Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

Miljöpartiet håller kongress i helgen. Läs (13) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Fritt forum

om Fritt forum

Turkiet i EU - Vad tycker allmänheten?

Samtalen om Turkiets medlemskap startade officiellt i oktober 2005 och beräknas pågå i minst 10-15 år, men flera europeiska ledare vill betona att det kommer att vara en öppen fråga och inte automatiskt leda till att Turkiet blir en fullvärdig medlem i EU.


Eftersom Turkiet är ett land vars anslutning kan få betydande ekonomiska konsekvenser för EU, kan förhandlingar endast ingås efter 2014, som är det planerade datumet för upprättandet av EU:s nya budgetram.

Den allmänna opinionen har blivit allt viktigare, eftersom EU har beviljat Turkiet officiell status som kandidatland. I de flesta EU-länder har medborgarna blivit allt mer kritiska till Turkiets framtida anslutning, medan turkiska medborgare i sin tur har börjat ifrågasätta EU:s halvhjärtade samtal.

Bristen på respekten för de mänskliga rättigheterna är ett centralt argument som förs fram emot en turkisk anslutning. Hela 85% av européerna kräver att Turkiet inte kan ansluta sig om det inte "systematiskt respekterar de mänskliga rättigheterna", enligt TNS Eurobarometerundersökning från hösten 2007.

Mellan oktober 2006 och oktober 2007, levererade den Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna 330 domar som konstaterande att Turkiet hade överträtt minst en artikel i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna.

De kulturella och religiösa skillnaderna är kanske den känsligaste av alla de argument som framförts mot en turkisk anslutning, från flera konservativa europeiska ledare, främst från frankrikes president Nicolas Sarkozy och Tysklands förbundskansler Angela Merkel, som argumenterar för att EU är en civilisation som har sprungit fram ur kristendomen.

Befolkningen i Frankrike och Tyskland samt i Österrike, Cypern och Grekland har varit de mest kritiska till att låta Turkiet bli medlem i unionen, där är motståndet mot ett turkiskt medlemskap så höga som 80 procent, enligt en Eurobarometerundersökning från 2005.

Nicolas Sarkozy har tidigare lovat att hålla en folkomröstning om Turkiets anslutning, han har även föreslagit ett uppskov med EU-samtalen med Turkiet till förmån för ett "privilegierat partnerskap", som också vinner ett starkt stöd hos Angela Merkel och det kristdemokratiska partiet(CDU).

Undersökningen, PEW Centers Global Attitude Polls från 2005 och 2006, stöder detta argument, vilket tyder på att medborgarna i EU-länderna, som har stora muslimska invandrargrupper, har en negativ attityd till islam. Siffrorna är anmärkningsvärt höga i Spanien (62%) och Tyskland (54%) och fortfarande betydande(35%)i Frankrike och(20%)Storbritannien.

Storbritannien nämns ofta som ett alternativt exempel, där 1,5 miljoner muslimer är mer eller mindre väl integrerade i samhället.

Detta har dock inte varit tillräckligt för att förhindra en nedgång av det folkliga stödet för ett turkiskt medlemskap, en dramatisk nedgång med 15% inom loppet av två år (från 38% 2005 till 23% år 2007).

Faktum är att hela 85% av européerna anser att de kulturella skillnaderna mellan Turkiet och EU är "alltför stora" och man fruktar att Turkiets anslutning kommer att betyda fler muslimska invandrare, enligt en Eurobarometerundersökning från 2005.  I samma Eurobarometer, höll 56% med om att "Turkiet delvis tillhör Europa genom sin geografi", men 66% svarade att "de kulturella skillnaderna mellan Turkiet och EU:s medlemsstater är alltför betydande för att möjliggöra en anslutning".

Det europeiska motståndet mot det turkiska EU-medlemskapet har ökat stadigt under de senaste tio åren och nådde över 50% för första gången 2005. Under 1996 ledde motståndarna till Turkiets anslutning med knappt åtta procent, medan skillnaden 2006 hade ökat till 35%, enligt Eurobarometern.

Enligt en Eurobarometer från 2006, består pro-lägret av Polen, Spanien, Sverige och Slovenien. Alla dessa är bland de starkaste förespråkarna för en fortsatt utvidgning. Medborgare i Ungern, Malta, Storbritannien och Portugal är tveksamma, medan de allra flesta länderna, 19 stycken, inklusive tungviktarna Tyskland och Frankrike - är klart emot en turkisk anslutning.

Enligt denna undersökning är det endast 22% av EU medborgarna som ser det turkiska medlemskapet som något positivt, medan 42% inte har en klar ståndpunkt i denna fråga. Men 64% av fransmännen, 54% av italienarna och 49% av tyskarna skulle avvisa Turkiets anslutning.

Bland fransmännen och hos politiker i synnerhet finns det en bred uppfattning att Frankrikes roll i Europa redan har försvagats av tidigare utvidgningar och att Turkiets anslutning skulle bara ytterligare späda ut Frankrikes inflytande.

"För dem är Turkiet ett steg för långt, säger Nicolas Veron i den Brysselbaserade tankesmedjan Bruegel, som hävdar att Turkiets EU-medlemskap skulle överträffa Tyskland som EU:s största land i Europa, med 80-90 miljoner människor.

Detta skulle få långtgående konsekvenser för maktstrukturen inom de europeiska institutionerna, med ett Turkiet som sänder det största antalet ledamöter till Europaparlamentet och som får den mest dominerande ställningen i rådet.

Medborgarna är skeptiska till fördelarna för en turkisk anslutning. Alla dessa resultat tyder på att EU-medborgarna är i stort sett immuna mot elitens "diskussioner om de strategiska och ekonomiska fördelarna med en turkisk anslutning", hävdar Barysch från CER.


Vid ett tal vid utvidgningskonferensen, uttryckte den tyska parlamentsledamoten, Ingo Friedrich, sin oro över EU:s absorptionsförmåga om Turkiet går med i unionen, samtidigt som två tredjedelar av EU:s budget skulle gå till Turkiet. Och de problem som verkligen finns och som stadigt växer: ultra-nationalister, Kemalistser, det separatistiska PKK samt de islamistiska fundamentalisterna, som under 2007 brutalt torterade och mördade tre kristna bokförläggare i Malatya.





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/6779

2 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Varför inte införa Sharialagar direkt? Om en svensk tjej inte lyder en muslim ska straffet bli gruppvåldtäkt osv.

Det verkar väl bra och är väl redan infört i vissa delar av Sverige? Majoriteten av befolkningen vill ha det så. Faktiskt!

Permalänk | Anmäl #1 Bo T, 2009-05-05, 18:19

Artikeln tycks flera gånger likställa turkisk kultur med islam. Detta är mycket vanskligt. Om man vänder sig mot kulturen i turkiet, är det t ex att man inte tycker om hur fejder tar sig uttryck i våldsamma bröllop.

Permalänk | Anmäl #2 Mats Forssblad, 2009-05-06, 00:57


annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.