Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

Miljöpartiet håller kongress i helgen. Läs (13) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Fritt forum

Foto: scanpix
Kjell O Lejon, Eva Johansson och Tuve Skånberg:

Reinfeldts felsteg om religion och politik

Det skulle även kunna vara på sin plats att erkänna kristendomens positiva inverkan för såväl Sveriges som västvärldens framväxt och välstånd. Det menar Kjell O Lejon, Eva Johansson och Tuve Skånberg.


Om författaren

Artikelförfattarna är Fellows vid Claphaminstitutet

Reinfeldts uttalande nyligen om att "religion och politik skall hållas isär" är intressant. Förutom att det avslöjar statsministerns bristfälliga politiska reflektion i ämnet, så reser det också en rad frågor. Vad är det som menas och vad är det som ska hållas isär?

När vi dessutom vet att Reinfeldt menar sig ha Ronald Reagan som politisk förebild, förstärks intrycket av förvirrad retorik från Reinfeldts sida. Knappat någon modern företrädare i någon modern demokrati har nämligen varit mer tydlig med att hänvisa till den kristna tron som bas för sitt politiskt agerande än just Reagan, faktiskt långt mer än George W. Bush. Men även den presidentkandidat Reinfeldt stödde i det senaste amerikanska presidentvalet, Barack Obama, är tydlig med att framhålla sin kristna tro och dess betydelse för hans politiska liv.

Ett grundläggande misstag sker om man blandar ihop religion och religion i en enda kompott. De västerländska demokratierna har, som bekant, en bas i den kristna idétraditionen, ur vilka de också har vuxit fram. Detta hade de konservativa i Sverige klart för sig när de lade grunden för det konservativa partiets bildande år 1904, då under namnet Allmänna valmansförbundet. Om man även som allra hastigast läser igenom ideologiska uttalanden i såväl idéprogram som valprogram hos partiet, senare Högerpartiet och numera Moderaterna, ser man en tydlig koppling mellan kristen värdebas och konservativ politik.

Om vi tar valprogrammet till riksdagen 1948 sades exempelvis följande: "Högern vill bygga ett välståndets och trygghetens samhälle på kristen grund." Två år senare, i valet 1950, kunde man läsa följande: " "Femtiotalets första fria val... måste ge uttryck för att vårt land är en del av den kristna och västerländska kulturkretsen..., och vid valet 1952 deklarerade man: "Du som vill... att kristen och västerländsk hänsyn skall genomsyra vår samlevnad... Du kan lita på högerpartiet." Om vi hoppar fram till 1978 års idéprogram, konstaterades att "partiets människosyn bygger på den etik och den tradition av humanism som grundas i kristendomen", och så sent som i partiprogrammet från år 2002 kan man läsa att "kristendomen har en särställning i det svenska samhället i kraft av sin hävdvunna roll i vår kultur och vår historia. Vi ska värna om den etik och den tradition av humanism och medmänsklighet som kristendomen varit och är i förbund med."

Frågan är alltså vad Reinfeldt menar då han säger att religion och politik ska hållas isär? Tar han avstånd från sitt partis såväl äldre som senare historia?

Hur man än ser på förhållande religion och politik kommer man inte ifrån det som professor John H. Hallowell konstaterar i The Moral Foundation of Democracy, nämligen att det "bakom varje politiskt system återfinns en dominerande uppfattning om människans natur och om meningen med mänsklig existens." Han konstaterar vidare att denna uppfattning oftare är "underförstådd än klart uttalad", och att "även om den inte alltid är klart uttalad så är den alltid fundamental." Den kristna tron och traditionen har tydliga och positiva kopplingar till Moderaternas historia. Kopplingen mellan religion och politik har varit både fundamental och uttalad. Problemkomplexet är alltså inte svart-vitt som Reinfeldt påstår, och inte heller nödvändigtvis negativ, som Reinfeldts uttalande åtminstone underförstått tycks antyda. Mer nyanserade uttalanden från statsministerns sida efterfrågas därför.

En god och naturlig början till fördjupad reflektion vore därför att studera Ronald Reagans och kanske även Barack Obamas liv och politik. Vid en översiktlig analys av de amerikanska presidenterna framkommer en tydlig bild av en generös attityd gentemot religion som fenomen. Likaså framstår presidenternas personliga tro som viktiga för deras politiska gärning.

Även om inte vår svenska statsminister delar den tro som är viktig för hans politiska förebilder så bör man som lagstiftare ha förståelse för hur troende människor tänker, inte bara som ett utryck för religionsfrihet utan också av respekt för de människor som vill följa sitt samvete. Det skulle även kunna vara på sin plats att erkänna kristendomens positiva inverkan för såväl Sveriges som västvärldens framväxt och välstånd. Historien bekräftar tydligt detta faktum, vilket ger oss en tydlig och positiv signal även för vår framtida samhällsplanering. Istället för att separera religion och politik, och förvisa kristendomen från det offentliga rummet, behöver politiken den kristna värdegrunden och etiken som inspiration, kompass och vägledning.


Kjell O. Lejon, professor i religionsvetenskap
Eva Johnsson, riksdagsledamot (KD)
Tuve Skånberg, direktor för Claphaminstitutet





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/7239

8 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Här kommer snart att följa en babylonisk förbistring i fråga om var orden betyder, religion, Gud och annat.
Ingen kommentator kommer att vara överens med den andre om vad någon sagt och vad han menade med det.
Det är inne att ha vissa åsikter om de olika begreppen. Man har sällan någon egen uppfattning om vad de egentligen betyder. Man tror dock, att det gäller att ha inneåsikterna, om man vill locka anhängare och väljare.
Men upprörda kommer man att vara.

Permalänk | Anmäl #1 Christer Brodén, 2009-05-19, 21:32

Vad exakt har kristendomen medfört som har varit direkt positivt för samhället de senaste 500 åren?

För Norden har kyrkan betytt mycket. Särskilt till hur den reformerade statsapparaten på medeltiden. Men, var detta en förtjänst för kristendomen? Knappast, kyrkan hade då en romersk tradition om hur stater skulle byggas och det var i princip idéer från Rom som exporterades upp till Norden.

I grund och botten har allt som är gott de senaste 500 åren kommit ifrån upplysningsfilosoferna och den moderna vetenskapen som grundlades med Galileo (han var den första som började testa sina idéer med experiment).

Så, upplys mig gärna, jag skulle gärna vilja se en direkt positiv effekt av kristendomen i sig på det västerländska samhället förutom statsbyggarkunskapen som exporterades norrut.

Och anledningen till att amerikanska presidenter har en generellt positiv attityd till religion kan i grund och botten hänföras till det amerikanska samhället. Faktum är att där hade ingen person någonsin klarat sig och blivit president om han inte hade haft en sådan inställning. Majoriteten i USA hade aldrig röstat på en öppen ateist som presidentkandidat. Är poängen med att ta upp Reagan och Obama att visa hur svårt det är att lyckas inom den amerikanska politiken som ateist?

Vad jag själv är tänker jag inte avslöja, men jag tycker att eventuella påståenden om positiva effekter på samhället i sig bör baseras på empiriska data eller, om ni vill övertyga någon så kan ni kanske hänvisa till lite exempel om samhällsutveckling i Europa som kan hänföras direkt till kristendomen.

Permalänk | Anmäl #2 Mattias, 2009-05-20, 06:38

Mattias har rätt! Kristendomen kanske har gjort gott för vissa individer, detta ska jag inte sticka under stol med. T.ex. i Tornedalen där jag bor ledde lestadianismen till minskad alkoholkonsumtion. Problemet är bara att lestadianer fortfarande är emot homosexualitet i allmänhet, kvinliga präster, abort osv.
Det är bara att inse religion och politik går bara ihop i de länder där man förtrycker kvinnor, hatar bögar är emot abort, tror att jorden är 4000 år gammal, att dinosaurier är en myt och att kvinnor är gjorda av revben. Religion och vetenskap går INTE ihop. Personligen så tycker jag att det är konstigt att man i länder som sverige kan vara religiös. Många religiösa (de flesta tror jag) har visserligen blivit indoktrinerade som barn och har svårt att bryta tanke mönster, men ändå! VAKNA! Alla religiösa är nästan exakt lika ateist som jag: det finns tusentals religioner som religiösa inte tror på, jag lägger bara till en religion till. (argument stulet från nån film)
Om vi ska ha religionsfrihet så kan ju inte politiker blanda sig i religiösa frågor det är ju så lätt att det blir till fördel för kristendomen som visserligen verkar lite mindre krigisk än islam men ändå helt puckad. Att religion inte har med politik att göra är en av de få saker herr Reinfeldt sagt som jag kan hålla med om, lite konstigt att han regerar med KD dock.
Det enda som gör att Kristendomen fortfarande existerar är att Kristna inte läser bibeln. Eller att det gör det och säger: Det är visserligen tusentals logiska fel i denna bok som gör att den omöjligt kan vara sann, men jag väljer att satsa allt jag äger och har och bygga mitt och min familjs liv på den ändå! Det tycker jag är helt jävla korkat!
Jag vill tillägga att jag har många Kristna vänner, jag undviker bara att ha seriösa diskussioner med dem, eftersom det inte går. Kristna människor blir tråkiga för i grund och botten har de bara ett svar: det står i BIBELN.
Jag säger som avslutning om man nu måste vara religiös om du som läser detta (någon kanske :) ) känner att ditt liv är tomt utan religion, fundera på att bli Jedi, det är ju coolt åtminstone.

Permalänk | Anmäl #3 joel, 2009-05-20, 09:31

”I grund och botten har allt som är gott de senaste 500 åren kommit ifrån upplysningsfilosoferna och den moderna vetenskapen”. Det tror inte jag på. De etiska idealen, att älska sin medmänniska som sig själv, att göra mot andra det som man vill att de ska göra mot en själv och att förlåta andra om de handlat orätt mot en, är jag övertygad om att den kristna kyrkan varit främsta förkunnare av under de senaste 500 åren, även om kristna många gånger inte levt upp till dessa ideal.

Är det nödvändigtvis så att man ”hatar bögar” om man är emot homosexualitet? De flesta kristna som anser att homosexualitet är synd anser väl att alla människor är syndare, men ändå ska älskas. Om lestadianer inte tillåter kvinnor att tjänstgöra som präster eftersom man anser sig finna stöd för en sådan hållning i Bibeln, undrar jag om det ändå inte är väl starkt att kalla det för ”förtryck” av kvinnor. Visst förekommer det mycket förtryck av kvinnor även i ett sekulariserat land som Sverige, men har kristna individer och kristna kyrkor eller sekulariserade individer och organisationer orsakat mest av detta? Själv anser jag att även kvinnor kan ha uppgiften att leda och undervisa i församlingen.

Inte 4000, men runt 6000 år kan jag tänka mig att mänsklighetens historia är. Och jag tror att universum skapades av Gud Allhärskaren på sex dagar. Min tro på Jesus och Bibeln är både rationellt grundad - jag finner den logisk, och empiriskt grundad – jag har erfarit verkligheten av denna tro.

Jesus är Herre!

Permalänk | Anmäl #4 David S, 2009-05-24, 19:35

David S förklarar utmärkt hur det kommer sig att religion till mest del har vart skadligt och fortsätter att vara det. Jesus introducerade inte kärlek och jorden är inte 6000år - samt att de senaste 500åren och dess välfärd mer eller mindre har utvecklats bredvid religionens minskade inflytande. Dvs mindre religion mer välfärd och frihet. Detta är inte så mycket att debattera om man läser lite historia. Men det kanske blir svårt för någon som inte har lyckats ta till sig grundläggande naturvetenskap.

Permalänk | Anmäl #5 Alaoce, 2009-05-25, 09:57

Jag tycker att det är stor skillnad att tro på t.ex. fysikaliska lagar som i experiment efter experiment visar sig gälla, och att tro på en historieskrivning av universum (Bigbang + evolutionsteorin) som inte går att upprepa i experiment.

Permalänk | Anmäl #6 David S, 2009-05-26, 18:16

Man hittar mycket märkligt på den här sidan. Och i den här artikeln framförs tesen att de västerländska demokratierna är grundade i en kristen idétradition ...

Jo, man kan förstå att artikelförfattarna gärna vill framställa det så.

Men påståendet är inte riktigt sant. De västerländska demokratierna har snarast vuxit fram som ett gradvist frigörande från den kristna idétraditionen, ofta under starkt motstånd från idétraditionens företrädare ...

Något som idétraditionens företrädare idag helst inte vill låtsas om.

Permalänk | Anmäl #7 Ludde, 2009-07-18, 09:39

De kristna värderingarna ligger till grund för de västerländska ländernas lagar, regler, normer och värderingar. Människans ädlaste tankar vad gäller solidaritet och empati skulle förmodligen ha en mindre framträdande roll i samhället om det inte var för påverkan av kristendomen (älska din nästa såsom dig själv, allt vad ni vill att människor ska göra er, ska ni göra dem etc). Men i takt med den extrema sekularisering som Sverige har undergått plus hjärntvätten vi har utsatts för från socialisternas sida under 60 års tid, har resulterat i en andlig fattigdom i vårt land där man hånar och snarast förtrycker kristna människor.
Så när man förnekar de fundament som vårt samhälle vilar på, förnekar man också de lagar som vårt politiska system består av.

Permalänk | Anmäl #8 Maj Grandmo, 2009-11-19, 22:41


annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.