Just idag hörde jag på nyheterna att svenska barn och ungdomar mår allt sämre. Orsaken sades vara den ökade pressen i samhället. Men i vad mån forskas på kosten som barn och ungdomar äter? När man går in i en livsmedelsbutik så slås man av vilket utrymme all s k skräpmat tar. Chips, läsk, godis, pan-pizzor och färdiglagat i frysdiskarna. Man undrar ju vem som äter allt detta.
Pågår forskning på de mättade fetternas betydelse för barns hjärnutveckling och psykiska välmående?
Permalänk | Anmäl
Agneta Lindhag, 2009-03-26, 12:23
Tack för att du tar upp detta! När ska Livsmedelsverket - denna sista bastion från margarinsamhället - förändras i grunden? Är det personerna som styr där som är envisa gamla stofiler eller sitter det i väggarna?
Nej, rensa ut, tänk om, gör om!
Margarin kom till under krig för att det rådde smörbrist. Det är nästintill brottsligt lära sina barn att äta den där syntetiska sörjan.
Permalänk | Anmäl
back to nature, 2009-03-26, 12:41
Mkt bra fråga. I min forskning tittar vi bl.a. på just ev koppling mellan kost och stress hos barn och unga.
Lite förenklat kan man säga: en anledning till att barn på dagis är så stressade idag, kanske inte enbart måste vara att deras stackars föräldrar separerar stup i kvarten - en bidragande orsak kanske kan vara att det alltid är någon unge som fyller år eller har namnsdag eller ngt annat som gör det tvingande nödvändigt att snafsa i sig prinsesstårta och glass och fruktskit och glupa i sig saft och läsk och juice, i en aldrig sinande ström.
Besinna noga att när blodsocker går upp så går insulinhalten upp. Och när insulinhalten går upp så stiger halten av Noradrenalin i blodet.
Detta är visat. Flera gånger. På människa. Noradrenalin bryts ner till Adrenalin.
Ställ Dig nu själv en enkel fråga: Vad ska man göra om natten?
Svaret: Sova!
Det begriper t.o.m. en blomma. Eller en snigel.
Men om man, i stället för att lomma ner i sovgropen och sluta sina ögon för natten, bälgar i sig ngn liter Colasmakande läskeblask, så kan man inte sova!
Inte med allt Adrenalin som sladdrar ur öronen.
Då blir det i stället till att lufsa åstad till Datamaskinen, sjunka ner som en säck och spela Counterstrike hela natten - med ögon som råttpittar ur huvudet.
Var har alla vuxna människor tagit vägen? Var kommer alla skrynkliga tonåringar ifrån? I för små kläder!
Det här är inget barn-problem. Det är ett vuxen-problem.
Tala med Din lokalpolitiker om vad som serveras på Dina barns skolor och dagis. Passa även på att fråga vad som serveras på Fritidsklubben.
Och ta reda på vem som skickar pengarna som barnen handlar för.
Försök lura ut vem som har gett sitt tillstånd till alla läskeblask-maskiner som står i vart och ett gathörn. Och i väntsalar. Och i sjukhusens väntrum.
Överallt!
Det finns mkt att göra.
Stå på Dig Agneta!
MVH // TP
Permalänk | Anmäl
Tore Persson, 2009-03-26, 12:53
Höjer vi medelvikten, sätter medium-lappar på large-kläder, pressar IKEA på bredare stolsitsar, sprider mer skräck om de farliga kroppsidealen som följer av motion och tycker lite mer synd om de överviktiga kan vi nog hålla detta problem i blinda fläcklen några år till.
Tack för artikeln.
Permalänk | Anmäl
Aloace, 2009-03-26, 13:40
Jag bugar mig djupt för Tore Persson, denna rakryggade person som med stor sakkunskap framför argument som sågar Livsmedelsverkets maktfullkomliga kostråd till svenska folket. Det som är mest angeläget är att valfriheten finns inom skolmaten och äldreomsorgen, dessa grupper har sällan möjliget att själva kunna påverka. Kommun och landsting bestämmer vad som är bäst med SVL:s goda minne.
Permalänk | Anmäl
MEM, 2009-03-26, 13:43
Angående vilket fett som man bör äta och varför vi drabbas av välfärdsjukdomar.
Så här skriver SLV själva:
"Mjölkfett och vissa speciella fettsyror, som förekommer i mjölkfett, har i några tvärsnittsstudier och epidemiologiska studier associerats med gynnsamma effekter på risk och riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom.
Typen av fettsyror i kosten kan påverka inflammatoriska processer i kroppen. Inflammation medieras bl.a. via olika prostaglandiner, som bildas från fleromättade fettsyror. De långkedjiga fettsyrorna i n-3-serien EPA (20:5, n-3) och DHA (22:6, n-3) har i allmänhet antiinflammatoriska egenskaper medan den dominerande långkedjiga n-6-fettsyran arakidonsyra (20:4, n-6) som regel är proinflammatorisk. Även transfettsyror och vissa mättade fettsyror kan stimulera inflammation. Inflammation anses numera som en bidragande riskfaktor för en rad åkommor inklusive hjärt- och kärlsjukdom, metabolt syndrom, demens och åkommor som har immunologisk bakgrund, t.ex. allergier."
Samtidigt så säger man på betydligt mer framträdande plats:
"De omättade fetterna, framför allt fleromättat fett, ger en bättre sammansättning av blodfetterna..... För LDL-kolesterolnivån verkar det som att det inte spelar så stor roll hur mycket fett man äter - det handlar mer om balansen mellan olika fetter. Det gäller att begränsa intaget av mättat fett och transfett och äta mer av fleromättat och enkelomättat fett."
Med tanke på det första citatet så är det lite intressant hur de kan dra slutsatsen som visas i det andra citatet.
Permalänk | Anmäl
JOW, 2009-03-26, 13:51
Tore Perssons artikel är en av de artiklar från barnläkare som borde sändas till kostansvarig för skol- och förskolematen, skolchef, föräldraförening samt kommunalråd i varenda kommun i Sverige!
Permalänk | Anmäl
GT, 2009-03-26, 13:59
Tack Tore Persson för en mycket bra artikel !
man kan när man läser artikeln fundera hur begrepp som "vetenskap o beprövad erfarenhet" tolkas ... och vem som tolkar ..... SLV verkar ha en egen uppsättning begrepp i alla fall !
Permalänk | Anmäl
LB, 2009-03-26, 14:41
Det var ord och inga visor ! Tack för en bra och rak artikel.
Morsa till 2 grabbar som jag är så får man veta ett och annat om skolmaten " Mamma de har ersatt Bregott med Milda på skolan"
Jag:"Sånt skräp åt du väl i alla fall inte" Sonen "NEJ, de gör jag aldrig"
Permalänk | Anmäl
Eva-Maria Runvik. Hupp på KIF, 2009-03-26, 14:40
Tack för din artikel. Den är så jätteviktig.
Som 9 åring ,1967, fick jag diabetes och kostråden mina föräldrar fick med sig hem var att jag skulle äta vitt bröd, rågbrödet skulle bytas mot det vita, skummjölk, minimalt med fett och i så fall margarin. Mina skolkamrater fick smör och jag fick Flora.
Som tack för att man följde dessa rekomendationer fick jag hjärt-kärl problem. 2005 åtgärdades detta och ,peppar peppar, är bra idag.
Nu äter jag fett och minimalt med kolhydrater och de senaste två månaderna har mitt blodsocker i stort varit normalt och stabilt med bara några få undantag. Om jag ätit så från början och själv förstått sambandet så kanske jag sluppit stenten i hjärtat.
Jag hoppas SLV fattar att deras nuvarande råd gör människor sjuka.
Jag hoppas också att diabetesläkare -sköterskor och dietister lär om.
Permalänk | Anmäl
Lena Karlsson, 2009-03-26, 14:50
Till Eva-Maria Runvik:
Det är just det och så jag menar!
Om inte Du vet vad Dina söner ska stoppa i matlådan, så vet Du nog vem Du ska fråga om den saken. Nån som vet!
Fråga: När ska jag vända på pannkakan?
Svar: När det är dags! Det begriper väl varenda människa!
Heder åt Dig att Du har så god kontakt med Dina telningar att de svarar när Du frågar dem om nåt. Eljest är ungdomar idag mest som grävlingar; stökar omkring på nätterna, fräser vid tilltal och äter direkt ur kylskåpet!
Min Farfars Far var skogshuggare och bergsprängare. Han levde till 97 års ålder. Han åt sill. Potatis använde han bara som gaffelstopp. En och annan bit slank väl ner; när han blinkade. Annars sill. Kaffe. Det som fanns. Ägg med smör; som delikatess.
Strax innan han gick bort åt jag frukost med gubben. Personalen på hemmet hade ställt fram ägg, bröd och kaffe. Och en förpackning med Flora [margarin].
Gubben tog Flora-asken, öppnade den och snusade på smörjan. Satte nätt tillbaka locket, ställde ner asken på bordet och frågade oss "vad det var för salva?".
Vi förklarade så gott det gick; att det var tänkt att bredas på brödstycket - före sovlet.
Han skakade på huvudet, sökte länge bland glesnande hågkomster, och sa: "Jaha. Se paå faen. Men loukten - *själva oodören* - minner staerkt om slikt vi kleta' i arschle på märren - när Ho' va riktigt dåliger!"
MVH // TP
Permalänk | Anmäl
Tore Persson, 2009-03-26, 15:21
En av de absolut bästa artiklar jag någonsin läst om kost och hälsa, Tore. Tar av mig hatten i respekt.
Håller med GT. Skicka ut artikeln till alla skolor och kommuner i hela Sverige.
Permalänk | Anmäl
Kärnfrisk, 2009-03-26, 16:30
Befriande med en läkare som talar klartext! Sedan jag själv gjort mig besväret att kolla upp de tre första forskningsrapporterna, som Livsmedelsverket själva hänvisar till - och funnit att de inte i något fall ens handlar om mättat fett, så tycker jag deras trovärdighet skjutits i sank.
Vad Tore Persson inte nämner, är att det finns många exempel på att "bråkiga" barn med koncentrationsstörningar genom enn fettrik kost plötsligt blivit "snälla" barn. Märkligt är också, att den terapi som t.ex. bedrivs på Karolinska Universitetssjukhuset för barn med epilepsi innebär just en kost med maximalt intag av fett. Kramperna minskar då med 50 - 75 %. Som "biverkningar" noteras följande:
"Utöver krampreduktion rapporterar många familjer att barnen får bättre motorik, jämnare humör, ökad vakenhet, bättre kontakt, högre intellektuell förmåga, rikare språk, bättre sömn och ökad social förmåga".
Detta är saxat diekt ur sjukhusets informationsmaterial.
Som av en händelse ägnar sig sjukvården just nu åt att hysteriskt agera för sänkning av fettet i vår kost och att sänka våra kolesterolnivåer. Och vad består våra hjärnor av? Jo, just fett och kolesterol!
Om man ville vara elak, så skulle man påstå att Livsmedelsverkets agerande i kostfrågan kanske är ett sätt att på sikt bredda rekryteringsunderlaget för det egna verket!
Permalänk | Anmäl
Sven Erik Nordin, 2009-03-26, 18:14
Till Sven Erik Nordin:
Bra där!
Dina synpunkter är högst adekvata. Måste dessvärre rätta Dig på en enda punkt: "[.] ägnar sig sjukvården [.] åt att hysteriskt agera för sänkning av fettet i vår kost och att sänka våra kolesterolnivåer".
Om rätt ska vara rätt [och det ska det] är det ffa Myndigheter, Professorer och allsköns "Förståsigpåare" som agerar i denna fråga, på det sätt Du mkt riktigt beskriver.
Sjukvårdens personal är, enligt min ringa mening, i hög grad måna om att bedriva all sin verksamhet enligt devisen "vetenskap och beprövad erfarenhet".
Att sen synen på vad som kan räknas som vetenskap och vad som inte kan räknas dit, går i sär. Ja, det är det vi håller på att käfta kring.
Jag vill även tacka för synpunkten om EP behandling och om hjärnans sammansättning. Helt rätt.
Jag hade mkt roligt åt Din avslutande drapa: "Livsmedelsverkets agerande i kostfrågan kanske är ett sätt att på sikt bredda rekryteringsunderlaget för det egna verket!"
MVH // TP
Permalänk | Anmäl
Tore Persson, 2009-03-26, 18:47
Tack för Ditt utförliga svar på min kommentar tidigare idag. Följer intresserat alla inlägg under denna viktiga artikel. Du skriver verkligen träffande, och man kan inte annat än att skratta åt historien om Din farfars far - härlig men också avslöjande!
Jag följde en länk på Dr Dahlqvists blogg idag och läste en mycket intressant artikel skriven av professor Göran Petersson på Chalmers. Den handlar om sockerbomben som lurar i youghurt, sylter, safter, nyponkrämer, etc. Oftast i vackra, lockande förpackningarr. Producenterna har tagit fasta på diskussionen om antioxidanter i bär och sålunda utnyttjat "nyttighetsaspekten" för att prångla ut sockerindränkta livsmedel, t o m med nyckelhålsmärkning på.
Tycker man borde lobba för beskattning av dessa skadliga livsmedel - diabetes och fetma ökar och kostar den svenska sjukvården multum. Ja menar, vi skattar ju på tobak och alkohol, varför inte på skräpmat och sockersprängda livsmedel.
Här är länken till chalmersprofessorns artikel:
http://publications.lib.chalmers.se/records/fulltext/91770.pdf
Permalänk | Anmäl
Agneta Lindhag, 2009-03-26, 20:12
Till Agneta Lindhag:
Jag försöker följa det som skrivs. Så länge tiden medger detta.
Betr. professor Göran Petersson på Chalmers så såg jag länken. Han skriver bra, klart och tydligt.
Tror kanske att det är rätt väg att gå; lusläsa alla innehållsförteckningar och ställa envisa och besvärliga frågor till producenterna om allt vi inte begriper.
Det står väldigt tydligt i Livsmedelslagen att allt som står i innehållsförteckningen ska vara klart och tydligt och får absolut inte villa bort begreppen o likn.
MVH // TP
Permalänk | Anmäl
Tore Persson, 2009-03-26, 20:25
Det kan ju inte vara vettigt att både unga och medel och äldre får diabetes utan vidare. Neej, det är inte "utan vidare", det finns en orsak... I mitt arbete, flera har diabetes och de bara äter dessa kolhydrater och lightprodukter. Jag jobbar inom psykiatrin och jag tror mycket finns att förbättra för människor inom psykiatrin - att till att börja med råda till vettig kost. (så slipper många ta läkemedel och biverkningar som det ger. ) Som det nu är tjänar både livsmedelsindustrin och läkemedelsindustrin på dessa människor.
Permalänk | Anmäl
babo, 2009-03-26, 20:45
Den här debatten tycks totalt ha tappat alla perspektiv och sans och måtta.
Det känns som den gamla vanliga drömmen om ett enkelt sätt att kontrollera livets problem. Välj rätt fett i kyldisken så blir allt bra!
Jämfört exempelvis med den bedrövliga luft som vi inandas så tvivlar jag totalt på att det gör någon som helst relevant skillnad i det stora hela om jag äter smör eller rapsolja.
Permalänk | Anmäl
al, 2009-03-26, 23:23
Den här debatten handlar inte om att se till att ha rätt fett osv i kylskåpet. Den är betydligt allvarligare. T ex den hysteriska mätningen av kolesterolhalter i blodet. Vi behöver kolesterol, precis som någon skrev ovan. Att äta statiner för att sänka kolesterolhalten är inte alls ofarligt.
Docent Ulf Ravnskov har ägnat mycket kraft åt just den frågan. Läs här, det verkar som om vi inte bara är grundlurade när det gäller kostråd utan hela kedjan av hur man hanterar övervikt, diabetes och därmed sammanhängande hjärt-kärlproblem . Här reder Ravnskov ut begreppen. Mycket intressant och skrämmande.
http://www.ravnskov.nu/svcholesterol.htm
Permalänk | Anmäl
Kajsa B, 2009-03-27, 07:23
Vad är växtslem? En synpunkt eller vetenskap?
Permalänk | Anmäl
johanna, 2009-03-27, 09:58
Tore
Tack för en fin artikel!
Jag har efter all information på internet om margarintillverkning börjat att ta tag i min sons fritids och min dotters skola då det gäller val av matfett. Dessutom så skriver jag ett brev till kommunen där jag ifrågasätter kännedomen om de kemiska medlen som används i processen vid margarintillverkning.
Du har i din artikel ett citat från SLV där det står:
"Dessa ämnen kan lämna..............."
Kan du hjälpa mig med vilken adress jag ska slå upp för att komma till det uttrycket?
Det hade också varit bra med kontaktinformation till dig vid eventuella frågor, om detta kan utlämnas.
Permalänk | Anmäl
mamma till två, 2009-03-27, 10:20
Till Johanna:
Du frågar om växtslem. Om det är en synpunkt eller vetenskap.
Det är en korrekt benämning på ett specifikt ämne. En smula ålderdomligt, det kan jag hålla med om, men då det inte finns ngt motsvarande "modernt" uttryck för detta ämne, väljer jag att använda just ordet "växtslem".
Över till litteraturen:
(Ur Kemiskt hand-lexikon)
"Växtslem benämnas kollektivt flere i växtriket förekommande kolhydrat, som icke lösas i vatten, men deri svälla till geléartade massor.
Växtdelar, som äro rika på växtslem, äro qvittenkärnor, linfrön, tragant och salep (rotknölarna af Orchis-arter).
Växtslem är färglöst, har sammansättningen C6H10O5 samt ger vid kokning med utspädd svafvelsyra gummi och sockerarter.
En del varieteter af växtslem färgas blåa af jod, andra icke; en del gifva med salpetersyra slemsyra, andra icke."
Så långt kemiskt hand-lexikon.
I modern tid används växtslem som förtjockningsmedel.
Så här: Tar man t.ex. fet grädde så är den ju en smula trögflytande.
Den går att koka (p.g.a. det höga fettinnehållet: 40%).
Tar man bort fettet ur vispgrädden, blir bara en sladdrig sörja kvar.
Eftersom en sladdrig sörja är en smula oaptitlig (kanske ngn tycker) sätter man till ett gummiliknande ämne som gör soppan lite mera trögflytande. Växtslem.
Ingen vill ju köpa en slaffsigt, tunn soppa; när man letar efter en tjock, härlig sås till fredagslaxen. Vad vet väl jag, hur de tänker!?
Allt nog:
I s.k. light-varianter av vanligen fettrika produkter, finns ofta just den populära irländska mossan (växtslem) som tillsats.
Mossan är en alg som fungerar som ett förtjockningsmedel, i fler än ett avseende (sic!).
Mossan produceras kommersiellt i bland annat Kanada och kallas karragenan.
Frågar man Livsmedelsproducenterna, svarar de t.ex. att:
"Karragenan behövs i första hand för att fettet inte ska fastna på sidorna på paketet. Den tillsatsen passar utmärkt för våra magrare produkter. Allt deklareras enligt regelverket och är godkänt av Livsmedelsverket."
Och så kommer det:
"Tar man bort fettet får produkterna andra egenskaper. Då måste man kompensera det med tillsatser."
Tycker Livsmedelsproducenterna. Och Statens Livsmedelsverk SLV.
Om växtslem.
MVH // TP
Permalänk | Anmäl
Tore Persson, 2009-03-27, 10:30
Folk gör det så komplext for sig. Det är enkelt.
.
Dagens glosa... Regulatory capture
http://en.wikipedia.org/wiki/Regulatory_capture
-
Vad heter det på svenska, f ö?
Permalänk | Anmäl
Bernt, 2009-03-27, 10:51
Till "mamma till två":
Lite kreativa läsförslag, bland ordmassorna:
Gå till sidan:
http://www.slv.se/templates/SLV_Page.aspx?id=14565&epslanguage=SV
Där står:
"Resthalten av lösningsmedel i oljan får vara högst 1 mg/kg (SLV FS 1993:17). Gränsvärdet baseras på en toxikologisk utvärdering av EU:s vetenskapliga råd. Det finns inga krav på att man på förpackningen ska uppge om den innehåller lösningsmedelsextraherad råvara."
Om resthalten av lösningsmedel i oljan är si eller så, betyder det att det finns rester av lösningsmedel i råvaran som växtslemmet tillverkas av. Om man nu skiljer ut vissa delar av oljan från andra; kan man då vara viss om att; i de delar av oljan som man väljer att behålla, halten av lösningsmedelsrester är lägre än i de delar av oljan man bestämmer sig för att inte behålla?
Varför inte bestämma sig för att; i slutprodukten får inte finnas någonting av hälsovådliga ämnen kvar?
Och; om det till äventyrs skulle finnas hälsovådliga ämnen kvar i slutprodukten, hur smart (på en skala) är det då att friskriva producenten från att berätta om sitt nesliga misslyckande på förpackningen?
Om Du skiter i en burk och förseglat med ett lock; vems ansvar är det att berätta om innehållet i burken och stå för vad Du har ställt till med? Ditt eller inte Ditt?
Lite längre ner på samma sida:
"För att ta bort bland annat lecitin och fria fettsyror behandlas fettråvaran med fosforsyra och neutraliseras med lut. PAH, som kan förekomma i röktorkad kopra (koksfettråvara) tas bort genom behandling med aktivt kol. Blekning (med blekjord) minskar mängden färgämnen och deodorisering (med vattenånga) tar bort smak och luktämnen samt eventuella lösningsmedelsrester. Även eventuella organiska föroreningar såsom bekämpningsmedel, mm försvinner eller minskar."
Att ett ämne minskar, betyder att det alls icke är borta ur bilden. Det betyder att det minskar; att det inte finns lika mkt som det fanns av just det ämnet tidigare. Men; det finns kvar! Eller hur?
På sidan:
http://www.slv.se/templates/SLV_Page.aspx?id=14562&epslanguage=SV
"Det ämne som används vid omestring heter natriummetylat. Under processen omvandlas detta ämne till metanol, men i en mängd som ligger långt "under den högsta tillåtna nivån i livsmedel"."
Det finns ju metanol kvar! För tusan hakar! *Suck!* Men: vad är väl "den högsta tillåtna nivån" i det allmänna kaoset? Vem mäter? Hur mäter man?
Misstag kan vilket arsle som göra, det behöver man inte ens ngn utbildning för. Det är när man rättar till sina misstag, som man visar eventuell kompetens.
Om det finns två olika produkter, och den ena av dem innehåller träsprit, pga att "någon" tappat sin mössa i reaktorn, och den andra av dem inte innehåller träsprit.
Vilken skulle Du välja att ge Dina barn? Jag vet hur jag skulle välja i den situationen. Ska vi vänta på att folk/barn blir blinda?
Jag måste även ta med det här (det kliar i fingret):
Betr. Transfetter
Studier från 2008 pekar på att ett högt intag av transfett kan vara kopplat till ökad risk för bröstcancer eller prostatacancer.
Det diskuteras också om transfett skulle kunna öka risken för typ 2 diabetes och allergier.
Enligt de föreskrifter som finns ska det framgå i ingrediensförteckningen om en produkt innehåller härdat fett.
Däremot finns det inget krav på att tillverkaren måste ange om fettet är delvis härdat eller fullhärdat.
Beteckningen ”delvis härdat fett” innebär att det kan ingå transfett av varierande mängd.
Sedan mitten av 90-talet har mängden transfett i svenska livsmedel "sjunkit betydligt" och det är numera ovanligt med höga halter i livsmedel.
Svenskarnas konsumtion av transfett ligger på ungefär samma nivå som till exempel danskarnas.
Hur har danskarna det då?
Jo; 2004 införde danska Fødevaredirektoratet nationella regler som innebär att innehållet av transfettsyror i matfetter begränsas till högst 2 procent av totalfettet.
Alltså: 2 % av totalfettet.
Så har danskarna det. Och tydligen så; även vi!
Frågan om kontaktinfo: Tyvärr. Jag måste vara doktor åxå; hyran ska betalas och studielån, ja, Du vet!
Ska försöka hålla jämna steg med den här sidan.
MVH // TP
Permalänk | Anmäl
Tore Persson, 2009-03-27, 11:23
Tack för en mycket bra artikel! Det blir större medvetenhet om vad vi stoppar i oss, stick i stäv med Livsmedelsverkets råd. Sambon och jag har övergett dessa råd, mår bättre och sambons blodsocker är nere på "friska" nivåer igen utan tabletter. Trots "hot" från dietist om att lchf/äta mättat fett är " ett bra sätt att ta livet av sig"
Margarin kom inte över min tröskel innan och kommer inte göra det i framtiden heller!
Permalänk | Anmäl
Åsa, 2009-03-27, 12:15
Detta är en debatt jag längtat efter!
Blev mycket upprörd då förskolorna i Örgryte, där vi då bodde, på dietistens inrådan för ett par år sedan slopade alla riktiga produkter till förmån för (oaptitliga) light-varianter. Allt som enligt Livsmedelvsverket kunde betraktas som onödigt skulle bort, till förmån för kaloritomma pålägg, mejeriprodukter, sylter och drycker Fest kunde firas med frukt (som nu visst kunde ge snabb fetma). Varför skall man överhuvudtaget äta något som är tomt?
Resultatet blev för vår del att barnen började äta två frukostar, en hemma och en på förskolan. De lärde sig således att äta större mängd mat - i vilket sammanhang är det en fördel? Finns det någon anledning till att dra ner på matkvaliten för att skapa utrymme för frosseri? Bör även påpeka att barnen är normalviktiga - även enligt den norm som gällde på 70-talet.
De barn som har viktproblem (de är inte så många i Örgryte) bör givetvis få stöd att hantera sin benägenhet att lägga på hullet - men inte till priset att andra barn förlorar förmågan att bedöma vad som är en rimlig mängd mat, utan var och en måste lära sig att lyssna till sin kropp och planera sin måltid. Är det efterrätt ska man äta mindre huvudrätt. Lägger man lätt på sig bör man anpassa sitt eget intag, inte grannens. Vare sig de som lägger på sig eller inte skall ju på äta på förskolan för resten av livet, och äter för övrigt inte bara där när de är små heller. Det kan inte vara meningen att de ska lära sig att äta "mycket och tomt" hellre än naturligt, gott och nyttigt i lagom mängd.
Ännu värre var det emellertid att dessa riktlinjer tillämpades inom äldreomsorgens storkök. De äldre har kanske i ännu högre utsträckning individuella matbehov, men klart är att flertalet på boendena inte har behov av light-produkter. Där står man alltså och serverar energiberikad mat (eftersom äldre generellt sett äter miniportioner) med "lättattribut" till den utmärglade gamla Aina som bara får i sig mer än tre munnar om det är riktigt, riktigt gott. Lättlingonsylt gör inte hennes ragu aptitlig alls. Möjligen fyller hon magen med två glas av den tropiska lättdrycken - både kalorifattigt och näringslöst. Det är en ideologi som tunnar ut hennes marginaler, och sannolikt förkortar hennes liv. Man kan dessutom fråga sig varför de gamla inte själva kan få välja VAD de skall äta (t.ex. smör/lättmargarin) - de är ju myndiga. I dagsläget har de i princip bara möjlighet att välja att äta eller inte. Eller om de hellre vill ta energin från pralinasken på rummet.
Permalänk | Anmäl
Matälskaren, 2009-03-27, 12:24
Bra artikel och dito kommentarer!
Om de som idag äter margarin finge komma in i en fabrik och se och lukta på de fullkomligt vidriga mellanprodukterna i tillverkningsprocessen, så är jag övertygad om att fler skulle bojkotta detta växtslem.
Att margarin färjas gulaktigt (oj! smör!) och dessutom ofta finns i kyldiskarna (oj! känslig vara! måste förvaras svalt!) gör ju inte bluffen sämre.
Och lightprodukterna skall vi ju bara inte prata om. Recept på light-yoghurt som "inte* kostar dubbelt så mycket som naturell:
1. Koka upp 6 dl vatten med 3 msk potatismjöl (för konsistensens skull).
2. Låt svalna och blanda sedan i 1 dl naturell yoghurt.
Klart! Du har nu en 0.5%-ig light-yoghurt för en sjättedel av priset. Jämför med priset i affärens hylla...
Permalänk | Anmäl
Björn Felten, 2009-03-27, 13:55
...*färgas* gulaktigt...
Permalänk | Anmäl
Björn Felten, 2009-03-27, 13:58
Ingen kan i längden stoppa sanningen. Men även det mest självklara kan ta många många år. Kolla Semmelweiss kamp mot etablissemanget.... Äter LCHF sedan 9 månader tillbaka. Diabetiker sedan 14 år . Tror på detta.
Lätt hålla vikten. Aldrig hungrig. Stabila sockevärden
Permalänk | Anmäl
Trorpådetta, 2009-03-27, 22:18
På den sida som kallas för "Kostdebatten" har Annika Dahlqvist ställt en fråga till SLV;s chefsnutritionist Ulf Bohman. Frågan lyder:
"SLV:s lista på 72 studier som visar att mättat fett är farligt är ju svår att, som icke forskarutbildad, sätta sig in i och svara på. Vilka är de 5-10 viktigaste studierna som visar att mättat fett är farligt? Och då menar jag inte sådana som visar den ena eller andra effekten på kolesterolvärden, eftersom jag tycker att de är tämligen ointressanta, utan på hårda ändpunkter som sjukdom och död, och andra reella hälsovariabler."
Ulf Bohman svarar;
"Hej Annika och alla läsare av Kostdebatten!
Livsmedelsverket grundar alla kostråd och rekommendationer på bred vetenskaplig grund. Det innebär att vi först utvärderar de vetenskapliga artiklarna på området och sedan utifrån dem formulerar kostråd. Det är den helhetsbild som de vetenskapliga artiklarna ger som gör att vi kan gå ut till allmänheten med råd och rekommendationer om mat och hälsa.
Jag förstår verkligen att det kan vara svårt för personer som inte är forskare att sätta sig in alla studier på de komplexa vetenskapsfält som kostråden innefattar. Livsmedelsverket har egna anställda forskare, en stor expertgrupp och dessutom nära samarbete med internationella forskningsinstitutioner och myndigheter i andra länder för att hela tiden kunna hålla koll på och utvärdera den aktuella forskningen på området.
De 72 artiklar du nämner är kvalitetssäkrade och författarnas trovärdighet bekräftad. Det vore fel att lyfta fram enskilda studier, just för att Livsmedelsverkets kostråd inte bygger på enskilda studier utan på den betryggande vetenskap som vi får fram genom att se på ett stort antal studier."
En av kommentatorerna har gjort en riktigt intressant analys av Bohmans svar: Det lyder:
"Bäste Ulf,
Livsmedelsverkets kostråd vad gäller konsumtion av mättat fett har ju varit oförändrade sedan (åtminstone) 1996. Av de 72 studier som SLV och du anger som stöd så är ju hela 68 stycken publicerade 1996 eller senare!
Hur går det ihop med det du säger, nämligen "Det innebär att vi först utvärderar de vetenskapliga artiklarna på området och sedan utifrån dem formulerar kostråd.
Av rent kronologiska skäl är det således endast 4 av dessa 72 studier som möjligen kan ha legat till grund för SLV:s uppfattning ang. mättat fett. De övriga 68 kan alltså inte på något vis ha påverkat SLV:s uppfattning i frågan.
Att retroaktivt försöka styrka den egna uppfattningen kan väl knappast anses utgöra "god vetenskaplig grund".
Hur förklarar du det?" slut citat
Nej, tror sjutton det att Ulf B inte vill lyfta fram en enstaka studie. Förmodligen finns ingen som skulle hålla för en granskning.
Återigen; vi är grundlurade och nu försöker Ulf Bohman dessutom idiotförklara oss. Han tror inte att det finns "vanliga" människor som kan läsa forskningsrapporter. Käre Ulf, det finns det. Vi som upptäckt såväl LCHF som bluffen från SLV, vi är en heterogen grupp. Många av oss har stor vana vid att läsa forskningsrapporter.
Och vi kan alla genomskåda ditt försök till att krångla dig ur den här skandalen.
Sanningen kommer att komma ifatt dig, det är bara en tidsfråga nu.
Permalänk | Anmäl
Livsmedelsverket idiotförklarar oss, 2009-03-28, 12:56
Jag har mejlat både ICA och Unilever och frågat om de använder dessa kemikalier som du anger i texten, Tore.
Och vet du vad jag har fått för svar.....först får jag från Unilever ett felskickat mejl....ops!.....det var till hennes kollega! Där hon frågade om vad hon tycker att hon ska svara. om det ska sägas till konsumenterna vilka kemiska medel som används vid tillverkning av margarin! Hon skriver senare till mig och svarar endast på nickel,,,,,,,att det är folien som täcker margarinet! Då jag inte är nöjd med mina svar så upprepar jag dessa åter igen och får då detta: Unilever använder endast pressade oljor och inga har utvinnits genom extrationsmedel. Vi använder heller inga delvis hrdade oljor. Processhjälpmedel som andvänds är godkända för ändamålet.....
Och då undrar ju jag vad det är för processhjälpmedel!
Varför kan de inte upplysa konsumenterna om vad de använder för kemiska medel?
Nej, efter att ha frågat dem klart och tydligt om de använder kemiska medel, det felskickade mejlet och deras undanflyende svar så ska iallafall jag och mina nära aldrig använda margarin igen.
Och jag kommer att upplysa konsumenterna varje gång jag ser att någon har tagit deras produkter vad de egentligen köper! (och jag ska då tillägga att jag handlar dagligen......)
Sen är det upp till kunderna om de vill ha kvar det i sin vagn eller om de ska välja något annat........
Permalänk | Anmäl
mamma till två, 2009-03-29, 14:09
Jag tycker det är intressant att vi människor enligt SLV inte anses tåla mättat fett. Frågan är då hur jag ska bli av med det mättade fett som bildats runt midjan. Uppenbarligen har min kropp producerat en närings- och energidepå som är skadlig för mig om den används. Kanske är fettsugning enda alternativet. Vad rekommenderar SLV månne?
Permalänk | Anmäl
Hasse U, 2009-03-29, 17:27
Tores mycket proffsiga och formellt vetenskapliga svar till den griniga kommentaren om "växtslem" va det bästa jag läst idag, vilken underbar replik skrattade enormt!
Permalänk | Anmäl
Hanna Marie Björklund, 2009-03-29, 19:55
Till Mamma till två:
Starkt jobbat!
Notera: Det är inte jag som hittat på att margarin-månglarna använder de kemikalier som jag angett i huvudtexten. Det är Statens Livsmedelsverk som har gjort en väldigt bra sak. De har tydligt angett på sin hemsida hur tillverkningsprocessen är för smör respektive margarin. Ulf Bohman gör nog så gott han förmår. Det är inte hans fel att världen ser ut som den gör.
Det jag eventuellt har lagt till saken; är att läsa innantill och sedan forma mina argument utifrån den verklighet som kommer mot mig ur texten. Här och nu.
Du har gjort en mkt större sak. Och träffat mitt i prick!
Besinna: Priset på kunskap är oerhört högt. Priset på kunskap är att, i nästa ögonblick, riskera att utsätta Dig för kunskap, som gör det tvingande nödvändigt att revidera hela den kända världsbilden. Det är priset på kunskap.
Det är väldigt mycket begärt av Chefsnutritionist Bohman; att han ska gå emot sin egen världbild och plötsligt ta tillbaka allt han sagt och påstå motsatsen. Han skulle nog inte ens kunna sitta kvar på sitt jobb då.
Det är margarin-månglarna et al, som man ska ställa mot väggen. Och Du lyckades fånga dem med händerna djupt nerkörda i slem-burken.
Du har avslöjat att Unilever inte ens kan svar rakt och ärligt på enkel fråga, utan att först kolla med sina kollegor vad som kan avslöjas respektive vad som inte kan avslöjas. För oss; som köper deras smörja. Det är fult att narras!
Starkt jobbat. Det skulle vara oerhört kul att läsa deras brev *mellan raderna*. Väldigt upplysande. Så ska en slipsten dras!
Det är, som jag uppfattat saken, vad konsumentmakt går ut på. Det finns, mig veterligen, ingen grundlag som tvinga oss att köpa skit. Om vi inte vill ha struntet, är det bara att sluta handla det.
Sen kan vi använda våra surt förvärvade slantar att köpa sånt som vi verkligen behöver för att överleva.
Att gå samman i kooperationer för att hålla nere priserna är åxå ett bra sätt. Det har använts förr och det används dagligen; över hela jorden.
Vill man slippa råddigheten i början, kan man ansluta till redan befintliga strukturer.
Kom ihåg: Det är Dina händer som stoppar maten i munnen på Dina barn!
Om Du ber någon annan att mata Dina barn, kollar Du nog först om personen i fråga är pålitlig.
Det är detta Du gjort, Mamma till två! Bra där.
MVH // TP
Permalänk | Anmäl
Tore Persson, 2009-03-29, 20:42
Sluta hetsjakt på överviktiga och skärskåda egna värderingar
ja, i en kommentar som nämnts tidigare nedsättande om över-
viktiga och storlekskommentarer. Med vilken rätt bedömer du
en annan persons karaktär och ut ifrån vilka premisser?
Låt oss sträva efter ett sunt kroppsideal med uppmuntran till
rörelse , låt dans o idrottsklubbar få skattelättnader för
att få ungdomar o vuxna att röra sig under arbets o skoltid.
Ge medicinskt överviktiga terapi och operationer så sparas
både pengar och personligt lidande.
Framför allt subventionera priset på grönsaker o nyttig mat
och höj den på tobak, läsk, chips o godis och inte att förglömma
alkohol. Hälsa är viktigt.
I ett klimat där kroppsvikt och utseende blivit en markör för
social status, tillgång eller belastning på arbetsmarknaden
behövs ett annat sätt att förhålla sig till medmänniskor,
Just pga av föräldrars , i de flesta fall mödrars och kvinnors
fixering vid mat och matvanor skapas en laddning , ibland
negativ vid mat o ätande, som många gånger skapar ett
osunt förhållningssätt till mat o ätande, straff o belöning,
efter mer än ett decenniums arbete inom hjälpgrupp för
anorexi o bulimidrabbade kan jag säga detta.
Uppmuntra till rörelse o sunda matvanor istället för viktfixering
och förbud ,och hot om straff och belöning.
Permalänk | Anmäl
xénie Bertell, 2009-03-29, 23:42
En fråga som anmäler sig betr. resthalter av lösningsmedel i margarin är: Hur är det med en eventuell (eller sannolik) ackumulering i vår fettväv över tid? Är detta överhuvudtaget undersökt av t.ex. livsmedelsverk eller tillverkare? Och vad sägs det isf om detta?
Permalänk | Anmäl
ulf pohl, 2009-03-30, 12:38
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_1069155.svd
cit art" Atkinsbantarna gick alltså ned mest och hade efter ett år tappat 4,7 kilo i vikt i genomsnitt. Det var nästan dubbelt så mycket som för den rekommenderade och etablerade metoden med mindre fett med en nedgång på 2,6 kilo. De två övriga noterade en minskning på 2,2 kilo respektive 1,6 kilo.
Forskarna själva skriver i sin artikel att Atkins nu måste bedömas som en lämplig metod att gå ned i vikt, att läkarna inte behöver vara oroliga om deras patienter inleder högproteinbanting och de förklarar frankt att redan nu kommer resultaten att få stor betydelse för behandlingen av fetma och för hälsopolitiken i stort.
–Den självklara invändningen är att studien inte säger något om långtidseffekterna. Det handlar ändå bara om ett år, kommenterar professor Stephan Rössner vid Karolinska Institutet, en av dem som hårdast kritiserat Atkins och liknande metoder.
Han påpekar också att viktnedgången trots allt inte är särskilt stor och menar att egentligen är kanske inte skillnaderna mellan Atkins och sedvanliga bantningsråd så stora.
Livsmedelsverket vill däremot inte säga särskilt mycket om studien:
–Den berör inte oss eftersom det handlar om feta och i princip sjuka personer. Våra näringsrekommendationer gäller friska, säger professor Åke Bruce på Livsmedelsverket." slut cit fr artikel
RIKSSVENSK översättning;
Stephan Rössner förminskar och förvränger studieresultaten till att "kanske inte skillnaderna mellan Atkins och sedvanliga bantningsråd så stora" dvs precis vad kostprofessorn Maj-Lis i programmet "Fråga doktorn" rapade upp som en sanning. Heelt utan saklig hänvisning och redovisande av fakta. Hon sade dessutom att dessa resultat är cit "lika bra eller lika dåliga"Är de kollegor? svar ja. de so m förlorat dubbelt så mycket i vikt som den metod som kom på andra plats är "lika mycket" Vidare kommentarer överflödiga.
Livsmedelsverket å sin sida säger ang studieresultatet" Den berör inte oss eftersom det handlar om feta och i princip sjuka personer. Våra näringsrekommendationer gäller friska, säger professor Åke Bruce på Livsmedelsverket. " slut cit.
Smaka på detta å inse VAD de säger! de säger ju rakt ut att deras rekommendationer inte gäller feta och/eller sjuka utan bara friska!! Är man sjuk SKA man alltså INTE äta enl Livsmedelsverkets rekommendationer. Det är INTE lämplig kost då!
Permalänk | Anmäl
Maria Skiddi, 2009-03-30, 19:51
Eh? Margarin med högt fettinnehåll är i princip bara en emulsion av vatten i vegetabiliska fetter. Inte "växtslem".
Permalänk | Anmäl
Staffan, 2009-04-10, 13:35
Staffan
Du vill inte vera hur man gör margarin om du, eller dina nära äter det. Tro mig. Växtslem, carragen, är så långt från margarin som från himlen till helvete. Carragen är en naturlig alg som t.om. kan bota cancer, vilket du kan läsa om på min hemsida.
Permalänk | Anmäl
Stig Hastrup, 2009-04-25, 18:01
39 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
Just idag hörde jag på nyheterna att svenska barn och ungdomar mår allt sämre. Orsaken sades vara den ökade pressen i samhället. Men i vad mån forskas på kosten som barn och ungdomar äter? När man går in i en livsmedelsbutik så slås man av vilket utrymme all s k skräpmat tar. Chips, läsk, godis, pan-pizzor och färdiglagat i frysdiskarna. Man undrar ju vem som äter allt detta.
Pågår forskning på de mättade fetternas betydelse för barns hjärnutveckling och psykiska välmående?
Tack för att du tar upp detta! När ska Livsmedelsverket - denna sista bastion från margarinsamhället - förändras i grunden? Är det personerna som styr där som är envisa gamla stofiler eller sitter det i väggarna?
Nej, rensa ut, tänk om, gör om!
Margarin kom till under krig för att det rådde smörbrist. Det är nästintill brottsligt lära sina barn att äta den där syntetiska sörjan.
Mkt bra fråga. I min forskning tittar vi bl.a. på just ev koppling mellan kost och stress hos barn och unga.
Lite förenklat kan man säga: en anledning till att barn på dagis är så stressade idag, kanske inte enbart måste vara att deras stackars föräldrar separerar stup i kvarten - en bidragande orsak kanske kan vara att det alltid är någon unge som fyller år eller har namnsdag eller ngt annat som gör det tvingande nödvändigt att snafsa i sig prinsesstårta och glass och fruktskit och glupa i sig saft och läsk och juice, i en aldrig sinande ström.
Besinna noga att när blodsocker går upp så går insulinhalten upp. Och när insulinhalten går upp så stiger halten av Noradrenalin i blodet.
Detta är visat. Flera gånger. På människa. Noradrenalin bryts ner till Adrenalin.
Ställ Dig nu själv en enkel fråga: Vad ska man göra om natten?
Svaret: Sova!
Det begriper t.o.m. en blomma. Eller en snigel.
Men om man, i stället för att lomma ner i sovgropen och sluta sina ögon för natten, bälgar i sig ngn liter Colasmakande läskeblask, så kan man inte sova!
Inte med allt Adrenalin som sladdrar ur öronen.
Då blir det i stället till att lufsa åstad till Datamaskinen, sjunka ner som en säck och spela Counterstrike hela natten - med ögon som råttpittar ur huvudet.
Var har alla vuxna människor tagit vägen? Var kommer alla skrynkliga tonåringar ifrån? I för små kläder!
Det här är inget barn-problem. Det är ett vuxen-problem.
Tala med Din lokalpolitiker om vad som serveras på Dina barns skolor och dagis. Passa även på att fråga vad som serveras på Fritidsklubben.
Och ta reda på vem som skickar pengarna som barnen handlar för.
Försök lura ut vem som har gett sitt tillstånd till alla läskeblask-maskiner som står i vart och ett gathörn. Och i väntsalar. Och i sjukhusens väntrum.
Överallt!
Det finns mkt att göra.
Stå på Dig Agneta!
MVH // TP
Höjer vi medelvikten, sätter medium-lappar på large-kläder, pressar IKEA på bredare stolsitsar, sprider mer skräck om de farliga kroppsidealen som följer av motion och tycker lite mer synd om de överviktiga kan vi nog hålla detta problem i blinda fläcklen några år till.
Tack för artikeln.
Jag bugar mig djupt för Tore Persson, denna rakryggade person som med stor sakkunskap framför argument som sågar Livsmedelsverkets maktfullkomliga kostråd till svenska folket. Det som är mest angeläget är att valfriheten finns inom skolmaten och äldreomsorgen, dessa grupper har sällan möjliget att själva kunna påverka. Kommun och landsting bestämmer vad som är bäst med SVL:s goda minne.
Angående vilket fett som man bör äta och varför vi drabbas av välfärdsjukdomar.
Så här skriver SLV själva:
"Mjölkfett och vissa speciella fettsyror, som förekommer i mjölkfett, har i några tvärsnittsstudier och epidemiologiska studier associerats med gynnsamma effekter på risk och riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom.
Typen av fettsyror i kosten kan påverka inflammatoriska processer i kroppen. Inflammation medieras bl.a. via olika prostaglandiner, som bildas från fleromättade fettsyror. De långkedjiga fettsyrorna i n-3-serien EPA (20:5, n-3) och DHA (22:6, n-3) har i allmänhet antiinflammatoriska egenskaper medan den dominerande långkedjiga n-6-fettsyran arakidonsyra (20:4, n-6) som regel är proinflammatorisk. Även transfettsyror och vissa mättade fettsyror kan stimulera inflammation. Inflammation anses numera som en bidragande riskfaktor för en rad åkommor inklusive hjärt- och kärlsjukdom, metabolt syndrom, demens och åkommor som har immunologisk bakgrund, t.ex. allergier."
Samtidigt så säger man på betydligt mer framträdande plats:
"De omättade fetterna, framför allt fleromättat fett, ger en bättre sammansättning av blodfetterna..... För LDL-kolesterolnivån verkar det som att det inte spelar så stor roll hur mycket fett man äter - det handlar mer om balansen mellan olika fetter. Det gäller att begränsa intaget av mättat fett och transfett och äta mer av fleromättat och enkelomättat fett."
Med tanke på det första citatet så är det lite intressant hur de kan dra slutsatsen som visas i det andra citatet.
Tore Perssons artikel är en av de artiklar från barnläkare som borde sändas till kostansvarig för skol- och förskolematen, skolchef, föräldraförening samt kommunalråd i varenda kommun i Sverige!
Tack Tore Persson för en mycket bra artikel !
man kan när man läser artikeln fundera hur begrepp som "vetenskap o beprövad erfarenhet" tolkas ... och vem som tolkar ..... SLV verkar ha en egen uppsättning begrepp i alla fall !
Det var ord och inga visor ! Tack för en bra och rak artikel.
Morsa till 2 grabbar som jag är så får man veta ett och annat om skolmaten " Mamma de har ersatt Bregott med Milda på skolan"
Jag:"Sånt skräp åt du väl i alla fall inte" Sonen "NEJ, de gör jag aldrig"
Tack för din artikel. Den är så jätteviktig.
Som 9 åring ,1967, fick jag diabetes och kostråden mina föräldrar fick med sig hem var att jag skulle äta vitt bröd, rågbrödet skulle bytas mot det vita, skummjölk, minimalt med fett och i så fall margarin. Mina skolkamrater fick smör och jag fick Flora.
Som tack för att man följde dessa rekomendationer fick jag hjärt-kärl problem. 2005 åtgärdades detta och ,peppar peppar, är bra idag.
Nu äter jag fett och minimalt med kolhydrater och de senaste två månaderna har mitt blodsocker i stort varit normalt och stabilt med bara några få undantag. Om jag ätit så från början och själv förstått sambandet så kanske jag sluppit stenten i hjärtat.
Jag hoppas SLV fattar att deras nuvarande råd gör människor sjuka.
Jag hoppas också att diabetesläkare -sköterskor och dietister lär om.
Till Eva-Maria Runvik:
Det är just det och så jag menar!
Om inte Du vet vad Dina söner ska stoppa i matlådan, så vet Du nog vem Du ska fråga om den saken. Nån som vet!
Fråga: När ska jag vända på pannkakan?
Svar: När det är dags! Det begriper väl varenda människa!
Heder åt Dig att Du har så god kontakt med Dina telningar att de svarar när Du frågar dem om nåt. Eljest är ungdomar idag mest som grävlingar; stökar omkring på nätterna, fräser vid tilltal och äter direkt ur kylskåpet!
Min Farfars Far var skogshuggare och bergsprängare. Han levde till 97 års ålder. Han åt sill. Potatis använde han bara som gaffelstopp. En och annan bit slank väl ner; när han blinkade. Annars sill. Kaffe. Det som fanns. Ägg med smör; som delikatess.
Strax innan han gick bort åt jag frukost med gubben. Personalen på hemmet hade ställt fram ägg, bröd och kaffe. Och en förpackning med Flora [margarin].
Gubben tog Flora-asken, öppnade den och snusade på smörjan. Satte nätt tillbaka locket, ställde ner asken på bordet och frågade oss "vad det var för salva?".
Vi förklarade så gott det gick; att det var tänkt att bredas på brödstycket - före sovlet.
Han skakade på huvudet, sökte länge bland glesnande hågkomster, och sa: "Jaha. Se paå faen. Men loukten - *själva oodören* - minner staerkt om slikt vi kleta' i arschle på märren - när Ho' va riktigt dåliger!"
MVH // TP
En av de absolut bästa artiklar jag någonsin läst om kost och hälsa, Tore. Tar av mig hatten i respekt.
Håller med GT. Skicka ut artikeln till alla skolor och kommuner i hela Sverige.
Befriande med en läkare som talar klartext! Sedan jag själv gjort mig besväret att kolla upp de tre första forskningsrapporterna, som Livsmedelsverket själva hänvisar till - och funnit att de inte i något fall ens handlar om mättat fett, så tycker jag deras trovärdighet skjutits i sank.
Vad Tore Persson inte nämner, är att det finns många exempel på att "bråkiga" barn med koncentrationsstörningar genom enn fettrik kost plötsligt blivit "snälla" barn. Märkligt är också, att den terapi som t.ex. bedrivs på Karolinska Universitetssjukhuset för barn med epilepsi innebär just en kost med maximalt intag av fett. Kramperna minskar då med 50 - 75 %. Som "biverkningar" noteras följande:
"Utöver krampreduktion rapporterar många familjer att barnen får bättre motorik, jämnare humör, ökad vakenhet, bättre kontakt, högre intellektuell förmåga, rikare språk, bättre sömn och ökad social förmåga".
Detta är saxat diekt ur sjukhusets informationsmaterial.
Som av en händelse ägnar sig sjukvården just nu åt att hysteriskt agera för sänkning av fettet i vår kost och att sänka våra kolesterolnivåer. Och vad består våra hjärnor av? Jo, just fett och kolesterol!
Om man ville vara elak, så skulle man påstå att Livsmedelsverkets agerande i kostfrågan kanske är ett sätt att på sikt bredda rekryteringsunderlaget för det egna verket!
Till Sven Erik Nordin:
Bra där!
Dina synpunkter är högst adekvata. Måste dessvärre rätta Dig på en enda punkt: "[.] ägnar sig sjukvården [.] åt att hysteriskt agera för sänkning av fettet i vår kost och att sänka våra kolesterolnivåer".
Om rätt ska vara rätt [och det ska det] är det ffa Myndigheter, Professorer och allsköns "Förståsigpåare" som agerar i denna fråga, på det sätt Du mkt riktigt beskriver.
Sjukvårdens personal är, enligt min ringa mening, i hög grad måna om att bedriva all sin verksamhet enligt devisen "vetenskap och beprövad erfarenhet".
Att sen synen på vad som kan räknas som vetenskap och vad som inte kan räknas dit, går i sär. Ja, det är det vi håller på att käfta kring.
Jag vill även tacka för synpunkten om EP behandling och om hjärnans sammansättning. Helt rätt.
Jag hade mkt roligt åt Din avslutande drapa: "Livsmedelsverkets agerande i kostfrågan kanske är ett sätt att på sikt bredda rekryteringsunderlaget för det egna verket!"
MVH // TP
Tack för Ditt utförliga svar på min kommentar tidigare idag. Följer intresserat alla inlägg under denna viktiga artikel. Du skriver verkligen träffande, och man kan inte annat än att skratta åt historien om Din farfars far - härlig men också avslöjande!
Jag följde en länk på Dr Dahlqvists blogg idag och läste en mycket intressant artikel skriven av professor Göran Petersson på Chalmers. Den handlar om sockerbomben som lurar i youghurt, sylter, safter, nyponkrämer, etc. Oftast i vackra, lockande förpackningarr. Producenterna har tagit fasta på diskussionen om antioxidanter i bär och sålunda utnyttjat "nyttighetsaspekten" för att prångla ut sockerindränkta livsmedel, t o m med nyckelhålsmärkning på.
Tycker man borde lobba för beskattning av dessa skadliga livsmedel - diabetes och fetma ökar och kostar den svenska sjukvården multum. Ja menar, vi skattar ju på tobak och alkohol, varför inte på skräpmat och sockersprängda livsmedel.
Här är länken till chalmersprofessorns artikel:
http://publications.lib.chalmers.se/records/fulltext/91770.pdf
Till Agneta Lindhag:
Jag försöker följa det som skrivs. Så länge tiden medger detta.
Betr. professor Göran Petersson på Chalmers så såg jag länken. Han skriver bra, klart och tydligt.
Tror kanske att det är rätt väg att gå; lusläsa alla innehållsförteckningar och ställa envisa och besvärliga frågor till producenterna om allt vi inte begriper.
Det står väldigt tydligt i Livsmedelslagen att allt som står i innehållsförteckningen ska vara klart och tydligt och får absolut inte villa bort begreppen o likn.
MVH // TP
Det kan ju inte vara vettigt att både unga och medel och äldre får diabetes utan vidare. Neej, det är inte "utan vidare", det finns en orsak... I mitt arbete, flera har diabetes och de bara äter dessa kolhydrater och lightprodukter. Jag jobbar inom psykiatrin och jag tror mycket finns att förbättra för människor inom psykiatrin - att till att börja med råda till vettig kost. (så slipper många ta läkemedel och biverkningar som det ger. ) Som det nu är tjänar både livsmedelsindustrin och läkemedelsindustrin på dessa människor.
Den här debatten tycks totalt ha tappat alla perspektiv och sans och måtta.
Det känns som den gamla vanliga drömmen om ett enkelt sätt att kontrollera livets problem. Välj rätt fett i kyldisken så blir allt bra!
Jämfört exempelvis med den bedrövliga luft som vi inandas så tvivlar jag totalt på att det gör någon som helst relevant skillnad i det stora hela om jag äter smör eller rapsolja.
Den här debatten handlar inte om att se till att ha rätt fett osv i kylskåpet. Den är betydligt allvarligare. T ex den hysteriska mätningen av kolesterolhalter i blodet. Vi behöver kolesterol, precis som någon skrev ovan. Att äta statiner för att sänka kolesterolhalten är inte alls ofarligt.
Docent Ulf Ravnskov har ägnat mycket kraft åt just den frågan. Läs här, det verkar som om vi inte bara är grundlurade när det gäller kostråd utan hela kedjan av hur man hanterar övervikt, diabetes och därmed sammanhängande hjärt-kärlproblem . Här reder Ravnskov ut begreppen. Mycket intressant och skrämmande.
http://www.ravnskov.nu/svcholesterol.htm
Vad är växtslem? En synpunkt eller vetenskap?
Tore
Tack för en fin artikel!
Jag har efter all information på internet om margarintillverkning börjat att ta tag i min sons fritids och min dotters skola då det gäller val av matfett. Dessutom så skriver jag ett brev till kommunen där jag ifrågasätter kännedomen om de kemiska medlen som används i processen vid margarintillverkning.
Du har i din artikel ett citat från SLV där det står:
"Dessa ämnen kan lämna..............."
Kan du hjälpa mig med vilken adress jag ska slå upp för att komma till det uttrycket?
Det hade också varit bra med kontaktinformation till dig vid eventuella frågor, om detta kan utlämnas.
Till Johanna:
Du frågar om växtslem. Om det är en synpunkt eller vetenskap.
Det är en korrekt benämning på ett specifikt ämne. En smula ålderdomligt, det kan jag hålla med om, men då det inte finns ngt motsvarande "modernt" uttryck för detta ämne, väljer jag att använda just ordet "växtslem".
Över till litteraturen:
(Ur Kemiskt hand-lexikon)
"Växtslem benämnas kollektivt flere i växtriket förekommande kolhydrat, som icke lösas i vatten, men deri svälla till geléartade massor.
Växtdelar, som äro rika på växtslem, äro qvittenkärnor, linfrön, tragant och salep (rotknölarna af Orchis-arter).
Växtslem är färglöst, har sammansättningen C6H10O5 samt ger vid kokning med utspädd svafvelsyra gummi och sockerarter.
En del varieteter af växtslem färgas blåa af jod, andra icke; en del gifva med salpetersyra slemsyra, andra icke."
Så långt kemiskt hand-lexikon.
I modern tid används växtslem som förtjockningsmedel.
Så här: Tar man t.ex. fet grädde så är den ju en smula trögflytande.
Den går att koka (p.g.a. det höga fettinnehållet: 40%).
Tar man bort fettet ur vispgrädden, blir bara en sladdrig sörja kvar.
Eftersom en sladdrig sörja är en smula oaptitlig (kanske ngn tycker) sätter man till ett gummiliknande ämne som gör soppan lite mera trögflytande. Växtslem.
Ingen vill ju köpa en slaffsigt, tunn soppa; när man letar efter en tjock, härlig sås till fredagslaxen. Vad vet väl jag, hur de tänker!?
Allt nog:
I s.k. light-varianter av vanligen fettrika produkter, finns ofta just den populära irländska mossan (växtslem) som tillsats.
Mossan är en alg som fungerar som ett förtjockningsmedel, i fler än ett avseende (sic!).
Mossan produceras kommersiellt i bland annat Kanada och kallas karragenan.
Frågar man Livsmedelsproducenterna, svarar de t.ex. att:
"Karragenan behövs i första hand för att fettet inte ska fastna på sidorna på paketet. Den tillsatsen passar utmärkt för våra magrare produkter. Allt deklareras enligt regelverket och är godkänt av Livsmedelsverket."
Och så kommer det:
"Tar man bort fettet får produkterna andra egenskaper. Då måste man kompensera det med tillsatser."
Tycker Livsmedelsproducenterna. Och Statens Livsmedelsverk SLV.
Om växtslem.
MVH // TP
Folk gör det så komplext for sig. Det är enkelt.
.
Dagens glosa... Regulatory capture
http://en.wikipedia.org/wiki/Regulatory_capture
-
Vad heter det på svenska, f ö?
Till "mamma till två":
Lite kreativa läsförslag, bland ordmassorna:
Gå till sidan:
http://www.slv.se/templates/SLV_Page.aspx?id=14565&epslanguage=SV
Där står:
"Resthalten av lösningsmedel i oljan får vara högst 1 mg/kg (SLV FS 1993:17). Gränsvärdet baseras på en toxikologisk utvärdering av EU:s vetenskapliga råd. Det finns inga krav på att man på förpackningen ska uppge om den innehåller lösningsmedelsextraherad råvara."
Om resthalten av lösningsmedel i oljan är si eller så, betyder det att det finns rester av lösningsmedel i råvaran som växtslemmet tillverkas av. Om man nu skiljer ut vissa delar av oljan från andra; kan man då vara viss om att; i de delar av oljan som man väljer att behålla, halten av lösningsmedelsrester är lägre än i de delar av oljan man bestämmer sig för att inte behålla?
Varför inte bestämma sig för att; i slutprodukten får inte finnas någonting av hälsovådliga ämnen kvar?
Och; om det till äventyrs skulle finnas hälsovådliga ämnen kvar i slutprodukten, hur smart (på en skala) är det då att friskriva producenten från att berätta om sitt nesliga misslyckande på förpackningen?
Om Du skiter i en burk och förseglat med ett lock; vems ansvar är det att berätta om innehållet i burken och stå för vad Du har ställt till med? Ditt eller inte Ditt?
Lite längre ner på samma sida:
"För att ta bort bland annat lecitin och fria fettsyror behandlas fettråvaran med fosforsyra och neutraliseras med lut. PAH, som kan förekomma i röktorkad kopra (koksfettråvara) tas bort genom behandling med aktivt kol. Blekning (med blekjord) minskar mängden färgämnen och deodorisering (med vattenånga) tar bort smak och luktämnen samt eventuella lösningsmedelsrester. Även eventuella organiska föroreningar såsom bekämpningsmedel, mm försvinner eller minskar."
Att ett ämne minskar, betyder att det alls icke är borta ur bilden. Det betyder att det minskar; att det inte finns lika mkt som det fanns av just det ämnet tidigare. Men; det finns kvar! Eller hur?
På sidan:
http://www.slv.se/templates/SLV_Page.aspx?id=14562&epslanguage=SV
"Det ämne som används vid omestring heter natriummetylat. Under processen omvandlas detta ämne till metanol, men i en mängd som ligger långt "under den högsta tillåtna nivån i livsmedel"."
Det finns ju metanol kvar! För tusan hakar! *Suck!* Men: vad är väl "den högsta tillåtna nivån" i det allmänna kaoset? Vem mäter? Hur mäter man?
Misstag kan vilket arsle som göra, det behöver man inte ens ngn utbildning för. Det är när man rättar till sina misstag, som man visar eventuell kompetens.
Om det finns två olika produkter, och den ena av dem innehåller träsprit, pga att "någon" tappat sin mössa i reaktorn, och den andra av dem inte innehåller träsprit.
Vilken skulle Du välja att ge Dina barn? Jag vet hur jag skulle välja i den situationen. Ska vi vänta på att folk/barn blir blinda?
Jag måste även ta med det här (det kliar i fingret):
Betr. Transfetter
Studier från 2008 pekar på att ett högt intag av transfett kan vara kopplat till ökad risk för bröstcancer eller prostatacancer.
Det diskuteras också om transfett skulle kunna öka risken för typ 2 diabetes och allergier.
Enligt de föreskrifter som finns ska det framgå i ingrediensförteckningen om en produkt innehåller härdat fett.
Däremot finns det inget krav på att tillverkaren måste ange om fettet är delvis härdat eller fullhärdat.
Beteckningen ”delvis härdat fett” innebär att det kan ingå transfett av varierande mängd.
Sedan mitten av 90-talet har mängden transfett i svenska livsmedel "sjunkit betydligt" och det är numera ovanligt med höga halter i livsmedel.
Svenskarnas konsumtion av transfett ligger på ungefär samma nivå som till exempel danskarnas.
Hur har danskarna det då?
Jo; 2004 införde danska Fødevaredirektoratet nationella regler som innebär att innehållet av transfettsyror i matfetter begränsas till högst 2 procent av totalfettet.
Alltså: 2 % av totalfettet.
Så har danskarna det. Och tydligen så; även vi!
Frågan om kontaktinfo: Tyvärr. Jag måste vara doktor åxå; hyran ska betalas och studielån, ja, Du vet!
Ska försöka hålla jämna steg med den här sidan.
MVH // TP
Tack för en mycket bra artikel! Det blir större medvetenhet om vad vi stoppar i oss, stick i stäv med Livsmedelsverkets råd. Sambon och jag har övergett dessa råd, mår bättre och sambons blodsocker är nere på "friska" nivåer igen utan tabletter. Trots "hot" från dietist om att lchf/äta mättat fett är " ett bra sätt att ta livet av sig"
Margarin kom inte över min tröskel innan och kommer inte göra det i framtiden heller!
Detta är en debatt jag längtat efter!
Blev mycket upprörd då förskolorna i Örgryte, där vi då bodde, på dietistens inrådan för ett par år sedan slopade alla riktiga produkter till förmån för (oaptitliga) light-varianter. Allt som enligt Livsmedelvsverket kunde betraktas som onödigt skulle bort, till förmån för kaloritomma pålägg, mejeriprodukter, sylter och drycker Fest kunde firas med frukt (som nu visst kunde ge snabb fetma). Varför skall man överhuvudtaget äta något som är tomt?
Resultatet blev för vår del att barnen började äta två frukostar, en hemma och en på förskolan. De lärde sig således att äta större mängd mat - i vilket sammanhang är det en fördel? Finns det någon anledning till att dra ner på matkvaliten för att skapa utrymme för frosseri? Bör även påpeka att barnen är normalviktiga - även enligt den norm som gällde på 70-talet.
De barn som har viktproblem (de är inte så många i Örgryte) bör givetvis få stöd att hantera sin benägenhet att lägga på hullet - men inte till priset att andra barn förlorar förmågan att bedöma vad som är en rimlig mängd mat, utan var och en måste lära sig att lyssna till sin kropp och planera sin måltid. Är det efterrätt ska man äta mindre huvudrätt. Lägger man lätt på sig bör man anpassa sitt eget intag, inte grannens. Vare sig de som lägger på sig eller inte skall ju på äta på förskolan för resten av livet, och äter för övrigt inte bara där när de är små heller. Det kan inte vara meningen att de ska lära sig att äta "mycket och tomt" hellre än naturligt, gott och nyttigt i lagom mängd.
Ännu värre var det emellertid att dessa riktlinjer tillämpades inom äldreomsorgens storkök. De äldre har kanske i ännu högre utsträckning individuella matbehov, men klart är att flertalet på boendena inte har behov av light-produkter. Där står man alltså och serverar energiberikad mat (eftersom äldre generellt sett äter miniportioner) med "lättattribut" till den utmärglade gamla Aina som bara får i sig mer än tre munnar om det är riktigt, riktigt gott. Lättlingonsylt gör inte hennes ragu aptitlig alls. Möjligen fyller hon magen med två glas av den tropiska lättdrycken - både kalorifattigt och näringslöst. Det är en ideologi som tunnar ut hennes marginaler, och sannolikt förkortar hennes liv. Man kan dessutom fråga sig varför de gamla inte själva kan få välja VAD de skall äta (t.ex. smör/lättmargarin) - de är ju myndiga. I dagsläget har de i princip bara möjlighet att välja att äta eller inte. Eller om de hellre vill ta energin från pralinasken på rummet.
Bra artikel och dito kommentarer!
Om de som idag äter margarin finge komma in i en fabrik och se och lukta på de fullkomligt vidriga mellanprodukterna i tillverkningsprocessen, så är jag övertygad om att fler skulle bojkotta detta växtslem.
Att margarin färjas gulaktigt (oj! smör!) och dessutom ofta finns i kyldiskarna (oj! känslig vara! måste förvaras svalt!) gör ju inte bluffen sämre.
Och lightprodukterna skall vi ju bara inte prata om. Recept på light-yoghurt som "inte* kostar dubbelt så mycket som naturell:
1. Koka upp 6 dl vatten med 3 msk potatismjöl (för konsistensens skull).
2. Låt svalna och blanda sedan i 1 dl naturell yoghurt.
Klart! Du har nu en 0.5%-ig light-yoghurt för en sjättedel av priset. Jämför med priset i affärens hylla...
...*färgas* gulaktigt...
Ingen kan i längden stoppa sanningen. Men även det mest självklara kan ta många många år. Kolla Semmelweiss kamp mot etablissemanget.... Äter LCHF sedan 9 månader tillbaka. Diabetiker sedan 14 år . Tror på detta.
Lätt hålla vikten. Aldrig hungrig. Stabila sockevärden
På den sida som kallas för "Kostdebatten" har Annika Dahlqvist ställt en fråga till SLV;s chefsnutritionist Ulf Bohman. Frågan lyder:
"SLV:s lista på 72 studier som visar att mättat fett är farligt är ju svår att, som icke forskarutbildad, sätta sig in i och svara på. Vilka är de 5-10 viktigaste studierna som visar att mättat fett är farligt? Och då menar jag inte sådana som visar den ena eller andra effekten på kolesterolvärden, eftersom jag tycker att de är tämligen ointressanta, utan på hårda ändpunkter som sjukdom och död, och andra reella hälsovariabler."
Ulf Bohman svarar;
"Hej Annika och alla läsare av Kostdebatten!
Livsmedelsverket grundar alla kostråd och rekommendationer på bred vetenskaplig grund. Det innebär att vi först utvärderar de vetenskapliga artiklarna på området och sedan utifrån dem formulerar kostråd. Det är den helhetsbild som de vetenskapliga artiklarna ger som gör att vi kan gå ut till allmänheten med råd och rekommendationer om mat och hälsa.
Jag förstår verkligen att det kan vara svårt för personer som inte är forskare att sätta sig in alla studier på de komplexa vetenskapsfält som kostråden innefattar. Livsmedelsverket har egna anställda forskare, en stor expertgrupp och dessutom nära samarbete med internationella forskningsinstitutioner och myndigheter i andra länder för att hela tiden kunna hålla koll på och utvärdera den aktuella forskningen på området.
De 72 artiklar du nämner är kvalitetssäkrade och författarnas trovärdighet bekräftad. Det vore fel att lyfta fram enskilda studier, just för att Livsmedelsverkets kostråd inte bygger på enskilda studier utan på den betryggande vetenskap som vi får fram genom att se på ett stort antal studier."
En av kommentatorerna har gjort en riktigt intressant analys av Bohmans svar: Det lyder:
"Bäste Ulf,
Livsmedelsverkets kostråd vad gäller konsumtion av mättat fett har ju varit oförändrade sedan (åtminstone) 1996. Av de 72 studier som SLV och du anger som stöd så är ju hela 68 stycken publicerade 1996 eller senare!
Hur går det ihop med det du säger, nämligen "Det innebär att vi först utvärderar de vetenskapliga artiklarna på området och sedan utifrån dem formulerar kostråd.
Av rent kronologiska skäl är det således endast 4 av dessa 72 studier som möjligen kan ha legat till grund för SLV:s uppfattning ang. mättat fett. De övriga 68 kan alltså inte på något vis ha påverkat SLV:s uppfattning i frågan.
Att retroaktivt försöka styrka den egna uppfattningen kan väl knappast anses utgöra "god vetenskaplig grund".
Hur förklarar du det?" slut citat
Nej, tror sjutton det att Ulf B inte vill lyfta fram en enstaka studie. Förmodligen finns ingen som skulle hålla för en granskning.
Återigen; vi är grundlurade och nu försöker Ulf Bohman dessutom idiotförklara oss. Han tror inte att det finns "vanliga" människor som kan läsa forskningsrapporter. Käre Ulf, det finns det. Vi som upptäckt såväl LCHF som bluffen från SLV, vi är en heterogen grupp. Många av oss har stor vana vid att läsa forskningsrapporter.
Och vi kan alla genomskåda ditt försök till att krångla dig ur den här skandalen.
Sanningen kommer att komma ifatt dig, det är bara en tidsfråga nu.
Jag har mejlat både ICA och Unilever och frågat om de använder dessa kemikalier som du anger i texten, Tore.
Och vet du vad jag har fått för svar.....först får jag från Unilever ett felskickat mejl....ops!.....det var till hennes kollega! Där hon frågade om vad hon tycker att hon ska svara. om det ska sägas till konsumenterna vilka kemiska medel som används vid tillverkning av margarin! Hon skriver senare till mig och svarar endast på nickel,,,,,,,att det är folien som täcker margarinet! Då jag inte är nöjd med mina svar så upprepar jag dessa åter igen och får då detta: Unilever använder endast pressade oljor och inga har utvinnits genom extrationsmedel. Vi använder heller inga delvis hrdade oljor. Processhjälpmedel som andvänds är godkända för ändamålet.....
Och då undrar ju jag vad det är för processhjälpmedel!
Varför kan de inte upplysa konsumenterna om vad de använder för kemiska medel?
Nej, efter att ha frågat dem klart och tydligt om de använder kemiska medel, det felskickade mejlet och deras undanflyende svar så ska iallafall jag och mina nära aldrig använda margarin igen.
Och jag kommer att upplysa konsumenterna varje gång jag ser att någon har tagit deras produkter vad de egentligen köper! (och jag ska då tillägga att jag handlar dagligen......)
Sen är det upp till kunderna om de vill ha kvar det i sin vagn eller om de ska välja något annat........
Jag tycker det är intressant att vi människor enligt SLV inte anses tåla mättat fett. Frågan är då hur jag ska bli av med det mättade fett som bildats runt midjan. Uppenbarligen har min kropp producerat en närings- och energidepå som är skadlig för mig om den används. Kanske är fettsugning enda alternativet. Vad rekommenderar SLV månne?
Tores mycket proffsiga och formellt vetenskapliga svar till den griniga kommentaren om "växtslem" va det bästa jag läst idag, vilken underbar replik skrattade enormt!
Till Mamma till två:
Starkt jobbat!
Notera: Det är inte jag som hittat på att margarin-månglarna använder de kemikalier som jag angett i huvudtexten. Det är Statens Livsmedelsverk som har gjort en väldigt bra sak. De har tydligt angett på sin hemsida hur tillverkningsprocessen är för smör respektive margarin. Ulf Bohman gör nog så gott han förmår. Det är inte hans fel att världen ser ut som den gör.
Det jag eventuellt har lagt till saken; är att läsa innantill och sedan forma mina argument utifrån den verklighet som kommer mot mig ur texten. Här och nu.
Du har gjort en mkt större sak. Och träffat mitt i prick!
Besinna: Priset på kunskap är oerhört högt. Priset på kunskap är att, i nästa ögonblick, riskera att utsätta Dig för kunskap, som gör det tvingande nödvändigt att revidera hela den kända världsbilden. Det är priset på kunskap.
Det är väldigt mycket begärt av Chefsnutritionist Bohman; att han ska gå emot sin egen världbild och plötsligt ta tillbaka allt han sagt och påstå motsatsen. Han skulle nog inte ens kunna sitta kvar på sitt jobb då.
Det är margarin-månglarna et al, som man ska ställa mot väggen. Och Du lyckades fånga dem med händerna djupt nerkörda i slem-burken.
Du har avslöjat att Unilever inte ens kan svar rakt och ärligt på enkel fråga, utan att först kolla med sina kollegor vad som kan avslöjas respektive vad som inte kan avslöjas. För oss; som köper deras smörja. Det är fult att narras!
Starkt jobbat. Det skulle vara oerhört kul att läsa deras brev *mellan raderna*. Väldigt upplysande. Så ska en slipsten dras!
Det är, som jag uppfattat saken, vad konsumentmakt går ut på. Det finns, mig veterligen, ingen grundlag som tvinga oss att köpa skit. Om vi inte vill ha struntet, är det bara att sluta handla det.
Sen kan vi använda våra surt förvärvade slantar att köpa sånt som vi verkligen behöver för att överleva.
Att gå samman i kooperationer för att hålla nere priserna är åxå ett bra sätt. Det har använts förr och det används dagligen; över hela jorden.
Vill man slippa råddigheten i början, kan man ansluta till redan befintliga strukturer.
Kom ihåg: Det är Dina händer som stoppar maten i munnen på Dina barn!
Om Du ber någon annan att mata Dina barn, kollar Du nog först om personen i fråga är pålitlig.
Det är detta Du gjort, Mamma till två! Bra där.
MVH // TP
Sluta hetsjakt på överviktiga och skärskåda egna värderingar
ja, i en kommentar som nämnts tidigare nedsättande om över-
viktiga och storlekskommentarer. Med vilken rätt bedömer du
en annan persons karaktär och ut ifrån vilka premisser?
Låt oss sträva efter ett sunt kroppsideal med uppmuntran till
rörelse , låt dans o idrottsklubbar få skattelättnader för
att få ungdomar o vuxna att röra sig under arbets o skoltid.
Ge medicinskt överviktiga terapi och operationer så sparas
både pengar och personligt lidande.
Framför allt subventionera priset på grönsaker o nyttig mat
och höj den på tobak, läsk, chips o godis och inte att förglömma
alkohol. Hälsa är viktigt.
I ett klimat där kroppsvikt och utseende blivit en markör för
social status, tillgång eller belastning på arbetsmarknaden
behövs ett annat sätt att förhålla sig till medmänniskor,
Just pga av föräldrars , i de flesta fall mödrars och kvinnors
fixering vid mat och matvanor skapas en laddning , ibland
negativ vid mat o ätande, som många gånger skapar ett
osunt förhållningssätt till mat o ätande, straff o belöning,
efter mer än ett decenniums arbete inom hjälpgrupp för
anorexi o bulimidrabbade kan jag säga detta.
Uppmuntra till rörelse o sunda matvanor istället för viktfixering
och förbud ,och hot om straff och belöning.
En fråga som anmäler sig betr. resthalter av lösningsmedel i margarin är: Hur är det med en eventuell (eller sannolik) ackumulering i vår fettväv över tid? Är detta överhuvudtaget undersökt av t.ex. livsmedelsverk eller tillverkare? Och vad sägs det isf om detta?
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_1069155.svd
cit art" Atkinsbantarna gick alltså ned mest och hade efter ett år tappat 4,7 kilo i vikt i genomsnitt. Det var nästan dubbelt så mycket som för den rekommenderade och etablerade metoden med mindre fett med en nedgång på 2,6 kilo. De två övriga noterade en minskning på 2,2 kilo respektive 1,6 kilo.
Forskarna själva skriver i sin artikel att Atkins nu måste bedömas som en lämplig metod att gå ned i vikt, att läkarna inte behöver vara oroliga om deras patienter inleder högproteinbanting och de förklarar frankt att redan nu kommer resultaten att få stor betydelse för behandlingen av fetma och för hälsopolitiken i stort.
–Den självklara invändningen är att studien inte säger något om långtidseffekterna. Det handlar ändå bara om ett år, kommenterar professor Stephan Rössner vid Karolinska Institutet, en av dem som hårdast kritiserat Atkins och liknande metoder.
Han påpekar också att viktnedgången trots allt inte är särskilt stor och menar att egentligen är kanske inte skillnaderna mellan Atkins och sedvanliga bantningsråd så stora.
Livsmedelsverket vill däremot inte säga särskilt mycket om studien:
–Den berör inte oss eftersom det handlar om feta och i princip sjuka personer. Våra näringsrekommendationer gäller friska, säger professor Åke Bruce på Livsmedelsverket." slut cit fr artikel
RIKSSVENSK översättning;
Stephan Rössner förminskar och förvränger studieresultaten till att "kanske inte skillnaderna mellan Atkins och sedvanliga bantningsråd så stora" dvs precis vad kostprofessorn Maj-Lis i programmet "Fråga doktorn" rapade upp som en sanning. Heelt utan saklig hänvisning och redovisande av fakta. Hon sade dessutom att dessa resultat är cit "lika bra eller lika dåliga"Är de kollegor? svar ja. de so m förlorat dubbelt så mycket i vikt som den metod som kom på andra plats är "lika mycket" Vidare kommentarer överflödiga.
Livsmedelsverket å sin sida säger ang studieresultatet" Den berör inte oss eftersom det handlar om feta och i princip sjuka personer. Våra näringsrekommendationer gäller friska, säger professor Åke Bruce på Livsmedelsverket. " slut cit.
Smaka på detta å inse VAD de säger! de säger ju rakt ut att deras rekommendationer inte gäller feta och/eller sjuka utan bara friska!! Är man sjuk SKA man alltså INTE äta enl Livsmedelsverkets rekommendationer. Det är INTE lämplig kost då!
Eh? Margarin med högt fettinnehåll är i princip bara en emulsion av vatten i vegetabiliska fetter. Inte "växtslem".
Staffan
Du vill inte vera hur man gör margarin om du, eller dina nära äter det. Tro mig. Växtslem, carragen, är så långt från margarin som från himlen till helvete. Carragen är en naturlig alg som t.om. kan bota cancer, vilket du kan läsa om på min hemsida.