Skolan

Helena von Schantz om Skolan

Märklig attack mot finska skolan på DN Debatt

Publicerad: 2012-07-12 07:07, Uppdaterad: 2012-07-15 08:07

Lärare: Det finska skolsystemet dömdes nyligen ut av en påstådd skolforskare på DN Debatt. Men artikeln är full av vinklade exempel och märkliga slutsatser. Jag förstår inte på vilka meriter den publicerats.

87 kommentarer
Bokmärk & dela artikelnTipsa om artikeln vie e-post
Facebook
Twitter
dela
skriv ut
Facebook
Twitter

Om författaren

Helena von Schantz är utvecklingsledare och språklärare vid Djäkneparksskolan i Norrköping, pedagogisk föreläsare och ordförande för LMS, riksföreningen för Lärarna i Moderna Språk och för Liberala Kvinnor i Östergötland.

För några veckor sedan publicerade DN-debatt en artikel skriven av en man anställd vid Institute of Economic Affairs i London som på oklara grunder kallas skolforskare, Gabriel H Sahlgren. Rubriken för artikeln var Viktiga kunskaper offras i det finländska skolmiraklet. Jag googlade denna skolforskare. De få skolrelaterade träffar jag fick handlade antingen om stöd för friskolereformen i Sverige eller om lobbyverksamhet för en friskolereform i England. Vad det är för viktiga kunskaper som offras i Finland förblir däremot lika oklart vare sig man söker svar i artikeln eller annorstädes.

Finkammar man artikeln hittar man fyra huvudpåståenden - påståenden som framställs som om de logiskt följde på varandra; Finlands goda skolrykte är oförtjänt. Den finska skolan är hårt centralstyrd. Centralstyrning av skolan är skadlig. Mångfald och valfrihet är bra för skolan.  

Hur stödjer då denna skolforskare dessa löst sammanlänkade och värdeladdade påståenden? När det gäller det första påståendet består underlaget av en sju år gammal debattartikel i en finsk tidning, en vinklad beskrivning av Finlands resultat i TIMSS undersökningen för 13 år sedan och resultaten i en finsk matematikdiagnos 2003. I TIMSS undersökningen 1999 placerade sig Finland en bit över genomsnittet, men deltog då med elever som var yngre än övriga länders. Betydelsen av att eleverna var yngre än de övriga samtidigt som skandinaviska elever har senare skolstart än övriga avfärdar Sahlgren. Varför? Jo för att finska experter godkände 83 procent av frågorna och för att det inte gick bättre för eleverna i den godkända delen än i den icke-godkända... Finns det någon som kan förklara för mig hur det formar ett logiskt samband? Istället hävdar Sahlgren att den skillnad som fanns mellan Finlands resultat i Pisa och TIMSS för ett drygt decennium sedan beror på att Pisa mäter fel saker och TIMSS rätt saker.  

Om vi nu accepterar det som rimligt att analysera prov som gjordes av ett grannland för ett drygt decennium sedan nu och därav dra slutsatser om hur vi ska staka ut svensk skolpolitik, vad är då ”rätt kunskap” och ”fel kunskap”? Jo, Algebra är rätt och det Sahlgren nedlåtande kallar vardaglig matematik är fel. När jag läste det här kom jag att tänka på ett avsnitt av UR-serien världens bästa skitskola där först kinesiska elever och sedan svenska ställdes inför en tämligen vardaglig matematisk uppgift som finns i de svenska nationella proven för årskurs fem. De betydligt yngre kinesiska barnen skrattade generat över att ställas inför en så enkel uppgift och klarade den mangrant. I Sverige missar 20 % av femmorna samma uppgift och den journalist som ställde sig utanför Åhléns och ställde frågan till svenskar i olika ålder fick inte många rätta svar. Uppgiften? Vad blir 800 delat med 100. Jag ifrågasätter för det första att den elev som missar på en sådan uppgift skiner i algebra. För det andra hävdar jag att vardaglig matematik som de fyra enkla räknesätten är ett utmärkt exempel på viktig kunskap. För det tredje ifrågasätter jag att man grundar några som helst teser på så gammalt och på så svajigt underlag. Men mest av allt ifrågasätter jag att matematikresultat likställs med skolresultat - som om inga andra ämnen räknades.

  När det gäller tes nummer två - den påstått centralstyrda finska skolan - ges inga som helst belägg. Där får vi bara följande påstående: ”Den centraliserade finländska läroplanen premierar klart vissa kunskaper över andra, men samtidigt är det långt ifrån säkert vilka kunskaper som är mest önskvärda.” Vad är skillnaden mellan en ”centraliserad” och en ”central” läroplan annat än att ordet ”centraliserad” klingar sämre? Vilket land premierar inte ”vissa kunskaper över andra”? Vem har facit när det gäller vilka kunskaper som är mest önskvärda? Vad finns det för grund för påståendet att den finska läroplanen är ”centraliserad”? Jag har läst både finsk och svensk läroplan. Den finska är inte mer styrande än den svenska. Tvärtom finns det ett större utrymme för lokala variationer i Finland. Centrala direktiv ligger som grund, men utifrån den centrala grunden utformar man lokala variationer. I Sverige mixtrar ingen med läroplanen.  

Den största skillnaden mellan finsk och svensk läroplan finns emellertid i styrningen av lärarna och undervisningen. I Finland är målen centrala, men inte metoderna. I Sverige är både mål och metoder reglerade av staten. Enligt Lgr 11 skall all undervisning genomsyras av ett entreprenöriellt förhållningssätt, baseras på varje enskild elevs önskemål, behov och intressen, ge möjlighet till fördjupning, till ämnesövergripande arbete, vara noggrant dokumenterad, väcka lust och motivation, öka elevernas ansvarstagande, ge underlag för yrkes- och studieval, bygga på samarbete med närings- och föreningsliv, individualiseras, ge utrymme för det ansvar eleverna kan och vill ta, beslutas i samråd med eleverna, vara ändamålsenlig och ägnad att leda till god måluppfyllelse för alla elever, ta särskild hänsyn till elever med inlärningssvårigheter, även ge utmaningar för den som lätt når målen, vara ett resultat av kollegialt samarbete, baseras på forskning och beprövad erfarenhet och samtidigt liksom i förbifarten genomsyras av fyra centrala förhållningssätt. Dessutom ska läraren garantera arbetsro, trygghet och trivsel för varje elev, fungera som mentorer, ha utvecklingssamtal varje termin, kunna dokumentera och förklara sin bedömning, skriva omdömen vid ett tillfälle och sätta betyg vid ett annat varje termin... När jag läser läroplanen nickar jag gillande. Nästan allt som står där låter klokt och rimligt. Men lägger man ihop alla tvingande formuleringar på det sätt jag gjort här blir det tydligt hur detaljerad, hur motsägelsefull - och hur ”centraliserad” - den svenska läroplanen är.  

Tes nummer tre - påståendet att centralstyrning är skadlig - stöds på följande sätt:  ”Att centralstyrning inom skolan kan vara skadlig illustreras även av 1994 års svenska läroplan, som reducerade lärarens roll i klassrummet till förmån för elevens eget arbete.” Att centralstyrning kan vara skadlig betyder förstås inte att centralstyrning är skadlig. Men det som gör påståendet riktigt absurt är att Lpo 94 var raka motsatsen till en styrande läroplan. Tvärtom gav den lärare och elever mycket stor frihet att välja vägar mot målen. Inte ens målen var detaljerade utan enbart översiktliga. Som jag tidigare beskrev är det Lgr 11 som är detaljerad och metodstyrande. Det som styrde oss bort från katedrarna under nittiotalet var inte styrdokumenten utan tongivande skolmakthavare som dåvarande generaldirektör för Skolverket Mats Ekholm, dåvarande skolminister Ylva Johansson samt en rad skolforskare som man kan förnya bekantskapen med i Johan Kants utmärkta bloggserie: Pedagogiskt Nätverk.  

I artikeln gör Sahlgren ingen skillnad på målstyrning och metodstyrning. Men i skolans praktiska arbete är distinktionen viktig. I Sverige har vi både mål- och metodstyrning, medan Finland nöjer sig med målstyrning. Minst lika viktigt som styrdokumenten är uppföljningen. I Finland har man en noggrann och systematisk uppföljning av elevernas måluppfyllelse när det gäller de viktigaste kunskaperna och färdigheterna, men utöver de utvärderingar slumpvis utvalda elever och lärare gör följer man inte upp metoderna. I Sverige får lärarna unikt nog förtroendet att själva utvärdera måluppfyllelsen - detta trots att vi har en konkurrensutsatt skola och en individuell lönesättning för lärare. Det staten och huvudmännen följer upp desto mer noggrant är dokumentationen och undervisningsmetoderna.    

Inte heller när det gäller tesen att mångfald och valfrihet är bra för skolan får läsaren ta del av något forskningsunderlag. Man förväntas bara ta artikelförfattarens ord på saken. ”Men fördelen med ett system som tillåter mångfald och valfrihet är att skolor, lärare och föräldrar till viss del påverkar dessa kompromisser – massans vishet är ofta att föredra framför experters toppstyrning.” Det facit vi har på ”massans vishet” framför en central skolstyrning är en kraftigt minskad likvärdighet, galopperande betygsinflation, i samma takt sjunkande kunskapsresultat och ett sjunkande intresse för språkkunskaper. Att i det läget förorda mer beslutsmakt för kommuner, elever och föräldrar och möjligheten att ha många parallella läroplaner ter sig närmast cyniskt.  

 Jag förstår inte riktigt på vilka meriter den här artikeln publicerades. En orsak är kanske att man i Sverige börjar tröttna på att lillebror på andra sidan viken framhålls som ett föredöme i en för oss viktig gren. Men artikeln är också ett symptom på något alla skoldebattörer känner igen. Det växande ifrågasättandet av valfrihetsreformerna i media, i folkmun och bland enstaka politiker och den kraftfulla motelden från friskolornas många och inflytelserika försvarare och från de partier som sjösatte reformen. Motelden kan kanske bromsa processen, men i slutändan är det folket som styr och den redan länge växande desillusionen inför valfrihetsreformerna kommer inte att brytas av vare sig den här eller av andra debattartiklar. Misstron har fötts i en verklighet som på flera avgörande sätt skiljer sig från den vision som målades upp när reformen sjösattes. Då spelar det ingen roll vilka glansiga och påkostade kartbilder som fästs upp på väggen.   Att varje elev får den goda, likvärdiga och kompensatoriska skola han eller hon garanteras i lag är ett kollektivt, statligt ansvar. Det kan och får inte lämpas över på någon annan. Det kan och får inte heller offras på valfrihetens altare Att utvärdera och recensera politiska reformer är däremot varje väljares uppgift. Det är där och ingen annanstans som massans vishet ska trumfa experters toppstyrning, Gabriel H Sahlgren.

Helena von Schantz (38 artiklar)
http://helenavonschantz.blogspot.com/

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/45916

87 kommentarer I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Jag håller med dig om många delar av din analys. Att den svenska skolan är alldeles för detaljstyrd har länge varit tydligt. Lärarens roll är överbelamrad med direktiv, vilket stjäl lusten från yrket.

Däremot är det samma gamla vanliga "att varje elev får den goda, likvärdiga och kompensatoriska skola han eller hon garanteras i lag är ett kollektivt, statligt ansvar", att det är staten som ansvarar för barnens utbildning. Det är det inte. Det är föräldrarnas ansvar att se till att barnen får en utbildning. I Finland är detta rollfördelningen: skolan tillhandahåller undervisning, föräldrarna ansvarar för att barnen får mat och har rätt attityd, och barnen ska ju lära sig. Detta ger större flexibilitet, och låter föräldrarna och barnen hitta sin egen lösning om skolan med alla dess direktiv trots allt inte passar dem.

Vad vi har i Sverige är en skola som är som ett stort läckande såll som politiker försökt lappa ihop, men det kommer inte lösas innan man insett att det är föräldrarnas roll att se till att barnen får en utbildning. Stjäl inte detta ansvar längre, och på sikt kommer barnen att lära sig bättre.

Permalänk | Anmäl #1 Ellinor Petersen, 2012-07-12, 07:46

DN är socialliberalernas propagandaorgan. Klart att de publicerar tvivelaktiga artiklar så länge de överrensstämmer med agendan.

Permalänk | Anmäl #3 Daniel Karlsson, 2012-07-12, 07:55

Ellinor, det jag framför allt vänder mig mot är styrning som handlar om hur. Målen ska vara tydligt formulerade och jag önskar mig detaljstyrning när det gäller timplanen. Alla elever borde få lika mycket undervisning i alla ämnen.
Du skriver att det är föräldrarnas ansvar att barnen får en utbildning och menar att det fungerar mer så i Finland. I Finland som i Sverige finns det föräldrar som inte helt mäktar med sitt uppdrag, barn som kommer hungriga, trötta och motsträviga till skolan. Ges föräldrars engagemang en större roll blir resultatet en ökad snedfördelning. De högutbildade föräldrarna visar stort engagemang, väljer skola, håller reda på meritpoäng, ställer krav, hjälper till med läxor, andra elever får inget av det här - ibland kanske rent av del av föräldrars misstro mot skolan. Det är i Sverige det ser ut så idag. Det är i Sverige de skriftliga omdömena innehåller instruktioner till föräldrarna att hjälpa sina barn med matten och samhällskunskapen. Något jag skulle önska mig är ett föräldraengagemang för alla elever, inte bara för den egna ungen. Jag önskar mig också att skolan tar ett större ansvar, för det är just de elever som inte har engagerade föräldrar vi är skyldiga mest.

Permalänk | Anmäl #4 Helena von Schantz, 2012-07-12, 08:25

Bo T, det är inte de övergripande målen som är problemet, utan genomförandet och uppföljningen.

Permalänk | Anmäl #5 Helena von Schantz, 2012-07-12, 08:26

Daniel, vad har du för grund för att DN är ett progagandaorgan och vad är agendan?

Permalänk | Anmäl #6 Helena von Schantz, 2012-07-12, 08:28

Tack för att DNs vinklade artikel blir genomlyst. Svenska dagstidningar har börjat fungera precis som den svenska skolan. Istället för att på ett neutralt sätt spegla verkligheten är de numera fyllda av lust att undervisa oss alla hur vi ska bete sig. Det är uppenbart för alla hur vinklad DN numera är. Jag har själv slutat läsa alla svenska tidningar. På t.ex newsmill kan man läsa betydligt rakare artiklar.

Här nedan kommer är en höjdar-formulering från artikeln, som ganska väl täcker in hur de styrande tycker att svenska skolan ska fungera. Resultatet är naturligtvis helt nerviga lärare där "kunskap" knuffats undan för en massa annat. Ungefär som för våra nerviga poliser, som inte längre vågar fångar brottslingar. Eller varför inte nerviga journalister, som tror de måste påverka folk istället för att spegla världen.

"Enligt Lgr 11 skall all undervisning genomsyras av ett entreprenöriellt förhållningssätt, baseras på varje enskild elevs önskemål, behov och intressen, ge möjlighet till fördjupning, till ämnesövergripande arbete, vara noggrant dokumenterad, väcka lust och motivation, öka elevernas ansvarstagande, ge underlag för yrkes- och studieval, bygga på samarbete med närings- och föreningsliv, individualiseras, ge utrymme för det ansvar eleverna kan och vill ta, beslutas i samråd med eleverna, vara ändamålsenlig och ägnad att leda till god måluppfyllelse för alla elever, ta särskild hänsyn till elever med inlärningssvårigheter, även ge utmaningar för den som lätt når målen, vara ett resultat av kollegialt samarbete, baseras på forskning och beprövad erfarenhet och samtidigt liksom i förbifarten genomsyras av fyra centrala förhållningssätt. Dessutom ska läraren garantera arbetsro, trygghet och trivsel för varje elev, fungera som mentorer, ha utvecklingssamtal varje termin, kunna dokumentera och förklara sin bedömning, skriva omdömen vid ett tillfälle och sätta betyg vid ett annat varje termin"

Permalänk | Anmäl #7 Tom Eliasson, 2012-07-12, 08:44

Gabriel H Sahlgrens artikel är bara en i den långa raden av artiklar vi kommer att få se fram till valet 2014 där mångfald och privatisering är mantrat som ska upprepas som saliggörande.

Men vi ser vart pengarna hamnar, på kanalöarna, västindien eller som nu med bilprovningen på Cypern. Skatteparadis för riskkapitalister.

Och vart leder det ?
Betygsinflation så skolan blir populär, vilket ger högt elevtryck att få komma in på skolan. Sedan kan man sälja av verksamheten (som man redan fått köpa till ett vrakpris av aningslösa kommuner) med en rejäl förtjänst.

Vem vinner på denna ekvation ?

Permalänk | Anmäl #8 Mats F Eriksson, 2012-07-12, 08:52

Bra analys och kritik av DN:s artikel, HvS. Den är faktiskt väldigt tunn och kraftigt vinklad.

Permalänk | Anmäl #9 Bertil Rolf, 2012-07-12, 08:59

Tom, tack för vänliga ord. Det finns många duktiga skribenter i Sverige och jag tycker nog att jag läser många bra ledarartiklar och debattinlägg både i DN och annorstädes - Zaremba, Wolodarski, Helmersson och Köller för att nämna några exempel - men jag håller med om att Newsmill behövs. Både för rakheten och för möjligheten att tala till punkt.

Permalänk | Anmäl #10 Helena von Schantz, 2012-07-12, 09:30

Mats, det är helt och hållet tråkigt när man märker att särintressen styr debatten när det gäller något så viktigt för oss alla som våra barns skola och utbildning. Ska konkurrens ge en positiv effekt måste produkten vara kvalitetsgaranterad.

Permalänk | Anmäl #11 Helena von Schantz, 2012-07-12, 09:34

Tack Doktor Murke. :)

Permalänk | Anmäl #12 Helena von Schantz, 2012-07-12, 09:35

Allt som finns i den finska skolvärlden är fel. Betyg och annat. Ja bortsett från att eleverna lär sig mer, men det låter ju väldigt reaktionärt och fel.

Permalänk | Anmäl #13 Alvin Stoltz, 2012-07-12, 10:18

Hej Helena

Du vet redan att jag i de flesta avseenden är ett karbonpapper på Ditt grundläggande tänkande, vilket inte heller gör det konstigt att jag också är brydd.
Med tanke på att Markus Birro samt en del DN-kulturpersonligheter står för både debattklimat samt kunskapsorientering(obefintlig) i den svenska intellektuella eliten, så är motsvarande artiklar om den finska skolan ungefär av samma kunskapsrelevans.
Det kännetecknande för den svenska kulturdebatten är, att inte ha fel, att inte erkänna att man haft fel och att när man ertappats med byxorna nere skylla på sin taskiga barndom.
Att ägna sig åt studier i verklighetsorientering, kausalitet, mätning av kunskaper är ju bara löjligt, när man från ett isolerat skrivbord tror, att man kan forma världen som man vill. Till den överlägsna "Svenska Modellen" vilken ligger ljusår före alla andra troglodyters skolsystem.
Urspårningen började redan med Frenet och Paulo Freire samt pedagogik för förtryckta. Och har aldrig sedan dess återfunnit spåret till verkligheten.
Vi behöver en pedagog som skriver boken: "Pedagogik för söndercurlade och korkade ungar samt bokstavsdiagnosernas djungel". Inget annat.
Tack för ordet.
Ha det bra, Helena...

Permalänk | Anmäl #14 Kristian Grönqvist, 2012-07-12, 10:27

Utmärkt artikel -- som borde ha publicerats i DN som replik på Sahlgrens rappakalja! Ville inte DN publicera den kanske, då den sätter fokus på Alliansens omhuldade friskolecirkus?

Sahlgren är uppenbart ingen "skolforskare", utan en lobbyist för det vinstgivande friskolesystemet. Och visst är det ett bra system -- för vissa. För folk som ser en chans att håva in pengar genom att starta en skola och sko sig på de bidrag denna skola får, medan man ser till att kostnaderna hålls så låga att det blir en rejäl vinst - är det bra

För oss som har barn i skolåldern, och som vill ha en skola av god kvalitet, är det mindre bra.

Permalänk | Anmäl #15 Kai Virihaur, 2012-07-12, 10:30

Alvin, :)

Permalänk | Anmäl #16 Helena von Schantz, 2012-07-12, 10:34

Jag håller med von Schantz i allt väsentligt. Men varför publiceras inte denna artikel i DN-debatt? Newsmill (ursäkta redaktionen) har betydligt färre läsare än DN debatt. Försökte du få in denna i DN Helena?

Permalänk | Anmäl #17 Robet Stenkvist, 2012-07-12, 10:40

Helena

Att nuvarande friskoleprat och äldreomsorgsprivatiseringspolitik följer den kunskapsfientliga och privatekonomiska "gynna Dig själv"-politiken behöver jag väl knappast säga, även om det bara är min privata mening.

Permalänk | Anmäl #18 Kristian Grönqvist, 2012-07-12, 10:43

Har nyss tagit del av Johan Kants bloggserie om pedagogiska nätverk, som rekommenderades ovan. Det är sorgligt att så många pedagogiska "forskare" motarbetar den uppstramning, som den svenska skolan så väl behöver.
För c:a 25 år sedan skrev en t.f. professor i pedagogik - Torbjörn Stockfelt - på DN debatt en artikel där han hävdade att betyg. var värdelösa som urvalinstrument och att man lika gärna kunde gå efter skonummer.
Kriterierna för publicering på DN debatt blev genom denna artikel diskuterade och det antyddes att författarens skonummer kanske varit avgörande.

Permalänk | Anmäl #19 Sven Georg Ericsson, 2012-07-12, 10:50

PÅståendet

I Finland har man en noggrann och systematisk uppföljning av elevernas måluppfyllelse när det gäller de viktigaste kunskaperna och färdigheterna

är i sig konstigt.

Det finns ingenting alls som hindrar Svenska lärare att göra detta. Det är inte särskilt svårt heller, det enda är att det kräver jobb. Med tanke på att svenska lärare tillbringar nästan ett halvt decennium i skolbänken så borde detta vara en lätt sak för er.

Permalänk | Anmäl #20 Anders Olsson, 2012-07-12, 10:55

Käre Kristian, jag blir glad varje gång jag får en kommentar från dig. Visst har du rätt i den bild du målar upp, men det finns också många ljusglimtar i debatten. Expressens ledarredaktion gör mig till exempel ofta glad. Zaremba givetvis, men även många andra. Jag känner därför ändå någon slags försiktig optimism. Men ska vi få ordning på skolan måste staten koppla ett betydligt bättre grepp och lärarna få betydligt bättre villkor och möjligheter att fokusera på det viktigaste.

Permalänk | Anmäl #21 Helena von Schantz, 2012-07-12, 11:28

Kai, tack för berömmet och för en analys jag helt skriver under på.

Permalänk | Anmäl #22 Helena von Schantz, 2012-07-12, 11:30

Robert, nej jag gjorde inget sådant försök då jag inte såg någon som helst möjlighet att lyckas.

Permalänk | Anmäl #23 Helena von Schantz, 2012-07-12, 11:31

Kristian, du kanske också borde läsa mitt blogginlägg om frågan, för det handlar precis om den saken. :)

Permalänk | Anmäl #24 Helena von Schantz, 2012-07-12, 11:32

Roligt att du läste Johan Kants artiklar, Sven Georg. De förtjänar stor spridning. Tack för anekdoten. Den alstrar munterhet, men inte enbart.

Permalänk | Anmäl #25 Helena von Schantz, 2012-07-12, 11:36

Anders, det var en märklig kommentar. I Sverige är det just lärarna själva som står för uppföljningen. Känner inte till något annat land där det fungerar på det sättet. Kanske vi skulle låta polisen bedöma om de är duktiga på att lösa brott också?

Permalänk | Anmäl #26 Helena von Schantz, 2012-07-12, 11:40

Helena: Det du skriver låter klokt även om jag är mycket dåligt insatt i detta ämne. Men - jag är full av beundran för att du diskuterar med de som kommenterar.
Många artikelförfattare här på newsmill är för arroganta för att gitta nedvärdera sig att diskutera med kommentatorer. De glömmer att läsare både kan vara mer begåvade och mer lärda än de själva.

Permalänk | Anmäl #27 Viktoria Larsson, 2012-07-12, 11:48

Det är förvånade att aldrig den viktigaste orsaken till de stora och växande resultatskilnaderna mellan svensk och finsk skola aldrig nämns...

Utan att ha de exakta siffrorna har sannolikt Sverige en tredjedel MENA barn i skolan mot en bråkdel i Finland.

Permalänk | Anmäl #28 Sten Figaro, 2012-07-12, 11:50

#11 Helena von Schantz

Det är ju självklart att det behövs kvalitetsäkring.
Men varför finns den inte ???
Detta är ju områden (privatisering) som liberaler ska vara bäst på.
Men nästan hela tiden slarvas utförsäljningarna bort.

Att göra som man nu gör med skolan är ju som att hurra för att man lyckats laga hålet på ett havererat skepp.
Man gjorde det iofs 500 m under havsytan men vilken bedrift !

Snart har en hel generation föräldrar fått sin barnpassning skött av denna institution och det är ju bra iofs, föräldrarna kan ju jobba då. Men sedan är de tvungna att skicka iväg dem till komvux efteråt för att de ska få lära sig något med och det är ju lite onödigt kan man tycka. Var ligger felet i att pröva lära ungdomarna något i skolan med ? Pröva ställa lite krav, testa ge dem lite läxor, kors i taket.
Vad kan gå fel mer än att de lär sig lite mer och spelar några timmar mindre WoW eller missar dito timmar på facebook ?

Lilla Sverige är otroligt beroende av att det kommer ut duktiga ungdomar till våra företag så vi kan hävda oss internationellt.
För en jämförelse kan vi ta Kinas största universitet det ensamt utexaminerar fler personer än Sverige i helhet. Och Kina har många universitet... Men här i Sverige där tycker vi att skära ner på utbildningsplatserna vid universitet och högskolor är god skolpolitik.

Vad håller regeringen på med ?
Som liberal tror man att man drömmer(mardrömmar)...

Permalänk | Anmäl #29 Mats F Eriksson, 2012-07-12, 12:15

Viktoria, tack. :) Jag håller helt med om att det finns mycken klokhet och kunskap hos de som kommenterar. Jag har fått kommentarer jag har varit djupt tacksam över här på Newsmill, kommentarer som givit mig nya tankar och ny kunskap. Men man kan inte komma ifrån att det är väldigt tidskrävande. Jag tror att förhållningssättet beror på vad man har för mål. Vill man ha en megafon eller vill man ha en dialog?

Permalänk | Anmäl #30 Helena von Schantz, 2012-07-12, 12:27

Sten, uttrycket MENA barn är nytt för mig, men jag kan gissa mig till innebörden med hjälp av kontexten. Det stämmer att det finns färre utomeuropeiska nyanlända i de finska skolorna, men det är inte förklaringen till skillnaden mellan våra skolresultat. Det finns forskning på den saken.

Permalänk | Anmäl #31 Helena von Schantz, 2012-07-12, 12:31

@Mats #29, jag delar din frustration. Många av de reformer man har gjort är alldeles utmärkta, men kvalitetssäkringen borde ha kommit först. Utan den riskerar man att göra nya dyrköpta misstag. Jag hoppas därför att arbetet med Studentexamen pågår för fulla muggar och att man försöker få en bred uppslutning kring en riktig bra examen. Dessutom behöver de nationella proven centralrättas - åtminstone på högstadiet där det finns en hel del konkurrens.

Permalänk | Anmäl #32 Helena von Schantz, 2012-07-12, 12:35

Håller helt och fullt med dig som vanligt.
Man får hoppas det blir rätt en gång för alla denna gången.

Ps MENA står för Middle East and North Africa

Permalänk | Anmäl #33 Mats F Eriksson, 2012-07-12, 12:40

@Mats #33, så då gissade jag rätt då. :( Jag har de mest fantastiskt begåvade och underbara MENA elever själv.

Permalänk | Anmäl #34 Helena von Schantz, 2012-07-12, 12:55

@Mats #33, så då gissade jag rätt då. :( Jag har de mest fantastiskt begåvade och underbara MENA elever själv.

Permalänk | Anmäl #35 Helena von Schantz, 2012-07-12, 12:56

"Det stämmer att det finns färre utomeuropeiska nyanlända i de finska skolorna, men det är inte förklaringen till skillnaden mellan våra skolresultat. Det finns forskning på den saken."

#31 Helena von Schantz. Den omfattande invandringen påverkar samhället på ett genomgripande sätt och skolan speglar samhällets utveckling i stort.

F.ö. håller jag helt med om att skolan är en statlig angelägenhet och att kvalitet uppnås genom systematiska mätningar och kontroller.

Du har rätt i sak så varför sänka din trovärdighet genom att förneka invandringens betydelse helt och hållet?

Permalänk | Anmäl #36 Bo T, 2012-07-12, 13:34

Självklart finns det underbara begåvade och högpresterande barn inom MENA gruppen. Men jag skulle uppskatta om du kunde prcicera den studie som visar att det inte beror på, låt oss säga, invandrarelever som gör att de svenska skolresultaten sjunkit så mycket särskilt i jämförelse med finska elever.

Så vitt jag vet får man inte forska på sådant...

Permalänk | Anmäl #37 Sten Figaro, 2012-07-12, 13:38

Ingen har här nämnt en annan Sahlberg. Pasi Sahlberg. Varje seriös skolutvecklare, skolforskare eller skoldebattör rekommenderas att läsa Pasi Sahlbergs bok ”Finnish lessons. What can the world learn from educational change in Finland? ”. Den är en ögonöppnare för den okunnige som Sven-Eric Liedman tidigare uttryckt i DN. Jag instämmer helt och fullt i detta. Läs denna bok nu! Viktigt läsning. Istället för att kasta sand på andras utbildningssystem – gör som finländarna, byt tävlande i skolsystemen mot samarbete och kollaboration, ta lärdom från de bästa utbildningssystemen i världen och implementera dem i den egna kulturen. Detta och en massa annat har de redan tacklat under lång tid. Det finns även många bra videoföreläsningar på nätet. Titta också på vartåt den finska skolan siktar mot år 2020. I Sverige försöker man under tiden förstå hur man ska uppfinna ett hjul alltmedan managementtänkandets utslagningsmekanism spär på obalanser och ojämlikheter i skolsystemet.

Permalänk | Anmäl #38 Ari Stockås, 2012-07-12, 13:50

Då jag gick i skolan var jag emot skrivningar, läxor, betyg, ja, i stort sett allt inlärningsarbete. Min önskedröm var att jag skulle lära mig allt medan jag sov. Min önskan slog dessvärre inte in.

Numera sägs det att eleven ska själv söka sin egen kunskap. Det hade passat mig. Jag skulle söka den i drömmarna.

Permalänk | Anmäl #39 Alvin Stoltz, 2012-07-12, 15:04

@bo #36, man har tittat på PISA-resultaten med utgångspunkterna kön och etnicitet och konstaterat att skillnaden mellan Sveriges och Finlands resultat inte beror på sådant. Jag tror att du kan hitta mer info på Skolverkets hemsida.

Självklart har det betydelse om samma skola tar emot väldigt många nyanlända samtidigt. Det har också betydelse hur undervisningen läggs upp. Men så länge vi inte kontrollerar kunskapsresultaten på ett systematiskt sätt är det svårt att bedöma hur stor betydelsen är.

Permalänk | Anmäl #40 Helena von Schantz, 2012-07-12, 16:25

@sten #37, det bästa jag har läst är Jonas Vlachos blogginlägg: Invandring och Skolresultat i bloggen Ekonomistas: http://ekonomistas.se/2012/06/13/invandring-och-skolresultat/

Permalänk | Anmäl #41 Helena von Schantz, 2012-07-12, 16:28

@ari #38, jag nämner honom i mitt blogginlägg i samma ämne: http://helenavonschantz.blogspot.se/2012/07/vill-vi-ha-en-storst-starkas...

Jag har dock inte läst boken, men den finns där på göra-listan. :)

Permalänk | Anmäl #42 Helena von Schantz, 2012-07-12, 16:30

@alvin #39, tack för en härlig kommentar. :) Har haft en och annan elev som också sökt i drömmarna. Om det var just kunskap de sökte undandrar sig dock mitt bedömande.

Permalänk | Anmäl #43 Helena von Schantz, 2012-07-12, 16:33

#40 Artikelförfattaren. Tack för att du deltar och ger svar på frågor! Nu blev jag omedelbart misstänksam och trovärdogheten i artikeln du hänvisade till sjönk, när man påstod att 10-15! % av eleverna i grundskolan har utländsk bakgrund. men denna definition räcker det med att en förälder är född i utlandet. Varför så oprecis siffra, den borde ju gå att ta fram med flera decimalers noggrannhet. Sedan är nivån 10-15% alldeles för låg!

Jag misstänker att någon med en PK agenda har skrivit för annat resultat ger sannolikt inga pengar till vidare "forskning"!

Permalänk | Anmäl #44 Sten Figaro, 2012-07-12, 18:04

Sten, Vlachos är en metodisk och saklig forskare som redovisar sitt underlag, ingen agenda hos honom. Däremot är det inte lätt att bedriva skolforskning i ett land utan systematisk kontroll av kunskapsresultaten.

Permalänk | Anmäl #45 Helena von Schantz, 2012-07-12, 18:25

Givetvis har den etniska bakgrunden stor påverkan på studieresultaten eftersom normer och värderingar följer från föräldrarna. Exempelvis lyckas iranier betydligt bättre med sina studier än andra från Mellanöstern - trots att de har samma socioekonomiska bakgrund. Vidare har hur många undersökningar som helst visat att föräldrarnas studiebakgrund är den viktigaste faktorn för barnens framgångar. Invandrare som har föräldrar med låg utbildningsnivå kommer generell att lyckas betydligt sämre.

Tino Sanandaji skrev för en tid sedan ett intressant blogginlägg om jämförelser mellan olika länders utbildningssystem i förhållande till typer av invandring.
http://super-economy.blogspot.se/2010/12/amazing-truth-about-pisa-scores...

Orsaken till att vi ständigt sjunker i PISA-undersökningen är nog både att vi tar emot många "svaga" invandrargrupper och att har ett mediokert utbildningssystem.

Permalänk | Anmäl #46 Lars Hansson, 2012-07-12, 19:28

Vad Helena von Schantz pekar på är något farligt, vi ser något vi antagligen inte haft tidigare i Sverige.

Riskkapitalister som äger friskolor, köpta före detta politiker, och köpta akademiker samt inköpta legosoldater (PR-firmor) bildar ett slags privat-offentligt maktkomplex.

Det är ju bra att en klok person som Helena lägger fram sina argument men vi vet ju det på Newsmill att framöver kommer det tio nya debattartiklar som falskt tilldelar privata skolor och privata äldreboenden fantastiska resultat.

Den utveckling som vi ser i Sverige stämmer med forskningen. Harvardprofessorn John D Donahue har skrivit en bok som heter "Den svåra konsten att privatisera", SNS-förlag. Denna bok kommenteras av professorn i Statsvetenskap Bo Rothstein, han sammanfattar Donahues resultat:

"privatisering av offentliga tjänster fungerade bara om det var möjligt att tillräckligt noga precisera kontrakten.

Här visade hans (och många andras) forskning att detta kunde relativt lätt göras när det handlade om saker som sophämtning, busstrafik och byggande för att ta några exempel, det vill säga områden där den produktiva effektiviteten är viktig.
Däremot var det mycket svårare, för att inte säga ogörligt, när det handlade om att hantera människor, det vill säga om saker som vård och utbildning där det centrala är att verksamheten sker med respekt för den enskildes integritet och värdighet. Rent konkret, vi bryr oss inte så mycket om hur soporna hämtas, men vi bryr oss verkligen mycket om hur de äldre vårdas och hur våra barn undervisas i skolan.
Det är, visade Donahue, nästan omöjligt att skriva tillräckligt styrande kontrakt för den senare typen av uppgifter och här skulle man vara synnerligen återhållsam med att släppa in vinstdrivande företag eftersom det ligger i marknadslogikens natur att försöka skapa vinst genom att minska kostnaderna så mycket så möjligt."

Alltså: Det är omöjligt att skriva tillräckligt styrande av kontrakt, som upprätthåller kvaliteten snarare än att företagen bara se till kortsiktiga vinster genom att minska kostnaderna.

Länk: http://www.expressen.se/debatt/bo-rothstein-forskare-har-varnat-for-vins...

Det är precis denna utveckling av ökad detaljreglering som vi nu ser i Sverige. Detta är ett försök från politikernas sida att motverka låg kvalitet och att företagen skär ned på kostnaderna.

Tendensen i Sverige till ökad detaljreglering i skolan kommenteras av Jonas Vlachos:

" Min slutsats är att det är problematiskt att släppa in icke-kvalitetsmotiverade huvudmän i skolan och att detta kommer att leda till precis den typ av detaljreglering vi nu ser: lärarlegitimation, krav på skolledare, lag om skolbibliotek, lag om särskilt stöd, ökad användning av nationella prov, mer detaljerade kursplaner, lag om individuella utvecklingsplaner, inskränkning av möjligheterna att ge estetiska kurser osv. Man kan tycka vad man vill om dessa regler men utgångspunkten, bland annat för friskolereformen, var att det inte gick att detaljreglera fram kvalitet i skolan.

Slutsatsen är att statens önskan att förhålla sig neutral mellan olika drifts- och ägarformer tvingar staten att ta ställning i detaljerade pedagogiska verksamhetsfrågor. Utan sådana ställningstaganden är det ju inte möjligt för staten att avgöra om en skola håller på pappret god kvalitet, och då går det inte heller att utkräva ansvar."

Alltså: Vlachos räknar upp en lång rad detaljregleringar av skolan

Länk: http://ekonomistas.se/2011/12/01/rapport-fran-en-sns-konferens-om-frisko...

Min slutsats är baserad på Donahues forskning är att den ökade detaljreglering som vi nu får i Sverige och som Vlachos exemplifierar inte kommer åstadkomma den kvalitetssäkring som politikerna vill ha.

Jag förutspår att vi i den kommande valrörelsen kommer få se Björklund, Hägglund, Lööf och Reinfeldt, bedyra att den ökade detaljregleringen kommer säkra kvaliteten.

Forskning väger lätt för politikerna, de refererar sällan till forskning, deras politik bygger på kaffebordssamtal på partihögkvarteren.

Socialdemokraterna är inte bättre.

Jag retar mig något grymt på att se dem med starkt självförtroende, leende trumpeta ut saker till svenska folket i typ Agenda som jag vet inte stämmer. Och sedan journalisterna, med sömngångaraktig precision ställer de alltid fel frågor. Ledsamt.

Permalänk | Anmäl #47 Doktor Eleph@nt, 2012-07-12, 20:22

RE: #37 Sten Figaro,

"Självklart finns det underbara begåvade och högpresterande barn inom MENA gruppen. Men jag skulle uppskatta om du kunde prcicera den studie som visar att det inte beror på, låt oss säga, invandrarelever som gör att de svenska skolresultaten sjunkit så mycket särskilt i jämförelse med finska elever."

Det är helt meningslöst att dra alla invandrare över en kam, Dina efterfrågade siffror kommer inte att säga något. Utan att vara expert, barn med t.ex asiatiska föräldrar har en betydligt högre motivation att studera än svenska barn. De drar faktiskt upp vårt betygsmedel. Så är det även i USA där asien-invadrare är den starkaste gruppen bland studenter. Det jag tror du menar med "invandrare" är en ganska liten grupp från vissa länder utan studietraditioner. Jag har läst uppskattningar i Rosengård i Malmö om att om alla nyinvandrade barn räknades bort så skulle Rosengårdsskolornas slutbetyg bara stiga marginellt.

Permalänk | Anmäl #48 Tom Eliasson, 2012-07-12, 21:02

Lars, visst påverkar föräldrars inställning till skolan, men det är sällsynt med invandrarföräldrar som inte tycker att skolan är viktig, betydligt vanligare med svenska sådana. En viktigare faktor är föräldrarnas utbildningsgrad och att den är så viktig i Sverige säger en hel del om vårt skolsystem.
Våra skolresultat har gått ner kraftigt och stadigt de senaste två decennierna, det är något vi bör ta på stort allvar. Precis vilken effekt andelen nyanlända från länder utan utbildningstradition har i den ekvationen vet jag inte. Själv har jag sett mer av den omvända effekten. Invandrad studiemotivation, artighet och flit som smittar av sig. I Uppsala upplevde jag också gängbildning och kriminalitet bland invandrarkillar på gymnasiet, men skolan fixade de nästan mangrant i alla fall.

Permalänk | Anmäl #49 Helena von Schantz, 2012-07-12, 23:24

Doktor Eleph@nt, tack för länkarna och för en som vanligt klok och tänkvärd kommentar. :) Efter ett tag på insidan politiken är det mitt intryck att många beslut fattas alldeles för lättvindigt och att vi i Sverige är för förändringsbenägna. En viss tröghet ger tid till både reflektion och utvärdering. Beslut fattas i allmänhet i bästa välvilja, men alldeles för ofta blir det ändå väldigt fel. The road to hell...

Permalänk | Anmäl #50 Helena von Schantz, 2012-07-12, 23:30

@Tom #48, och ändå är Rosengård, Södertälje och några till ställen exempel på integrationsmisslyckanden snarare än skolmisslyckanden. Som jag skriver till Lars, jag ser betydligt mer positiv effekt av invandrarelever än motsatsen.

Permalänk | Anmäl #51 Helena von Schantz, 2012-07-12, 23:33