Regleringsgiljotin befriar företagandet

Företagande är ett uttryck för människors inneboende kreativitet, en vilja att tänka och göra nytt. Det är entreprenörerna som är landets välståndsmotor framför andra. Ifall inte företagare skapade jobb, var skulle jobben då växa fram?

Det var också genom företagande Sverige blev rikt. Alfred Nobel och Lars magnus Ericsson är kända namn. Likaså Kamprad. Men runtom i landet växte samhällen fram runt företag, som i sin tur byggde sjukhus och skolor.

Detta blev möjligt tack vare ekonomiska liberaliseringar. Finansminister Johan August Gripenstedt genomdrev näringsfriheten, frihandeln, infrastruktursatsningar, friare finansmarknader och samma valuta i hela landet. Sveriges väg mot välstånd hade inletts.

Fortfarande är det frihet människor behöver för att bli företagare. Frihet att handla, investera, anställa, låna, köpa och sälja. De måste också få behålla mer av sina intäkter. Då kan småföretag växa, vilket annars har varit ett problem i Sverige de senaste decennierna.

Alliansregeringen har gjort mycket för att förbättra företagsklimatet. En företagare som tar ut en lön på 25 000 kronor per månad har idag 25 000 kronor mer kvar per år efter skatt. Den så kallade med finansieringen i sjukförsäkringen har avskaffats. RUT och ROT har underlättat i särskilda branscher. Vårdvalet har underlättat vårdföretagande.

Men väldigt mycket mer kan göras. En äldreomsorgspeng skulle underlätta företagande i omsorgen. Fortsatt lägre skatter på inkomst och bolag skulle innebära att hindren för expansion sänktes ytterligare.

Jag tror personligen också att det är värt att pröva att införa ekonomiska frizoner i stadsdelar eller regioner med stora problem. Säg att Rosengård fick befrielse från arbetsgivaravgifter och undantag från en rad regleringar. Kanske skulle företagsamheten ta fart, jobb skapas och de sociala problemen - inte minst våldet - minska.

Framgångsrika frizoner finns i många länder. Sverige har också haft sådana, som fristaden Eskilstuna som blev vårt hantverks- och innovationscentrum, och flera frihamnar.

En annan metod för att minska regelmängden vore att testa en regleringsgiljotin. I en rad länder - som Korea, Ungern, Makedonien och Mexiko - har man ställt sig tre frågor om varje enskild reglering: Är den nödvändig? Är den laglig? Är den företagsvänlig?

Uppfylls inte någon av de första två avskaffas regleringen direkt. Uppfylls inte den tredje förändras den eller avskaffas. På det viset skulle man kunna skapa en situation där regleringar avvecklas per automatik.

Nästa mandatperiod måste vi fortsätta tänka nytt om reformer för bättre företagsklimat. Men då krävs fortsatt Alliansregering. De rödgröna utlovar kraftigt höjda skatter på företagande och arbete, nya svårigheter för välfärdsföretag och avskaffade RUT och ROT.

Sverige borde få chansen att bli ett av världens mest företagsvänliga länder istället för att utsätta företagare och deras anställda för nostalgiskt motiverade skattehöjningsexperiment.