Fel i Fokus om arbetskraftsinvandring

Man börjar med att berätta om Maria och Anna som kommit till Sverige från Vitryssland för att "säkerhetspolisen började förfölja dem" och att myndigheterna tog Marias pass. Inte ett ord om varför säkerhetspolisen förföljer en kvinna och hennes dotter och på vil-ket sätt det skulle vara skäl eller grund för att söka asyl Sverige.

Fokus trycker på att Migrationsverket inte godkänner de två kvinnornas id-handlingar och verkar helt utgå från att här bara finns en sanning, en part som har rätt: de som sö-ker asyl. Men vid det här laget, med så många decenniers erfarenhet av utländska do-kument, torde Migrationsverket ofta ha fog för sina bedömningar, särskilt som förfalska-de handlingar från - inte minst - östländer är mycket, mycket vanliga.

Jag bad en migga (anställd vid Migrationsverket) läsa Fokus artikel. Han påpekade föl-jande:
Den som söker asyl ska ha asylskäl och inte försöka hitta en för Sverige dyr genväg till uppehållstillstånd. Att någon säkerhetstjänst i vilket land som helst skulle ha tagit en persons pass är lika sannolikt som att familjens katt åt upp passet.

Ingen kan lämna ett land, oavsett om landet är en demokrati eller en diktatur ifall han eller hon är misstänkt för ett brott, vare sig det handlar om ett politiskt brott eller något annat. Passet är bara en handling som ska visas upp vid utresa. Är det spärrat på grund av brott får man inte lämna landet. Inte ens med pass.

Det är också så att förutom passet brukar vuxna människor ha id-kort, körkort etc. Det framgår inte av artikeln om dessa personer påstår att säkerhetstjänsten tagit dem också. Om dessa vitryska kvinnor, mor och dotter, var så heta för säkerhetstjänsten i Vitryss-land, så förstår jag överhuvudtaget inte hur de kunde lämna landet. Att svenska medier köper alla dessa amsagor tyder på noll koll hos dem. Om dessa personer överhuvudtaget kommer från Vitryssland är den enda anledningen till att de inte visat upp sina pass den, att de har en visering till ett annat land inom EU i sina pass.

Fokus övergår till att blanda in lagen om arbetskraftsinvandring i det här asylärendet, trots att skribenten borde veta att det handlar två vitt skilda saker. Arbetskraftsinvand-ringslagen kom till för att göra det lättare för människor från länder utanför EU att kom-ma till Sverige för att arbeta, vilket tidigare var mycket svårt. Lagen kom inte till, vilket många inklusive Fokus tycks tro, för att ge asylsökande rätt att övergå till att bli arbets-kraftsinvandrare i stället för asylsökande. Att så skulle vara fallet är ett stort missför-stånd som, på grund av felaktig information från okunniga till asylsökande, har lett till mycket krångel och i vissa fall tragedier. Och nu spär alltså också Fokus på med sin otydliga bild.

Arbetskraftsinvandrare från utomeuropeiska länder ska ha ordnat jobb och ha fått ar-betstillstånd innan de anländer till Sverige. De ska ha ordnat bostad och ska försörja sig själva. De ska ha garantier för att de har arbete - vitt, behöver det sägas? - i minst ett år. De är medvetna om att om anställningen upphör och de inte inom tre månader däref-ter hittar ett nytt jobb så måste de resa hem igen.

Asylsökande kommer hit för att de är - eller påstår sig vara - förföljda eller har någon annan typ av skyddsbehov. Det är något helt annat än att komma hit för att arbeta. I lagen om arbetskraftsinvandring ges en liten, mycket liten, möjlighet för asylsökande att, under mycket strikt reglerade omständigheter, få ansöka om att "byta spår". En undan-tagsregel, inte en regel. Den gäller endast dem som har:
- arbetat och betalat skatt i Sverige i minst sex månader när de får ett negativt beslut i asylärendet
- har garantier från arbetsgivaren om arbete i minst ett år till
- inom två veckor efter beslutet om avvisning inkommer med en ansökan om att få stan-na med hänvisning till undantagsparagrafen i lagen om arbetskraftsinvandring

Det måste än en gång påpekas och påminnas om att den här lagen inte handlar om asyl-sökande utan om dem som har sökt arbete och arbetstillstånd här innan de anländer och som kan försörja sig och leva på samma villkor som den övriga befolkningen - arbets-kraftsinvandrare, alltså. Lagen ger inte människor rätt att komma hit utan arbete och säga att de söker asyl och sedan övergå till att bli arbetskraftsinvandrare. Det är olika paragrafer i lagen som reglerar de här två sätten att komma till Sverige. Fokus skriver:

En viktig fråga i samband med reformen handlade om ifall asylsökande skulle kunna »byta spår«. Alltså, att de asylsökande som fått fast arbete under asylprocessen, om de får avslag på asylansökan, i stället skulle kunna söka arbetstillstånd som arbetskraftsin-vandrare.

Men Fokus har fel. Det var ingen viktig fråga och lagen handlar inte om asylsökande, den handlar om arbetskraftsinvandrare. För asylsökande och flyktingar gäller som sagt helt andra delar av utlänningslagen, det ligger i sakens natur och det har inte ändrats.

Fokus ondgör sig över att en asylsökande inte får arbeta under asylprocessen om hans identitet inte är klarlagd. Men det är inte något Migrationsverket hittat på. Så här står det bland annat i bakgrunden till lagen om arbetskraftsinvandring, vilket Fokus inte säger något om:
Undantag från kravet på arbetstillstånd (s.k. AT-UND)

Sedan den 1 juli 1992 är det möjligt för asylsökande att arbeta under den tid som asyl-ansökan handläggs, om handläggningstiden beräknas överstiga fyra månader hos Migra-tionsverket. Denna möjlighet gäller till dess det finns ett lagakraftvunnet beslut i ärendet.
----------
Vid införandet av undantaget gjorde regeringen bedömningen att en generell rätt för alla asylsökande att omedelbart börja arbeta sedan asylansökan gjorts skulle kunna leda till en inte obetydlig ökning av antalet asylsökande. Det skulle för en del personer utan egentliga asylskäl kunna framstå som ett lockande alternativ att anmäla sig som asylsö-kande i Sverige och därmed få rätt att arbeta här under en begränsad tid. Skälen till att söka asyl skulle därmed vara relaterade till arbetsmarknaden snarare än behovet av skydd. En ökning av antalet asylsökande utan egentliga asylskäl skulle kunna bidra till att urholka asylrätten.
Fokus igen:

Eftersom svårigheterna med att fastställa asylsökandes identitet ökat på senare år pas-sade man i samband med arbetsinvandringsreformen på att skärpa de kraven. Nu måste de kunna uppvisa identitetshandlingar eller på annat sätt »medverka till att klarlägga sin identitet« för att få arbeta.

Sådana regler finns i alla länder. Att man, om man söker asyl eller skydd undan förföljel-se etc, måste visa vem man är och varifrån man kommer är en självklarhet. Jag har varit asylombud i många år och vet att det så gott som alltid går bra för asylsökande att ta fram äkta id-handlingar. Antingen har de dem redan eller också kan de skaffa dem. Den trend som rått de senaste åren, att ca 95-98 % gör sig av med handlingarna och påstår sig inte kunna förete dem, är förkastlig. För bara kanske 4, 5 år sedan var det vanligaste att man hade id-handlingar när man sökte asyl. Att man nu inte visar sina handlingar kan tyda på att man 1) inte är den man utger sig för att vara och 2) att man vet att man egentligen inte har asyl- eller skyddsskäl. Undantag finns alltid, men de är få - de allra flesta har eller kan skaffa sig id-handlingar som är äkta och visar vem och varifrån per-sonen är.
Så här berättar en migga:

Fallen med asylsökande som i åratal hävdat att de saknar id-handlingar och att de kom-mer att dödas om de återvänder till sitt hemland och som sedan plötsligt ändrar sig och lämnar in passet (ofta från ett annat land än det påstådda hemlandet och utfärdat för en person med en annan identitet vad den sökande uppgett), blir allt vanligare.

Läs gärna hela inlägget "De här historierna blir allt vanligare" (http://meritwager.wordpress.com/2009/10/10/de-har-historierna-blir-allt-vanligare/). Vi ska inte blunda för sanningen/sanningarna, eller skriva om verkligheten. Det här om-rådet är varken svart eller vitt, det är svart och vitt. Samtidigt. Och det gagnar varken samhället eller någon annan om man vinklar och ger felaktig eller glidande information. De enda man gagnar är det som lite slarvigt kallas "främlingsfientliga krafter". För folk blir förbannade när de inte får korrekt information och tenderar då att börja förakta det politiska och det mediala etablissemanget. Medborgarna har rätt att få all upplysning, inte bara en del. Medvetna och kunniga medborgare kan ta ställning, kan agera för lan-dets och sina medmänniskors bästa och kan också känna empati för dem som behöver skydd här.

Det behöver inte vara så att den asylhistoria som Maria och Anna berättar är helt san-ningsenlig. Migrationsverket har i alla fall inte bedömt att de kunnat styrka eller ens göra sin identitet sannolik. Migrationsverket kan förstås ha fel, men det är de asylsökandes skyldighet att visa att de grunder de söker asyl på är sanna och det är deras skyldighet att visa vilka de är. Det verkar - men jag kan givetvis ha fel - som om Marias och Annas mål med resan till Sverige var att komma hit och arbeta, inte att de är i behov av asyl eller skydd i utlänningslagens mening. Om så är fallet så gäller arbetskraftsinvand-ringslagen för dem, och vad den stadgar har redan angetts. Om de har erbjudande om ett vitt arbete i Sverige som varar i minst ett år, har ordnat bostad och alltså helt kan försörja sig själva kan de söka arbetstillstånd från hemlandet
Denna undran från en migga tål också att funderas över:

Om man har fått rätt att arbeta enligt de tidigare reglerna (utan att visa upp en enda id-handling) och sedan inte bara byter spår utan också byter identitet, vem är det då som har arbetat? Är det personen A från landet B, som det står på lönebeskedet, eller är det personen C från landet D som det står i passet som mirakulöst nog dök upp efter ett an-tal år?

Röriga, sammanblandande och delvis faktautelämnande artiklar bidrar inte till att göra allmänheten - eller de asylsökande eller arbetskraftsinvandrande - klokare. Tvärtom.
Här finns reglerna för arbetskraftsinvandring (http://www.regeringen.se/content/1/c6/10/51/51/4bbe4bc2.pdf ) i översiktlig form och här finns lagen som reglerar arbetskraftsinvandringen (http://www.regeringen.se/content/1/c6/10/43/28/9e8dd282.pdf).
Merit Wager
www.meritwager.wordpress.com