Tidigare kunde Försvarsmakten, med stöd av pliktlagen, fritt plocka russinen ur kakan och välja ut de mest lämpade ur den svenska (manliga) befolkningen till soldattjänstgöring. Nu måste försvaret i stället försöka attrahera och locka rätt personer att söka en anställning och det innebär givetvis en stor utmaning.
Enligt försvarets egna beräkningar måste man årligen rekrytera cirka 4000 personer för att få tillräckligt med gruppchefer, soldater och sjömän (GSS). Dessa 4000 ska först genomgå en grundläggande militär utbildning för att sedan slussas vidare till någon form av anställning.
För att lyckas med denna gigantiska personalrekrytering kommer Försvarsmakten att årligen satsa flera miljoner på olika former av rekryteringskampanjer. Den kampanj som pågår nu har kritiserats men har, åtminstone enligt Försvarsmakten, ändå gett resultat.
Men enbart en framgångsrik rekryteringskampanj kommer inte att vara tillräckligt. Minst lika mycket kraft och pengar måste läggas på att behålla den personal som man en gång lyckats rekrytera, annars räcker inte 4000 personer om året för att täcka behovet.
För den bästa reklam som Försvarsmakten kan få är nöjda medarbetare. Den bästa rekryteraren är den anställde som trivs med sitt jobb och sina arbetsvillkor.
Enligt mitt sätt att se det finns det fyra avgörande områden för att lyckas behålla personalen tillräckligt länge.
Money talks...
Det går inte att avlöna anställda som pliktpersonal och tro att det nya systemet blir livskraftigt. Försvarsmakten måste inse att de den här gången konkurrerar med andra arbetsgivare om personalen och man endast genom att erbjuda konkurrenskraftiga villkor kan få den personal som man önskar. Den lön som erbjuds måste även vara så pass bra att den går att leva på även när soldaten inte tjänstgör utomlands med allt vad det innebär med extra lönetillägg. Det är viktigt att komma ihåg att det är från grundlönen som ersättningen utgår ifrån vid eventuell sjukskrivning eller föräldraledighet.
Tjänstens innehåll
Alla som nu söker sig till försvaret som soldat eller sjöman gör det utifrån en önskan om att göra en viktig insats och att utvecklas som yrkesmänniskor. Tjänstens innehåll måste motsvara de bilder som Försvarsmakten målat upp i sina rekryteringskampanjer. De människor Försvarsmakten vänder sig till vill inte under långa tider bevaka förläggningar eller motsvarande.
Livet efter soldatyrket
Anställningen som GSS är tidsbegränsad. Någon gång ska de avsluta sin anställning för att gå vidare till ett civilt arbete. I det avtal som tecknats mellan fack och arbetsgivare framgår att arbetsgivaren har en skyldighet att säkerställa att soldaten får möjlighet till sådan kompetensutveckling som gör honom eller henne anställningsbar på den civila arbetsmarknaden. Här krävs mer än vackra ord för att detta ska bli verklighet. Försvarsmakten måste erbjuda soldaterna ett smörgåsbord av utbildningar så att de är bättre rustade för en civil karriär efter sin anställning än vad de var innan.
"Support our troups"
Den som väljer ett yrke som innebär att han/hon ställer sitt liv till landets förfogande måste också känna ett oreserverat stöd från samhället. Som soldat och sjöman är man politikernas verktyg för att genomföra de säkerhetspolitiska beslut som fattas.
De avgör inte vilka uppdrag som ska genomföras utan följer bara order. Och ordern kommer alltid ytterst från våra politiker. Vi får aldrig glömma detta.
Det står givetvis var och en fritt att ha synpunkter om vilka militära insatser som Sverige ska delta i. Men eventuell kritik ska riktas till de som bestämmer och inte mot de som genomför det svåra och riskfyllda jobbet. Här har Sverige mycket att lära av andra länder.
Oavsett vad man tycker om det nya yrkesförsvaret så är tärningen redan kastad. Nu måste det nya personalförsörjningssystemet få tid att sätta sig.
Ingen vet idag om den här vägen är den rätta och därför måste givetvis det nya systemet utvärderas. Men låt det gå åtminstone fem år innan så sker.
De soldater som rekryteras nu och nästa år kommer ju i huvudsak från tidigare värnpliktskullar och det är därför alldeles för tidigt att utifrån dessa rekryteringsvändor bedöma systemets hållbarhet. Först om några år när huvuddelen av de som rekryteras kommer från det nya utbildningssystemet kan vi dra några egentliga slutsatser.
Lars Fresker
Förbundsordförande Officersförbundet
Anställa och utbilda 4 000 per år är ju en liten mängd personer för att försvara Sveriges till ytan fjärde största land i Europa.
Ett låglönejobb som man ska riskera livet för. Funkar bra i kristider.
Jag vill minnas, kan vara fel, att det var 20 000 per årskull som utbildades som värnpliktiga.
Permalänk | Anmäl
Doktor Eleph@nt, 2010-07-27, 15:08
Bra Lars!
Efter lite funderande har jag kommit fram till att jag ska se försiktigt positivt på det nya yrkesförsvaret och avvakta seriösa utvärderingar.
Jag tycker att du i dina fyra avgörande områden på ett bra sätt beskriver de miniminivåer som krävs för att det hela ska kunna fungera.
Värnpliktiga och reservofficerare hör det förflutna till och kvar är officerare och soldater. Det får vi alla inse och helt enkelt acceptera.
Ett centralt fokus för FM:s HR avdelning och ditt förbund kommer de närmaste åren ligga på den massiva övertaligheten av krigsodugliga yrkesofficerare som skapar arbetsbrist, detta parallellt med en omfattande rekrytering av krigsdugliga soldater (4 tusen per år) indikerar en resursförflyttning som är jättestor.
Man kan tycka vad man vill om vad Jan Kallberg skriver, men han har en insikt om arbetsrättsliga frågor som rimligen är besvärande för FM.
Tre frågor skulle jag vilja ställa:
Hur ser officersförbundet på att sparka gamla officerare som inte går att använda till nåt vettigt för att istället anställa knektar till konkurrenskraftiga löner?
Vad är din och officersförbundetsdin syn på vilket fackförbund de nya yrkessoldaterna ska tillhöra?
Det skulle också vara intressant att få veta vad officersförbundet anser vara rimlig lön och förmån för en knekt och hur den ter sig proportionellt gentemot officerarnas löner och förmåner?
Permalänk | Anmäl
Pellefant, 2010-07-28, 00:22
Bo Pellnäs skrev på DN debatt för några månader sedan att om inte dagens politiker har för avsikt att ge personal uppgiften att skjuta på hungerflyktingar vid EU:s gränser medlemsstaterna snarast måste börja hantera hållbar utveckling frågorna som akuta problem. I det avseendet är en femårsfrist innan utvärdering av FM:s personalförsörjning en evighet. Rimligen delar den svenska statsledningen Pellnäs uppfattning om hur snabbt enskilda stater måste acceptera kommande resursbrist osv.
Permalänk | Anmäl
Tobias Wallin, 2010-07-28, 17:07
Lars,
Tycker du skriver bra om utmaningarna MEN
Ingen vet idag om den här vägen är den rätta och därför måste givetvis det nya systemet utvärderas. Men låt det gå åtminstone fem år innan så sker.
Varför då i hela fridens namn lämna ett system som tjänat oss väl?
Nej jag anser att vi snarast skall riva upp riksdagsbeslutet vi kan INTE chansa på att det går bra.
Vi har inte råd eller tid för detta jätteexperiment.
Fokus på försvar av Sverige med selektiv värnplikt och könsneutral mönstringsplikt.Inför årlig KFÖ av krigsförband.Rigga fler brigadförband mm.
Det internationella villospåret har inte krearat en endast förband för försvar av Svergi. Vilket militärt fiasko och vilket oansvarigt hushållande med skattemedel.
Personalförsörjningen har riggats med utgångspunkt att försörja internationella insatser men jag menar bestämt att det skall riggas utifrån försvaret av sverige och det görs inte från Afganistan.
RIV UPP BESLUTET OM VILANDE VÄRNPLIKT
Sverige är värt att försvara
Permalänk | Anmäl
jan-olov holm, 2010-07-29, 07:34
Pellefant skriver "Värnpliktiga och reservofficerare hör det förflutna till och kvar är officerare och soldater. Det får vi alla inse och helt enkelt acceptera" Det är onekligen en intressant tolkning av Riksdagens beslut.
I sitt beslut anger Riksdagen mycket tydligt att merparten av förbanden ska bestå av tidvis tjänstgörande personal - dvs reservister och reservofficerare. Vi kommer självfallet mycket noga följa att FM lever upp till det Riksdagen beslutat.
Dessutom vil jag gärna återigen ta tillfället i akt att påpeka - det finns inget motsatsförhållande mellan yrkesofficerare och reservofficerare - tvärt om.
De båda kategorierna har olika bakgrund, utbildning och erfarenheten. Den mångfalden behöver Sveriges försvarsmakt, oavsett om vi verkar här hemma eller borta. Precis som vi behöver den mångfald det innebär att både män och kvinnor är en del av försvaret.
I ett flexibelt och modernt försvar är reservister och reservofficarer en nödvändig och ekonomiskt gynnsam resurs.
Permalänk | Anmäl
Jörn Holmgren, 2010-07-29, 10:32
#6 Jörn Holmgren skriver:
..."I ett flexibelt och modernt försvar är reservister och reservofficarer en nödvändig och ekonomiskt gynnsam resurs".
Det finns inga belägg för det påståendet! Om det hade varit så hade situationen för värnpliktiga och reservofficerare varit drastiskt annorlunda idag.
Sen finns det minst ett tydligt motsatsförhållande mellan reservare och yrkesofficerare, de senare har detta som yrke vilket reservofficerare inte har. Däri ligger en större organisatorisk motsättning än FM idag kan och vill hantera. Behovet att rätta till det är inte heller så stort att det är värt att investera i.
Jörn Holmgren får också bita i det sura äpplet och inse dessa faktum.
Nu handlade ju Lars Freskers artikel om yrkesofficerare och möjligen soldater, låt oss hålla oss till det ämnet.
/ Pellefant (Yoff. i 12 år, därefter resoff. lika länge) Har också fått ÖB:s beramade brev om utlandstjänstobligatorium.
Permalänk | Anmäl
Pellefant, 2010-07-29, 13:42
Att en yrkesarme behöver en tydligare ide för försvaret kan bli samma problem som ett företag utan tydlig kund.
Svårare än marknadsmässig lön är att utbilda och sysselsätta medarbetare utan tydlig uppgift.
En nationell värnpliktsarme har en gemensam grund för vad man ska slåss för. En yrkesarme slåss för kundens räkning.
Om då kunden byter åsikt vart 4 år blir det problematiskt
Permalänk | Anmäl
jmz, 2010-08-07, 17:51
Lars Fresker verkar ha en bra bild av utmaningen och hur Försvarsmakten ska lösa den. Om hans strategi stödjs av en bra taktik är jag övertygad om att Försvarsmakten kommer att lyckas väl med sin personalrekrytering. Jag har bara en invändning. Det är inte nöjda medarbetare som är den bästa reklamen utan engagerade medarbetare som stärker Försvarsmaktens varumärke
Peter Bolinder, Netsurvey
Permalänk | Anmäl
Peter Bolinder, 2010-08-16, 15:15
9 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
Anställa och utbilda 4 000 per år är ju en liten mängd personer för att försvara Sveriges till ytan fjärde största land i Europa.
Ett låglönejobb som man ska riskera livet för. Funkar bra i kristider.
Jag vill minnas, kan vara fel, att det var 20 000 per årskull som utbildades som värnpliktiga.
Bra Lars!
Efter lite funderande har jag kommit fram till att jag ska se försiktigt positivt på det nya yrkesförsvaret och avvakta seriösa utvärderingar.
Jag tycker att du i dina fyra avgörande områden på ett bra sätt beskriver de miniminivåer som krävs för att det hela ska kunna fungera.
Värnpliktiga och reservofficerare hör det förflutna till och kvar är officerare och soldater. Det får vi alla inse och helt enkelt acceptera.
Ett centralt fokus för FM:s HR avdelning och ditt förbund kommer de närmaste åren ligga på den massiva övertaligheten av krigsodugliga yrkesofficerare som skapar arbetsbrist, detta parallellt med en omfattande rekrytering av krigsdugliga soldater (4 tusen per år) indikerar en resursförflyttning som är jättestor.
Man kan tycka vad man vill om vad Jan Kallberg skriver, men han har en insikt om arbetsrättsliga frågor som rimligen är besvärande för FM.
Tre frågor skulle jag vilja ställa:
Hur ser officersförbundet på att sparka gamla officerare som inte går att använda till nåt vettigt för att istället anställa knektar till konkurrenskraftiga löner?
Vad är din och officersförbundetsdin syn på vilket fackförbund de nya yrkessoldaterna ska tillhöra?
Det skulle också vara intressant att få veta vad officersförbundet anser vara rimlig lön och förmån för en knekt och hur den ter sig proportionellt gentemot officerarnas löner och förmåner?
Bo Pellnäs skrev på DN debatt för några månader sedan att om inte dagens politiker har för avsikt att ge personal uppgiften att skjuta på hungerflyktingar vid EU:s gränser medlemsstaterna snarast måste börja hantera hållbar utveckling frågorna som akuta problem. I det avseendet är en femårsfrist innan utvärdering av FM:s personalförsörjning en evighet. Rimligen delar den svenska statsledningen Pellnäs uppfattning om hur snabbt enskilda stater måste acceptera kommande resursbrist osv.
Lars,
Tycker du skriver bra om utmaningarna MEN
Ingen vet idag om den här vägen är den rätta och därför måste givetvis det nya systemet utvärderas. Men låt det gå åtminstone fem år innan så sker.
Varför då i hela fridens namn lämna ett system som tjänat oss väl?
Nej jag anser att vi snarast skall riva upp riksdagsbeslutet vi kan INTE chansa på att det går bra.
Vi har inte råd eller tid för detta jätteexperiment.
Fokus på försvar av Sverige med selektiv värnplikt och könsneutral mönstringsplikt.Inför årlig KFÖ av krigsförband.Rigga fler brigadförband mm.
Det internationella villospåret har inte krearat en endast förband för försvar av Svergi. Vilket militärt fiasko och vilket oansvarigt hushållande med skattemedel.
Personalförsörjningen har riggats med utgångspunkt att försörja internationella insatser men jag menar bestämt att det skall riggas utifrån försvaret av sverige och det görs inte från Afganistan.
RIV UPP BESLUTET OM VILANDE VÄRNPLIKT
Sverige är värt att försvara
Pellefant skriver "Värnpliktiga och reservofficerare hör det förflutna till och kvar är officerare och soldater. Det får vi alla inse och helt enkelt acceptera" Det är onekligen en intressant tolkning av Riksdagens beslut.
I sitt beslut anger Riksdagen mycket tydligt att merparten av förbanden ska bestå av tidvis tjänstgörande personal - dvs reservister och reservofficerare. Vi kommer självfallet mycket noga följa att FM lever upp till det Riksdagen beslutat.
Dessutom vil jag gärna återigen ta tillfället i akt att påpeka - det finns inget motsatsförhållande mellan yrkesofficerare och reservofficerare - tvärt om.
De båda kategorierna har olika bakgrund, utbildning och erfarenheten. Den mångfalden behöver Sveriges försvarsmakt, oavsett om vi verkar här hemma eller borta. Precis som vi behöver den mångfald det innebär att både män och kvinnor är en del av försvaret.
I ett flexibelt och modernt försvar är reservister och reservofficarer en nödvändig och ekonomiskt gynnsam resurs.
#6 Jörn Holmgren skriver:
..."I ett flexibelt och modernt försvar är reservister och reservofficarer en nödvändig och ekonomiskt gynnsam resurs".
Det finns inga belägg för det påståendet! Om det hade varit så hade situationen för värnpliktiga och reservofficerare varit drastiskt annorlunda idag.
Sen finns det minst ett tydligt motsatsförhållande mellan reservare och yrkesofficerare, de senare har detta som yrke vilket reservofficerare inte har. Däri ligger en större organisatorisk motsättning än FM idag kan och vill hantera. Behovet att rätta till det är inte heller så stort att det är värt att investera i.
Jörn Holmgren får också bita i det sura äpplet och inse dessa faktum.
Nu handlade ju Lars Freskers artikel om yrkesofficerare och möjligen soldater, låt oss hålla oss till det ämnet.
/ Pellefant (Yoff. i 12 år, därefter resoff. lika länge) Har också fått ÖB:s beramade brev om utlandstjänstobligatorium.
As a global brand, SKECHERS Direct sales network all over Canada, Britain, France and other 12 countries
shape ups
gucci online shop
mbt shoes women
ugg boots online
shape ups skechers
handbags online
christian louboutin shoes
ugg boots uk
ugg boots sale
skechers shape ups
reebok easytone
mbt shoes women
gucci shoes men
cheap gucci
mbt sandals
MBT Tataga
ugg boots sale
ugg boots tall
ugg boots short
skechers shape ups
reebok easytone
mbt shoes women
christian louboutin boots
christian louboutin online
cheap handbags
Brand Handbags
handbags sale
ugg sandals
ugg boots sale
mbt shoes
ugg boots uk
ugg class mini
Att en yrkesarme behöver en tydligare ide för försvaret kan bli samma problem som ett företag utan tydlig kund.
Svårare än marknadsmässig lön är att utbilda och sysselsätta medarbetare utan tydlig uppgift.
En nationell värnpliktsarme har en gemensam grund för vad man ska slåss för. En yrkesarme slåss för kundens räkning.
Om då kunden byter åsikt vart 4 år blir det problematiskt
Lars Fresker verkar ha en bra bild av utmaningen och hur Försvarsmakten ska lösa den. Om hans strategi stödjs av en bra taktik är jag övertygad om att Försvarsmakten kommer att lyckas väl med sin personalrekrytering. Jag har bara en invändning. Det är inte nöjda medarbetare som är den bästa reklamen utan engagerade medarbetare som stärker Försvarsmaktens varumärke
Peter Bolinder, Netsurvey