Ökad uppslutning kring Charity Ratings kritik av den ideella sektorns öppenhet

Charity Rating har vid upprepade tillfällen påpekat att ersättning för styrelseuppdrag och operativt arbete inom sektorn inte endast kan mätas i lönekuvertet. Att arbeta för en "god sak" är en del av förmånerna inom sektorn och skall självklart vägas in i förhandlingen av ersättningsnivåer. Sammanställningen av Krykans tidning kompletterar på denna punkt Charity Ratings löpande översyn av ersättningar inom Sveriges stora insamlingsorganisationer. Den ideella sektorns aktörer måste värdera sektorns ickemonetära förmåner, anpassa sig till övriga ideella organisationer och inte stirra sig blinda på ersättningsnivåer i andra sektorer.

Charity Rating håller till fullo med Kyrkans tidnings argument för att låtas sig granskas. Eftersom Charity Rating representerar givaren fokuserar vi kring det faktum att den stora merparten av dessa insamlingsorganisationer till stor del är beroende av gåvor från privatpersoner. Detta faktum ställer krav på hög transparens och effektivitet, något som borde vara viktigare desto större andel gåvor som organisationen tar emot från allmänheten.

Charity Ratings arbete har under de senaste åren fått de ideella organisationerna att förbättra informationen till sina givare och medlemmar. 2008 genomförde Charity Rating en undersökning av 90 stora ideella organisationers öppenhet. Resultatet var nedslående och vi har genom vår webbguide arbetat aktivt för att öka transparensen och erbjuda givaren komplett jämförbar information. Samtidigt arbetar vi löpande för att påverka organisationerna att öppna upp sig och besvara givarens frågor. Fler och fler organisationer besvarar våra frågor, tillhandahåller dokumentation och lägger ut sina verksamhetsplaner och årsredovisningar på sina hemsidor men mycket arbete kvarstår. Som även Kyrkans tidning nu upptäckt kan man inte prata om någon vidare öppenhet inom sektorn då endast en minoritet kan tänka sig att lämna ut styrelseprotokoll och styrdokument.

Charity Rating anser att transparens är de ideella organisationernas nyckel till allmänhetens förtroende. Vi anser att ideella organisationer måste sträva efter hög öppenhet då de är beroende av gåvor och bidrag från allmänheten. Den ideella sektorns organisationer bedrivs i stor utsträckning som ideella medlemsbaserade föreningar. De demokratiska principer som främst kännetecknar dessa föreningar är en total motsats till hur dessa organisationer agerar. Men ovanstående innebär även att det inte är upp till varken ledning eller styrelse att neka medlemmar tillgång till protokoll och styrdokument. Så för er som är medlemmar i någon av dessa slutna organisationer, gör er röst hörd på nästa föreningsstämma! Förändra strukturen och offentliggör informationen.

Den ideella sektorns stora organisationer samlas i branschorganet Frivilligorganisationernas Insamlingsråd (FRII). Här säger sig organisationerna arbeta aktivt för att öka öppenheten inom sektorn. Arbetet har under de senaste åren fokuserats kring framtagandet av en kod för insamlingsorganisationer som nu för första gången, from år 2009, skall bifogas årsredovisningen. Syftet med kvalitetskoden är att öka transparensen och öppenheten inom organisationerna och därigenom stärka förtroendet för de organisationer som tillämpar koden. Syftet är också att bidra till ökad professionalitet, förbättrad styrning, ledning och kontroll samt se till att det finns strukturer för utvärdering av organisationernas verksamhet.

Detta låter ju fantastiskt men Charity Rating har redan under förra årets granskning av Cancerfonden visat att koden tvärtemot kan få motsatt effekt och ytterligare minska öppenheten inom sektorn.

Rapporten beskriver att i stället för att besvara Charity Ratings frågor hänvisar Cancerfonden till kodrapporten som finns bifogad organisationens årsredovisning. Kodrapporten beskriver i vilka interna dokument som svaret på Charity Ratings frågeställningar finns, men besvarar inte i detalj frågeställningarna kring hur den interna kontrollen och styrningen är uppbyggd och fungerar inom Cancerfonden. Cancerfondens implementering av kvalitetskoden visar att kodrapporten vid felaktig användning, tvärtemot sitt egentliga syfte, försämrar transparensen inom en organisation.

Vad säger det givaren om innehållet i kodrapporten består av interna dokument? För att koden skall uppnå sitt syfte, att öka transparensen och öppenheten inom den ideella sektorn, krävs att användningen av koden omges av ett tydligare regelverk kring implementering och användning av kodrapporterna.

Ideella organisationer vars omsättning till stor del består av privata medel, borde rimligtvis värna allmänhetens förtroende och följaktligen vara de mest öppna organisationerna. Det borde vara en självklarhet för givare att få insyn i de verksamheter som man finansierar och Charity Rating har ingen förståelse för att denna dokumentation på något sätt skulle utgöra företagshemligheter.

Slutligen lovar vi att så snart dessa årsredovisningar finns tillgängliga komma tillbaka med en fullständig analys av hur införandet av denna kod påverkar öppenheten inom den ideella sektorn.