Fritt forum

Jan Rejdnell om Fritt forum

Premiera riskerna med att driva företag

Publicerad: 2009-05-14 16:05, Uppdaterad: 2009-05-14 17:05

Allianspartierna har chansen att visa landets småföretagare att man förstår deras svåra situation och lägger fram förslag som hjälper företagen att överleva och utvecklas. Det är bara handling som räknas nu. För många näringsministrar har genom åren pratat runt och inte åstadkommit särskilt mycket.

1 kommentarer
Bokmärk & dela artikelnTipsa om artikeln vie e-post
Facebook
Twitter
dela
skriv ut
Facebook
Twitter

Om författaren

Jan Rejdnell har arbetat sedan 1995 i finansbranschen med att hjälpa onoterade bolag till listning/notering. Själv varit VD i bolag som nu är börsnoterade och rekonstruerat bolag. Genomfört finansiella event med onoterade bolag mot privatpersoner och kommer varje vecka i kontakt med tillväxtbolag som behöver ägarkapital.

Ny statistik från SCB visar att 50 000 företagare kommer att gå i pension de närmaste fem åren. Detta motsvarar var åttonde aktiv företagare i Sverige. För varje småföretag som läggs ned förlorar mellan en och två anställda sina arbeten. Inströmningen av nya yngre företagare är för liten för att ersätta dem som pensioneras. Om inget drastiskt händer kommer Sverige inom 10 år kommer att ha minst 30 000 färre företagare än idag.

I tider då allt fler riskerar att mista sitt jobb undersöker allt fler möjligheten att starta eget företag. Incitamentet att starta eget skall inte vara sista utvägen för att man är arbetslös eller riskerar bli arbetslös. Trots allt finns hela trygghetssystemet för den anställde och det är som bortsopat när man startar eget.

Sjukförsäkringen
Självklart skall företagare ha samma rätt till sjukförsäkring som en anställd. I praktiken har företagare inte samma möjligheter att vara sjukskrivna som anställda. Sjukförsäkringen ersätter förlorad arbetsinkomst men inte de fasta kostnader som en egenföretagare har. I praktiken har en egenföretagare sällan möjlighet att vara sjukskriven. Om rättvisa skall råda bör avgifterna till socialförsäkringssystemet sänkas med minst 30 % för levebrödsföretagare.

Slopa fåmansbolagsreglerna
I dag betalar småföretagare (fåmansbolag) betydligt högre skatt än små ägare i större bolag. Ägare av fåmansbolag beskattas i dag som om de vore anställda vilket är orättvist med tanke på den risk som följer med att äga och driva ett litet företag. Att driva ett eget företag är skattemässigt både krångligare och mindre förmånligt än att investera samma kapital i ett större bolag. Reglerna för fåmansbolag - de så kallade 3:12 -reglerna är inte konstruerade för levebrödsföretag i Sverige. Finanskrisen pekar med önskvärd tydlighet på var jobben måste komma i framtiden - från de små bolagen. Att slopa fåmansbolagsreglerna skulle leda till en inkomstbortfall med 500 miljoner - en liten investering om man ha fler bolag kvar i Sverige och att fler nya företag skapas.

Behovet av ägarkapital i onoterade bolag
Tillgången till riskvilligt kapital (ägarkapital) är det behovs som är störst för företagaren. Inkomsterna kommer alltid senare än vad utgifterna gör och det kostar att växa. I grunden har de flesta för lite egna pengar och alltför få tillräckligt kapital. Grunden är vårt skattesystem som inte direkt skapar fler kapitalister. Personer som har kapital är en förutsättning för att bolag skall kunna växa. I dag är det till 90 % privatpersoner som satsar ägarkapital i små onoterade bolag. Sänkta inkomst- liksom kapitalinkomstskatter som gynnar sparande och återinvesteringar är därför viktigt för företagandet. Dessutom har under mycket lång tid skattesystemet gynnat institutionellt och utländskt ägande framför inhemskt och privat.

Att satsa pengar i små onoterade bolag är en stor risk. Detta måste premieras. I dag verkar det mer Ok att vinna stora vinster på Triss, Lotto och Trav än att satsa pengar i svenska bolag som växer och nyanställer personal. Staten kan underlätta för nya företag genom att göra det mera förmånligt att satsa kapital i företagande. Ett riskkapitalavdrag bör införas. Ett sådant bör inte vara begränsat till satsningar i eget eller närståendes företag utan kunna vara utformat så att man kan satsa i företag drivna lika gärna inom sitt nätverk eller, inspirerat av den brittiska modellen, via mindre riskkapitalfonder som satsar på mindre företag och i tidiga skeden.

Den enskilde har sitt största kapital placerat i olika former av pensionssparande, varav fondsparande är en viktig del. Premiepensionen ökar också i betydelse för varje år som går. Idag finns hundratals olika fonder att välja mellan inom Premiepensionssystemet för att inte tala om allt annat fondsparande där det bara finns en mikroskopisk möjlighet att disponera dessa medel att placera dem i företag som han/hon tror på. Inom Premiepensionsfonderna finns ingen möjlighet alls. Där är det inte möjligt att själv välja vare sig noterade eller onoterade företag. Om Staten ändrade fondreglerna så att fonder i större utsträckning kunde välja onoterade bolag men marknadsnoterade i orderdriven handel på Aktietorget, First North och Nordic MTF, skulle ett kapital komma tillväxtbolagen till del.

Ägarkapital á la Storbritannien
I Storbritannien finns ett stort antal lånemöjligheter som stöds av staten. Det innebär inte att det är myndigheter som typ ALMI eller Industrifonden som är långivare utan privata aktörer kan låna ut egna pengar i kombination med statliga pengar.

I England finns också ett system med Enterprise Investment System (EIS) som ger skattelättnader för privatpersoner som investerar i onoterade bolag. Samma modell har den svenska utredningen om "skatterabatt på aktieförvärv och vinstutdelningar" anammat vilket skulle kunna komma att innebära 20 %-iga avdragsmöjligheter i deklarationen påföljande år. Om man behåller investeringen i tre år behöver man inte betala reavinstskatt. Man har dessutom ett system med skattelättnader för direktörer som arbetar oavlönat. På detta sätt belastas inte bolagets likviditet och lönsamhet i början då bolaget är som mest sårbart.

En EIS-fond innebär att någon investerar i småbolag för din räkning. Här äger inte fonden aktierna utan man själv och kan själv få skattelättnaden. Bolaget får inte vara för stort och totala investeringarna får inte vara för stora. I Sverige har vi en gräns om maximalt 1 miljon Euro inom ett år i intaget kapital annars måste bolaget upprätta prospekt som är godkänt av Finansinspektionen. Denna regel kan lätt överföras i detta avseende när det gäller investeringar i bolag som har karaktären av skattelättnader från privatpersoner.

Om man dessutom investerar en kapitalvinst i ett onoterat bolag får man skjuta på reavinstskatten utan tidsgräns och utan beloppsgräns. Således kan man få både skattelättnad och skjuta på reavinstskatten.

Utan svårigheter skulle man i Sverige kunna införa skattelättnader för investeringar i onoterade bolag, möjligheten att skjuta på reavinstskatten vid investering i onoterat, möjligheter till EIS-fond, öppna upp fondreglerna för onoterat i såväl vanliga fonder som PPM-fonderna, om bara den politiska viljan finns. Det gick att införa såväl avdragsrätt för hushållsnära tjänster som ROT-avdrag utan tydligt fattade lagregler. Att vänta med förslagna ändringar till 1 januari 2010, som utredningen föreslår, innebär att fler svenska företag går i konkurs - helt i onödan.

Allianspartierna har chansen att visa landets småföretagare att man förstår allvaret i situationen och lägger fram förslag som hjälper företagen att överleva och utvecklas. Det är bara handling som räknas nu. För många näringsministrar har genom åren pratat runt och inte åstadkommit särskilt mycket.

Jan Rejdnell (24 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/7087

1 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Ett annat område som borde ses över är momsinbetalningsreglerna. Person-regering stöpte om i momsreglerna under 90-talet och puttade många små företag i konkurs eller till kraftigt försvagat likvidflöde.

Här skulle den nuvarande regeringen kunna göra en god insats och visa att man förstått någonting om problemen för små företag. I dag har stora företag etablerat en betalningsperiod på både 60 dagar och ibland 90 dagar, vilket slår direkt på likvidflödet för ett litet företag som leverar till ett stort. I praktiken tvingas ett litet företag till att använda factoring för att överleva. Detta är givetvis inte gratis och i verkligheten tvingas landets alla småföretagare agera bank åt storföretagen och betala för det också.

Genom att ändra inbetalningsreglerna till att momsen betalas in först efter att fakturalikviden erhållits, skulle förutsättningarna för de stora företagen agerande ändras till det positiva och med tiden skulle vi kunna få en återgång till mer normala betalningsperioder.

Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

EMU

Hyresrättens roll i ekonomin

Välkommen

Logga in

Logga in med Facebook

Fritt forum

Premiera riskerna med att driva företag

Om författaren

Länka till Blogg

Fritt forum

Bloggar om artikeln

Dagens populäraste artiklar

Newsmill seminarier

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

Om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

Vad är att Milla?

Prenumera på artiklar