DN Kultur har fel om matematik i skolan

Matematik är viktigt men det innebär inte att folk som inte är intresserade måste plågas med den.

Dessutom kräver högre matematik en intellektuell mognad som få högstadie- eller ens gymnasieelever besitter varför matematiken är slöseri med tid och kraft som bättre används på sånt alla behöver och är intresserade av som social kompetens.

Vi kanske skulle avskaffa intelligens också, eftersom det inte tycks vara populärt.
Vid avslutandet av min DN-prenumeration nämnde jag detta faktum som huvudorsak och saker tycks vara status quo.

Sverige är ingen kunskapsnation. I själva verket är den svenska skolan en av de allra sämsta i Europa.

Mer mattedrill i skolan kommer bara att ge mer mattefobi för resten av livet. Det viktigaste är faktiskt att lära sig läsa, eftersom det är nyckeln till att sedan själv söka vidare i kunskap efter intresse och mognadsnivå, vilket naturligtvis internet möjliggör för fler än nånsin. Därför kanske skolan med all schematid i sig mest är ett hinder för just den nödvändiga självinlärningen i kunskapssamhället, eftersom tid faktiskt är en begränsad resurs.

Lär man sig språk så öppnas dörrar överallt för att lära sig ännu mer och att sedan hitta nya vägar. Lär man sig grunderna och dessutom förmåga att ytterligare hitta kunskap så kan man i teorin bli precis vad som helst.

Och matematiken är ju ett språk kan väl säga, jag vet inte vad det annars skulle liknas vid. Ett verktyg för att förstå verkligheten.

Bra. Mera matematikundervisning.

Jag kan tänka mig att göra matematikundervisning frivillig under förutsättning att rösträtten villkoras med minimikunskaper i matematik innefattande exponentiella samband och god förståelse för stora tal så som miljoner och miljarder. Det skulle medföra en helt annan relevans i politiken än i dag.

Thente skriver t.ex "Om man behärskar språket så har man ett redskap för att lära sig – till exempel matematik.". Jag kan ur denna enda mening förstå att Thente inte är ett matematiskt snille. Det är stor skillnad på att vara läskunnig och att vara matematiskt kunnig. Jag vill tom påstå att det inte finns någon koppling. Det är helt omöjligt att läsa sig till matematisk kunskap, den måste tränas in. VIlket alla vi vet som är bra på matematik (jag är matematiker).

Orsaken till att matematik är på tapeten när det gäller svenska barn är att matematisk kunskap är mätbar. Det går att bevisa att svenska barn kan mindre matematik än förut. Fast det förutsätter att man kan tyda statistik och sannolikhet, ett mycket stort matematiskt område. För matematiken kommer in i alla delar av samhället. Någon som Thente varken vet eller känner till. För han jobbar ju med kultur. Och det är område som man antagligen också kan slakta i skolan.

Roger Moore

Menar Du att dagens politiker inte kan skillnaden mellan miljon och miljard.? Det låter faktiskt som en relevant observation. Det skulle dock krävas en dubbelblind studie för att verifiera teorin, men två blinda skall väl inte vara så svårt att få ihop....:-)

Jag kommer osökt att tänka på Ingemar Stenmarks replik till Bengt Grive vid grives påstående i intrevjun:

"Du hade allt väldig tur där i dubbeln..."

"Jaa...ja ha märkt att ju mer man tränar, desto mer tur får man"

Hahaha.. Ja, vi gör matematikundervisningen valfri. Och problemet med skolan är att det är så mycket schemalagd tid. Okunskap av sällan skådat slag. Som ingenjör känner jag mig förolämpad av denna fullständiga och skrämmande idioti.

Ytterst få grundskoleelever har matematik överst på sin lista över roliga ämnen, slöjd och idrott däremot brukar vara populärt. Ska vi låta det styra läroplanen!? Elevernas favvoämnen?! Jamen då kan vi lika gärna stänga skolan helt. Utan struktur, krav, tvång, motgångar och svårigheter förblir ett barn just ett barn, resten av livet. Det är genom motgångarna man lär sig. Det är delvis därför som matte är så extremt viktigt. Eftersom det visar att hjärnan är som en muskel som kan tränas. Man måste sitta och grunna länge och väl, men till slut trillar poletten ner och då är det helt plötsligt enkelt. Då har hjärnan utvecklats. Precis som om man går till gymmet och lyfter en 5 kg hantel, om man gör det några gånger så kan man testa med 6 kg sedan. Men om man fortsätter med 5 kg för alltid blir man aldrig starkare. Precis så funkar matte, man måste höja ribban gradvis och hela tiden utmana sig. Inget annat ämne illustrerar nyttan med intellektuella utmaning så väl som matte.

Matematik är dessutom helt centralt för vidare utveckling av analysförmåga och logisk tänkande. Även om man kanske inte inser det så är en grundläggande färdighet inom analys och logik helt avgörande för att kunna ta till sig av nyheter och samhällsinformation. Saknar man analysförmåga så klarar man inte att bedöma sanningshalten i vad politiker, journalister och kommentarsfält försöker att säga och då är det lätt hänt att man köper idiotiska påståenden som #1, #4 och #6.

Både läsning och matematik är lika viktiga. Det går inte att jämföra och säga att det ena är viktigare än det andra ur ett generellt perspektiv. Ibland är det viktigare att kunna förstå ett matematiskt samband än att forma ord av bokstäver och meningar av ord, ibland tvärtom, det avgörs av situationen. För att klara vardagslivet krävs att man behärskar både matte och läsning upp till en viss nivå, därefter är det inget att sticka under stol med att läsning är något som vi flitigare använder i dagliga livet än matte (läsa dagstigningar, myndighetesbesked, TV, internet, alla yrken på ett eller annat sätt, etc. ). Därefter krävs det matte inom vissa yrken från enkel (sjuksköterska, snickare, butiksbiträde, etc.) till betydligt mer avancerad matte (ingenjör, läkare, nationalekonomer, konstruktörer, etc.).

Upp till 9:an måste det vara obligatoriskt och en miniminivå och helst även någon form av matte med kanske uppdelad svårighetsgrad i två år på gymnasiet, minst. Detta är inget som man överlåter till eleven eller förälder att avgöra på intresse eller inte, då kommer vi verkligen att tappa i kunskapsnivå mot övriga världen.

#6, #9
Vad är då läxor, om inte uppgifter att lära sig själv och sedan redovisa att man lärt sig? Kanske är det mer läxor som behövs, och mindre avsittning för att lyssna på någon tråkig, verbalt obegåvad mattelärare som ändå inte kan förklara nånting på begripligt sätt?

Förvisso är matte nyttigt i många avseenden, men det kan ändå inte ersätta sunt förnuft i alla sammanhang, vilket t.ex. alla finanskriser visar. Det verkar ha varit lite för många räknenissar som kockar i den soppan, och vad gäller statistik så vet väl alla vid det här laget hur opålitlig sådan är som objektivt sanningsvittne.

Matematik ger det abstrakta tänkandet ett språk. Det är tråkigt för Jonas Thente att inte kunna ta del av denna värld.

Avancerad mattematik är mycket viktigt om man skall bli ingenjör eller fysiker .Men alla i Sverige skall inte bli ingenjörer och fysiker.

För den stora majoriteten av människor räcker det med att vara bra på de fyra räknesätten och procenträkning och genomsnittsvärden.

Abstrakt mattematik typ a+a=a skall man inte tvinga barnen att plågas med.

Varför är det så att veta vem som var regent 1638 i Sverige, kunna räkna upp målare och verk från renässansen, känna till Bachs samlade verk räknas som allmänbildande ?

Men att kunna förklara termodynamikens lagar, fourieranalys, överlagring och objektorienterad programutveckling gör en till en fackidiot ?

Kan det möjligen vara så enkelt att det är kulturelitens försvar mot områden de inte behärskar ? Att föringa andras kunskapsområden och därigenom förhöja betydelsen av det egna och skapa sig en maktbas genom att alla som inte valt kulturyrken och förkovran inom dessa ses som kufar eller i bästa fall nördar ?

Än så länge lever Sverge på industrin, det har hitills gett oss en fantastisk välfärd i deras värld kommer Sverige att leva på turism, mediaproduktion och yrken där matte inte betyder ett smack.
Sådana länder finns det många av men inga kommer upp till den välfärd som Sverige har på långa vägar.

Jonas Thentes uttalande visar att Svenska skolan misslyckats totalt men på ett sätt han inte förmår att förstå.

#11
Du har helt rätt i att mer läxor behövs, men inte på bekostnad av klassrumsundervisning. En kommentar som är väl så relevant i sammanhanget är att du tycker att det är "räknenissarnas" fel att vi har en ekonomisk kris. Då ber jag att få flika in att man på handels läser noll, zipp, zero, nada matte. För att bli ingenjör krävs att man läser mellan 20-60hp matte, men för att bli ekonom krävs INGEN. Kanske är det det som är felet, snarare än som du säger bristen på "sunt förnuft". För vad är "sunt förnuft" om inte logik? Och var lär man sig logik om inte på mattelektionen? Nästa gång du skyller ekonomin på de som begriper matte så borde du veta att de som sysslar med ekonomi inte kan mer matte än de som just gått ut gymnasiet.

#13
Och när tycker du att man ska utse de blivande ingenjörerna och fysikerna? För min del var matten ett nödvändigt ont rakt genom hela grundskolan och jag var i bästa fall godkänd på proven. Men när jag började läsa riktigt avancerad matematik vaknade intresset med besked och jag har nu över 80hp med överbetyg i så gott som samtliga kurser. Om jag inte hade plågats tillsammans med "de övriga barnen" så hade jag inte varit ingenjör idag. Tror 99% av alla ingenjörer var helt vanliga barn i början...

Matematisk färdighet är enormt viktigt. Matematiken är grunden till i stort sett allting i samhället. Idag lämnar människor skolan utan adekvata kunskaper inom så tillämpliga områden som procenträkning och stora tal. Hur ska dessa personer någonsin kunna ta till sig den information som krävs för att fatta ett beslut om att exempelvis låna pengar eller göra ett initierat pensionsval? Detta är allvarligt. Det handlar om en kunskapsklyfta som främst är mellan de barn som har föräldrar som kan och de barn som inte har det. Den kan till och med utvecklas till att definiera ny arvslig klasstillhörighet.

Vidare ger matematiken hjärngymnastik som utvecklar bättre analytisk förmåga och förbättrar förmågan att lösa problem. Påståendet att matematik bara blir viktigt i vardagen om man ska bli ingenjör eller fysiker visar på hur långt vi fallit hittills. Många har blivit så utfrysta ur allt det som kräver matematik att de inte längre ser dem som en del av världen.

Vi behöver mer matematikundervisning i skolan. Inte mer stoff, utan djupare. Mindre miniräknare och mer papper och penna. Vi behöver också lärare som själva begriper matematik, något som tyvärr sällan är fallet speciellt i lägre årskurser.

Fast det finns ju en fördel med att den matematiska okunnigheten ökar. Det ger ju siffernissar, matematiskt skolade personer, goda möjligheter att helt lura skjortan av de okunniga. Vi ser det redan hända med alla "smarta" SMS-lån med hundratals procent i ränta...

#15 Martin Lindblad: Jag kan inflika att jag personligen är Teknolog, och på god väg mot ingenjörsexamen inom Data. Jag var absolut ett vanligt barn i grundskola och gymnasie. Jag gillade inte matematik. Det gör jag inte nu heller, men nu begriper jag vad den är bra till. Den här en obehaglig förmåga att dyka upp som den naturliga lösningsmetoden nästan överallt.

Avskaffa DN tycker jag. Det borde vara slut på tiderna när nutidens präster, journalisterna skall tycka och döma och indoktrinera läsarna. Min son hatade matematik, men när han passerade 30 upptäckte han hur viktig och intressant matematiken är. Det är oerhörd viktig för Sverige som kunnskapsnation. Att styra skolpolitiken efter vad skoltrötta elever tycker, i stället för att ändra pedagogiken är ej särskild klokt. Man häpnar när man ser DN publicera ett så obegåvad inlägg.

Kulturskribenter som Thente brukar resa ragg när politiker lägger nyttoperspektiv på skolan och det som lärs ut, med all rätt. Det är en synnerligen farlig utveckling för humanister om man skulle säga att bara de som har ett direkt behov av matematik ska behöva läsa det. För hur många behöver kunskaper om litteratur eller historia - en procent av eleverna? Matematik däremot är nödvändigt för stora yrkesgrupper.

När hade dn rätt senast - år 2001?
jag upplever en allt mer inaktuell och förutsägbar journalistik på dn, med en massa antaganden och pekpinnar - men utan beskrivning av motiv etc.

ytlig är ordet som dyker upp, jag har slutat prenummerera.
dock, i ärlighetens namn, dn är inte ensamt snarare är undantagen få..

Jag har förstått att ryssland har en bra matematikundervisning och att dess överlägsenhet kommer ur en annan pedagogik än kadaverdisciplin? Personlighen så hade jag velat se två saker i matematikundervisningen i grundskolan/gymnasiet: ökad struktur och sammanhang i undervisningen samt bättre pedagogisk feedback från lärarna. Jag upplevde att man försökte göra matematiken till någonting den inte var med lustiga små figurer och verklighetsnära exempel i stället för att helt enkelt kanske ta en kort text om vad man kan använda följande princip till och sedan demostrationer och övningsexempel som distillerar in systemet i min skalle så effektivt som möjligt. Matematik är inte roligt och kan inte göras roligt, matematik är intressant och stimulerande för vissa människor som är lagda åt att manipulera strukturer i huvudet. Övriga bör man nog inte göra en björntjänst genom att presentera koncepten på ett luddigt sätt.

Vad gäller pedagogisk feedback så tror jag att många problem i just grundskole/gymnasiematematiken kommer sig av att lärarna inte säger åt eleverna hur de ska tänka utan de ska komma på själva hur de lämpligast ska internalisera strukturen och om de internaliserar fel eller inte heltäckande nog och den strukturen ligger till grund för nästa struktur så hamnar man efter ganska snabbt. Det känns nästan som om enda anledningen till att jag var "bra på matte" i skolan var att jag lyckades lista ut hur jag skulle tänka och om man hade demonstrerat för de andra hur de skulle tänka så hade de ochså varit det. Jag har försökt att pröva denna pedagogiska princip på min lillasyster och jo, den verkar fungera, hon lärde sig konceptet "lösa ut variabel" och sedan vidare hur man skulle applicera enkla matematiska samband för att göra detta.

Jag förstår att det finns begränsat med tid att spendera på varje elev i klassrummet och att elever har svårt för att fråga läraren men skulle läraren helt enkelt inte kunna vara lite mer drivande i undervisningen?

#13 Sven Erik Hansson "för den stora majoriteten av människor räcker det med att vara bra på de fyra räknesätten och procenträkning och genomsnittsvärden"

Ja, det är väl det som är haken. Att inte ens kunna de fyra räknesätten, och då ska vi inte ens nämna procenträkning!!

Tur att det var en borgarblaska som gjorde bort sig den här gången. Matematik är det enskilt viktigaste ämnet för ALLA som inte ska jobba med lågproduktiva servicejobb, eller alla som nån gån tänker rösta i valet. Tror världen hade varit mycket bättre om samhällsvetare lärde sig mycket mer matematik. I grundskolan borde man kanske ha mer inslag av logik, argumentation och programmering i matteundervisningen så blir den både roligare och mer relevant. Logik, matematik och naturvetenskap är det som bygger det moderna samhället, och rationellt tänkande ska vara den överordnade formen av tänkande.

@23: Programmering är nog ingen bra idé att försöka lära ut faktiskt. Det framstår för mig som är insatt i ämnet som en väldig krokig väg att lära någon logik. Ungefär som att försöka lära någon fysik genom att lära dem att snickra.

Men undervisning i basala logiska tankefel intryckt i lämpligt ämne tycker jag skulle vara bra.

#23,#24, #programmering
Jag tror också det är ett misstag att lära ut programmering i syfte att på något sätt träna upp logisk/matematisk förmåga. Det är en omväg. Däremot är jag av åsikten att alla borde få lära sig lite programmering, men då i det större syftet att låta alla elever lära sig mer om världens idag viktigaste och mest använda verktyg. Som ett verktyg att bättre förstå datorer helt enkelt. Jag är inte helt klar med exakt hur en sådan kurs bör sättas samman, men programmering ser jag som en självklar komponent. Det är minst lika relevant och viktigt som att lära sig snickra eller sy. Ingen ska lämna grundskolan utan att ha skrivit små enkla kod-snuttar!

@25: Om man ska lära ut programmering i grundskolan så måste man nog ha en separat kurs i detta. Att introducera en helt ny kurs i grundskolan är nog ingen liten sak att göra när alla andra ämnen redan trängs med varandra.

Du måste ochså tänka på att likt matematik så tar alla människor inte till sig programmering men till skillnad från matematik så syns mig programmering bara vara användbart i den mån man faktiskt förstår den. Att mekaniskt klistra ihop kod tills den fungerar ger ingen systemförståelse.

Man häpnar över nivån hos vissa debattörer.

Det verkar vara en yttring av samma idioti; att man ser med förakt på kunskapsämnen som matematik och att många idag likställer religionskultur med sagoböcker.

Dessa personer som gör det måste lida av en bristfällig skolundervisning; att ha missat att matteämnet är centralt för den personliga utvecklingen är bara tragiskt.

Om det finns något gott att säga om det forna östblocket:

Våra främsta unga intellektuella debattörer som oftast är kvinnor härstammar från öststaterna.
Jag tänker då på Tanja Bergkvist, som är matematiker, Paulina Neuding, Alice Teodorescu med många, många fler.

Uppvuxna i miljöer där matematiken säkerligen har setts som en viktig och självklar del i danandet av det uppväxande släktet.

Och inte minst en rejäl vaccination mot kommunism och allt vad vänsterflum heter.

Avsaknad av intellektuell hederlighet och kunskapsförakt tycks gå hand i hand här i Sverige, huvudlöst att försöka intervenera i ett av dom för mänskligheten viktigaste skolämnena.

Kort sagt, Bra Lotta Edholm, stå på dig!

"Det verkar vara en yttring av samma idioti; att man ser med förakt på kunskapsämnen som matematik och att många idag likställer religionskultur med sagoböcker."

Nej, religiösa skrifter är sagoböcker med visst historiskt intressant innehåll. Tror nog vi så kallade nyateister har en rätt stark överrepresentation av naturvetare och ingenjörer i våra led. Förakt för logik och vetenskap är typiskt för religiösa, konservativa och traditionalister av olika slag.

"Och inte minst en rejäl vaccination mot kommunism och allt vad vänsterflum heter."

Finns väl gott om vänstervridna berömda matematiker.

Förslaget är helt OK.
Då kan man sedan dela upp Sverige i ett A-lag som har läst matematik.
Sedan så har vi ett B-lag som inte har läst matematik.

Dessa personer kan man ingorera i alla diskutioner. Det är även lätt att lura dem i ekonomiska avtal med ocker ränta mm.

Medans man har startat så behöver inte alla lära sig att läsa med.

Mvh
CivilIngeniören

# 19 Jacob Jonsson
Man kan inte säga hur många som har nytta av litteratur, historia eller matematik efter skolan. Alla tre ämnena har ett värde i sig vare sig man blir specialist inom nåt eller har det mer som allmänbildning som vuxen. Ditt sätt att se på historieämnet är märkligt (att en procent skulle ha nytta av det). Alla människor har behov att förstå sin samtid genom att veta om hur den formats av historisika skeden. Att inte veta nåt om sin egen och sitt lands historia är för en befolkning motsvarar att som individ ha tappat minnet. Och då blir man som bekant hjälplös. Och till att få dessa historiekunskaper hjälper faktiskt litteraturen till.
Därmed inte sagt att matematiken är oviktig - den är betydelsefull. Men inget skolämne ska enbart bedömas ur nyttosynpunkt. Elever som börjar skolan vid 7 års ålder vet väl inte vad de får för yrke. Och därmed kan man inte säga i förväg vad som blir nyttigt för dem. Skolan är en samhällsinstitution som har ett syfte som är något vidare än den enskilde personens horisont. Påstår jag som själv är f d mattelärare.

Men Jens# 28

Du svalde gäddbetet med hull och hår och jämför Bibeln med Astrid lindgrens samlade oevre eller?,

I så fall missade du min poäng och för övrigt vad räknar du som traditionalism?

Är det hundratjugo års socialisttänk?

Och om en matematiker är höger äller vänster är ointressant, huvudsaken är väl att han behärskar ämnet?

Förslaget är helt OK.
Då kan man sedan dela upp Sverige i ett A-lag som har läst matematik.
Sedan så har vi ett B-lag som inte har läst matematik.

Dessa personer kan man ignorera i alla diskussioner. Det är även lätt att lura dem i ekonomiska avtal med ocker ränta mm.

Medan man har startat på det slutande planet så behöver inte alla lära sig att läsa med.

Mvh
CivilIngenjören

#26 Victor Nathanael Fors: Jag tänker mig en kurs som ytligt vidrör programmering, assembler?, datorarkitektur/processorarkitektur, kanske boolesk algebra, datorteknik... och relaterat. Det finns säkert utrymme att minska på någonting annat till förmån för detta. Varför inte låta den här kursen gå istället för slöjd i nian? Eller liknande. Målet med kursen ska inte vara att man kan förstå och redogöra för typ problematiker med aggressiv pipelining eller att man ska kunna analysera olika programmeringsparadigms styrkor och svagheter... eller liknande utan snarare att ha sett förenklade bilder och koncept över hur datorn fungerar, typ att den har en beräkningsenhet, ett minne, nån styrenhet osv, ha sett lite imperativ kod i exempelvis c eller java och kunna skriva typ en räknare som räknar från 0 till 100 och skriver ut på skärmen, ha sett boolesk notation och de morgan osv... Väldigt låga krav alltså. Mer en fråga om att ha sett än att prestera.

Alla kommer inte gilla kursen, men jag tror alla kommer bli bättre datoranvändare av den.

Vad gäller programmering som logisk övning står jag fast vid att det inte är en särskilt bra sådan. Programmering är inte ett logiskt system och använder sig egentligen bara av logik. Såvida man inte tänker sig rent funktionella språk kommer man snart in i en snårskog av sidoeffekter och interna tillstånd. Detta gör exempelvis att man formellt aldrig kan bevisa ett programs riktighet. Det är ju en av anledningarna till att det funktionella paradigmet utvecklades. Men att introducera Haskell, Erlang eller Lisp tror jag inte att elever är det minsta betjänta av.

Matematik däremot är i sig självt ett logiskt system.

Vet ni vad jag upptäckt? Man behöver inte läsa DN, även om man är högutbildad och bosatt i storstadsområde! DN Kulturs skribenter har oftast endast 120 poäng eller motsvarande från kultur-, litteratur- eller mediavetenskapliga program. Vidare har de som utexaminerats från journalisthögskolor nyligen fått sina utbildningar totalt undekända av Högskoleverket. Sluta läsa de undermåliga produkter som dessa grupper producerar!

Det är mycket bättre att läsa följande publikationer:

Guardian, http://www.guardian.co.uk/
Independent, http://www.independent.co.uk/
Daily Telegraph, http://www.telegraph.co.uk/
Aftenposten, aftenposten.no
Die Welt, http://www.welt.de/
Der Spiegel, http://www.spiegel.de/international/
Wall Street Journal, http://europe.wsj.com/home-page
Wahington Post, http://www.washingtonpost.com/
New York Times, http://www.nytimes.com/
El Pais (english edition), http://elpais.com/elpais/inenglish.html/
Le Monde Diplomatique (english ed.)

Den som börjar göra det regelmässigt kommer med tiden att upptäcka hur torftig Sveriges ledande tidning DN (och deras journalister) faktiskt är. Några av tidskrifterna ovan tillåter läsning av en viss mängd artiklar per månad, däerfter krävs abonnemang. Genom att prioritera kan man få en i nuläget få god överblick utan att betala abonnemang. Speciellt The Guardian har en god rapportering rörande Sverige och Skandinavien.

Gör det, svenska medborgare fötjänar bättre än Jonas Thentes funderingar!

@33: Jaja, jag tror på att du är en programmerare :=) Men vad jag menade med "ger ingen systemförståelse" är att jag tvivlar på att det där ger så mycket. Jag tror du underskattar hur mycket du (och jag) har i huvudet, vilken enorm och skiftande kontext det är och hur dum^H^H^Hsvårt det är att lära ut saker till barn i grundskolan på så kort tid. Det är den här tekniska kontexten, som kanske mer borde benämnas avancerade IT-kunskaper grundat på och kombinerat med programmering, som gör att man blir en "bättre datoranvändare".

Det kan ju naturligtvis inte bevisas förutom experimentiellt men mitt argument är att det inte går att lära ut tillräckligt mycket av den här kaotiska kontexten för att ge eleverna ett introducerande tekniskt sammanhang på ett meningsfullt sätt. Dessutom måste du ju ha någon som lär ut det till dom. Arbetslösa dataingenjörer kanske?

Jag får visioner av en halvt engagerad grundskolelärare som pekar på OH-slides av processorer och lösryckta stycken maskinkod/C-kod.

#34 Anders

Utmärkt lista som till på köpet ökar allmänbildningen !

Man undrar hur många som egentligen är intresserade av svenska tidningars kultursidor ? De är alldeles för uppenbara produkter av socialistisk kulturrelativism, och som sådana pinsamt repetitiva i den falska dikotomin mellan ont och gott.

Nu vet man inte vad som gått fel. Men man misstänker ju starkt att våra kulturinstitutioner på universitetsnivå och på kultursidorna har undan för undan formats som ett liten lekstuga för drömmare och wannabe stalinister.

@37: Möjligtvis intressant är att många konservativa amerikaner säger exakt samma sak om t.ex. NYT. Samt att de kritiserar amerikanska öst/västkustuniversiteten som haschfabriker producerandes socialistiska flummon.

En uppsatsrubrik från Journalisthögskolan på sin tid löd :" En sop-gubbe i tidningen ? Då måste det vara strejk ! " Matematik är väl bra på att sortera folk med, från civilingenjör till renhållningsarbet-are. Nu måste man sortera soporna även, har någon "räknat ut" , för att konsumtionssamhället producerar så mycket avfall/förpackningar , att klimatförändringarna i sin tur, producerar bl.a sjukdomsalst-rande fästingar och myggor, luftföroreningar. Förr i världen ville folk bli socionom, journalist, ingenjör, yrkesarbetare, hantverkare och tjäna " folket", (med hyfsad lön). Försäljare, chefer, möjligtvis tänkte på "provision" "tantiem", men knappast bonus. Ingen ville bli fastig-hetsmäklare, bankanställd, finans/aktierådgivare, för att tjäna peng-ar, enbart. Ansågs suspekt, don´t mention "pensionsfondsförvaltare".
Lotta Edholms liberaler har väl drivit på den utvecklingen, duktigt.

#34

DN:s kultursidor är ett under av stalinnostalgi, slabblaskorna Aftonbladet och Expressen ska vi inte tala om.

Svenskan har sina ljusa stunder när inte ledarredaktionen med PJ i spetsen inte tillåter kommentarer till det han tror kan bli ohanterligt ur tidningens pk-vinkel.

Några av dom andra ledarskribenterna är lika bedrövliga när det gäller yttrandefriheten.

Vi dväljs med en ganska ynklig press för närvarande; sorgligt men sant.

#38 VNF

Vilken var din slutsats ? Vad var möjligtvis intressant ?

Med undervisning i matematik finns 2 möjligheter : Man kan göra det svårt och omständligt genom att isolera matten helt och hållet utan anknytning till vardagen och därigenom skapa en enda lång golgatavandring för eleverna som skall tänkas att använda matematiken för sin egen skull

Alternativet är förstås att införliva matten med andra ämnen som samhällskunskapen. Många elever älskar att lära sig matte i lågstadiet på grund av det. Lusten för matematiken avtar typiskt nog när man behandlat ämnet med totalt otillbörlig överrespekt, så som det händer efter mellanstadiet.

Förståelsen för matematik är viktig. Jag glömmer aldrig när jag såg en kommunpolitiker försvara en höjd kommunal skattsats med motiveringen: "Det är naturligt, alla priser stiger, då måste kommunalskatten också göra det". Det är också då man klarar av att räkna ut varför till exempel Täby i själva verket är en av landets högskattekommuner.

Får man vika av till ett sidospår och dra en parallell till miljöpartiets uträkningar vad gäller vindkraften lönsamhet och/eller kärnkraften olönsamhet. Uträkningar vad som bär sina egna kostnader, uträkningar om hur "omställningen" kommer att ge oss mer inkomster. Är detta ett praktiskt exempel på det matematiska kunnandet hos vissa politiker?

Särskilt procenträkning kan ge tillfälle för många politiker att göra bort sig. Ska i.o.f. erkänna att procenträkning kan vara lite knepigt.

#40 lorentz brydolf, Minns Herbert Tingsten!

#42 Camilla

Exakt.

Att kunna matematik är faktiskt en klassfråga. I dagarna hörde jag en socionomstudent lättat konstantera att Göteborg bara kommer att höja skatten med 25 öre för nästa år. (Underförstått : 25 öre per månadslön)

Detta kan alltså missförstås idag 2012 !

fortfarande !

Av universitetselever

@38: Det var inte ett argument utan mer ett informativt inlägg - just mediedebatten är ganska stor i USA och tongångarna är nästan exakt desamma som i inläggen här. Det var allt.

Min personliga upplevelse av matematikundervisningen i grundskolan/gymnasiet (har läst upp till och inklusive "Matte F") är att matematiken inte är en golgatavandring därför att den saknar koppling till elevens konkreta verklighet utan därför att den inte lärs ut på ett tillräckligt sammanhängande och pedagogiskt sätt. Man kastar det i knäet på eleverna och följer inte upp att de faktiskt tänker korrekt. Eleverna sitter och stirrar på mattetal och "försöker lösa dem" när de i själva verket inte följer rätt process för att ta till sig och applicera matematiken.

"Vardagsproblem" och/eller integration av matten i t.ex. samhällskunskapen innebär som jag ser det att man begraver en klar, enkel och logisk struktur i lera.

Däremot så kan jag hålla med om att folk ser matteundervisning som ett intelligenstest när det inte alls är tillräckligt krävande för att tjäna som ett sådant. Inte i grundskolan, inte i gymnasiet.

#46

Vi tänker liknande där.

Min enda invändning är att jag är övertygat om att fler elever kan hinna ta planet till matematikens underbara logik INNAN det sveper fientliga jetplan av självtvivel emot eleven .

Och som du sa : Inte i grundskolan, och inte ens på gymnasiet.

Integration av vardagsproblem med matten är dock en högst väsentlig del , borde vara det, med undervisningen. I.a.f. hela gymnasiets 3 åriga program.

Jag är dessutom för särskilda matematiklasser för särskilt begåvade elever och hyser största avvsky för likhetstanken i sig.

Jag tog min civilingenjörsexamen i elektronik i Lund år 1969 med hyfsade betyg.

Då kunde jag matematik betydligt bättre än idag 43 år senare. På den tiden kunde jag hantera Besselfunktioner. Idag klarar jag nog som mest en andragradsekvation om jag får tid på mig. Man glömmer färdigheter som inte används.

Mitt förslag är att de tekniska högskolorna skulle producera gratislektioner tillgängliga på Internet för oss som behöver repövningar i matematik, fysik och liknande.

Det är något av slöseri med dyra resurser att inte hålla kunskaperna levande.
Jag tittar hellre på ett bra matematik eller fysikföredrag än en melodifestival där alla låtar borde hamna sist...

I en ganska hilarisk möte på nätet mellan yrkespolitiker Jacob E:son Söderbaum och en matematiker för några år sen skrev S:baum följande:

**Tre herrar checkar in på ett hotell. Dom delar på ett rum som kostar 25 kr. Dom ger en tia var till piccolon, som springer ner till portiern och hämtar växel.
Han kommer tillbaka med fem enkronor. Han får två kronor i dricks, och ger herrarna en krona var i växel. Alltså har herrarna betalt 9 kr var. 9x3=27, plus två kronor i dricks till piccolon blir 29 kr.... Vart tog den 30:nde kronan vägen?''

S:baum skrev i rubriken att här räcker inte matematiken.. varpå han fick svar att det gick alldeles utmärkt att förklara tankefelet med några enkla formler. S:baum tog bort kommentarerna och det hela slutade med att S:baum vägrade att acceptera den enkla lösningen..

Summan: dessa politiker kan styra över oss i framtiden och är korkade i logiska resonemang. Man blir rädd!

@48: För att vara helt ärlig så är det möjligt att min aversion mot "oklart representerad/uppblandad" matematik grundar sig i att jag har ADD, som jag fått medicin för först efter gymnasiet och att den inte är representativ för elever i övrigt. Personer med ADD har förutom de mer uppenbara svårigheterna med koncentration, beräkningsfel och arbetsminne tydligen problem med att sortera intryck vilket tydligen ska göra att man har svårare att extrahera och identifiera meningsfull information från "matematiska vardagsproblem". Det är fullt möjligt att en person utan ADD inte upplever matematik presenterad på det sättet som "täckt av lera" därför att de inte behöver anstränga sig för att hålla enbart de relevanta detaljerna i huvudet - när jag tänker närmare efter så försvann den upplevelsen för mig när jag läst matematik under inverkan av metylfenidat (AD(H)D-medicin).

Problemet med matteundervisning i skolan är att den inte leder till ökad förståelse av matte för dem som inte har en bra intuitiv förståelse för den själva och/eller hjälp hemifrån.

Avsittningsskolan är i sig en förlegad idé i internetåldern, som ger så stora möjligheter till självinlärning. Skolans funktion är i praktiken att vara ett förlängt dagis, en förvaringsinstitution där tid ska avtjänas för sakens egen skull, och är som sådan en dålig inlärningsmiljö.

Alla som lärde sig engelska tidigt vet att det inte var genom skolan, det var genom populärkulturen på fritiden. Likaså med de unga som tidigt lärde sig programmering o.dyl., de lärde sig själva genom egen entusiasm, begåvning och dator + plus internet.

Skolan kan inte ge begåvning, och i de flesta fall inte entusiasm heller. Numera verkar den inte ens kunna ge lugn och ro pga underminerad lärarauktoritet och en allmän gapighet bland barn, som grundläggs redan på dagis (som är en ännu hårdare miljö med ännu längre dagar och ännu mindre inlärning än skolan).

Vill man på allvar att unga ska förberedas bättre för kunskapssamhället, så borde dagistiden åtminstone utnyttjas till att få lära sig läsa. Skolan borde sedan fungera mer som universiteten, dvs med en större del av självinlärning + tentor. De som inte klarar detta får sitta mer i klassrum, men då skulle det också finnas utrymme för mindre grupper, som kan undervisas mer individuellt.

F.ö. är maskiner bättre på att räkna än människor, så det är inte färdigheten räkning i huvet som behöver tränas upp i första hand, det är förståelse av vad räkningen gör.