Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv
Publicerad: 2009-07-09 09:07, Uppdaterad: 2011-11-02 17:11
Idag skriver Dagens Nyheter (9/7) om hur den nya a-kassan slår hårt mot kulturarbetare. Anledningen är att det inte längre går att varva tillfälliga jobb med a-kassa, vilket får till följd att många tvingas byta jobb. Teaterbranschen med hög arbetslöshet drabbas särskilt hårt, vilket Nummer tidigare har uppmärksammat med artiklar som Arbetsmarknaden svårare för kulturarbetare.
Jag är chefredaktör och ansvarig utgivare för teatersajten Nummer.se som är en oberoende nyhetssajt för scenkonst och ges ut på uppdrag av Riksteatern. Antalet unika besökare uppgår till c a 22 000 per månad och antalet prenumeranter på nyhetsbrevet är ca 17 000 . Nummer har bland annat nominerats till Svenska Publishingpriset 2003 och utsågs till Årets kultur & debattsajt 2005 (tidningen Internetworld), samt Årets nättidskrift 2007 (FSN, Föreningen Sveriges Nättidskrifter).
Frågan är vem som då vill fortsätta att spela apa. Klockan tio på morgonen. I vinande snöslask. Ganska få, är det troliga svaret. Särskilt om man tillägger att det förmodligen görs för en skitlön och att publiken består av en förskoleklass från Bromma som har gjort det till dagens höjdpunkt att trakassera apan.
Man kan förstås fråga sig om vårt samhälle behöver vuxna som klär ut sig till apor, om det bidrar något till vårt ekonomiska ekosystem. Det vill säga, om apan tillför något som i sin tur kan peka på en återvinst för medborgarna. Eller är apan bara något som roar en minst lika icke vinstdrivande, resursslukande grupp i samhället: barnen (se också krönikan Om vikten av onyttig kultur). Där - i en källarlokal på Söder hos underbara knasiga BUS, Barnens underjordiska scen, och deras föreställning Mormors nucirkus - kan en diskussion om svensk kulturpolitik starta. I varje fall var det där min teatervår började efter tio månader i blöjträsket.
På Nummer skrev vi under våren om kulturpolitiska frågor i artiklar som Kulturpengapåsen byts mot portfölj, Nordisk kulturpolitik, Här är kulturutredningen, Barnverksamhet prioriteras i regionala anslag, Östsam utreder kulturutgifter, Kulturrådets budgetkrav, Arbetsmarknaden svårare för kulturarbetare, Svagt intresse för kultursponsring, Tom kassa för kultursponsring i Dalarna, Inga kulturpengar i vårbudgeten, Svag kulturpolitik i S-rådslaget, Remissvaren på kulturutredningen, Kulturen under EU-ordförandeskapet och Kulturen under Almedalsveckan. Och i vårt diskussionsforum var det du som skrev om dom.
Personligen vill jag förstås slå ett slag för teaterapans fortlevnad och därmed en humanistisk kulturpolitik som gör att de som satsar seriöst på konsten som yrke, också kan överleva på det utan vinstkrav. Alltså, kasta inte ut apan på gatan, utan hylla dess mod och umbäranden i en tuff storstadsdjungel där principen "Survival of the fittest" härskar!
För jag beundrar det faktum att det finns personer som vill ägna hela sitt yrkesliv åt att roa andra människor för en medianlön på 23 972 kr före skatt (Institutionsteatrar, 2007, källa: Teaterförbundet). För denna inkomst kan man få göra följande under ett arbetspass: Visa rumpan, spela transa, klättra på väggarna, äta glass med kaviar, spela död, senil, puckelryggig, bordellmamma, asylsökande eller den morddömde Helge Fossmo - se ytterligare exempel på arbetsuppgifter för en skådespelare bland våra 170 recenserade föreställningar under våren.
Om en vanlig tjänsteman utsattes för ens en bråkdel av dessa märkliga arbetsuppgifter, så skulle förmodligen det lokala skyddsombudet gå i taket av förfäran. Men detta gör alltså andra bara för att roa oss. För 23 972 kronor i månaden. Om de är fast anställda på en institutionsteater, annars för bara en bråkdel av den lönen - eller bara för en teaterkram. Luktar det inte lite apa?
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.




5 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
Vänder du dig mot A-kassans konstruktion eller apornas arbetsuppgifter?
Det finns ju andra som inte ens bryr sig om A-kassan som ex vis jag som är egenföretagare. Där är reglerna sådana att du måste avregistrera din firma för att få någon A-kassa.
Det gör jag ju aldrig, alltså ingen A-kasse medlemskap;-)
Jag menar att med de nya a-kassereglerna försvårar man för en yrkesgrupp i samhället som är helt beroende av extraknäck. Därför att få skådespelare är fast anställda i en tid när teatrarna allt mindre satsar på fasta ensembler och alltmer på frilansare. Återstår då att extraknäcka med andra jobb. Men nu tas alltså även denna möjlighet bort. Jag vänder mig mot att A-kassan förhindrar folk från att jobba extra istället för att uppmuntra detta. Teaterapornas arbetsuppgifter och lön tar jag bara upp för att illustrera deras arbetsvillkor i största allmänhet.
Vem bryr sig om kulturarbetare? Att tjäna pengar på sin hobby är ok, men inte ok att gnälla över att man inte gör de. Bort!
Du går alltså aldrig på bio? ser ingen teater? Inga tv-serier? Alla dessa befolkas och skapas av så kallade kulturarbetare, d v s skådespelare, regissörer etc. Vilken tråkig fritid du måste ha. Bara äta, sova, skita.
Hej Henrik C,
Jag vet inte vad du gör på din fritid, men jag bryr mig för att jag älskar att se på film, att läsa böcker, gå på teater, roas av stå uppare etc på min lediga tid. Om det inte fanns så kallade kulturarbetare som underhåller oss andra för en skitlön eller inga pengar alls, så skulle inget av detta finnas. Därför slår jag ett slag för dem.