Med Berlinmuren föll Europas kommunistiska diktaturer. Planekonomin kapsejsade som ekonomiskt ideal. Marknadsekonomin är ensam kvar som ekonomiskt system i världens demokratier. Istället för att diskutera socialism eller liberalism på det ekonomiska området är det viktigt att ställa frågan, som Svenska Dagbladet gör 3/10: "Kan vi äntligen vara på väg mot en debatt om vilken kapitalism vi ska ha, istället för det eviga ältandet om vi ska ha kapitalism över huvud taget?"
I den meningen är holmgången mellan timbroiten Roland Poirier Martinsson och f.d. timbroiten Johan Norberg intressant. I ljuset av den pågående finanskrisen i världsekonomin hävdar Poirier Martinsson att nyliberalismen är marknadsekonomins farligaste fiende. Norberg hävdar tvärtom att det är stater som tagit socialt ansvar som orsakat finanskrisen.
I frågan om vilken sorts marknadsekonomi vi ska förorda bör vi grunda den på vilken människosyn och vilken etik som ska styra den ekonomiska politiken? Är människan bara en självisk ekonomisk aktör, och ska den ekonomiska politiken bara utgå från ekonomiska drivkrafter? I allt för hög grad har frågor som principer, moral och värderingar fått stå tillbaka för en alltför teknokratisk och materialistisk syn på ekonomi och politik.
Den dominerande neoklassiska skolan med Adam Smith som föregångsman utgår från att alla individer har perfekt information och osviklig rationalitet. Den utgår ifrån att människor i val och kalkyler alltid söker maximera sitt egenintresse.
Men även vi som delar övertygelsen om den fria marknadsekonomin ifrågasätter flera av de nämnda utgångspunkterna. Samtidigt som nobelpristagaren i ekonomi Amartya Sen skriver under på den fria marknadsekonomins principer har han träffsäkert ifrågasatt vedertagna antaganden om etik, människosyn och att "rationella beslut" alltid skulle vara att maximera egenintresset. Den nya institutionella ekonomin med nobelpristagare som Douglass C. North och Ronald Coase ifrågasätter utgångspunkter som friktionsfria marknader och fullständigt informerade aktörer. I stället kartläggs och analyseras "friktioner" i form av t.ex. normsystem, lagstiftning och transaktionskostnader, vilka sammantaget avgör hur ekonomier fungerar.
Låt mig ta ett konkret exempel på hur viktig moraliska frågor som hederlighet och tillit mellan varandra är för en effektiv marknadsekonomi.
Jag beställer två ton grus till min garageuppfart. Med ett telefonsamtal beställer jag gruset, får det levererat till min garageuppfart och någon dag senare får jag en faktura som jag betalar. Men om inte grusleverantören litade på mig och jag inte litade på honom skulle jag vara tvungen att vara hemma från jobbet när grusbilen kom, ordna med en vägning av gruset för att veta att mängden var korrekt och sedan stå med kontanter i handen för att betala. Kostnaden för att göra denna affär - transaktionskostnaden - hade blivit betydande istället för det smidiga system vi har idag. Vanan att lita på människors hederlighet inklusive vårt rättssystem och lagstiftning till skydd för exempelvis konsumenterna, gör att ekonomin fungerar smidigare. Minskar hederligheten i ett samhälle kan det därmed avläsas i lägre BNP än annars, även om jag inser mätmetodologiska problem med att bevisa en sådan ansats.
Marknadsekonomi behöver både formella och informella regler för att fungera. Denna ordning har inte alstrats spontant utan den har det kristna och delar av det klassiska kulturarvet försett oss med genom kristen etik och dess betoning på rätt och fel, karaktär, hederlighet, duglighet och arbetsetik. Detta kulturarv har också gett oss ett rättssamhälle som är av stor betydelse för en fungerande ekonomi.
Det intressanta med dagens samhällsdebatt är att den som tror blint på att marknadsekonomins inneboende kraft att lösa alla ekonomiska problem blir allt färre. Här kan vi se en successiv trendförskjutning under en längre tid, särskilt märkbar är den på den partipolitiska scenen där de nya moderaterna definitivt begravt nyliberalismen som ideologisk ledstjärna. Men finanskrisen är också intressant: En moderat skatteminister i Sverige och en republikansk regering har intervenerat mer än någon annan i marknadsekonomin. Enligt Johan Norberg gjorde de fel. Jag hävdar att de gjort och gör rätt, eftersom alternativet att vara ekonomiskt renlärig teoretiker är mycket värre.
Jag vill påstå att finanskrisen i Sverige 1990-talet knäckte den våg av nyliberalism som vi såg växa fram i vårt land på 1980-talet. Kanske innebär finanskrisen i USA samma sak för nyliberalismen i USA. Pendeln från socialismsvärmeri (1960 och -70-talen) till nyliberalism (1980 och -90-talen) ser ut att övergå till en mer värdeorienterad syn på ekonomin. Ett synsätt som utgår från en mer realistisk människosyn och som ligger nära den idétradition som jag skulle vilja kalla kristdemokratisk. En sådan människosyn reducerar inte människans handlingar till uttryck för instinkter, begär och känslor. Den inser de ekonomiska drivkrafternas betydelse men också att medborgerliga dygder och plikter har betydelse för ett samhälles välmående.
Stefan, i rubriken står det kristen etik, men i slutet av texten så garderar du dig med att liksom självklart smyga fram tolkningsföreträde - om vad som är kristen etik - åt kristdemokratisk idétradition (konservativ?!?). Som om det inte finns någon frihetsliberal kristen etik! Även om det kanske finns många som kallar sig för nyliberala som kanske inte bryr sig om det kristna och liberala arvet, så finns det kanske många som anser sig vara (klassiska?) liberaler som anammar kristen etik. Kristen etik måste väl inte vara konservativ, den kan väl lika gärna vara frihetsliberal. Den diskussionen bör det inte vara hur lätt som helt att köra över. Jag har inte speciella argument just nu, och du ger ju heller inga trovärdiga argument. Det liknar väl mer att "all skall [tvingas] med" och sitta still i båten. Är det någon som i kristiderna som bör lämna den överfulla livbåten, så är det underförstått nyliberalena, antingen de anser sig vara kristna eller ateister. Trots att de kanske är födda i länder som sedan årtusenden har anammat det kristna budskapet.
Permalänk | Anmäl
Uno Hansson, 2008-10-05, 23:55
... puh, stavfel... hur lätt som helst... "alla skall [tvingas] med"...
Permalänk | Anmäl
Uno Hansson, 2008-10-05, 23:58
"värdeorienterad syn på ekonomin" vad innebär det? (jag är av ohejdad vana tekniker och kvällskursingenjör femtom år efter 7-årig folkskola med toppbetyg i naturvetenskapliga ämnen och halkade därför direkt in på teknisk aftonskola utan språkunskaper) Jag får i alla fall kusliga associationer till värdenihilism och Hägerström som jag i förbigående stött på någon gång någonstans.
Permalänk | Anmäl
Uno Hansson, 2008-10-06, 00:18
Kristen etik, finns det?
Permalänk | Anmäl
Björn, 2008-10-06, 07:08
Uno,
Att något är värdeorienterat innebär att det är försett med sociala, etiska hänsyn. Det är alltså motsatsen till värdenihilism.
Kristdemokratin anser sig vara en värdeorienterad ideologi, dvs. vill föra in etiska aspekter om hur människan och samhället bör vara beskaffade. Det ligger nära dygdetiken, dvs. man sätter upp ett antal dygder som anses vara goda för människan att sträva mot (och i förlängningen även samhället).
De fyra klassiska grekiska dygderna var mod, rättrådighet, vishet och måttfullhet. De kristna la sedan även till tro, hopp och kärlek.
Men ett dygdsystem kan givetvis innehålla andra dygder och värderingar. Andra varianter finns i t ex asiatiska religioner och etiska system (konfucianism, buddhism).
Permalänk | Anmäl
Frederick Beal, 2008-10-06, 08:29
Kristen etik? Stena de skyldiga till finanskrisen!
Permalänk | Anmäl
Patrik Lindenfors, 2008-10-06, 08:51
Exakt vad har Religion med Politik att göra? Varje gång jag ser detta så blir jag lika förvånad och ifrågasätter varför religionen får ensamrätt på alla dessa etiska värderingar. Som om vi utan religion inte klarar oss själva? Vad har fått människan att gå på denna lögn? Brist på självförtroende ?
Permalänk | Anmäl
Maria, 2008-10-06, 09:02
Vad sägs om humanism, altruism, sunt förnuft, eftertanke, kunskap och vetenskap.
Sådant som evolutionen berikat oss människor med.
All etik är skapad av oss människor och inte av några övernaturliga krafter.
Permalänk | Anmäl
Anders B Westin, 2008-10-06, 10:10
Många konstiga och dåligt underbyggda slutsatser i detta inlägg. Exempelvis:
1. Vilken (ny)liberal påstår att egenintresset alltid skulle vara lika med kortsiktig ekonomisk vinning?
De flesta människor tar som du skriver in en hel del andra aspekter i sitt beslutsfattande än vad som omedelbart gynnar den egna plånboken. Kärnan i liberalismen är ju inte att tvinga någon att fatta ett speciellt beslut utan tvärtom friheten att få fatta sina egna beslut. Dagens finanskris är klart fördjupad av att en mängd beslut fattats av andra än individen. Till att börja med har politiker i USA drivit på för att öka belåning till egna hem för personer med dålig ekonomi. Därutöver har vi en fondkapitalism där sparmedel förvaltas av någon annan, vilket tydligt lett till ett högt risktagande.
2. Varför skulle en kristen etik ha monopol på "betoning på rätt och fel, karaktär, hederlighet, duglighet och arbetsetik"?
Sverige är ett väldigt avkristnat land men präglas i affärsliv och relationer av stor tillit. Italien och andra sydeuropeiska länder är betydligt "kristnare" men där är det nog vanligare att gruset vägs vid leverans. Skulle hederlighet inte vara viktigt i Japan eller Mellanöstern? Det kanske inte var avsikten men påståendet att just kristna skulle ha en särskilt god moral luktar ganska unket och obehagligt.
Permalänk | Anmäl
tredjemannen, 2008-10-06, 12:55
Värdenihilism är en teori som säger att värderingar kan varken vara sanna eller falska. Den uttalar sig således inte om vilka värderingar vi bör ha.
Permalänk | Anmäl
Claes-Adam Wachtmeister, 2008-10-06, 16:33
Tack för påpekandet Claes-Adam, men då är det väl bara så att Stefan Attefall och Johan Norberg värderar olika metoder för att lösa finanskrisen på olika sätt. Vem som har rätt eller fel i sina spekulationer är ju då ganska meningslöst , omotiverat och ointressant att diskutera. Det som är intressant är då vilka motiveringar, argument och rekomendationer som framförs för att i en kris handla på det ena eller andra sättet. Och då finns det ju en hel del att hämta från tidigare situationer med liknande utgångssituationer.
Och då finns det inte mycket annat än just värderingar och tyckande i det som Stefan skriver.
Permalänk | Anmäl
Uno Hansson, 2008-10-09, 08:58
Idag härskar det ekonomiska Jaget över det moraliska Vi!
Jag vill hänvisa till den s.k. Max Weber (1864- 1920) tesen. Han var sociolog, nationalekonom och filosof. Han påvisade vilken stor betydelse pietismen har haft för utvecklingen av det sociala ansvaret i samhället och även för utvecklingen av ekonomin och företagsamheten. Bl.a. grundande av schweiziska klockindustrin och textilindustrin i Tyskland. Prof. Dr. Reinhard Haupt (Universitet Jena) har även kommit ut med litteratur i ämnet "Kristen etik i ekonomin".
Permalänk | Anmäl
Klaus Schneider, 2009-03-12, 17:49
15 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
Stefan, i rubriken står det kristen etik, men i slutet av texten så garderar du dig med att liksom självklart smyga fram tolkningsföreträde - om vad som är kristen etik - åt kristdemokratisk idétradition (konservativ?!?). Som om det inte finns någon frihetsliberal kristen etik! Även om det kanske finns många som kallar sig för nyliberala som kanske inte bryr sig om det kristna och liberala arvet, så finns det kanske många som anser sig vara (klassiska?) liberaler som anammar kristen etik. Kristen etik måste väl inte vara konservativ, den kan väl lika gärna vara frihetsliberal. Den diskussionen bör det inte vara hur lätt som helt att köra över. Jag har inte speciella argument just nu, och du ger ju heller inga trovärdiga argument. Det liknar väl mer att "all skall [tvingas] med" och sitta still i båten. Är det någon som i kristiderna som bör lämna den överfulla livbåten, så är det underförstått nyliberalena, antingen de anser sig vara kristna eller ateister. Trots att de kanske är födda i länder som sedan årtusenden har anammat det kristna budskapet.
... puh, stavfel... hur lätt som helst... "alla skall [tvingas] med"...
"värdeorienterad syn på ekonomin" vad innebär det? (jag är av ohejdad vana tekniker och kvällskursingenjör femtom år efter 7-årig folkskola med toppbetyg i naturvetenskapliga ämnen och halkade därför direkt in på teknisk aftonskola utan språkunskaper) Jag får i alla fall kusliga associationer till värdenihilism och Hägerström som jag i förbigående stött på någon gång någonstans.
Kristen etik, finns det?
Uno,
Att något är värdeorienterat innebär att det är försett med sociala, etiska hänsyn. Det är alltså motsatsen till värdenihilism.
Kristdemokratin anser sig vara en värdeorienterad ideologi, dvs. vill föra in etiska aspekter om hur människan och samhället bör vara beskaffade. Det ligger nära dygdetiken, dvs. man sätter upp ett antal dygder som anses vara goda för människan att sträva mot (och i förlängningen även samhället).
De fyra klassiska grekiska dygderna var mod, rättrådighet, vishet och måttfullhet. De kristna la sedan även till tro, hopp och kärlek.
Men ett dygdsystem kan givetvis innehålla andra dygder och värderingar. Andra varianter finns i t ex asiatiska religioner och etiska system (konfucianism, buddhism).
Kristen etik? Stena de skyldiga till finanskrisen!
Exakt vad har Religion med Politik att göra? Varje gång jag ser detta så blir jag lika förvånad och ifrågasätter varför religionen får ensamrätt på alla dessa etiska värderingar. Som om vi utan religion inte klarar oss själva? Vad har fått människan att gå på denna lögn? Brist på självförtroende ?
Vad sägs om humanism, altruism, sunt förnuft, eftertanke, kunskap och vetenskap.
Sådant som evolutionen berikat oss människor med.
All etik är skapad av oss människor och inte av några övernaturliga krafter.
Många konstiga och dåligt underbyggda slutsatser i detta inlägg. Exempelvis:
1. Vilken (ny)liberal påstår att egenintresset alltid skulle vara lika med kortsiktig ekonomisk vinning?
De flesta människor tar som du skriver in en hel del andra aspekter i sitt beslutsfattande än vad som omedelbart gynnar den egna plånboken. Kärnan i liberalismen är ju inte att tvinga någon att fatta ett speciellt beslut utan tvärtom friheten att få fatta sina egna beslut. Dagens finanskris är klart fördjupad av att en mängd beslut fattats av andra än individen. Till att börja med har politiker i USA drivit på för att öka belåning till egna hem för personer med dålig ekonomi. Därutöver har vi en fondkapitalism där sparmedel förvaltas av någon annan, vilket tydligt lett till ett högt risktagande.
2. Varför skulle en kristen etik ha monopol på "betoning på rätt och fel, karaktär, hederlighet, duglighet och arbetsetik"?
Sverige är ett väldigt avkristnat land men präglas i affärsliv och relationer av stor tillit. Italien och andra sydeuropeiska länder är betydligt "kristnare" men där är det nog vanligare att gruset vägs vid leverans. Skulle hederlighet inte vara viktigt i Japan eller Mellanöstern? Det kanske inte var avsikten men påståendet att just kristna skulle ha en särskilt god moral luktar ganska unket och obehagligt.
Värdenihilism är en teori som säger att värderingar kan varken vara sanna eller falska. Den uttalar sig således inte om vilka värderingar vi bör ha.
Tack för påpekandet Claes-Adam, men då är det väl bara så att Stefan Attefall och Johan Norberg värderar olika metoder för att lösa finanskrisen på olika sätt. Vem som har rätt eller fel i sina spekulationer är ju då ganska meningslöst , omotiverat och ointressant att diskutera. Det som är intressant är då vilka motiveringar, argument och rekomendationer som framförs för att i en kris handla på det ena eller andra sättet. Och då finns det ju en hel del att hämta från tidigare situationer med liknande utgångssituationer.
Och då finns det inte mycket annat än just värderingar och tyckande i det som Stefan skriver.
Idag härskar det ekonomiska Jaget över det moraliska Vi!
Jag vill hänvisa till den s.k. Max Weber (1864- 1920) tesen. Han var sociolog, nationalekonom och filosof. Han påvisade vilken stor betydelse pietismen har haft för utvecklingen av det sociala ansvaret i samhället och även för utvecklingen av ekonomin och företagsamheten. Bl.a. grundande av schweiziska klockindustrin och textilindustrin i Tyskland. Prof. Dr. Reinhard Haupt (Universitet Jena) har även kommit ut med litteratur i ämnet "Kristen etik i ekonomin".