newsmill-logo
Tamuz Hidir om Ut ur bubblan!

Dags att börja prata utrikespolitik!


Publicerad: 2010-07-08, Uppdaterad: 2010-07-09

Om författaren:

Tamuz Hidir är förbundsordförande för Utrikespolitiska förbundet Sverige (UFS) som är riksförbundet för Sveriges utrikespolitiska föreningar. UFS är ett ideellt, partipolitiskt och religiöst obundet förbund som arbetar med att sprida kunskap och väcka debatt kring utrikespolitiska, internationella och globala frågor.

Svensk utrikespolitik tenderar att vara i det närmaste helt osynlig i valrörelserna - detta trots att utrikespolitiken innefattar frågor som på avgörande punkter påverkar den politik som förs på hemmaplan, och detta trots att internationella och globala frågor intresserar väldigt många väljare.

Utrikespolitik må handla om ting utanför våra landgränser, men den är för den sakens skull inte avskild från den verklighet vi lever i här i Sverige - tvärtom! I vår globaliserade samtid är inrikes- och utrikespolitik nära sammankopplade. Ofta är det till och med svårt att skilja dem åt. . Sveriges medlemskap i EU innebär att ett stort antal frågor inte längre beslutas om i riksdagen, men det ger också en möjlighet att aktivt driva frågor som är viktiga för oss. Även i ett större perspektiv är utrikespolitiken viktig. Hur Sverige bemöter omvärlden har stor inverkan på såväl vår ekonomi som vår nationella säkerhet. Handel, migration, konflikter och bistånd är bara några av de frågor som direkt påverkar oss.

Kriget i Afghanistan är en av få utrikespolitiska frågor som i dag över huvud taget ges utrymme i den partipolitiska debatten. Sveriges närvaro i Afghanistan utgör den största militära insatsen utomlands på mycket länge. Förra året kostade endast den militära delen av denna insats omkring en miljard kronor. Det är således en stor utgiftspost. Sex av riksdagspartierna ställer sig idag bakom insatsen, vilket talar för att den åtnjuter ett brett politiskt stöd. Bland väljarna är det däremot inte en lika självklar fråga: Enligt en opinionsundersökning från februari i år säger sig knappt hälften av svenskarna stödja Sveriges militära närvaro i Afghanistan. Att en så låg andel av väljarna stödjer denna insats trots att det i det närmaste råder konsensus bland partierna tyder på att frågan inte diskuterats tillräckligt.

Bortsett från Afghanistan lyckas inte många utrikespolitiska frågor över huvud taget ta sig in i den politiska debatten inför valet trots att det inom detta område finns ett stort antal frågor som är viktiga för vårt lands utveckling.

Sveriges representation utomlands är ett talande exempel. De senaste åren har regeringen lagt ned ett antal ambassader och konsulat runt om i världen. Att detta får konsekvenser för Sveriges relationer med dessa länder är uppenbart, men i grunden handlar detta om vilket behov det är som ska styra var Sverige upprättar en diplomatisk representation. Att Sverige ska finnas representerat i alla världens länder är det få som anser men frågor om var Sverige ska finnas representerat och vilka behov ambassaderna ska svara mot bör uppmärksammas. Vad tycker partierna i denna fråga?

Ytterligare en fråga som tycks bortglömd är biståndet. Det svenska biståndet för 2010 är drygt 31 miljarder kronor - en ansenlig summa i alla jämförelser. Biståndet har fått utstå mycket kritik från olika håll de senaste åren men bortsett från plikttrogna uttalanden från biståndsminister Gunilla Carlsson och ett och annat inlägg här på Newsmill har de politiska partierna undvikit att visa sin ställning i debatten om framtidens bistånd. Biståndet är ett ämne som engagerar många väljare. Vad tycker partierna i denna fråga?

Sveriges alliansfrihet och ett eventuellt svenskt medlemskap i NATO är tveklöst en annan fråga som alltför sällan diskuteras. Sverige har en lång tradition av neutralitet och alliansfrihet, men har de senaste åren kommit att samarbeta allt närmare med NATO. Kanske ska vi ta steget fullt ut och bli fullvärdiga medlemmar? Eller ska vi istället återta vår tidigare position som ett heltalliansfritt land? Likt alla andra politiska frågor finns det inget givet svar. Klart är dock att denna fråga är viktig för Sveriges väljare och därmed behöver diskuteras mer.

Sverige har lyckligtvis varit förskonat från den terrorism som drabbat många länder det senaste decenniet, och våra politiker har kunnat konstatera att Sverige deltar i kampen mot terrorismen. Men vad betyder detta? Det uppkommer dagligen situationer där denna fråga ställs på sin spets. I slutändan handlar det om en diskussion om vilka värderingar vi i Sverige vill förmedla till omvärlden och om vilka faktorer som vi tror har en påverkan på internationell terrorism. Att ingen, politiker såväl som väljare, gillar terrorism är en självklarhet, och ingen höjer väl på ögonbrynen när politiker säger sig vilja bekämpa denna. Hur detta ska göras är dock en betydligt svårare fråga. Det finns en mängd förslag på hur terrorismen bäst bekämpas. Men hur vill våra folkvalda arbeta med denna fråga?

Svensk vapenexport är ytterligare ett område som engagerar många men som tigs ihjäl i den politiska debatten. Sedan 2003 har den svenska vapenexporten nästintill fördubblats - Sverige är idag en av världens tio största exportörer av krigsmateriel. Detta trots att en stor andel av svenskarna vill att Sverige avskaffar vapenexporten helt och hållet. Det finns många goda argument pro et contra svensk vapenexport, det är inte vår sak att här bedöma vem som har det rätta svaret. Vad som är viktigt är att den överhuvudtaget diskuteras, så att väljarna kan ta ställning.

Detta, att frågor kommer upp till ytan och faktiskt diskuteras, är avgörande för att väljarna ska kunna få en uppfattning om vilken åsikt partierna har i utrikespolitiska frågor. Ovan nämnda punkter utgör bara ett axplock av ett stort antal frågor vars svar har direkt inverkan på vårt land. Frågor om katastrofhjälp, politiska ställningstaganden mot auktoritära stater, Sveriges hållning i EU och i andra internationella organ är också viktiga att diskutera. Väljarna har rätt att veta partiernas ståndpunkter i dessa frågor.

Världen utanför Sverige engagerar många svenskar. Ändå är de utrikespolitiska frågorna i det närmaste helt frånvarande i den politiska debatten. Vi uppmanar samtliga politiska partier att ta dessa frågor på allvar och låta dem få den plats i valrörelsen som de förtjänar. De senaste årtiondenas globaliseringsprocess har inte enbart gett oss ökad handel, den har även bidragit till att sudda ut många av de gränser som tidigare gjort nationalstater skyddade mot omvärlden. Information, kapital, varor och människor färdas över gränser på ett sätt som var otänkbart för bara några årtionden sedan. Denna process påverkar naturligtvis Sverige liksom andra länder. Händelser utanför Sverige kan ha direkt påverkan på vårt nationella välstånd, liksom nationella frågor kan få stora konsekvenser utomlands. Detta har såväl väljare som politiker för länge sedan insett, men ändå lyser det internationella perspektivet med sin frånvaro i den politiska debatten inför valet.

Ut ur bubblan! Det är hög tid att börja prata utrikespolitik!

Tamuz Hidir (1 artiklar)