Medvetenheten bildar opinionen.

Med avseende på att allt i tillvaron är ett, så kan det inte heller förbises att livsmedelsfrågorna är enormt betydande som maktpolitiska instrument. Och därmed en fråga som kommer att beröra tillgängligheten på information kring ämnet livsmedel och deras respektive funktioner.

I allt vad avser hur individen tillgodoser sina egna födoämnesbehov, så finns det möjligheter att åstadkomma egenvinning för annan i form av makt, uttryckt som ekonomisk vinstnytta eller som andra former av begränsande effekter. Övervikt till exempel, det skapar ett behov av bantning.

Detta måste därför lyftas upp och ges ett samhällspolitiskt perspektiv, och en som i sin gärning har börjat med att bringa detta ljus är Dr. Annicka Dahlström, som gör en mycket god insats för samhället, i det att hon försöker bringa ljuset till en fråga som inte knappast av någon, betraktas ur det politiska perspektivet. Och detta gör Annicka Dahlström ur sitt perspektiv som läkare och utifrån sitt kunnande om kosthållning, och det är ju bra.

I mellan åt så kommer dock Annicka Dahlström även att beröra det lite större perspektivet som är det ännu lite mera viktiga i detta, och det är vilken agenda som egentligen föreligger hos livsmedelsindustrin i detta. Och där kan det ju vara på sin plats med att poängtera att livsmedelsindustrin är som företagsamhet i allmänhet och därför är vinstmaximerande. Vilket inte gärna kan ifrågasättas av någon individ, alldeles oavsett vilken typ av kosthållning som individen sedan förespråkar i sig.

Detta i sin tur leder till en frågeställning om huruvida livsmedelsföretag medvetet tar ett samhällsansvar för att hälsotillståndet i samhället inte belastas med negativa konsekvenser av livsmedelsföretagens produktion. Detta torde vara ett obestridligt faktum och argument, att livsmedelsföretagen inte främst tar samhälleliga och hälsomässiga hänsyn vid etablering och vidare drift. I sakens natur ligger alltså att företag främst vinstmaximerar, och att detta aldrig kan vara detsamma som samhällsnytta, utan lika fördelning av vinsten till alla.

Jag själv såväl som många andra som har varit aktiva elitidrottsmän, och där kosthållningen har varit den stora och återkommande frågan varje dag, känner givetvis igen sig i de frågor och problem som uppdagas i den dagliga debatten kring detta.

Skillnaden är väl närmast att det då är det rent individuella perspektivet i mitt och andras fall, som alltid är det dominerande för individen, för att inte säga helt allena saliggörande. Och i detta spelar det ju ingen egentlig roll om individen sedan betraktar sin kosthållningseffektivitet utifrån perspektivet att individen skall bygga muskelmassa och därför ersätta vävnad, eller om individen skall minska ned på den inlagrade fettmängden i kroppen.

Och jag vågar påstå att bantningsdebatter inte till någon ringa mån är till för att få folk att betrakta sin egen kroppssituation, framför den allmänna situationen som råder inom livsmedelspolitiken.

Det är alltså helt oavsett vad som är målet med individens kosthållning, så att det är utifrån denna medvetenhet som besluten tas vid valet av födoämnes intag.

Att det även då är så att den lägre medvetenheten skapar det större utrymmet för livsmedelspolitisk påverkan, torde få bemöda sig med att bestrida.

Så att livsmedelsföretagen har en vinstnytta i allmänhetens okunskap i kostfrågor, det torde vara obestridligt. Att samhället däremot får en kostnad i detsamma torde vara precis lika obestridligt.

Att livsmedelsföretagens vinstmaximering har tillåtits att bli för stor, när övervikt som en konsekvens av övergödning av individerna tillåtits att växa till ett samhällsproblem, det är lika uppenbart som den befintliga övervikten.    

Carl Norberg (95 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/5255

1 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Om man lyfter blicken lite, så ser man ju att det faktiskt även är på det viset att det allt som oftast är någon som tjänar på att förloppet blev som det sedan blev.

Och man behöver inte vara mycket till planeringsarkitekt för att se att olika förlopp mycket väl kan ha varit planerade. det som avgör om huruvida ett förlopp kan antas vara planerat, är storleken på nyttoförmånen som vunnits i förhållande till den nytta som skulle ha blivit fallet utan förloppets infall. Tyvärr....

Så förtjänsterna och dess nyttotagare i detta kan alltså oftast med fördel hållas i det fördolda, för opinionsbildning.

Detta eftersom allmän nytta inte kan vara enskild nytta, utan att alla delar nyttan lika.

Permalänk | Anmäl #1 Carl Norberg, 2009-03-24, 09:27