Mobben mot Oskar begår också ett övergrepp

Detta är ett dilemma som Uppdrag granskning ständigt lever med. Primitiv, eller åtminstone icke-juridisk, rättskipning är ju själva konceptet, med inbyggd risk för lynchstämmningar. Ni balanserar verkligen på slak lina. Det har också hänt att Uppdrag granskning har fallit platt och vållat skada.

Jepp, nu har ¨gängse¨ ändrats och allt hat vänds mot Oskar. Han är dömd och får sitt straff. Gott så. Hoppas hans familj inser att han begått två grova brott. Hoppas hans familj inser att det bästa är att markera att han har begått två grova brott. Därefter att han får den behandling han behöver för att det inte ska upprepas.

En 15 årig pojke som begår våldtäkt är störd och i behov av vård. Han är också utsatt. Han är på sitt sätt också ett offer.

Behandlingen av denna fråga kopplar ovillkorligen till följande obehagliga sanning:

http://andersbwestin.wordpress.com/2010/03/21/kan-man-lita-pa-nagon/

Dvs : 80 % av populationen styrs av auktoriteter. OBS! Detta gäller även journalister, politiker och hela folkflocken.

Detta om något är att oroa sig över. Bjästa och mediesverige är bara ett objekt för den mänskliga ofullkomligheten.

Herregud, jag ser minst 4 inlägg på newsmill som tycker att "bjästa är minsan inte den enda samhället." eller " är du bättre än dem i bjästa?". Är newsmill måhända styrt av en person med anknytning till "oskar"? .. Självklart är det viktigt att lyfta fram att det inte får bli hot eller annan trakasseri av dem i bjärsta. men att lyfta fram fakta och argumentera mot de som verkar skjuta problemet under stolen är viktigt. Och vad jag har fått erfara på olika facebook grupper och andra iniativ så finns problemet i största grad fortfarande kvar. "Bjästa är missuppfattad", "det var minsan inte prästen fel att det hände" och det håller jag med om, men om jag belyser hans agerande slås dövörat till och kommentarer som är väldigt sakligt framförda blir raderade bara för de inte är i linje med de som administrerar över forumet.

Jag håller med artikelförfattarna. Det är lika delar "fascinerande" som det är otäckt att se hur det förbyts i en ytterlighet som den andra.
Jag är övertygad om att under fel omständigheter är grupptryck något människan överlag har svårt att motstå, ibland ser man det som en ren överlevnadsstrategi.
Det hände saker i Bjästa som man kunde hoppas var en engångsföreteelse. Historien har redan visat att så inte är fallet, och det finns som sagt otaliga ställen i Sverige där det pågår/upprepas, t ex i mobbing i skolor och på arbetsplatser.
Jag vill tro att jag skulle ha förmågan att motstå, men egentligen vet jag inte om jag skulle kunna om det hängde på om jag riskerade att bli utfrusen på samma sätt.
Människan har också en förmåga att bestraffa sig själva, förutsatt att de har ett samvete. Frånsett en del personstörningar har de flesta det. I det här fallet har ögonen på de boende i Bjästa öppnats. Det räcker med bestraffning nu.

Kalla fötter? Med ledning av många tidigare Uppdrag granskning inslag hade ni nästan kunnat räkna med den här reaktionen.

Medias ansvar och genomslag är stort. Berättelser påverkar.

Jag har svårt att se att Oskars beteende i kyrkan INTE skulle vara ett bidrag till smutskastningen av Linnea eller ett agerande till egen fördel. I övrigt ser jag poängen med artikeln och håller med om att det självklart inte bara händer bland "inavlade norrlänningar".

Kommentarer/skvaller om tjejer som ska ha ljugit ihop våldtäkter får jag höra alldeles för ofta, i andra änden av landet, och jag är garanterat inte ensam. Det är riktigt skrämmande hur människor (oftast killar) som faktiskt annars ses som "bra" människor, är så snabba med att döma tjejer när det gäller våldtäktsanklagelser. De är övertygade om att våldtäktsdomar haglar över oskyldiga, att det är lätt att fälla någon trots att bevis saknas - och skrattar åt "naiva idioter" som inte tror på dem (uppenbar härskarteknik).

Det här är jättevanligt, men vad kan man göra?! Mer än att inte sprida det vidare och säga att "Jag är ju inte insatt, så jag kan inte ta ställning"? Det här gör mig äcklad och förbannad, men motståendet när man ställer sig upp och protesterar är ofta så fruktansvärt stort att man faktiskt BLIR utstött i många sammanhang.

Jag nämnde Bjärsta-historien för en manlig bekant igår, "Visst är det sjukt med Bjärsta-grejen!" Han frågade vad jag pratade om.
"En kille våldtog två tjejer, erkände och dömdes. Men hela byn tog hans sida och tror han är oskyldig, och tjejerna blev helt utstötta."
Han reagerade direkt med att tro att det kanske inte rörde sig om en "riktig" våldtäkt, för att "media överdriver ju allt och det kanske bara var en 'ha-sex-med-minderårig'-såkallad-våldtäkt eller nåt liknande".

Jag förstår inte alls hur han anta något sånt baserat på min förklaring, särskilt som han vet att jag är utbildad inom media & reklam och verkligen inte skulle tro på en rubrik i Aftonbladet rakt av.
Kan nån förklara det här för mig?! Jag blir mörkrädd.

En anledning till reaktionerna kan vara att MH o AH´s vidriga betende på nätet, och att folk helt enkelt blev shockade av vad dom läste och tappade konceptet men det försvara för visso inte vissa inlägg. En annan är skolchefens skuld beläggande av ´L´s moder och att hans fru var mobbnings ansvarig på skolan och att folk tycker att det stinker. Nä nog om detta ni ska ha all heder för ett mycket bra progam och en stör kram till AÖ som stod stark i snålblåsten

Jag håller med om att det aldrig är bra att folk får hot och smutskastningar mot sig, även som dömd våldtäktsman. MEN, och detta är ett stort men, i detta fall så har familjen varit en stor kraft bakom det lidande som dessa flickor fått utstå utöver själva våldtäkterna. "Oskars" bror och mamma har båda varit ansvariga för otaliga blogg-inlägg och facebook-grupper fyllda med lögner om flickorna och hela brottsfallet. Det är i dessa forum som dessa hotfulla och vedervärdiga kommentarer mot flickorna har funnits. Helt utan moderering från varken bror eller mamma fram till det att ett hot om anmälning kom in från en annan blogg som följt hela historien från flickornas perspektiv. Det var först när detta hot om anmälning kom fram som alla kommentarer från bloggen och facebook grupperna försvann. Därför visar både mamman och brodern att dom inte har haft det minsta samvete gentemot flickorna och inte tagit avstånd från hoten och smutskastningen. Det finns dessutom skärmdumpar på när mamman hotar flickorna, och på hur mamman vägrar att radera filmen från skolavslutningen när en av flickorna som visas på filmens mamma bad henne att göra så då hon inte ville att sitt barn skulle visas i detta sammanhang. Andra skärmdumpar som finns är bl.a. från "Oskars" bror som skriver till "Linneas" kompis som visades i programmet, efter det att ert program har sänts, på ett väldigt hotfullt och nedvärderande sätt. Så dessa människor visar ingen som helst ånger över vad som hänt, det finns ingen ursäkt någonstans från någon utav dom, utan det enda som finns är en "åh vad det är synd om oss nu"-historia i Aftonbladet.

Det är dessutom de båda som gjort att detta blivit såpass uppmärksammat som det blivit. Det är också dom som hängt ut "Oskar" genom att lägga upp bilder, videos, kontaktinfo, fullt namn, etc. på internet där vem som helst kan komma åt det.

Så, även om de hot och smutskastning som nu förs mot familjen inte är rätt väg att gå vidare så har dom på ett sätt faktiskt förtjänat det.

Tack för en utmärkt artikel och tack för ett utmärkt och avslöjande TV-program, Nicke Nordmark.

Det är självklart att det inte blir "mer rätt" att bemöta någon på ett sätt som man just förkastat. En lynchmobb är inte olik en annan lynchmobb, båda är lika avskyvärda.

Uppdrag Granskning är och har alltid varit en redaktion där man bedrivit kampanjjournalistik. Man älskar att hitta fel på olika former
av beslutsfattare och är det inom stat/landsting/kommun så blir
man ändå mer glada än annars. Det är ju som vi alla vet så himla
lätt att stå med pekpinnen i efterhand!

Journalisterna på Uppdrag Granskning kan inte frias från sitt ansvar genom denna artikel. De är i allra högsta grad skyldiga till hetsen mot Oskar och hans familj, mot prästen och skolledningen.

De visste mycket väl att de öppnade 'pandoras ask' genom detta reportage, men låtsas nu som om detta kommer som en överraskning. Å andra sidan hade de gjort en rejäl research och programmet var chockerande. Man kan inte låta en ilsken näthatarmobb inskränka yttrandefriheten och den fria journalistiken.

Så, först och främst tack för ett bra program. Men stå upp för vad ni har gjort. Klart ni visste vad konsekvenserna skulle bli. Hyckla inte om detta. Ni gjorde ju trots allt helt rätt.

Jag hoppas att Uppdrag Gransknings team lyckas hålla identiteten av tipsaren, som sannolikt handlade i god tro att ett rättsfel hade begåtts, hemligt. Annars är nog risken stor att vederbörande råkar ut för kölhalning, virrpannor i båda lägren kan hysa agg mot henne/honom!

Man är förvånad över att uppdrag granskning överhuvudtaget låtsas bry sig om allmänhetens reaktioner.

För en gångs skull har man dessutom mer eller mindre hållt sig till fakta.

Det är naturligtvis tacksammare att hänga ut byråkrater, för de är ju inte människor?

En lynchmobb är en lynchmobb, oavsett vem som lynchas.
Att lyncha andra för att de lynchat någon - det måste väl ändå vara ett hyckleriets maximum?

Undrar hur många, av alla som nu förfasar sig över än det ena, än det andra i Bjästa-förloppet, som egentligen vet vad som hänt och vad de personer de fördömer har gjort och inte gjort?

ur dn "Vi har försökt analysera varför det här reportaget fått sånt genomslag och vad det är som engagerat så många. Varför skapar just den här storyn sådant rabalder och inte alla andra viktiga reportage som "Uppdrag granskning" gör?"

Jag tror jag har ett svar på den frågan.
Vår moral och etik säger oss att vi inte själva skall göra sådant som vi tycker är fel om andra gör det.
Men på en känslomässig nivå, tror jag att många upplever behag att se att för en gångs skull se att mobbar svansen får smaka sin egen medicin. Mobbaren blir mobbad. Att mobbaren sedan är ett helt samhälle och det första mobboffren är värnlösa flickor, förstärker känslan.
Skamset tror jag många vet att det är fel, men kan inte förneka att känslan är behaglig.

Till Amanda Ögren
Du har den moraliska resning som är så sällsynt. Du har civilkurage att gå emot grupptrycket och istället välja den väg ditt samvete påbjuder. Du gjorde detta i en stund då allting pekade på att din insats skulle förbli okänd bland övriga utanför den fientliga miljö du befann dig i. Det är människor av din kaliber som sprider ljus och hopp åt männsikor som ser mörkret i samhället men upplever att de saknar förmåga att ändra på detta. Tack. Du är en hjälte

Till de två våldtagna kvinnorna.
Det gör mig ledsen när jag föreställer mig hur ni måste ha upplevt sveket från de människor som vände er ryggen. Att inte bli trodd. Att dömas skyldig av gatans parlament. Att i praktiken vara totalt rättslös

Vilket hykleri ni var mycket väl medvetna om att hatkampanjen mot oskar och hans familj var igång långt innan ni sände reportaget. Ni hade ju till och med lovat att detta skulle tas upp i programmet. Till skillnad från hoten mot flickorna som varit bortmodererade från facebookgruppen i flera månader där ni fått hjälp med skärmdumpar från de som stått för hatkampanjen mot Oskars familj. En sak är säker jag kommer aldrig mer att kunna lita på reportage från uppdrag granskning. Händer det den mordhotade familjen något borde ni åtalas för uppvigling.

Utan att vara insatt i fallet tror jag sympatierna för ynglingen och
antipatierna mot flickan har sin grund i att ynglingens föräldrar
har en högre status än flickans. Folket på platsen ville inte stöta
sig med den "fina" familjen.

Debatten handlar inte så mycket om en gärningsman, utan om många människors reaktioner kring dramat

Oskar har erkänt och blivit dömd. Vi lever i ett rättssamhälle så han har rätt att sona sina brott, utan att vi förföljer honom.

En annan sak är att det en del människor har utnyttjat social media för smutskastning och förnedring av unga, sårbara människor och misstänkliggjort sanningshalten i deras berättelser.

Det handlar också om rättssamhället här. Det har att göra med individens rätt till integritet, att myndigheter träder in för att se till att detta efterlevs. Det handlar också om vissa myndighetspersoner som förträngt allvaret i det som skett. Så debatten får gärna hållas vid liv ett bra tag

Händelsen är inte specifik för Norrland. Detta kunde lika gärna ha skett i USA. Har för mig att jag sett en film som handlade om ett liknande fall..

Jag håller verkligen men Clam och Eklund här ovan.
Uppdrag granskning har gett begreppet vinklad journalistik ett ansikte. Primitiv rättsskipning är konceptet.
Rätt åt er om ni känner er lite nersolkade nu.
När er arbetsmetod är att ta bort alla nyanser kan ni inte komma efteråt och försöka problematisera. Det blir ju bara patetiskt.
Om ert syfte hade varit ge upprättelse åt en mobbad flicka och att visa komplexiteten i det maktsystem som ledde fram till övergreppen skulle ni ha gjort ett helt annat program. Eller hur?

Tycker faktiskt att de hade kunnat tänka på det innan "Oskar" våldtog två barn och hans morsa satte igång en häxjakt på¨lokalnivå.

Jag har inte sett en enda inlägg mot prästen, "Oskar", mamman eller brodern som har varit så grova som de som "Linnea" fick skrivet om sig (de som lästes upp i uppdrag granskning).
Jag tycker inte att det är "Oskar" som har gjort mest fel utan istället mamman och brodern som har varit drivande i mobbingen mot flickorna och att de får lite skit tillbaka känns inte så fel (alltså det är mer fel att offret blir trakasserat än gärningsmannen). Sedan så kommer de inte på långa vägar få känna sig lika ensamma och må lika dåligt som flickorna gjorde (dessutom var skadeståndet på 85 000 kr skitlågt)...

"En 15 årig pojke som begår våldtäkt är störd och i behov av vård. Han är också utsatt. Han är på sitt sätt också ett offer."

Så skriver signaturen Josefine ovan.

Fine. Men det undantar inte hans skuld eller hans mor och brors vägran att acceptera brotten han begått. Offerrollen klär både honom och hans anförvanter illa.....

En sak till läs en mer objektiv beskrivning än vad uppdraggranskning ger på den här bloggen. http://daddys.blogg.se/2010/march/fler-fakta-som-uppdrag-granskning-glom...

Det finns en stor skillnad på en mobb mot Oskar och en mobb mot Linnea.

Tar man ställning mellan för någon av dessa sidor så kan man omöjligen se det som samma sak. För de som tror att Linnea ljuger så är en mobb mot henne mer förståelig än en mobb mot Oskar, som enligt deras synsätt råkat ut för ett fruktansvärt rättsövergrepp. Är man å andra sidan av åsikten att Oskar korrekt dömdes för våldtäkt så är han en våldtäktsman, medan Linnea är ett våldtäktsoffer.

För min del så anser jag att uthängning av Oskar och hans familj i någon mån är försvarbart. Detta började innan ens programmet var slut, och någon gång runt 23-tiden hade Facebookgruppen till stöd för Oskar stängts ned. Någon dag senare hade också sajten på nätet stängts. Det är inte säkert att så hade skett om inte mobben hade gett sig på Oskar. Utrymmet för att på nätet, i publika forum, ge sig på och utmåla Linnea som en "hora" eller "lögnerska" finns därmed inte längre.

Ett annat skäk till att uthängningarna är försvarbara är att det är en fullt rimlig påföljd, jämför gärna med den påföljd man får om man begått något brott. (Att alla de som gett sig på Linnea kanske inte bryter mot lagen rent tekniskt är inte intressant, det lidande de skapat är värre än många brott.) Lynchmentaliteten av Oskar och hans familj bidrar förhoppningsvis till att vi inte kommer få se fler "Linnea"-fall. Våldtåkter kommer med all säkerhet ske också i framtiden, men kanske att våldtäktsmannens anhöriga tänker efter en del innan inleder en förföljelse av våldtäktsoffret.

Nu när Facebookgruppen och sajten stängts ned så tycker jg däremot att det är rimligt att tagga ned förföljelserna.

Detta är inget nytt. Jag växte upp i en Norrländsk håla för 60 år sedan. I tonåren åkte jag ibland på lördagarna till ortens danslokal där man helt öppet kunde se våldtäkter utföras i bilarna på parkeringsplatsen. Ingen bydde sig. Det som är nytt är att en ung tjej vågar gå till polisen och göra en anmälan. Åt denna fruktansvärt råa miljö som många ungdomar lever i finns ingenting att göra - det verkar tyvärr vara en slags naturlag. Att det verkar vara vanligare på landsorten än i storstad tror jag beror på att det i den senare finns större möjligheter att hitta den miljö som man egentligen hör hemma i. Är man det minsta avvikande blir man mycket lätt utsatt för mobbing.

självklart finns denna flockmentalitet både här och där, inte minst inom journalistkåren, men nu är det bjästa som är aktuellt p g a Uppdrag gransknings inslag, och då är det naturligt och rimligt att folk reagerar på vad som hänt i Bjästa. Vad är det för konstigt med det?
En annan sak är att folk är så upprörda att de inet uttrycker sig tillräckligt nyanserat, men det gjorde väl inte heller Uppdrag Granskning när reportararna valde ut de värsta citaten som fick byborna att framstå som idioter.

Mer än den gravt störde våldtäktsmannen Oskar, så fångar byborna mitt intresse. Nu ville de visst "ha upprättelse" enligt DN.se.

Låt oss bara konstatera, att Bjästaborna tveklöst bär på en kollektiv skuld. I värsta fall deltog de i mobben (och då är de onda), i bästa fall vände de blicken åt ett annat håll (och då är de ryggradslösa).

Utan varje annan liknelse är de inte bättre än byborna i Auschwitz, Dachau eller Buchenwald. Medlöpare eller passiva åskådare, med svartrocken och kyrkan mitt i det vedervärdiga händelseförloppet.

Hur kan man nu rimligen få alla dessa människor att förstå vad de gjort, hur alla deras normala kritiska instinkter medvetet satts på undantag? Hoppas skammen över den mediala exponeringen varar länge i Bjästa.

"Oskar" är förövaren och har gjort sig förtjänt av av bli mobbad...i motsats till tjejen...

Förstår inte varför man inte säger Dennis som hans riktiga namn är, friadennis.se är ju hans egen hemsida. Där deras versioner kommer upp, antar att ytterst få vet om det.

Sen är det väl snarare samhället i sig man ska vända sig emot, vi har ett ungt offer, en ung förövare och en vuxet samhälle som beter sig som barn. Det är väl snarare Bjästa vi ska hysa agg mot.. ;)

Att Bjästabor inte ska hatas är självklart, men när t ex skolchefen Fager (gift med mobbningsledaren på skolan) går ut i Expressen och pratar skit om våldtäktsoffrets mamma och säger att internetmobbningen är hennes fel så förstår jag på sätt och vis att folk upprörs. Det känns lite skrämmande att en skolchef inför hela Sverige lägger mer börda på flickan och hennes familj.

http://www.expressen.se/Nyheter/1.1932776/skolchefen-linneas-mamma-stall...

Uppdrags gransknings program visade ett problem. Lynchmobb på någon.
Nu ska vi då inte drista oss till att bli likadana. Det är naturligtvis synd om tjejerna, det ska vi på intet sätt glömma. Att bli våldtagen och sen inte trodd utan snarare fördömd är inget man önskar någon. Och naturligtvis ska "Oscar" få sitt straff, vilket jag tror han fått.
Men "Oscar" är ett offer lik förbannat. Ingen kille som mår bra våldtar först en, och sen en tjej till.
Oscar ska ha sitt straff, vilket domstolen dömt honom till, men han ska lika lite som tjejerna behöva mötas av en mobb. Vi som dömer mobben, ska inte starta en egen mobb mot "Oscar". Om någon mobb ska startas så är det mot de andra som mobbat och förtalat tjejerna. Det är de som ska straffas, "Oscar" har fått sitt straff och när det är avsuttet så är det också utklarat.

Så nu försöker dom som kastade första stenen, slå sig fria från all skuld..

Hela den här historian känns som hedersmord på Svenskt vis. Den här mentaliteten måste bekämpas på samma sätt.

Tyvärr är detta typiskt internet. För några månader sedan fanns en ledare i SvD där de talade om kastväsendets årtionde.

Har du ingen fakta eller saknar argument så har du alltid din åsikt att kasta. Detta kastande leder så snabbt till att de inlägg och kommentarer som faktiskt har något att säga stannar på låga andelar av det totala antalet inlägg.

Jag märkte detta fenomen på di.se och deras börsforum BörsSnack i början för ungefär 10 år sedan. Det gick ungefär 99 inlägg som inte tillförde något på varje inlägg som var läsvärt och intressant. I den miljön var det uppenbart så att när någon köpt aktier i ett bolag så ville personen gärna att även andra skulle skynda sig till sina mäklare och också köpa aktier i samma bolag, så att de tjänade pengar. De som även pysslade med trav kommenterade ofta att det var precis omvänt mot inom travsporten. Där ville man inte dela med sig av sin "favorit" för att då sjönk oddset (vinnare- och platsspel).

Internet kom under 00-talet att starkt präglas av denna mentalitet att då man inget hade så kastde man sin åsikt. Det är bara att gå till en ledare på Dn eller SvD och läsa kommentarera för att få en snabb uppfattning hur osakliga och måna människor är om att verkligen skrika ut sin åsikt. Att den i många fall inte baseras på några argument alls eller ens varit i närheten av att stämma med känd fakta är inte relevant. Det viktiga är att hela tiden skrika ut åsikten.

Detsamma gäller snabbheten inom journalistiken. Det är så viktigt att "kommentara" vad som sagts istället för att granska det som sagts. Hur väl stämmer verkligheten överens med vad t.ex. politiker säger och påstår med vad vetenskapen antyder. Människor och journalister verkar tro att kunskap från nätet är något man kan ta till sig och förstå just in time.

Detsamma gäller vardagen. Det går inte att förstå och reflektera över vardagen, det sociala samspelet och trender och gruppdynamik ute i samhällen genom att bara vara med då något händer. Det gäller att alltid fundera över sina egna och andras beteenden. Att våga säga sanningen, att aldrig acceptera en åsikt som ett argument utan alltid ta en åsikt för vad det är. Endast en åsikt. En dom i en domstol är ingen åsikt, särsillt i kombination med att brottsoffrets och gärningsmannens berättelser stämmer överens. Dvs ett erkännande. Detta är fakta, men människor tar sig inte till det som fakta. De gör allt de kan för att komma ifrån sin egna "uppfattning" om vad som faktiskt hände. Jag hörde från någon som sa, att den som varit med där sagt sådär o.s.v. ... Detta är inte egentligen främst ett förakt inför den aktuella situationen. Det är ett förakt inför hur man hantera och bedömer fakta, argument och ren och skär källgranskning.

Konformitet, inskränkningar i vad som är ok och inte ok. Både i handling och i ord. Att våga att sticka ut från mängden och säga som det är. Att göra det under eget namn.

Det som Internet annars tydligast lyser med sin frånvaro är respekten för fakta. Människor har svårt att acceptera fakta som talar emot deras egna åsikt. Istället för att säga att de förstår att faktan talar mot deras åsikt och lyfta fram annan fakta som talar FÖR deras åsikt så väljer de att försöka misskreditera faktan i sig. Ge sig på personerna som framför den fakta som faktiskt finns.

Jag har vänner långt ut på vänster och långt ut på högerkanten (dock inte lika långt ut som på vänster) men gemensamt för dem alla är att de fullt ut respekterar den fakta och de argument som faktiskt finns. Sedan är det olika personliga ställningstaganden, prioriteringar etc. som gör att vi väljer att väga ihop och vikta den kända kunskapen olika. Olika erfarenheter genom livet gör att personer prioriterar premisserna (fakta och argument) olika på sin väg att komma fram till en slutsats (åsikt). Den som inte respekterar den samlade faktan inom ett område kan aldrig med trovärdighet påstå att någon ska ta dess åsikt på allvar.

Den stora frågan är dock var gränsen för samhället i stort går och uppenbarligen är det i detta aktuella fall så att mångas gräns har passerats, men problemet är så mycket större så mycket djupare och fenomenet i stort är inget nytt på internet.

Tyvärr är människor svin då de är anonyma. Även om Fb inte direkt är världens mest anonyma plats.

Mina tankar går till de två tjejernas som våldtagits och deras familjen samt min stora stjärna i guldkanten till Linnea. En vardagshjälte som våga vara närvarande i nuet, påpeka det hela men som personligen fick lida något enormt. Studera etnolgi, sociologi eller psykolgi och bli sedan journalist. Sverige behöver fler som dig.

#8 Joppe
"Bjästa är missuppfattad", "det var minsan inte prästen fel att det hände" och det håller jag med om, men om jag belyser hans agerande slås dövörat till och kommentarer som är väldigt sakligt framförda blir raderade bara för de inte är i linje med de som administrerar över forumet.

Väldigt intressant!
Skall försöka med att testa!

Om jag minns rätt så kallade Jesus till vissa skriftlärda och bokstavtroende av hans tids "gammelmedia" "... Ni är inte mer värda än huggormars skit och avföring!.."

Gäller kanske detta fortfarande för dagens pastor Jansson m.fl. - som inte tar ställning för någonting - tro... eller?

Jag tar del av denna debatt med stigande upprördhet, det är en skandal att i nådens år 2010 se mitt gamla fosterland sjunka så inihelvete lågt!
Nu får ni lyfta er själva i håret och åstadkomma en moralisk resning som heter duga!

Jag vill gärna tillägga att jag själv har upplevt Newsmill som ett forum där de flesta som kommenterar och millar ställer sig på männens sida mot kvinnorna. Jag tycker att det finns anledning att jämföra en hel del djupt antifeministiska kommentarer här på Newsmill med hetsen mot Linnea på Oskars facebookgrupp. Givetvis finns det två viktiga skillnader, dels att Newsmill är ett modererat forum där inte vad som helst får publiceras, dels att det verkligen inte är alla alla som skriver på Newsmill som utgår ifrån att en pojke måste vara oskyldig om han är dömd för våldtäkt.
-
Men reflexen att skylla allt på kvinnorna finns alltför ofta här på Newsmill också. Signaturen Kvinna 24, kommentar #14, skrev om hur hon genast blev ifrågasatt av en manlig bekant när hon berättade för honom om fallet i Bjästa. Hennes bekant undrade genast om inte hela historien var en media-anka och den våldtäktsdömde killen var oskyldig i alla fall.
-
För ett eller ett par år sedan kom en internationell rapport som pekade ut Sverige som det land i Europa där flest kvinnor blir våldtagna och där våldtagna kvinnor har sämst möjligheter att få upprättelse i domstol. Den rapporten möttes med raseri i Sverige och på Newsmill. Våldtäktsrapporten avfärdades som skitsnack, som förtal och som feminist-fascistisk propaganda.
-
Det är mycket möjligt att Sverige faktiskt inte är det land i Europa som har flest våldtäkter i förhållande till sitt invånarantal. Visst kan det vara så att svenska kvinnor oftare går till polisen när de har upplevt en sexuell kränkning än kvinnor i andra europeiska länder gör. Men det som jag själv upplevde som ruskigt i det svenska mottagandet av den internationella våldtäktsrapporten var att reaktionen verkade bestå av lika delar förnekande och raseri. Det är klart att svenska män inte våldtar! Fy så orättvist att beskylla svenska män för att våldta!
-
Det är den här inställningen till svenska män och våldtäkter som förklarar både Bjästa och de åsikter som ofta är förhärskande på Newsmill och den svenska reaktionen på den internationella våldtäktsrapporten.
-
För att Bjästa inte ska upprepas måste många svenskar inse att Bjästa finns överallt i Sverige, och att Bjästa ligger precis om hörnet varje gång gång en person säger eller tänker: "Men det är klart att den där killen inte kan ha begått en våldtäkt, oavsett vad polisrapporten eller domstolen säger!"

Rätt osmakligt av Newsmill att milla på "Bjästa" när en av de viktigaste sakerna artikeln har att säga är, att vill det sig illa är vi alla Bjästabor.

Hur vore det om ni försökte göra balanserade program istället för att i efterhand två era händer när mobben ni hetsat till vild frenesi löper amok?

Fast det är klart, balanserade program ger ju vare sig rubriker eller tittarsiffror.

Givetvis är en mobb mot Oskar nästan lika fel som mobben mot Linnea.

Det verkligt intressanta, och skrämmande, med Bjästa är varför en hel stad sätter större tilltro till en blogg och en facebooksida än till rättsväsendet. Dock är detta inte helt svårförståeligt om man tittar på rättsväsendets agerande i många situationer.

Själv har jag aldrig haft med rättsväsendet att göra, förutom att jag några gånger åkt dit för fortkörning på motorväg. Den enda gång jag själv blivit utsatt för brott struntade polisen FULLSTÄNDIGT i att ens försöka lösa brottet. Inte ökar detta mitt förtroende för polisen och rättsväsendet...

Sedan straffen: Oskar dömde till 4 månaders ungdomsvård. 4 månader, för en våldtäkt på ett barn. Vad sänder det för signaler? Får man intryck av att samhället ser allvarligt på våldtäkter när man får 4 månader för att våldta ett barn? Personligen tror jag inte tilltron till rättsväsendet ökar av så patetiska straff. (Andra våldtäkten fick han ännu lägre straff för).

Slutligen prästen och rektorn, de verkligt stora skandalerna. De och deras arbetsgivare förtjänar vekligen en mobb. Jag kan inte begripa hur en kommun kan anställa en rektor som förhåller sig "neutral" til en våldtäkt på en elev. Ursäkta språket, men hur i helvete är man funtad om man som rektor "håller sig neutral" i en sådan fråga? Och prästen... Som anade att Oskar hade besöksförbud, men ÄNDÅ bjöd in honom till skolavslutningen "som en fin manifestation för människovärdet". Jag mår illa.

Tyvärr kan jag inte göra någonting mot Örnsköldsviks kommun, som anställt en sådan nolla til rektor (men jag hoppas innerligt att Linnea stämmer kommunen för att de inte gjort tillräckligt för att stoppa mobbingen).

Jag kan i alla fall göra någonting mot svenska kyrkan, som anställt Lennart Kempe som präst, och det är att gå ur svenska kyrkan med omedelbar verkan. För andra som funderar på samma sak rekommenderar jag www.uturkyrkan.se.

Jag blev överfallen två gånger på väg från skolan när jag var liten. Den första gången av en vuxen pedofil och den andra av ett killgäng. Det var i förorten Björkhagen i Stockholm med ett överbefolkad samhälle och alldeles för många barn.

Eftersom jag var en liten "Lisbeth Salander" så grät och skrek, slog jag mig fri båda gångerna. Och gick hem. Ingen människa berättade jag någonsin detta för.

Eftersom jag inte gick i den skolan längre än till elva års ålder så var jag alltså yngre än så.

För mig var detta någon hemskt och skamligt, som inte skulle finnas i min värld. Därför berättade jag aldrig och försökte glömma. Men det har jag naturligtvis aldrig gjort. Detta hände på 50-talet.

Jag tycker att det är fantastiskt att vi ändå har kommit så långt så att vi trots allt talar om detta. Att det uppmärksammas när barn far illa och att det finns åtgärder mot detta.

Att det diskuteras i så höga vågor och att 16-åringen (som han nu är) har fått stöd, men att flickan har fått tusenfalt mer stöd beror av att vi lever i ett samhälle där vi är offer och bödlar. Har du inte den ena rollen så får du den andra.

Och naturligtvis vill vi inte ställa oss på bödelns sida.

Det som vi behöver gå över till är ett samhälle, där vi inser och förstår också som barn att det inte är okej att förnedra andra. Att det finns värden som måste upprätthållas och att sexuella handlingar inte är okej gentemot någon som inte vill vara med.

Författaren Stieg Larsson skulle ha kunnat säga mycket om den här händelsen eftersom han själv var med som 15-åring om att en flicka han kände blev våldtagen. Han bad henne senare om ursäkt. Inget mer än så hände vad jag förstår.

Men denna händelse präglade hans liv och fick honom att skapa romanfiguren Lisbeth Salander.

Den våldtäkt han var med om hände på 60-talet. Nu lever vi på 2000-talet och borde ha kommit längre, men det har vi alltså inte gjort.

I det här fallet är det mamman till pojken, som har gjort att det blivit sådant oväsen. Hon har gått på sin mammainstinkt och velat fria sitt barn, trots att han har erkänt. Hon har inte insett att hennes barn kan göra något fel. Hon har vänt sig till Uppdrag Granskning, som dock inte gjorde det program hon ville.

Det är de vuxna, som är skyldiga till dessa båda kampanjer, inte barnen. Och hur barnen uppför sig på nätet är inte bättre än vuxna gör naturligtvis.

Och hur barnen uppför sig i verkligheten är inte heller bättre än den standard för sådant, som de vuxna sätter.