En delad föräldraförsäkring diskriminerar papporna

Bifaller artikeln och häpnar över folkpartiets totala rotlöshet. Varför finns det inget liberalt parti kvar i Sverige?

Jag vet mammor som i rättvisans namn pumpade ur bröstmjölken och tvingade pappan att vara hemma. Och gick sedan och satsade på sin egen karriär. Inget av de äktenskapen höll.

Stackars föräldrar och barn, som inte ens får bestämma något sådant själva. Tänk vad bra våra nu vuxna barn hade det. Det är barnen det handlar om. Ska staten bestämma allt från första andetaget?

Mycket bra! Jag gillar inte att man ska prackas på kollektiva lösningar i jämställdhetens namn. Om inte pappor vill vara hemma själva uppnår vi ju ingen jämställdhet genom att tvinga dem. Jag kommer personligen vilja ha en del av tiden hemma om/när jag får barn. Men då vill jag diskutera detta med min sambo/hustru och inte ta direktiv från staten.

Dessutom måste man tänka på att vissa familjer har det omvända problemet, dvs att pappan vill vara hemma mer.

Med den rubriken baxnar man över det snedvridna resonemanget!Tala om att plocka russinen ur kakan! För att få lite pappaerkännande på vår dag?! Aldrig i livet, Inte från mig i alla fall!
Du får först ta och lämna dina här presenterade slentrianmässiga fördomar om oss män och pappor! Har man lyssnat så mycket på Birgitta Ohlsson att man mår dåligt som kvinna, kan rådet vara lite hälsosam samtalsterapi med din andra partikamrat, den modiga och könsmedvetna Camilla Lindberg!
J.S. (Tog 75 % av försäkringen för båda barnen. Av praktiska skäl.)

Det var ju Folkpartiet som började rota i detta med krav på pappamånad som blev pappamånader som nu naturligt går vidare. Bra artikel dock Folkpartiet skulle vinna mycket på att lyssna på dig i denna fråga.

Föräldraförsäkringen ÄR redan delad, vilket man om inte förr blir varse när det är dags att vara hemma med första barnet. Försäkringskassan håller reda på hur många dagar varje förälder har kvar. Vad man nu diskuterar är ett förbud mot att en förälder kan överlåta vissa av dagarna till den andra. I den folkpartistiska tappningen är tydligen liberalism liktydigt med förbud och social ingenjörskonst.

Meddelande till Newsmill:

Vänligen sparka er klåpare till rubriksättare omedelbart!

Ge oss rubriker som faktiskt speglar innehållet!

Tänk, jag har fått en ny idol. Mycket bra artikel. Tack.

Joakim Steneberg
Du är duktig. Nu föraktar feministerna dig lite mindre än oss andra.
Grattis.

Det är fullkomligt osannolikt hur mycket tid o resurser våra politiker och debattörer kan lägga ned på denna fråga.
Det verkar som om man inte har en aning om hur man ska tackla de viktiga o svåra frågorna i Sverige t ex invandring, miljö, brottslighet, sociala missförhållanden, arbetslöshet, skolan mm. Genom att ägna obegränsat med tid på en skitfråga, om pappa ska tvingas ta en eller ett par månader ledigt mer, slipper man ta ansvar för de andra frågorna o skjuter dem på framtiden.
Man undrar vad våra riksdagspolitiker har i huvudet som kan tycka att detta är en av Sveriges politiska huvudfrågor. Från sossarnas partidagar för något år sedan rapporterade medierna under nästan en veckas tid om deras nonstopdiskussioner kring hur man skulle lagstifta i denna för väljarna livsavgörande fråga.
Tänk om alla dessa välutbildade o välbetalda politiker lagt ner denna tid på att komma med förslag till hur man ska lösa problemen inom de andra områdena. Under tiden som diskussionen fortsätter fortsätter Malmö o Södertälje att fyllas med invandrare, skolor o bilar brännas ner och nya årskullar invandrarbarn komma in i livsmönster som de sedan inte förmår att ta sig ur. Men våra liberala socialpolitiker kanske har löst knuten kring föräldraförsäkringen redan om några år och sedan yrvaket upptäcka att det finns andra problem att lösa?

Fredrik #1
Jag tror jag har svaret på din fråga.. "Varför finns det inget liberalt parti kvar i Sverige?"

Det är helt enkelt så att liberalerna skäms över att vara liberaler och kallar sig numer socialliberaler vilket är är helt ologiskt.

Det är två saker som inte är förenligt så är det liberalism och socialism, jag tror att alla som kallar sig socialliberaler egentligen är sossar en äkta liberal borde aldrig någonsin vilja bli förknippad med ens ordet socialist.

Äntligen!
Fast 20 år för sent för mig. Jag ville vara hemma med mina barn. Men min fd ville ha all ledighet själv, förutom pappamånaden. Dessutom tjänade hon mer än mig. Så vi hade fått det ekonomiskt bättre om jag (mannen) varit hemma med barnen.

9 ronja rövardotter.
hmmm. Vad menar du? Själv är jag ny och lite misstänksam... Men: "Det är under alla omständigheter en lögn. Att vara diskriminerade har nämligen en gynnsam effekt på kvinnors arbetsmoral. Pojkar växer upp med en bild av sig själva som skapelsens krona. Självklart duger de som de är. Självklart har de rätt att spela nätpoker på arbetstid. Flickor..."
Att män på fars dag köper detta snyft nonsens rakt av i en artikel som låtasas bry sig om pappor är obegripligt! Respektera oss och våra söner! Sansad kritik, mot BÅDA könen och vid rätt tillfälle är en helt annan sak!

Grattis på Fars Dag alla pappor!

Redan i dag är en del av föräldrapenningdagarna reserverade till "den andra" föräldern. Vad det handlar om är att utöka den kvoten. Jag har jobbat med Föräldrapenning på Försäkringskassan i årtionden och vet att en mycket stor andel mammor ser Föräldrapenningdagarna som "sina". Alltså kan en utökad kvotering vara den "spark i häcken" som behövs för att ytterligare öka möjligheterna för pappan att utnyttja förmånen. Den förälder som är hemma mest kan fortfarande vara hemma 2/3 av tiden.

Om vi ska prata om barnens perspektiv så väl grundprincipen att barnen har rätt till sina föräldrar - och därmed framstår i så fall en delning som mer realistiskt än fullständig "fördelningsfrihet". Där har Helena något att fundera över.
Vidare så är det väl så att vi vet att det har gått oerhört segt att uppnå jämställdhet i föräldraförsäkringen genom att vara restriktiv med reglera hur antalet dagar ska vara fördelat på föräldrarna. Om vi menar allvar med att verkligen skapa någon form av jämställdhet i detta så krävs dessvärre att politiker träder in och vågar sätta ner foten. Men det ska betraktas som en väg framåt. Om vi delar upp föräldraförsäkringen så ska det vara under en period för att därefter lättas upp när värderingarna har förändrats och pappans uttag av dagar betraktas som en självklarhet.

Män och kvinnor i ett förhållande, särskilt med barn, måste komma överens själva, sinsemellan. Det kan inte staten göra annat än i extremfall. Staten har varken resurser, kompetens eller intresse till det heller. Och svensk familje och könspolitik - spåren förskräcker!
Artikeln använder dock frågan till att spåra över till något helt annat!

Förlåt von Schantz, men du har ju faktiskt inte förstått någonting.
För att vi ska nå ett jämställt samhälle så måste vi bekämpa de förtryckande strukturer som vi har byggt upp under flera tusen år, och då får man under en övergångsperiod ta i med hårdhandskarna för att det ska hända någonting, istället för att vara Hobbesian och låta allt vara - i väntan på att naturordningen skall upprättas. När vi har uppnått detta jämlika samhälle så kommer det att gå att lossa på tumskruvarna, men idag så fungerar det tyvärr inte. Pappaledigheten är fortfarande förhållandevis tabubelagd.

Robert W:
Du har fel. Socialismen är Liberalismens moder. Det finns flera exempel på detta. Under 1900-talets stora Socialdemokratiska (på den tiden de fortfarande var ett fantastiskt parti) reformer har friheten i samhället ökat avsevärt. Kvinnlig rösträtt har instiftats (rösträtt för alla över 18 - wohoo!), Högre studier har blivit gratis (även de som annars tvingats jobba hemma på gården får utbilda sig - wohoo!), högkostnadsskydd för läkemedel har införts, sen har vi maxtaxan som gör att alla kan ha barn på dagis t.ex. Jag kan nog rabbla på hur länge som helst.

Min politiska filosofi handlar just om detta, socialismen som försteg för ett fritt samhälle där alla har lika och utmärkta förutsättningar.
Eller så kan man ju prata om herrgårdsliberalismen som många här inne driver. Frihet för 20% av befolkningen och förtryck av resten. Liberalt värre.

För mig är det självklart att hälten av dagarna ska knytas till den ena föräldern och hälften till den andra. Har varit tillsammans med min man i 25 år och va har många barn tillsammans.

Josefine mfl, enda sättet ni kan argumentera mot artikeln är genom att förorda att staten är just en iliberal förmyndare. Det är ju ledsamt att ni inte är vuxna nog att ta ansvar för era egna liv men varför ska ni pådyvla er ynkedom på oss andra? Vad ger er rätt att göra det?

kvotera förstföderskora NU ! jag KRÄVER att minst en tredjedel, och på sikt hälften, av alla förstföderskor ska vara män! vad är det för gammal fölegad kvinnosyn att kvinnor ska va nån sorts avelskossor som vars kroppar ska användas i åratal (genomsnittet för 2 barn per kvinna blir ungefär 3 års graviditet och amning sammanlagt) bara för att mänkligheten ska få leva vidare! Kvotera alla förstföderkor från 2010!

SKulle var och en få ta ansvar för sina liv helt och hållet skulle ett engångsbelopp betalas ut. Var och en skulle få disponera dessa pengar som den ville. Barnflicka, insats till hus mormor vaktar barn gratis, föräldrarna skickar barnet till ett låglöneland och är själva hemma och jobbar. DÅ lägger vi hela beslutsrätten på föräldrarna.

Systemet i dag är någon slags mesig halvmesyr helt baserat på ett system som inte längre gäller.

Dessutom en ofrihet att inte ge ansvaret oc rättigheten till den vuxna individen.

Josefine: En ansats till det du talar om fanns faktiskt på 60-talet då mitt första barn kom. Man fick 1060 kronor i föräldrapenning på ett bräde, som man fick göra vad man ville med. Så fort barnet var fött. Motsvarade en månadslön.

Von Schantz: "Pojkar växer upp med en bild av sig själv som skapelsens krona." Och vilken slags uppfostrande förälder, (om detta stämde) skulle det här ha kunnat vara? Kön? Har kvinnor verkligen varit olämpliga till att uppfostra barn menar du von Schantz? Snurrigt!

Först en fråga till newsmill: Vem sätter era rubriker? De är konsekvent felaktiga. Vad vill ni uppnå med helt missvisande rubriker?

Till Helena von Schantz. Vilka belägg har du för att pojkar tror de är skapelsens krona? Vilka studier pekar på att män spelar nätpoker medan kvinnorna jobbar flitigt. Ge mig en hänvisning tack.

Jag är man och jag sliter hårt och ambitiöst på mitt jobb och har så alltid gjort ända sedan mitt första jobb. Så ditt utspel är en kränkning, en förolämpning och en spottloska i ansiktet på mig och andra män. I ärlighetens namn så spyr du enbart ur dig den klassiskt könsrasistiska fördomen om män och hyllar såklart det egna könet.

För övrigt har jag varit ute i arbetslivet i 20 år nu. Under den tiden har jag insett en sak. Kvinnor presterar avsevärt mindre på jobbet än vad män gör. Kvinnor prioriterar jobbet betydligt mindre än vad män gör. Kvinnor går frivilligt oftare ner i arbetstid än vad män gör. Kvinnor är sjukare oftare än vad män är. Kvinnor tar FRIVILLIGT ut mer föräldraledighet och vabbar FRIVILLIGT oftare än män eftersom de VILL det. Och detta beror helt och hållet och till 100 provcent på kvinnornas egna val, något jag tror väldigt många kvinnor inser och erkänner innerst inne.

Jag jobbar på en kvinnodominerad arbetsplats och har kvinnliga chefer med vuxna barn som frivilligt gått ner i arbetstid för de prioriterar sin ledighet mer än sitt yrkesliv. När hörde du senast en manlig chef göra det valet? Jag har kvinnliga kollegor som raljerat i fikarummet om hur de brukar vabba för att få lite betald ledighet när de känner sig slitna. Jag har kvinnliga kollegor som inte får något gjort i flera månader för att de är gravida och har tankarna på annat håll. Jag ser dagligen en kvinnlig kultur på nära håll som med en ofattbar tydlighet prioriterar sin fritid, familjen, och sina sociala relationer framför arbetet. Visst finns det lysande undantag, som det alltid gör, men generellt så funkar det som jag beskriver ovan.

Du, liksom andra feminister, försöker skylla detta faktum på oss män. Och visst är det fantastiskt patetiskt och pinsamt när man granskar det i sömmarna. För när män ”inte tar sitt ansvar” för familjen så är det vårt eget fel (trots att männen tar ett precis lika stort ansvar, fast på ett annat sätt, nämligen genom att säkra familjens ekonomiska trygghet). Men när kvinnor” inte tar sitt ansvar i arbetslivet och för familjeförsörjningen” så är det också männens fel. Det är med andra ord alltid männens fel.

Men sanningen är denna att kvinnor i alla tider prioriterat annorlunda och satt familj, fritid och sociala relationer först. Och detta kommer varken du, eller några andra feminister någonsin att kunna ändra på. Aldrig någonsin.

Helena: Fantastisk artikel! Ja, vem bryr sig om barnen. Eller, om dom gamla. Alla som inte kan tala körs över.

Barn är något som alla vill ha men som ingen till ta hand om. Det är bara lönsamt om barnet går på dagis så andra får tjäna på omvårdnaden och absolut inte mamman eller pappan. Vi kan inte ens införa vårdnadsbidrag. Vi har med andra ord ingen valfrihet. (S)taten ska uppfostra barnen. OBS! Det är ingen skillnad på röda och blå laget. Reinfeldt & Co är lika sossiga som dom riktiga.

I mitt drömsamhälle är Barnet första cellen. Barnet ska in som vara i BNP. Det ska ses som en stor MERIT att ta hand om barnet för samhällets bästa. Det ska löna sig att ta hand om barnet. Den som gör det ska ha förtur till jobb och utbildning.och inte vara den fälla det är i realiteten. Då kan männen vara hemma med barnen utan att skämmas. Så en stor dusör till varje unge som föds.

Vi som har varit hemma under många år med våra barn får visserligen pensionspoäng. Men det är så lite så man kan inte räkna det. Med andra ord har vi jobbat gratis åt staten. Vi har rakt upp och ner blivit utsugna i ett samhälle som anser att det är en kvinnofälla att vara mamma åt sina barn. Det är verkligen en naturvidrig handling mot människan. Men sådan är socialismen.

Helena,

Jag är liberal, har alltid röstat FP och är hemma med vårt 3:e barn. Denna gång är jag hemma 7 månader, föregående gånger har varit kortare. Jag har under denna tid blivit helt övertygad om värdet av delad föräldraledighet. Självklart vill jag också att familjen själv skall välja men det går verkligen inte framåt. För 40 år sedan frigjorde våra föräldrar sig från den tidens könsroller och bröt med det gamla hemmafrusystemet. Nu, 2009, i min generation, förväntas kvinnan inte bara arbeta 100% utan även ha ansvar för hushåll och barn! 40 år senare, vilka framsteg.. Vi män tar ut 20 % av föräldraledigheten. Hur många pappor i min ålder har jag inte träffat som anser sig vara så ovärderliga på sina arbeten att de inte kan vara lediga. Hur många kvinnor anser sig vara så ovärderliga att de avstår från barn. Givetvis en undanflykt från männens sida. Det ekonomiska argumentet. Om man nu tjänar så förbaskat mycket mer än sin hustru har man ju all möjlighet att lägga undan lita slantar under de 9 månader som man väntar barn och sedan under den tid som kvinnan är hemma. På denna tid borde man kunna skrapa ihop tillräckligt för att klara ekonomin under de 8-9 månader som mannen är hemma. Jag anser att delad ledighet är avgörande för förhållandet och för utvecklingen i samhället. Jag hade gärna sett att detta hade gått frivilligt, men det går för långsamt. Det var ett tag sedan Hoa-Hoa blickade ner från sin affisch. I en genomsnittlig familj med 3 barn är kvinnan borta från arbetslivet i minst 3 år mellan 30 och 40 och mannen max 7 månader. Sedan förfasas vi över att män och kvinnor inte har lika lön förlika arbete.

Om vi inte ändrar på detta beteende riskerar sådana som föregående talare sätta agendan och då har vi gjort oss själva en stor otjänst. Jag vet inte om vi ska lagstifta eller kanske premiera fler pappadagar, men något måste göras. "Folk" vet uppenbarligen inte sitt eget bästa.

Ann-Helene Ruborg. Det var spännande. Fast skulle vi införa ngt liknande i dag. Skulle hela föräldraersättningen betalas ut på ett bräde. Det är väl motsvarande en årsinkomst. Finns nog en hel del som skulle låta mormor barnvakta gratis och lägga pengarna på en insats till ett nytt hus.

Jag tycker inte vi ska göra så. Som jag inledde anser jag det vara en självklarhet att hälften av dagarna knyts till ena föräldern och hälften till den andre. Att det är en rättighet att få ett visst antal betalda lediga dagar när man blir förälder.

Här i Sverige är personer numera individer. Vi betalar skatt som individer, vi söker jobb som individer, vi har sjukförsäkring som individer. Att bli förälder är också något som händer individen. Därför är det självklart att föräldraförsäkringen ska vara tvådelad -- en lika stor del till kvinnan som till mannen.

eorn. Exakt så tänker jag. Människor är individer. Människor skaffar barn utan att leva ihop. Tillsammans och separerar. DÅ blir det tvist hit tvist dit om vårdnad osv. Människor är individer. Individen blir förälder. Punkt.

# 27 Joakim Johansson:

"Jag ser dagligen en kvinnlig kultur på nära håll som med en ofattbar tydlighet prioriterar sin fritid, familjen, och sina sociala relationer framför arbetet."

Nu är det bevisat, kvinnor är i snitt klokare än män. Och det är nog bättre för barn att vara hemma med en förälder som prioriterar livsklokt än med en som snöat in på att prestera så mycket som möjligt på jobbet.

Å tredje sidan är även föräldrar extremt olika som individer, och i rätt många föräldraskap är en av föräldrarna väldigt tydligt bättre på närhet, ömhet omtanke och omvårdnad än den andra. Och det är väldigt långt ifrån alltid det är mamman. Det mest centrala för ett barn är att ha trygg och kontinuerlig tillgång till minst en person som ser, bekräftar och älskar det. Oavsett om det är mamma, pappa, farmor eller någon annan.

Å fjärde sidan kan de flesta föräldrapar i Sverige, med en rejäl standardsänkning (men utan att lida nöd), ställa sig helt eller delvis utanför föräldraförsäkringen och vara hemma med barnen i den utsträckning och på de sätt som man själva väljer.

Skippa den hårda kvoteringen av föräldraförsäkringen, den gör det svårare för väldigt många föräldrar att välja vad som är bäst för barnen. Dessutom leder den, i kombination med "tvångsdagis", till en växande urholkning av det individuella föräldraansvaret och föräldrakompetensen. Stärk vårdens, skolans och socialens kapacitet och kompetens att agera i de fall en eller bägge föräldrarna missköter sig i stället.

Men herrejösses, vad är det för tankebanor med totalt omvänd problematisering som vissa har snurrat ner i?
Problemet är ju inte att kvinnor är hemma med barnen, problemen är att män INTE är det.
Att påstå att kvinnor är sämre ledare för att de är hemma med barnen (vilket jag uppfattar kontexten som i Joakim Johanssons inlägg, rätta mig om jag har fel) med att män aldrig hade gjort den prioriteringen får mig att må illa. Dessa män ska ju uppmuntras till att göra samma val. Barnen är vår framtid, och förtjänar därför alla familjära resurser!
Hade debatten handlat om att ge män fler hemmadagar än kvinnor hade det varit en annan sak, men nu handlar det bara om jämlikhet mellan föräldrarna. SÅDAN är socialismen!

eorn: Exakt min åsikt! Det är mer individualistiskt och värdigt ett modernt samhälle att dela föräldraförsäkringen så att var och en av oss som blir föräldrar får rätt till ett visst antal dagar. Sambeskattningen, när vi såg kvinna och man som en kollektiv enhet, avskaffades redan 1972.

B Henrik: Jag har inte sagt att kvinnor är sämre ledare för att de är hemma med barnen. Det enda jag säger är att kvinnor gör andra val i livet, prioriterar annorlunda. Något som för övrigt på inget sätt är fel. Faktum är att jag tror att kvinnor prioriterar sundare än män och att de i slutändan är de stora vinnarna.

Den enkla slutsatsen är såklart den sedvanliga PK-åsikten, det vill säga att skylla detta på mannen. Jag accepterar dock inte den ideologiska slutsatsen eftersom den inte har någon bäring i den faktiska verkligheten som vi övriga lever i. Men så stöttar jag mig främst på fakta och logik i mina åsikter och inte på ideologi.

I alla opinionsundersökningar där föräldrar intervjuas vill alltid majoriteten att besluten ska fattas av de enskilda familjerna. Det blir aldrig bra när staten ska lägga sig i allting och styra. Familjerna vet bäst själva.

29 Hampus och 34 Henrik. Ja ni som är män(?) har ni fattat det kryptiska budskapet (eller möjligen helt omedvetna) från von Schantz? När kvinnan fostrar barnen (som varit och är det vanligaste) så får dessa uppfattningen att de blir "skapelsens krona". Perfekt feministlogik! Är denna ordning ("struktur", "norm", "dominans", osv) för att det, med hjälp av kvinnokraft eller mammamakt, skall bli mer vatten på feministkvarnen?
Eller vad tror ni båda?

27 Joakim Johansson.
Här har du svurit i kyrkan, minsann. en tanke som egentligen ALDRIG får nämnas i resonemanget om (kvinno)löner! Eftersom
1) Kvinnor ej får kritiseras som kön, och
2) kvinnors insats inte får ifrågasättas.
3) Detta kan skada det förstorade men genusnödiga lönesnacket.
Allt till skillnad från den dagliga mediaklappjakten på män. Tänk om det kunde blir lite jämställdhet på det området? Lite ris och ros åt båda hållen?
Styrelser går väl an. Men hur är det med gruvor, bygg- och vägarbeten och alla andra farliga, kalla och skitiga jobb, förbehållna mannen för all evighet? OK biologiskt riktigt, men då skall man inte snacka ytligt om jämställdhet, bara "när det passar"!
Kvinnor orkar de facto mindre, är det inte en björntjänst mot dem att förtiga detta faktum i debatten? För det är väl OK?
Men det finns också jobb där kvinnor generellt är effektivare. och även tjänar mer! Flinkare i fingrarna, snabbare i språk, socialt smidigare. Ibland, utom feminister. Också OK väl?
Ett område är barnen, det tycker dessa ofta också!

#27
Vad menar du med det? Att kvinnor prioriterar hem och familj mer än män. OK. Att kvinnor därmed smiter från jobbet mer än män? Tror inte det. För att verkligen generalisera - Var är alla män när OS pågår? Minns på en arbetsplats där 60% av alla män ¨jobbade hemifrån¨ under OS. VId älgjakt uppe i norr. När det är bra vågor i Australien :-),

Vid härligt golfväder är det svårt att få tag på många osv osv. Då är det väl bättre att man i dessa lägen prioriterar sin familj. Att prioritera sin familj och sitt arbete är i alla lägen det bästa. Dessutom ofta samma sak.

Jag är visserligen inte liberal i någon djupare bemärkelse, men det behöver man inte heller vara för att reagera mot SAP's dagispolitik. Ett tydligt exempel är ju skribenten för den här artikeln som lyckas med konststycket att kalla sig liberal samtidigt som hon svär sin färg till FP.

Men men... Den här typen av beteende där man hela tiden stoppar fingrarna i syltburken och försöker kidnappa människors medvetande och förmåga att ta egna beslut är avskyvärt.

@Joakim Steneberg:

Jo, jag vet. Det jag skrev ovan får man inte uttrycka i Sverige. Att kasta svepande anklagelser mot män och säga att vi flyr vårt ansvar hit och dit är helt i sin ordning. Men att göra detsamma mot den förenade kvinnligheten i vårt land är en stor synd.

@ Josefin:

Jag använder helt enkelt feministernas logik. När män offrar sig i arbetslivet för att säkra familjens trygghet och försörjning så flyr mannen enligt feministerna sitt ansvar. Jag anser att det är kvalificerat skitsnack och en stinkande könsrasistisk åsikt.

I så fall kan man likagärna säga att kvinnor som går ner i arbetstid och som ägnar sig åt barnen flyr sitt ansvar som familjeförsörjare. Det är exakt samma sak.

Helena Palén Olofsson, tycker det låter extremt orättvist att den som tagit hand om sina barn ska ha förtur till jobb och utbildning. Den som prioriterar jobb och utbildning bör naturligtvis belönas för detta och den som prioriterar barn kan belönas för det men att belöna den som skaffat barn genom att ge dem samma som andra kämpar hårt för att rent ut sagt jävligt fel och diskriminerande.

Erik.

Skulle människor få ta egna beslut vore det bästa att betala ut pengarna som en engångssumma vid barnets födelse. För föräldrarna att förfoga över som de ansåg bäst.

Det var både omtumlande och skrämmande att få se sitt första Newsmill alster så läst och diskuterat. Jag har haft rätt ont i magen när jag har läst alla inlägg. Nu känner jag mig trots allt färdig att själv ge mig in i diskussionen. För det första har Newsmill satt den rubrik de har satt för att artikeln råkade komma in på farsdag – något som var en ren slump. Jag tycker inte att kvotering är diskriminerande, jag tycker att det är maktmissbruk. Maktmissbruk mot alla som får sina livsval begränsade.
Jag menar att det finns ett enda legitimt skäl att engagera sig politiskt – man vill medverka till en bättre värld. De olika partierna representerar olika visioner om hur vi får en bättre värld. Som jag förstår det tror en socialist på kollektivet och på staten. Individen skall vara beredd att offra sig för det allmänna bästa. Med den ideologin passar kvotering som hand i handske. En liberal tror på individens kraft att uträtta stora ting om tillräckligt manöverutrymme erbjuds och att den som tillhör en minoritet är lika mycket värd och har samma rätt till livsutrymme och fria val som den som tillhör majoriteten.
Jag argumenterar alltså utifrån min uppfattning om vilken väg som leder till en bättre värld. Det hindrar mig inte från att se legitimiteten och den goda avsikten hos den som tror på en annan väg. Men jag menar att väljarna redan har ett förmyndaralternativ - vänsterblocket. Det behöver även finnas ett liberalt alternativ – inte en rad partier med exakt samma jämställdhetspolitik.

Det som väckte mest ont blod hos debattörerna var det jag skrev om effekten av diskriminering på mäns och kvinnors arbetsinsats. Det var inte min avsikt att nedvärdera män, bara att påpeka att samhällets förväntningar har en effekt på våra val och insatser. Det är långt ifrån det enda som har det, men det är en faktor som förtjänar att beaktas. Som lärare ser jag flitiga pojkar och lata flickor, men i allmänhet har pojkarna högre förväntningar på sin framtid och lägger ner mindre tid för att komma dit än flickorna. Inte för att deras mammor ger dem intrycket att de är mer värda än flickorna utan för att hela samhället, alla signaler de får ger dem det intrycket. Den ordningen är precis lika skadlig för män som för kvinnor och gör oss alla mindre fria. Det skulle egentligen förtjäna en egen artikel...

I den här oväntat och skrämmande öppna debatten var det väldigt värmande med de uppskattande och stödjande kommentarer artikeln fick. Tack!
Helena

Ja du Helena, det var "inte din mening", men meningen du skrev om pojkar var tydlig nog! Du som är lärare kanske skall avhålla dig från generaliseringar om pojkar? Eller flickor?
Har du förresten läst Doris Lessings beskrivning när hon kom in i ett klassum med en feministisk lärarinna som gjorde ner pojkarna? Jag kan skicka den till dig om du vill!
Respektera båda könen, de tär hög tid. Och våra pojkar vars problem sällan uppmärksammas på deras villkor! I skolan även. Riksdagens "jämställdhet" är skandalöst vinklad på kvinnors ensidiga villkor. Men det kommer att ändras, jag lovar! Det gäller att hänga med!
Mvh Joakim S "På båda könens villkor, för båda könens bästa"!

Det var det sämsta jag har hört, vilket dravel! Varför skulle papporna vara diskriminerade för att de erbjuds att vara hemma med sina barn på statens bekostnad? Och varför skulle det vara sämre för barnen att ha pappa hemma? Och varför vill kvinnor överhuvudtaget skaffa barn med en man som inte vill vara en delaktig pappa? Det hela är obegripligt!
Ni sk liberaler verkar endast stå för människans rätt att begränsa sina- och sina barns- liv.

Inskränkt beskrivning av ett klassiskt problem!

Det är ju just utifrån barnens perspektiv som föräldraförsäkringen (liksom övriga delar av föräldraskapet) skall vara delat. Barnens rätt till båda föräldrarna bör vara utgångspunkten!

Skall föräldrarna dela på det, eller skall staten göra det? Däremot kan man gärna dela på barnbidraget, som inte har direkt med respektive förälder att göra men går direkt till mamman!