inte uppmärksammats tidigare eller en ilska för att landsbygden framhålls som positiv eller är det en ilska kopplad till invandrarfrågor i allmänhet?
Tack Peter för dina kloka ord. Alla myndigheter behöver ta sin del av ansvaret för integrationen.
Alla myndigheter behöver ta sin del av ansvaret för integrationen.. Tack Peter för dina kloka ord
Ja Peter Melin alldeles rätt. Men det är faktiskt så att det är just Sverigedemokraterna som vill förbättra situationen för de invandrare som idag finns i Sverige. För det är inte bra, men det kan göras precis som du säger mycket för att intergrera invandrarna.
På grund av att man misslyckats mycket med integrationen på grund av att man tagit emot alldeles för många flyktingar så har det blivit i det närmaste kaos vilket syns i alla problemområdena i Rosengård, Angered, Södertälje m.fl. För att förverkliga en bättre integration som du efterlyser är det nödvändigt som Sverigedemokraterna framhåller att den pågående inflyttningen måste begränsas kraftigt. Tyvärr kallar media och övriga politiker detta för främlingsfientligt och därför blir det inget gjort.
@ #7: Hmmm, du har nog missuppfattat något. Väldigt mycket.
Det av Jordbruksverket administrerade Landbygdsprogrammet är främst en svåröverskådlig byråkrati och ett slöseri med skattemedel. Utanför verkets ansvarsområde och de detaljer som Melin nämner finns stora övergripande fel. Ett är massinvandringen, som ökar importbeoendet och risken för förödande konsekvenser vid avbruten tillförsel från utlandet. Ska svenskarna fortsätta äta som idag och inte länge tillföras en stor del av maten, ännu mer djurfoder och all olja och all handelsgödsel så måste de vara ungefär hälften så många. Befolkningen bör alltså inte vara högre och här finns en stor risk att naturen själv kommer att föra nivån dit. När länderna i världen inte exporterar sina överskott så går det snabbt utför.
Idag minskar livsmedelsproduktionen med ungefär en procent om året och befolkningen ökar samtidigt. Invandrarna tenderar att hamna i storstäderna. När jordbruket producerar mindre så är det med metoder som kraftigt minskar antalet anställda och befolkningen på landsbygden. Det enda sättet att bryta denna för alla svenskar livsfarliga utveckling är att gå ur EU och införa höga tullar på livsmedel, ungefär som Norge har. Livsmedelsproduktionen behöver ökas med 40 % under 10 år. Från toppen av skallen ökar då intäkterna för bonden 100 % och matpriserna för konsumenten 40 %. Svinnet i hela matkedjan från bonde till mun minskar och till slut kanske konsumenten lägger ner 300 kr/månad mer i mat, vilket kan jämförs med EU-avgiften cirka 200 kr/månad. Det klart att kostar med en sådan försäkring.
Andra riskfyllda beroenden finns inom oljan, handelsgödseln och bekämpningsmedlen. Tillgångarna inom alunskiffer måste utnyttjas till produktion av olja, uran och metaller. Makthavarnas fixering vid koldioxiden och att lösa världens problem är trams. Problemen är istället nära. Att lösningarna är avlägnsa beror på önsketänkade och särintressen. Skogsindustrin vill inte stänga etablerade anläggningar för metanol och andra fordonsbränslen. Kraftbolagen och kommunerna vill inte skrota fjärrvärmeanläggningar och kraftvärmeverk för effektiva värmepumpar. Elskatten på 35 öre/kWh inkl moms ger en enorm snedvridning. Det mest korkade av allt är nog böndernas etanolfabriker i Norrköping. För att undvika en kapitalförstöring skulle de kunna få tullfrihet för importerad spannmål.
Den lägre inkomstskatten i storstäderna och speciellt i Stockholm ger också en koncentrering av befolkningen. Effekten blir lätt 1000 kr/månad netto. Det ger också en fördumning av landsbygden. Förklaringen är främst att makthavarna bor i Stockholm och att de gynnar sig själva.
Om man studerar Landsbygdprogrammet så ser man snabbt vilket godtycke och flum det är. Jag känner många som har fått pengar till sånt här. Farsan har två gårdar och har fått pengar flera gånger. De flesta som kvalificerar får inget därför att de inte känner till det eller klarar byråkratin. Miljarder årligen försvinner till liten nytta.
http://www.regeringen.se/content/1/c6/08/27/24/8814337a.pdf
http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/mojligheterpalandsbygden/land...
http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/mojligheterpalandsbygden/land...
Håller med i grundförslaget. Att sprida ut inv. över hela landet och inte klumpa ihop dom i storstäderna. Problemet är bara att många av dom vill helst drälla omkring i flock och inte göra nåt, bara få bidrag och umgås med liknande. Om de skulle spridas ut över landet, så tvingas de ju att leva utanför flockmentalitetenvilket inte passar flera av dom.
I stort sett alla politiska partier väljer att se småföretagare med utländsk bakgrund som en grupp som behöver speciella insatser. FöretagarFörbundet har funnit att det är mycket få skillnader mellan dessa företagare och de med svensk bakgrund.
Företagare med utländsk bakgrund upplever i stort samma hinder för att utveckla sitt företag som övriga småföretagare. Högst upp på listan kommer höga arbetsgivaravgifter och krångliga regler.
Omkring 17 procent (2008) av Sveriges småföretagare har utländsk bakgrund. FöretagarFörbundets analys visar att dessa inte skiljer sig nämnvärt från övriga småföretagare på grund av sin utländska bakgrund.
Däremot återfinns de flesta företagare med utländsk bakgrund inom kategorin "Fixaren". Det handlar om nystartade företag som bygger upp den lokala infrastrukturen på orten, exempelvis restauranger, transporter eller lokalvård.
De små skillnader som finns mellan småföretagare med utländsk respektive svensk bakgrund består främst i att de förstnämnda arbetar extremt långa veckor.
Nästan två av tre företagare med utländsk bakgrund arbetar mer än 50 timmar i veckan. Medelåldern är lägre och utbildningsnivån högre. Många har höga tillväxtambitioner. Extra många kan också tänka sig att anställa.
Mot bakgrund av den stora generationsväxlig vi står inför samt behovet av att hålla hela landet levande är det viktigt att vi tar tillvara på den kraft och initiativförmåga som finns hos alla människor i vårt land.
I och med att företagare med utländsk bakgrund i större utsträckning använder sig av företagandet för att komma in på arbetsmarknaden är det oerhört viktigt för integration och tillväxt att vi skapar de bästa förutsättningarna för detta.
Företagare med utländsk bakgrund har också i stor utsträckning små, men växande företag och viljan att anställa är hög.
Det är precis vad vi i Sverige - i storstad och på landsorten - behöver för att säkerställa tillväxt, jobb och en fortsatt utveckling. Småföretagarna står för samhällsbyggandet och mycket av den service vi så ofta tar för given. Man säljer varor och tjänster till andra företagare, privatpersoner eller det offentliga. Och man betalar skatt och bidrar därmed till att hjulen hålls snurrande.