Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

Miljöpartiet håller kongress i helgen. Läs (13) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Dags för en demokratiskt graderad rösträtt


I drygt sextio år har vi formellt haft allmän och lika rösträtt. Men den reella makten över våra folkvalda församlingar har absolut inte varit jämt fördelad bland medborgarna. Det är dags att göra något åt det.


Om författaren

Jag jobbar som psykolog inom vuxenpsykiatrin, och är amatörfilosof och amatörmusiker. Jag var i yngre dar aktiv socialdemokrat under ett par decennier, men är nu sedan länge partilös.

För hundra år sedan fick en majoritet av svenska folket inte rösta i allmänna val. De som fick rösta hade fler röster ju rikare de var. För drygt 60 år sedan försvann de sista resterna av denna graderade rösträtt, då fick till slut även den tidens motsvarighet till socialbidragstagare rösta. Den svenska allmänna och lika rösträtten var definitivt här för att stanna. Den politiska makten var jämnt fördelat. Formellt sett.

Men rösträtten är bara en liten del av samhällsinflytandet. Människor med inflytande över pengar och kunskap, över talarstolar och styrelserum, över media och marknadsföring, har i praktiken fortfarande många extra röster när lagar ska stiftas, pengar fördelas och domar fastställas. Ingen tror på allvar att en genomsnittlig undersköterska, lastbilschaufför eller arbetslös har lika mycket individuell makt över vilka beslut som fattas i de politiskt valda församlingarna som de som rör sig i, eller i närheten av, maktens olika korridorer.

Vi har levt med samma demokratiska halvmesyr i över sextio år nu, och jag tycker det är mer än dags att äntligen göra ett ordentligt jobb. Återinför den graderade rösträtten igen. Fast åt andra hållet. En Demokratiskt Graderad Rösträtt.

Ge extra röster i riksdagsvalet åt låginkomsttagare, lågutbildade, arbetslösa, långtidssjukskrivna och invandrare. Åt de som forskningen fastställt har klart mindre samhällsinflytande än de borde. Åt de som inte sitter på några maktpositioner, vare sig politiskt, ekonomiskt eller mänskligt. De som inte ingår i några nätverk med trådar in i fullmäktige, tidningsredaktioner eller företagsstyrelser. Ge dem tillräckligt mycket extra röster för att den verkliga makten i riksdag, landsting och kommunfullmäktige verkligen ska vara jämnt fördelad mellan medborgarna. De människor som har minst resurser är de som råkar mest illa ut när makten missköts. Så de borde väl ha åtminstone lika mycket att säga till om som alla andra?

Det finns numer rejält med forskning om vilka faktorer som har betydelse för en individs inflytande i samhället. Detta gör det möjligt att sammanställa en bra grund för hur rösträtten borde graderas för att uppnå verklig demokrati. Vi vet redan, eller kan utifrån olika offentliga register lätt ta reda på, hur dessa faktorer ser ut individ för individ. Till exempel inkomst, förmögenhet, utbildningsnivå, förtroendeuppdrag i bolagsstyrelser eller politiskt valda församlingar. Människor som av någon anledning inte vill bli kartlagda på detta sätt skulle kunna välja att stå utanför systemet, och nöja sig med en standardröst.

Det skulle inte ens vara särskilt svårt att införa ett system som rättar till de största orättvisorna. Låt en kommitte med representanter för riksdagspartierna och maktforskningen jobba i några år med att spika kriterierna. Anställ 10-15 datasamordnare och administratörer. Med dagens datateknik tror jag inte mer än så behövs, utöver det organisatoriska upplägg som redan finns för allmänna val.

Gradera skalan från en till fyra röster i halvsteg. Så att till exempel en långtidsarbetslös person som som bara har grundskola, och inte har några registrerade förtroendeuppdrag, får 4 röster; en gymnaiseutbildad verkstadsarbetare utan registrerade förtroendeuppdrag får 2,5 röster; och en högskoleutbildad tjänsteman som sitter i kommunfullmäktige får en röst.

Kanske man rentav skulle TA BORT rösträtten för alla med särskilt mycket makt. Stryka ministrar, kommunalråd, direktörer och undersökande journalister på SVT från röstlängden. Och alla som får sina åsikter publicerade på debattsidor med, för den delen. Vi har nog mycket makt ändå.

Det skulle vara så lätt. Jag tror att en majoritet av sveriges befolkning, efter en tids debatt och eftertanke, skulle vilja ha ett sådant här system. För svenskarna är ett ganska demokratiskt sinnat folk. Och det står klart och tydligt i riksdagspartiernas respektive partiprogram att de vill att makten över de politiskt valda församlingarna ska vara jämnt fördelad bland befolkningen.

Men naturligtvis är det en vacker, omöjlig dröm. Av ett enda skäl. De som redan sitter på makten skulle aldrig låta det hända. De vill ha halvdemokrati, inte heldemokrati. Oavsett vad de skriver i sina partiprogram. Verklig demokrati kommer vi aldrig att få. Åtminstone inte om vi väntar på initiativ eller tillåtelse uppifrån.





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/8227

1 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

För några år sedan förde man i Danmark en diskussion om att offentligt anställda tjänstemän inte skulle ha rösträtt. De har ju ett så enomt inflytande ändå. Det blev en livlig debatt.
Och ändå har tjänstemän mycket mindre inflytande i Danmark än Sverige.

Permalänk | Anmäl #1 Greger Morin, 2009-06-21, 08:03


annons:
annons:

Dagens populäraste artiklar


  1. Imamerna upplyser om tron, inte om lagarna
  2. Varför nonchaleras muslimer som vill ha jämställdhet?
  3. Toppmoderater: Vi stödjer Loreens kamp mot diktaturen
  4. Newsmill fyller en viktig funktion för sakkunniga röster
  5. Tar Newsmill ansvar för yttrandefriheten?
  6. Kalifornien kan bli USA:s Grekland
  7. Med RFSU:s retorik kan abort tillåtas fram till födelsen
  8. Azerbajdzjanska Riksförbundet bör ta avstånd från regimen i Baku
  9. Stryp inte mångfalden i den svenska skolan, MP
  10. En bokstavstroende muslims svar till Uppdrag Granskning
  1. Imamerna upplyser om tron, inte om lagarna
  2. Varför nonchaleras muslimer som vill ha jämställdhet?
  3. Med RFSU:s retorik kan abort tillåtas fram till födelsen
  4. Tar Newsmill ansvar för yttrandefriheten?
  5. Newsmill fyller en viktig funktion för sakkunniga röster
  6. Toppmoderater: Vi stödjer Loreens kamp mot diktaturen
  7. En bokstavstroende muslims svar till Uppdrag Granskning
  8. Stryp inte mångfalden i den svenska skolan, MP
  9. Klimatpolitiken gör mer skada än nytta
  10. Stora risker med MP:s energipolitik
  1. Stoppa bojkottsförsöken mot Israel
  2. Vad gjorde Jan Björklund på Bilderberg-gruppens möte 2009?
  3. Reaktionerna på den ekonomiska krisen hotar EU:s existens
  4. Dags för ett nytt svenskt förhållningssätt till EU
  5. Missnöjda soldater blir dyrt för Försvarsmakten
  6. Länderna måste undvika protektionism
  7. Censuren på arbetsplatser är ett demokratiproblem
  8. Dagstidningarna märkligt lågmälda om nya klimatfynd
  9. IVA-skandalen
  10. Miljöpartiet är en eko-fascistisk rörelse

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.