Varför subventionera det dyraste boendet?

Jag välkomnar debatten om boendet på Newsmill även om det ser ut som en välplanerad PR-aktivitet att tre organisationer som alla företräder hyresrättens partsintresse tagit initiativ i att backa upp varandra med artiklar mitt i semestertider.

Hyresgästföreningen, SABO och Fastighetsägarna anser, som det ser ut oberoende av varandra, att hyresrätten är orättvist behandlad av politikerna, att det inte går att bygga hyresrätter för att kommunerna tar ut för höga markpriser och att byggbolagen bygger för dyrt.

Jag delar synpunkten att villkoren för olika upplåtelseformer inte är neutrala. Men det är en fråga som också berör bostadsrätten, det är inte bara hyresrätten som är förfördelad. Det är därför bra att regeringen nu utlovat en översyn i syfte att skapa neutrala villkor för alla boendeformer.

Även om kostnaderna för mark och byggande slår igenom på hyrorna är det viktigt att framhålla att vi inte har kostnadsbaserade hyror. Det är den förhandlade bruksvärdehyran som fastställer hur höga hyrorna ska vara både i befintligt bostadsbestånd och i nyproduktion och i den processen är samtliga nämnda organisationer delaktiga.

Att bara bygga hyresrätter på ett billigare sätt är således ingen garanti för att hyran blir lägre. SABO:s VD Kurt Eliasson nämner i sin artikel Växjöhem som ett exempel på att det går att bygga billigare med småländsk anda. Jag ifrågasätter inte den redovisningen, men samtidigt framgår det av Växjöhems egen hemsida att hyrorna i detta projekt ligger på 7 500 - 8 000 kr i månaden för en normalstor trea. Om man istället väljer att köpa en lika stor bostadsrätt i Växjö via Hemnet så finns det just nu 12 lägenheter till försäljning där boendekalkylen slutar på mellan 4 800 och 7 200 kr (inkluderar månads- och räntekostnader baserat på 10 procent kontantinsats och 85 procent bottenlån).

Den som vill bo billigt bör således köpa en bostadsrätt om man inte har turen att komma över en äldre hyreslägenhet, vilket är nästan omöjligt på många orter. Det är nästan alltid billigare att bo i bostadsrätt än i en nyproducerad hyreslägenhet även i storstadsområdena där priserna på bostadsrätter är höga.

Med den vetskapen är det märkligt att våra politiker tycks tro att den enda lösningen för bostadslösa ungdomar är att det ska byggas fler hyresrätter för unga. I en av kommentarerna till tidigare artiklar i denna debatt på Newsmill frågar Olof Lindberg polemiskt varför människor med ont om pengar ska bo i den dyraste bondeformen där hyresgästen dessutom avstår från värdestegringen.

Det finns också en myt om att boendet styrs av politiken. Faktum är att boende och byggande idag i huvudsak styrs av marknaden. Bostadspolitik av svensk modell med ett näst intill ett planekonomiskt system av regelverk och subventioner har successivt avvecklats under 80- och 90-talet. Detta har skett utan någon omfattande debatt eftersom både socialdemokratiska och borgerliga regeringar har medverkat i avvecklingen.

Men i den politiska retoriken har man låtsats som att detta systemskifte inte har genomförts. I de socialdemokratiska programmen har det fortsatt att heta att "Bostaden är en social rättighet och inte en handelsvara". Visserligen vill socialdemokraterna återinföra ett investeringsstöd till byggandet av hyresrätter, men detta stöd är en droppe i havet jämfört med den omfattning som subventionerna till bostadsbyggandet hade tidigare.

Låt oss därför utgå från hur det ser ut idag när vi ska utforma lösningarna. Ingen vill längre ha tillbaka ett omfattande subventionssystem. Vi kan alla anse att byggkostnaderna är för höga och att konkurrensen borde vara bättre men vi har i praktiken ingen möjlighet att styra detta om vi inte vill återgå till en planekonomi i branschen.

Samhället bör i stället inrikta politiken på att ge stöd till individer som söker bostad i ett läge när de generella stöden har avskaffats. Idag förutsätts det att varje enskild individ sparar och planerar för att lösa sina egna bostadsbehov och därför borde politiken hjälpa till genom att ge sitt stöd till den enskilde.

Det kan ske genom att man gör det mer förmånligt att bospara eller att man hjälper unga och andra som inte har bostad att kunna få bostadslån. Mitt råd till politikerna är: Se till helheten och tro inte att satsningar på enbart en upplåtelseform (läs Alliansens övertro på ägarlägenheter respektive de rödgrönas ensidiga satsning på hyresrätter) är lösningen på problemet!

Charlotte Axelsson