Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

Miljöpartiet håller kongress i helgen. Läs (13) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Skolan

Skolborgarrådet Lotta Edholm (FP):

SCB och Skolverket ljuger om lärartätheten

Skolverket presenterar felaktig statistik om lärartätheten i Sveriges skolor. Trots en intensiv brevväxling där utbildningsförvaltningen i Stockholm stad bevisat att siffrorna inte stämmer framhärdar Skolverket med att låta den felaktiga statistiken ligga kvar på hemsidan. Det skriver LOTTA EDHOLM (FP).


Om författaren

Lotta Edholm (FP) är skolborgarråd i Stockholms stad.

I går presenterade Skolverket statistik över lärartätheten i Sveriges skolor för läsåret 2008/2009. För Stockholms stad ser siffrorna fantastiska ut. Enligt Skolverket har lärartätheten i grundskolan ökat från 7,8 till 8,7 lärare per 100 elever på bara ett år. Antalet heltidstjänster som lärare i Stockholm har enligt SCB och Skolverket ökat med 335 tjänster – trots ett sjunkande elevantal.

Enda haken med den fantastiska utvecklingen är att den tyvärr inte stämmer med verkligheten. Statistiken för det senaste läsåret är med största sannolikhet korrekt, liksom statistiken för 2006/2007. För läsåret 2007/2008 var statistiken emellertid grovt felaktig. I statistiken för Stockholm saknades flera hundra lärare, bland annat beroende på brister i inrapporteringen av modersmålslärare. Detta gjorde att lärartätheten såg ut att minska kraftigt i fjol, enligt SCB och Skolverkets siffror.

Att statistiken förra året blev helt felaktig är naturligtvis i grunden Stockholms stads fel. Dock gjorde staden, genom utbildningsförvaltningens ledning, upprepade försök att korrigera misstaget och uppmärksamma SCB på felaktigheterna. Med SCB och Skolverket vägrade konsekvent ändra i tabellerna.

Att jag vågar påstå att årets statistik sannolikt är korrekt beror på att Stockholms stad, efter förra årets miss, tagit krafttag för att centralisera all statistikinsamling inom utbildningsområdet, kvalitetsgranska den och därefter kicka in den till Statistiska Centralbyrån.

Vad som irriterar mig är att fjolårets felaktiga statistik fortfarande redovisas som en sanning på Skolverkets hemsida. Trots en intensiv brevväxling där utbildningsförvaltningen i Stockholm stad ledde i bevis att siffrorna inte stämde så struntade Skolverket och SCB i detta. Med öppna ögon låter man än i dag de felaktiga siffrorna leva kvar på hemsidan.

Statistik tas ofta som sanning, inte minst på skolans område. Utöver elevernas betygsresultat är lärartätheten ett av de flitigast använda måtten på skolans kvalitet. Oppositionen i Stockholms stadshus gjorde naturligtvis stor sak av att lärartätheten i Stockholm verkade minska det första året som folkpartiet ledde skolpolitiken i huvudstaden. Det kan jag leva med, även om det naturligtvis kändes jobbigt att ständigt behöva bemöta kritik som var grundad på rena felaktigheter.

Betydligt allvarligare är frågan om statistikens roll ur ett mer övergripande perspektiv, och behovet av korrekta siffror. I Sverige finns statistik på snart sagt alla områden. Men hur mycket av den stämmer? Förra året fick SCB kritik för att man räknat fel på skoförsäljningen under sommaren och därmed tagit fram felaktigt underlag för beräkning av KPI och inflation. Följden blev att inflationen i juli 2008 överskattades och riksbanken fattade beslut om räntehöjningar på felaktiga grunder.

Om vi som beslutsfattare litar alltför blint på allt som presenteras under rubriken ”statistik” kan det få stora följdverkningar – och ibland helt orimliga konsekvenser. Oavsett om det gäller lärartäthet eller konsumentprisindex bör statistiska uppgifter tas med en nypa salt och vägas in i ett större sammanhang. Men framför allt måste vi kunna lita på att den statistik som presenteras av myndigheterna är korrekt.

 





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/7035

2 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Men se då till att statisiken blir korrekt och sluta gnäll.

Permalänk | Anmäl #1 Akademiker, 2009-11-21, 02:15

Det är väl snarast en fördel att man inte maskerar en lärarbrist genom att blanda in hemspråkslärare. En skola med sexhundra elever och en lärare har en lärartäthet 1:600
Om eleverna talar hundra olika språk och får en timma hemspråk i veckan går det åt hundra hemspråkslärare. Då skulle det se ut som om skolan hade en lärartäthet 1:6, när den fortfarande är lika dålig, plus att elevmaterialet är extra utmanande plus att varje elev är borta en extra timma i veckan.

Permalänk | Anmäl #2 Roger Moore, 2011-05-03, 13:34


annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.