Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Socialdemokratins framtid

En Löfven-effekt går att tyda i United Minds opinionsmätning som presenteras idag. Ser framtiden ljus ut för S?  Läs (105) Skriv

EMU

Kan Greklands kris lösas? Och hur ska det gå till? Läs (84) Skriv

Kvotering

Fyra av tio börsbolag saknar kvinnor i sina ledningsgrupper, visar en rapport från stiftelsen Allbright. Dags för kvotering?  Läs (9) Skriv

Varifrån ska kraften komma?

Foto: Scanpix
Jan-Erik Nylund om Varifrån ska kraften komma?

Motstånd mot genmodifierade grödor - även om de är nyttiga

Professor Torbjörn Fagerström skriver i DN (webbupplagan 11 mars) om motståndet mot genmodifierad mat. Han nämner flerårigt vete och näringsberikad kassava som exempel på grödor med stora miljö- respektive folkhälsomässiga fördelar. Var ligger grunden till motståndet mot GMO, och hur har det lyckat ta ett sådant grepp om våra politiker, undrar han?


Om författaren

Jag är professor i skogspolitik vid SLU - Sveriges lantbruksuniversitet - och undervisar bl.a. jägmästar- och agronomstudenter om miljöetik

I vårt samhälle skall man vara 'saklig', inte 'religiös'. Det är psykologernas System 2, det rationella, inte System 1, det emotionella, som prioriteras i den 'offentliga diskursen', alltså i politikers och experters resonemang. Men bortom den allmänna nyttomoral som ligger till grund för politik och förvaltning ligger en annan värdegrund, särskilt odlad inom miljörörelsen, och denna grund vinner genklang hos en allmänhet som inte finner sig så väl tillrätta med de förnuftsbaserade argumenten. 

Om man följer miljörörelsen till dess, främst amerikanska, rötter (som ex  Sverker Sörlin skissar det i sin bok Naturkontraktet, från 1991) finner man att den 'religiösa' prägeln påtaglig. På nordisk mark är 'ekosofen' Arne Naess med sin djupekologi en religiös skribent, inte en rationalistisk naturvetare, även om han hävdar att det är vår överlevnad som står på spel. För att få bredare genomslag i samhället insåg (större delar av) miljörörelsen på 80-talet att den måste tala med förnuftsargument - och sådan finns förvisso i överflöd. Men miljörörelsens kärna bärs av djupa värderingar av eko/biocentrisk typ (Se t.ex. Mikael Stenmarks Miljöetik och miljövård från 2002). Även en misantropisk inställning dyker nu och då upp, "människan är en svulst på livets kropp, det vore bättre om människan inte funnes eller utrotade sig själv".

I botten av motståndet mot GMO ligger en förening av rationellt, naturrättsligt tänkande och emotionellt baserade känslor av Livets Helighet. Man menar att vi inte har 'rätt' att 'mackla' med denna helighet, och analyserar inte vidare varför vanlig växtförädling skulle vara tillåten men 'genmanipulation' i labbet vara oetisk. Naturvetenskapliga rationalister som Torbjörn Fagerström lyckas därför inte i en debatt om genmodifiering med en opinion som i grunden bärs av ett naturrättstänkande med livets okränkbara helighet som normativ grundbult. Man når aldrig diskursens kärna om man inte inser att motståndet motiveras av andra värderingar än en konsekvent utilitarism.

Rent konkret är problemet (för GMO-förespråkarna) att fördelarna med genmodifierade grödor inte är uppenbara för 'dej-och-mej'. Agro-kemiindustrin gjorde sig en björntjänst när introducerade sin kampanj med genmodifiering för herbicidresistens, sorter som inte kan användas till utsäde mm. Storindustri och agri-business, inte konsumenterna eller ens familjejordbrukarna, är de egentliga vinnarna, medan odlingssystemen, om inte maten som produceras i sig medför möjliga ekologiska och sociala risker Därtill går industrin mot en allmän politisk trend i samhället mot krav på ökad transparens och offentlig redovisning när man envisas med att blanda GM - och vanlig genetiskt förädlad spannmål, i stället för att låta konsumenterna välja, vare sig deras val är rationella eller inte. Klart att en konsumentopinion sparkar bakut när man uppfattar att Big Business vill diktera vad man skall köpa! 

Skall opinionen vändas måste det ske med produkter där fördelen är helt överväldigande stor, och inga nackdelar alls kan påvisas. Därtill måste industrin visar en helt annan ödmjukhet och inlevelse än den gör idag. Nu kör man på samma linje som mediaindustrin gentemot det allmänna fildelandet i Pirate Bay- och ACTA-processerna.





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/4816

10 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Skillnaden mellan den tusenåriga konventionella växtaveln och GMO-tekniker är att man med konventionella medel aldrig kan korsa potatis med torsk eller vete med elefant. Detta är dock (eller kommer dock att bli) möjligt inom en snar framtid.

Det främsta argumentet till varför vi bör ha genmodifierade grödor på våra fält är teknikens påstådda betydelse för hungerbekämpningen i världen. Detta argument saknar dock helt grund eftersom det i dagsläget redan produceras långt mer mat än vad som egentligen behövs för att föda jordens människor. Hungersnöd uppstår inte till följd av brist på resurser utan på snedfördelning av desamma.

Snarare tyder mycket på att multinationella bolag kommer öka hungersnöden i världen. De kommer vilja ta patent på grödor som inte ger fertil avkomma vilket tvingar in fattiga bönder i ett utsädesslaveri då de konventionella grödorna konkurrerats ut.

Jag förespråkar forskning på genetikområdet men som alltid så skall försiktighetsprincipen tillämpas; om man inte är säker på en tekniks ofarlighet så experimenterar man med det under rigorösa säkerhetsbestämmelser i isolerade miljöer.

Permalänk | Anmäl #1 Gustav Wetter, 2009-03-11, 13:58

Som tillägg till Gustav Wetters kommentar.

http://articles.mercola.com/sites/articles/archive/2009/03/07/Monsantos-...

Det är alldeles för ensidigt att säga att det endast är en miljörörelse som värnar om "Livets Helighet" som är mot GMO.

Permalänk | Anmäl #2 Martin G, 2009-03-11, 15:08

Wow, lite starkt inlägg. Eftersom jag inte såg några negativa inslag i ditt inlägg följer några få här:

1. Företagen som utveklar gmo mat patenterar oftast sina produkter, tex: majs. Det finns många exempel där företag har åkt ut och stämmt bönder för att dem råkar ha fått deras gördor på deras mark som spridits från en granne. Ska man kunna patentera liv? Om man kan patentera gener så kan man patentera människo gener.

2. GMO mat har annorlunda genetisk uppbyggnad som är menat att göra grödorna/maten bättre. Dessa genetiska ändringar är relativt nya och blir en del av våra gener när vi äter gmo föda.

3. GMO utsäde förses ofta med en dödar gen som gör utsädet värdelöst efter ett år. Bönder blir alltså tvungna att köpa nytt utsäde.

4. GMO grödor är ofta starkare och det är möjligt att dem tränger bort ursprungs grödorna. Detta är särskilt farligt för peru som har en väldigt rikligt med växter som kan användas för att tillverka mediciner. Många ännu oupptäckta.

Lite källor som visar en del negativa saker om gmo mat. Det finns mycket fler källor både för och emot.

En bra film för en första inblick:

The Corporation. Dir. Mark Achbar. Perf. Ray Anderson (II), Pope
John XXIII, Jonathan Ressler, Samuel Epstein, Jean ChreTien. DVD. Big Picture Media Corporation, 2004.

"Fish Farming." Greenpeace International. Greenpeace. 21 Feb. 2008 .

"RBGH/Hormones." Center for Food Safety. The Center for Food Safety. 21 Feb. 2008

"US Orders Massive Recall of Beef." BBC. 18 Feb. 2008. 18 Feb. 2008

Permalänk | Anmäl #3 Mikael, 2009-03-12, 03:00

För min del handlar det om att det är jag och ingen annan som bestämmer över min egen kropp. Man kan t.ex. gilla sex (eller mat) väldigt mycket utan att man vill bli våldtagen smygvägen utan att veta om det. Det har ju dessutom gått alldeles, alldeles för långt enbart med den växtförädling som resan skett. Det var många, många år sedan som jag köpte en tomat, äpple, rädisa, jordgubbe, kålhuvud eller annat som smakade något överhuvudtaget. Det sor mig obeskrivligt att precis all frukt bara blir större ocich större och större, och smaklösare och smaklösare och smaklösare. Som tur är åker jag minst en gång om året hem till min bror som har kvar mittföräldrahems trädgård.

Permalänk | Anmäl #4 Uno Hansson, 2009-03-12, 03:23

Citat från ovanstående kommentarer:

"GMO mat har annorlunda genetisk uppbyggnad som är menat att göra grödorna/maten bättre. Dessa genetiska ändringar är relativt nya och blir en del av våra gener när vi äter gmo föda."

NEJ! Detta är inte sant. Vi får inte gener från vår föda, vi har de gener vi har från födseln.

"Det främsta argumentet till varför vi bör ha genmodifierade grödor på våra fält är teknikens påstådda betydelse för hungerbekämpningen i världen. Detta argument saknar dock helt grund eftersom det i dagsläget redan produceras långt mer mat än vad som egentligen behövs för att föda jordens människor. Hungersnöd uppstår inte till följd av brist på resurser utan på snedfördelning av desamma."

Självklart är det snedfördelning av resurser i världen men det är inte realistiskt att tro att vi kan skicka ned vårt överskott av matvaror. Det behövs odling på plats i hungersdrabbade länder av flera anledningar:

- Bekämpa hungersnöd
- Odla för att förhindra ökenspridning
- Få igång ländernas ekonomi
- Skapa arbetstillfällen etc.

För att genomföra detta tycker jag att GMO kan vara ett alternativ. Dessutom finns ju också humanitära fördelar med GMO som tex berikningen av betakaroten i golden rice.

Permalänk | Anmäl #5 Ellen, 2009-03-16, 15:57

Kommentarer till ovanstående inlägg:

"GMO mat har annorlunda genetisk uppbyggnad som är menat att göra grödorna/maten bättre. Dessa genetiska ändringar är relativt nya och blir en del av våra gener när vi äter gmo föda."

NEJ!! Detta stämmer inte. Det finns ingen möjlighet att vi kan "få" gener från det vi äter. Vi har den genuppsättning vi föds med.

"Det främsta argumentet till varför vi bör ha genmodifierade grödor på våra fält är teknikens påstådda betydelse för hungerbekämpningen i världen. Detta argument saknar dock helt grund eftersom det i dagsläget redan produceras långt mer mat än vad som egentligen behövs för att föda jordens människor. Hungersnöd uppstår inte till följd av brist på resurser utan på snedfördelning av desamma."

Ja, resurserna är helt snedfördelade i världen men det är inte relistiskt att tro att vi kan skicka vårt överskott av mat till drabbade länder. GMO kan istället vara ett bra alternativ för fattiga och hungersdrabbade länder av flera anledningar:

- Bekämpa hungersnöden
- Förhindra ökenspridning genom odling
- Få igång ekonomin
- Skapa arbetstillfällen etc.

GMO kan också leda till humanitär hjälp som tex golden rice som innehåller betakaroten för att förhindra A-vitaminbrist hos barn som är ett stort problem i Afrika och Sydostasien. Tyvärr har detta ris inte kommit folk till del pga byråkrati.

I stort handlar GMO om att göra det som vi alltid gjort, att på konstgjord väg få fram önskade egenskaper hos en växt. Det är bara tekniken att nå dit som har förfinats.

Permalänk | Anmäl #6 Ellen, 2009-03-16, 16:53

Ellen:
Det stämmer inte. Enligt flera kan vi visst ta upp gener från gmo-föda. Likväl aktiveras ofta flera egenskaper än bara en när man för in nya gener i ett DNA, gamla slumrande virus kan aktiveras osv. Växande råttor har fått blödande inre organ när de matats med gmo-majs och soja etc. Forskaren (han heter Putzai) som fann dessa resultat fick sparken av brittiska regeringen och smutskastades i media. Det finns all anledning till att vara skeptiskt till biotekniken i sig självt... inte bara de onda multinationella företagen med Monsanto i spetsen som författaren till artikeln menar förstört ryktet för biotekniken. Minns att 95% av all forskning på genteknik sker av dessa företag. Endast 5% är oberoende! Inte konstigt att de negativa effekterna av GMO som föda tystas ned! Tack och lov för att människor tar ansvar för sin framtid och kämpar emot!

Källa:
Bok;
Seeds of deception
Film: Unnatural selection
The world according to monsanto

Permalänk | Anmäl #7 Vargalyster, 2009-06-09, 09:15

#1 Gustav Wetter
Första stycket: rätt, med tillägget att med växtförädling blir det en form av självgallring, felaktigheter blir betydligt tydligare och tas bort. Med GMO vet man inte vilka genkombinationer man slutligen triggar. Motsvarigheten inom idrottsvärden kallas för gendoping.

Rätt nyligen upptäckte man att vid vissa ärftliga sjukdomar, så det fanns upp till tiotalet gener involverade. Med tanke på storleken på hela människans genom (ca 3 miljarder baspar), så finns det många kombinationer. Delar av genomet består av sk. skräpsekvenser, dvs. sekvenser utan känd funktion. Med manipulering riskerar man att aktivera en eller flera sekvenser, med oanade följder, de behöver inte heller uppstå omgående...

Stycke tre: detta problem förekommer redan sedan några år i Syd- och Centralamerika...

(tråkigt att jag missat den här artikeln tidigare)

Permalänk | Anmäl #8 S-E Sundman, 2009-09-11, 19:54

She elevated the outfit with a lovely blue quilted chanel handbag and Christian Louboutin pumps.So what are you waiting for? Pick and order your burberry handbags knockoffs from the wide collections today!
prada is an italian fashion label specializing in luxury goods for men and women,founded by Mario Prada.

Permalänk | Anmäl #9 jmjm123, 2010-07-02, 03:49


annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Häglund har rätt om redaktörer

Kolumnisten Kjell Häglund skriver i dag en intressant text i Journalisten om betydelsen av redaktörer. ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Häglund har rätt om redaktörer

Kolumnisten Kjell Häglund skriver i dag en intressant text i Journalisten om betydelsen av redaktörer. ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.