Straffet börjar i skolan

Landets största gymnasieprogram, Individuella programmet, skall enligt förslag bli ett tionde år på högstadiet. Stick i stäv mot alla dem som arbetar inom IV/PREP vill skolpolitikerna avskaffa den möjlighet som ger eleverna en chans att inte bara läsa in förlorade betyg utan också få tillbaks förtroendet för skolan.

Stökiga elever i högstadiet skall kunna stängas av under totalt två veckor under ett år. Detta för att de duktiga och s.k. lugna skall få en bättre arbetsmiljö. Metta Fjelkner som basar över den akademiska grenen av fackliga lärare jublar. Mer lag och ordning i skolan löser lärarnas problem. När elever misslyckas i skolan måste skolan och samhället fråga sig varför? Barn är ytterst sällan stökiga från födseln, problemen uppstår någonstans under resans gång. Det som Jan Björklund, Metta Fjelkner m.fl. lag och ordningsmänniskor i skolan blundar för är hur samhället runt våra barn ser ut. Det är inte längre det homogena bonde/industrisamhället är människor från födseln klassades in i fack.

Jag minns med sorg hur välbesuttna familjers barn fick de bästa betygen i folkskolan, med vi fosterbarn och barnhemsbarn även om vi var duktigare fick sämre betyg. Vi var klassade från början. Det som nu görs är att återinföra klassificeringen av barn och ungdomar. Duglig, stökig, omöjlig etc. vilka omdömen kan vi inte lägga på ungdomar.

Elever som misslyckas i högstadiet misslyckades innan i skolan och där håller jag med Jan Björklund, men det beror troligen inte på att eleven var stökig utan hade andra svårigheter som låg parallellt. Missbruk i familjerna som blir allt vanligare har varit och är en orsak till att många tappar skolan. Man får inte stödet hemifrån, man blir sin familjs ansvarige. I en sådan roll orkar inte alla barn också prestera i skolan.

Det finns en räcka av sociala orsaker, som om de inte åtgärdas via socialtjänsten, kommer att bestå också i den nya straffande skolan. Och de här barnen är straffade så länge att de inte längre bryr sig. Ofta besöker de skolan sporadiskt och en vecka mer eller mindre berör dem inte. Det bli lugnare i klassen men det blir det när stökiga elever skolkar också.

En annan orsak till skolans problem är dålig bemanning inom skolan, stora klasser, brister i skolledning och kollegiet. S.k. behöriga, ämnesduktiga lärare är ingen garanti för den här gruppen elever. Trots allt prat om att lärare skall bli bättre ämnesmässigt, hårdare utbildning etc. måste det till en intuitiv känsla för barn och ungdomar, som inte kan läsas in eller skaffas via Lärarhögskolorna.

När barn och ungdomar tappar sugen i skolan, är det inte mer matte som måste serveras just då. Istället måste skolan jobba med varför eleven inte orkar, hitta andra vägar till stimulans för att på sikt få eleven på banan igen. Där ingår kontakter med en "välutbildad och kunnig socialtjänst" som i samarbete med hela skolan kan arbeta för att förbättra situationen för eleverna. Idag sträcker sig skolans sociala ansvar till en anmälan, sedan anser många skolor ha gjort sitt. Prestigebunden sekretess mellan olika grupper, socialtjänst, lärare, elevvårdspersonal hindrar dessutom att kontrollera vad som görs eller inte görs.

För barn med problem i kunskapsinhämtning räcker det inte med lärare som är bra i sina ämnen, det behövs lärare som kan anpassa undervisningen till elevens behov och utgångspunkt. Om det sedan tar lite längre tid än vad skolverket anger spelar ingen roll. Det måste trots allt vara det som eleven lär sig som är målet och inte under vilken tid de presterar kunskapen.

Den nya skolan har arbetats fram med stöd av en konservativ facklig ledare, Metta Fjelkner, skolkonservativa politiker inom borgligheten för att anpassas till dagens ekonomiska krav. Mindre pengar till skolan, färre lärare, färre skolmaterial, bort med all kultur och skapande verksamhet inom skolan. Praktiska ämnen blir teoriämnen, som att ha skolkök utan att ha tillgång till resurser för att göra maten.

Världens bästa skola har innan den ens hunnit sjösättas, bli en skola för utslagning och en grogrund för dem som inte vill tänka utan bara lära sig. Med det senare menar jag att det inte i den nya skolan kommer att finnas vare sig tid eller annat utrymme för att fostra tänkande och fria elever. Morgondagens duktiga elever kommer i många fall, att bli en samling papegojor som säger och gör precis det som samhället sagt åt dem att göra och säga.

I den nya skolan nedgraderas kreativa ämnen, som foto, bild, konstnärligt skapande, teater och blir tillvalsämnen. Det innebär självklart att inga elever orkar välja det enligt Jan Björklund onödiga, som kreativa ämnen, när språk och matte ger meritpoäng och räknas till det prioriterade.

När nu Lars Leijonberg dessutom vill korta universitetsutbildningen till maximum fyra år, införa avgiftsbelagda universitet lär gruppen papegojor i människovärlden öka. Motiveringen är att det måste bli högre genomströmning, inom högskolorna. Det senare rimmar illa mot bakgrund av att kraven på lärarutbildningarna ökar vilket rimligtvis också måste innebära mer än fyra på universitetet.

Den svenska utbildningen vill nå en kvalitetsstämpel som går över den internationella, samtidigt omöjliggör man resurserna för att elever skall kunna nå ett godtagbart mål. En skola som bygger sina grundläggande värderingar på lag/ordning, snabbast är bäst och ni som inte hinner med eller är stökiga ni får stå kvar i kön. På gymnasiet innebär det att yrkesutbildningarna kommer att bli lite av lågstatusutbildningar. Få kommer att välja paketet som gör det möjligt att också vara högskolbehörig och att läsa in på Komvux, vilket lurendrejeri. Bara några procent av Komvuxeleverna kommer att tas in på Universitet och högskola, de går i en egen kvotgrupp för intag till högskolan. Komvux blir liksom i övrigt inom utbildningen ett lotteri.

Ivern att reformera skolan, är alltid stor hos alla partier. Men ingen drar konsekvenser eller analyser av hur skolan kan komma att se ut. I utredningar är alla barn lika, medan verkligheten visar att barn och ungdomar har olika förutsättningar och förmågor. I den skola där jag arbetar Fryshusets Individuella program lyckas eleverna i matte inte för att de tycker det är roligt utan för att de får misslyckas och försöka igen, tills de kan. Tiden är en viktig aspekt i all utbildning. En del behöver tid för att lära sig, andra behöver tid för att fördela mellan arbete, familj och utbildning.

När skall något politiskt parti sätta sig ner och titta på hur dagens ungdomar ser ut och har det. Vilka potentialer vi har också bland de stökiga barnen? När skall politiker sätta sig ner och skapa en skola för dagen och morgondagen med allt vad det innebär. Först när vi vågar se skolan visionärt och framtidsinriktat får vi en skola där alla får plats. Då kommer också fler varianter av olika begåvningar, intelligenser, talanger att komma fram. Den dagen vi får ett samspel mellan skolan och socialtjänsten kommer vi också att få en skola där även de socialt marginaliserade har en plats.

När skall media, dagspress, tidningar och radio kritiskt granska alla förslag som läggs? Kritiskt granska nya skolreformen. Kristiskt ställa sig frågan vad gör vi med dem som faller mellan stolarna? Ställa frågan vilket pedagogik som Jan Björklund och Lars Leijonberg bygger sina antaganden kring skolan på?

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/5999

10 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Så länge skolan är obligatorisk och tvingar ihop lamm och vargar kommer de sociala konsekvenserna att vara enorma.

Det är mer humanistiskt att skolan är frivillig och ställer rimliga(!) krav på ordning, uppförande och engagemang.

Rötäggen bland elever och personal ska bort. Det är offren som ska skyddas och inte sadisterna som idag härjar fritt.

Permalänk | Anmäl #1 Bo T, 2009-04-14, 13:16

Jag skulle vilja veta vad människor tycker som fick gå i den sk gamla hjälpklasskolan. Om att skiljas ut som vargjar etc. Saken är väl den att de som gick i hjäkpklass och klasskolan inte har några röster på Newsmill.

Permalänk | Anmäl #2 Anne Skåner, 2009-05-08, 12:12

Jag minns med sorg hur välbesuttna familjers barn fick de bästa betygen i folkskolan, med vi fosterbarn och barnhemsbarn även om vi var duktigare fick sämre betyg skriver du. Har du erfarenhet som fosterbarn/ barnhemsbarn eller är det retorikt?

Vi kan finna många skäl till varför det inte funkar för alla i skolan.
Numer ska alla bli godkända, även om de inte har förutsättningar.
Förutsättningarna förresten, de är rejält urvattnade tycker jag.
Jag har märkt under de år jag jobbat, sedan 1993, hur elevarnas kunskaper och färdigheter alltmer urholkats. Kikar jag sen i min egen mattebok från min mellanstadietid ser jag ju att det jag pysslade med då -det vållar mina högstadebarn huvudbry idag.
Vilka slutsatser drar du av det?

När skolan blott är en passus i många människors liv och det är mer angeläget att ta ledigt för solsemester i Thailand under tre veckor av terminen -när föräldrarna de facto har 18 veckor ledighet under varje läsår att ta till -kan inte resultatet bli något att skryta med.

Permalänk | Anmäl #3 Leif H, 2009-05-21, 22:46

Ann Skåner! Så sant som det är sagt! Jag återkommer nog i Ämnet... (om ork därtill finnes that is...)

Permalänk | Anmäl #4 Marianne Johansson, 2009-11-06, 08:58

Ann Skåner och Leif H. Ni som här och nu i dagsläget jobbar som lärare.
Vad gör ni för att eleverna ska få bättre kunskaper? Läser era texter och får intrycket att ni strosar omkring, konstaterar faktum (eleverna blir sämre) och att någon annan (politiker, föräldrar) ska lösa problemet.

Permalänk | Anmäl #5 Patrik, 2010-01-15, 15:06

Bra artikel Anne. Jag tror att man skulle vinna mycket på att ta bort årskurserna och dela in barnen i något så när homogena grupper efter var de befinner sig och fördela den totala lärarresursen efter behoven i dessa olika grupper. För...det är också en pina för de högpresterande barnen att tvingas "stanna kvar" på en nivå enbart därför att läraren av naturliga skäl inte kan se till varje individ såsom det är tänkt i teorin.

Det skulle kunna innebära att är du duktig i matte men svag i svenska så går du i en högre kurs i matte och en lägre i svenska, har mer lärarhjälp i de ämnen du är svag i och kan vara mer självgående i de ämnen där du inte behöpver denna hjälp.

Alltså...man testar av eleven en eller ett par gånger om året och därefter bestämmer man hur utbildningen ska läggas upp.

Permalänk | Anmäl #6 ann, 2010-01-15, 15:23

Mycket bra! Håller med fullständigt.

Vi har allmän skolplikt i Sverige. Jag vägrar låta mitt barn tillbringa 9 år i en sorteringsapparat vars enda syfte är att skilja på folk och folk.

Om det är betygen (dvs sorteringen) som är det viktiga kan vi enkelt spara in pengar genom att avskaffa skolplikten och kräva inträdesprov till gymnasium.

Permalänk | Anmäl #7 Peter, 2010-01-15, 15:57

Så om man inför betyg idag kommer statarbarnen få sämre betyg automatiskt? Knappast, och så är det inte heller i de länder (de flesta) där man har betyg från tidig ålder. Artikelförfattaren tycker tydligen att det är OK att barnen med problem helt förstör för de andra 95%. Man kan dock fråga sig varför alla gymnasielinjer ska ha samma inträdeskrav

Permalänk | Anmäl #8 FredrikN, 2010-01-15, 19:40

Problemet är som störst i hemmet. Vi har många barn som inte kan vistas hemma och därför även om de är smarta inte kan göra läxorna. Det finns så många goda krafter som säkert vill hjälpa till, varför inte trevlig läxläsning i skolan, frivilligt för barnen och med ej avlönade lärare. De som stökar kan dock stängas av anser jag, det är inte rätt att förstöra arbetsro för de andra. Dessutom tror jag det multikulturella samhället har totalhavererat, jag förstår inte varför grupperna blandas. Min dotter gick i en kaosskola i upplandsväsby där invandrarna förstörde för de övriga, helt utan konsekvenser.

Permalänk | Anmäl #9 Bettan, 2010-01-18, 22:29

Ann Skåner, Du borde ställa frågan varför sossarna har drivit igenom en massomhändertagande-policy som drabbat nästan bara arbetarklassen.

Du skriver mest trivialiteter men om detta viktiga tiger du. Kanske för att Du själv är värsta betongsossen. Å du ska leda en fosrebarnförening, fy f...

Många av oss fosterbarn borde överhuved taget aldrig blivit omhändertagna.

Svenne

Permalänk | Anmäl #10 Svenne, 2010-02-03, 18:42