Företagens skulder i Sverige är 25 procent högre än i USA

Tack Hedi!
Viktiga poänger. En annan viktig (från Norbergs blogg):

"Given the fact that the EU is, in general, one of the most highly taxed areas in the world, one pressing issue is what lessons tax policy should learn from the global financial crisis. In theory, its well-developed welfare systems, made possible precisely by those high taxation levels, should have made Europe more resilient; in addition, heavy taxation is usually believed to take a higher toll on growth during cyclical upturns, when it contributes to factor scarcity and exacerbates inflation, rather than in a recession; yet, although the crisis originated in the United States, it spread quickly to the EU and resulted in a slump of comparable proportions. Does the crisis suggest that another fiscal policy model would have been preferable?"

- The latest European Commission report (pdf) on taxation in Europe.

Om USA och Sverige har ung. samma skuld i hushålls- och företagsskulder mätt som andel av BNP så borde Sverige stå bättre rustade än USA eftersom USA:s statskuld som andel av BNP ligger på ca 70-75 % och Sveriges statsskuld ligger på mellan 35-38 %

Hej Micke,
Jag hoppas verkligen det! En låg statsskuld har en stor betydelse när en ekonomi drabbas av depression. Statsskulden kan oändligt uppskjutas på framtiden och tillfälligt fungera som en upplånad offentlig investering, vilket inte är fallet med de privata skulderna. När USA:s ekonomi kollapsade 1929 mostavarade statsskulden 16 procent av BNP. Hushållsskulden låg precis som 1987 på 100 procent av BNP. Den totala privata skulden på 280 procent. När amerikansk ekonomi tog fart på 40 och 50-talet låg USA:s statsskuld på 110 procent av BNP till följd av övertagande av privata skulder och offentliga investeringar. Det var även under denna tid som USA kunde inrätta en marshall biståndsplan för att hjälpa ur krigets ruiner. Under den tiden låg de privata skulderna på 50 procent av BNP. 1980 sjönk statsskulden till 40 procent.

Lokaså i Japan. När japansk ekonomi kollapsade i slutet av 1990 låg statsskulden 54 procent av BNP, medan den privata skulden på 108 procent av BNP. När japansk eknomi efter femton år av recession började återhämta sig från deflation låg statsskulden på 165 procent, medan den totala privata skulden gick ner till 94 och håshållsskulden till ännu lägre nivå..

Men ja tror att det är bättre för ett land att balansera företagens och hushållsskuldsättning till en lagom nivå. Amerikansk ekonomi har fungerat som bäst mellan 1940 och 1970. Under dessa år låg den sammanlagda privata skulden(företag och hushåll mellan 50 och 80 procent av BN. Från 80-talet gick kurvan upp till 100 procent för att sedan landa på hela 380 procent 2009.

Länder med balanserad hushållsskuld är bland annat Belgien: 47 procent av BNP, Frankrike 59 procent, Finland 50 procent och Italien 34 procent.

JAK-banken!!!!

Vad skulle egentligen hända om vi betalade av både statsskulden och hushållens skulder?

Hej Hans,
Skuldsättningen i sig utgör inget problem om lånet används till att bygga upp samhällets produktionskapacitet. Men om lånet blir en ersättning för produktiv verksamhet, då blir det skadligt. Det är det problemet vi idag har. Det man brukar göra vid en explosion av privata skulder är att dessa omvandlas till offentliga skulder genom att staten ökar på statsskulden för att överta och få ner nivåerna på de privata skulderna. I stora ekonomier som USA och Japan löser man skuldproblemet på det viset. I en liten ekonomi som den svenska har dock staten en begränsad kapacitet att överta privata skulder om dessa ligger på en för hög nivå. Fallet Island, och även Lettland är tydliga exempel på detta.

Hej Hans,
Skuldsättningen i sig utgör inget problem om lånet används till att bygga upp samhällets produktionskapacitet. Men om lånet blir en ersättning för produktiv verksamhet, då blir det skadligt. Det är det problemet vi idag har. Det man brukar göra vid en explosion av privata skulder är att dessa omvandlas till offentliga skulder genom att staten ökar på statsskulden för att överta och få ner nivåerna på de privata skulderna. I stora ekonomier som USA och Japan löser man skuldproblemet på det viset. I en liten ekonomi som den svenska har dock staten en begränsad kapacitet att överta privata skulder om dessa ligger på en för hög nivå. Fallet Island, och även Lettland är tydliga exempel på detta.

Det var ytterst intressant. Habib underlåter dock att skilja på inlands- och utlandsskuld. Inrikes skuld betyder framtida transfereing, utlandsskuld betyder verkligt nationellt tapp. Den svenska skuldens utlandsandel bör vara avsevärt större än den amerikanska, vilket talar till förmån för artikelns tendens.
.
'Vidare måste det röra sig en om nettoskuld och alltså kvarstå fråndraget samlade fordringar, annars blir Habibs artikel obegriplig. Vad vet vi om de svenska förteagens och hushållens samlade fordringar? Vad menas med "tillgångar"? Räknas fordringar dit, eller enbart disponibelt kapital? Det är oklart. Nå, fordringar är osäkra, men det är då skulder också, för kan andra fallera med betalning så kan vi; också en aspekt att ta hänsyn till.

Är det inte bra att ta ut lån? Man måste ju ta lån för kunna köra hävstången!

Precis som nr 2 och 8 poängterar handlar inte kritiken mot USA om inhemsk företags- och individbelåning, utan om utlandsskulden. "Inrikes skuld betyder framtida transferering, utlandsskuld betyder verkligt nationellt tapp."

Så din rubrik "Men hur stämmer denna föreställning med verkligheten..." är varken relevant och du har inte heller svarat på frågan du ställer.

Problemen för hushållen och företagen i Sverige skulle väl dra iväg om räntan höjdes bara lite från dagens nästan obefintliga ränta. Det verkar ju som vi har en bostadsbubbla redan, och jag tycker verkligen synd om alla ungdomar som måste köpa bostad till dagens fantasipriser.

Den dagen räntan drar iväg riskerar vi att se folk utslängda från sina hus och hem med bara lån att betala på. Kanske får vi snart se företag som i Michael Moores film som lever på att köpa bostäder som gått på exekutiv auktion. (Eller kanske företag som rönt samma öde).

Intressant text Hedi.

Om man räknar in alla skulder i USA inklusive pensioner och sjukvård (medicare och medicaid, för låginkomsttagare o krigsveteraner) så är USA:s federala skuld ca 400% av BNP... Se IOUSA...

USA:s skulder är idag ca 56 000 miljarder dollar... USA:s BNP är ca 13 000 miljarder dollar per år...

Jag skulle inte köpa amerikanska statsobligationer...

Frågan är vem som äger de amerikanska statsobligationerna. Är de inhemskt ägda, har man intecknat en framtida inkomstomfördelning av stora mått, men resurserna stannar åtminstone inom landet. Är de utlandsägda, har vi ett betydligt farligare läge. Jag har för mig att de är just det. Kina har köpt på sig. Därmed har vi ett fördolt och ständigt växande spänningsförhållande mellan supermakterna Kina och USA. Denna spänning kommenteras inä
stan inte alls i den ekonomiska debatten och rapporteringen. Bakom den ekonomiska debatten och rapporteringen ligger intressenter. Stor skepsis är på sin plats. Varning för desinformation!

Well, the picture is lovely, haha, who came up with this idea?
classifieds |web advertising|adjustable beds