Lagstiftningen kring vårdnadstvister måste ses över

"Ett skäl till varför kvinnor ofta anser sig vara i en särställning när det gäller att avgöra vem som ytterst ska avgöra olika frågor med anknytning till barnen är att ansvaret för hemarbetet och barnen inte har delats mellan föräldrarna på ett acceptabelt sätt under den tidigare sammanlevnaden."

En löjlig analys.

Om kvinnan anser sig förmer än mannen när det gäller att ta hand om barnen och därför tar på sig en större del av omsorgen om barnen så är det inte helt märkligt om den självöverskattningen fortsätter när förhållandet spricker.

Mäns sätt att ta hand om barn accepteras inte av självgoda mödrar som därför tar över kontrollen över barnen. I ett senare skede "inser" mamman att pappan bara är i vägen och så åker han ut.

Med lögner och överdrifter ska han deporteras från familjen så att kvinnan kan härska okontrollerat.

Det krävs ingen psykologutbildning för att förstå att majoriteten av alla vårdnadstvister beror på att kvinnor inte kan samarbeta utan kräver total underkastelse av alla i omgivningen.

Vad betyder "rör sig i grumligt vatten"?

"Ett skäl till varför kvinnor ofta anser sig vara i en särställning när det gäller att avgöra vem som ytterst ska avgöra olika frågor med anknytning till barnen är att ansvaret för hemarbetet och barnen inte har delats mellan föräldrarna på ett acceptabelt sätt under den tidigare sammanlevnaden."

Vem är det som ska avgöra vad som är en acceptabel uppdelning av ansvar och sysslor? Mammorna eller politikerna? Eller ska man rösta om det? Vilka är kriterierna som man ska utgå ifrån för att göra bedömningen?

Ett stort TACK för att ni har sett sambanden, försöker hitta lösningar och ser vad som behöver ändras. Ni tar ert politiska ansvar som våra folkvalda representanter i vår lagstiftande församling. Jag tycker att ert utkast ligger i linje med både Europakonventionen och FNs Barnkonvention. Det stämmer också överens om vad jag tycker är vad en rättsstat bör stå för. Skyddet för barnen och dess rätt till sina båda föräldrar.

Dessutom så tycker jag att det är tufft av er att ge er in i en sådan här infekterad debatt. Det ska ni ha heder för!

En annan moderat som jag också tycker ha dragit lasset är Fredrik Schulte som la fram en alldeles utmärkt motion i riksdagen i ungefär samma ärende.

Sedan tycker jag för övrigt att Anti Avsan, med sin bakgrund och erfarenhet, vore alldeles utmärkt som justitieminister. Lyssna sedan på vad Inga-Britt Ahlenius säger om kommunal revision, vilket bör inkludera socialtjänsten, så kan vi få ett system som också fungerar ute i praktiken.

Cuben

hoppas att man omgående tar upp motion: 2008/09:C455 för nya beslut och granskning igen.

Det skall så klart vara bättre utredningar och vägar till beslut innan det slutar i tragedier eller en massa frågeställningar.

Saker bör klargöras på ett tidigt stadium i utredningar och myndigheter måste sätta ner foten ur ett objektivt perspektiv.

Sakfrågor kan avgöra val i framtiden.

Ta upp frågan omgående igen!

Leroy

Se då samtidigt till att dessa kvalificerade medlare har gedigen kunskap vad gäller personlighetsstörningar då det är min och många andra drabbades övertygelse (mammor som pappor) att svårare vårdnadstvister ofta bottnar i denna problematik.

Dvs Bo T, majoriteten av alla vårdnadstvister beror på att dessa individer inte kan samarbeta utan kräver total underkastelse av alla i omgivningen.

http://www.narcissism.se/

Håller med Cuben i det han skriver.
Det är på högersidan det moraliska modet finns kan konstateras sorgligt att sossarna inte också har någon med civilkurage.

Det är lätt att hävda att män inte "tar sitt ansvar" när det gäller att ta ut sin föräldraledighet, men få politiker verkar fundera igenom vad som ligger bakom. En ogift pappa får inte ens vårdnaden om sitt eget biologiska barn när det föds - han måste ansöka hos Socialtjänsten och dessutom bli godkänd av mamman för att överhuvudtaget få gemensam vårdnad om barnet!

Det är inte ovanligt att mammor ställer som krav att de ska få hela föräldraledigheten för att godkänna pappan och ge honom gemensam vårdnad. Dessutom ställer samhället krav på män att försörja mamma och barnet, men ger inte full ersättnng när han tar ut sin föräldraledighet eller VAB:ar.

Ge pappor automatisk gemensam vårdnad så att de överhuvudtaget kan vara föräldralediga med sina barn!

Tyvärr är medling ett överskattat instrument när det kommer till pågående och djupa konflikter. Främst därför att det sker på den mest utsatta partens bekostnad.

Och varför ska alla separerade föräldrar ha det juridiska begreppet gemensam vårdnad om sina barn? En olämplig förälder kan missbruka vårdnaden och göra livet till ett helvete för den andre föräldern och sina barn om den känner för det. Eller menas att alla barn till separerade föräldrar ska bo växelvis? Stackars barn i så fall.

När man läser detta undrar man om inte många föräldrar går skilda vägar lite för lättvinnligt i dagens samhälle. Att förverkliga sig själv som individ tycks väga tyngre än att kämpa för barnens väl och deras framtid.

Gräset tycks alltid vara grönare någon annanstans och vid minsta motgång i ett förhållande så är attityden att man går skilda vägar. Ibland känns det som många människor verkar ha väldigt skeva förväntningar på livet. Man tror att det ständigt ska vara som i en romantisk hollywoodfilm.

Det är synd om barnen.

Läste era förslag och undrar hur ni tänker er att man ska skilja mellan "äkta" och "falska" anklagelser om sexuella övergrepp och "annat" (antar att ni då med "annat" menar misshandel, våld?). Förra året skrev ju nämligen Fredrik Schulte - som f ö också nämns här i sammanhanget - på inrådan av Föreningen Pappa-Barn en motion med förslag liknande dessa, i vilken han i det närmaste citerade
föreningens hemsida beträffande formuleringar om Richard Gardners "teorier" om falska anklagelser och PAS - 'parental alienation syndrome', vilka i tillämpad form tenderar att drabba misshandlade kvinnor och utsatta barn på ett synnerligen rättsvidrigt sätt. Särskilt också som ni även berättar att ni varit på studieresa till just Australien, där dessa "teorier" tillämpas, finns det ju även därför anledning att misstänka att ni ämnar utgå från Gardner och PAS. Alla hänvisningar till PAS och Richard Gardner är numera visserligen borttagna från Föreningen Pappa-Barns hemsida, men man får ändå veta ifall man tittar i deras verksamhetsberättelse att de fortfarande, tillsammans med bl a Lena Hellbom-Sjögren, lobbar hårt för att Gardners idéer om PAS skall antas både som diagnos och bedömningsgrund i vårdnadstvister m m. Så eftersom det tyder på att ni ämnar utgå från dessa kontroversiella teorier, tycker jag att ni ska vara tydliga med det, så att det öppnas upp för kritisk granskning, då det handlar om kvasivetenskap där cirkelbevis utgör själva stommen i bevisföringen.

Det vore ju högst märkligt om regeringen tog intryck av sån rappakalja (se t ex http://www.theaustralian.news.com.au/story/0,25197,23495760-2702,00.html).

Samförståndslösningar? Det vore ju fantastiskt om vi levde i en sådan idealisk värld.

Men nu finns det grandiosa självcentrerade psykopater som försöker att fortsätta med sina övergrepp mot kvinnor genom att få rätt i sak även rättsligt efter år av förtryck, psykisk misshandel och oro som drabbat hela familjebildningen. Ofta framträder de lugna och sansade under förhör, de är vältaliga och duktiga på att manipulera. Ofta nekar de till alla anklagelser som riktas mot dem och istället försöker de förskjuta fokus till sådant de påstår att mödrarna gjort. Ofta är de utåt sett välanpassade i samhället, men de brister i det sociala samspelet med omgivningen. Ofta lämnar de inte bevis som kan fälla dem.

Dessa män som strider så för sin sak försöker skilja mor och barn från varandra. Om dessa män får rätt, belönas de med att också bomba sönder de närmaste relationerna som deras barn förmodligen har haft; den till deras mödrar. Inte är det barnens bästa dessa män har för ögonen. Det är bara deras eget bästa de har för ögonen.

Jag förstår att mammor ibland väljer att fly med barnen. Det är en sista utväg när inget annat fungerar för att rädda barnen från psykopatiska fäder som aldrig slutar att trakassera och bråka.

Och dessa psykopatiska fäder går sedan ut i massmedia och skriver om hur orättvist behandlade de blivit och att de kräver en lagändring till deras förmån. Inte sjutton är det så att alla män som vill ta ansvar bråkar sig till detta. De män som verkligen vill ta ansvar, visar respekt mot barnens mödrar och jobbar på att samarbeta med mödrarna för barnets bästa. Utan lagens, medias och rättssalarnas inblandning.

Du är verkligen inte nyanserad i ditt uttalande, drar alla över samma kam , citat; och dessa psykopatiska fäder. Tyvär är din värld svart eller vit. Man bygger ingen demokrati på uttalanden som dina, dina ord ger konflikter, tack för ordet