Ytterligare konkurs visar flygets utsatthet

Lagom till semestersäsongen går nu det tredje flygbolaget i Norden i konkurs. Det visar på en knivskarp konkurrens men också på en sned marknadssituation. I höst kommer regeringens stora infrastrukturproposition som kan påverka och avgöra viktiga delar av det svenska flygets framtid.

I går gick även det finska bolaget Air Finland i konkurs. På kort tid har då tre bolag i Norden, först Cimber Sterling, sedan Skyways och nu Air Finland gått i konkurs. Dessutom försvann nyligen också Spanair och ungerska Malev. Det är främst Skyways konkurs som slog mot den svenska marknaden. Den visade hur sårbar både den svenska flygmarknaden är men också hur sårbar landets infrastruktur är. Sex av Sveriges regionala flygplatser blev omedelbart av med flygförbindelser och tusentals resenärer drabbades.

Parallellt med detta har vi redan en hårt ansatt flygmarknad. Skywayskonkursen blottlade den enormt hårda konkurrens som flygbolagen kämpar med. Storlek ger omsättning och därmed intäkter. Därför är det oerhört svårt för mindre bolag att skapa ekonomi på mindre linjer. Tyvärr kan vi därför se fler konkursen bland flygbolagen. Flyget i Sverige riskerar då koncentreras än mer till storstäderna medan regionerna är helt i händerna på om enskilda flygbolag vill flyga dit och om enskilda kommuner vill fortsätta kämpa med ojämna villkor.

För landets flygplatser är nämligen förutsättningarna helt olika. Staten har valt att behålla och med vinstintresse driva de stora och lönsamma flygplatserna, ofta koncentrerade till storstäderna som Arlanda, Landvetter eller Sturup. Det nya statliga bolaget Swedavia har sedan det bildades för drygt ett år sedan genererat en vinst på över en och en halv miljard kronor.

Parallellt finns de mindre regionala flygplatserna som ofta ägs och drivs av kommunerna. Helt begripligt är passagerarunderlaget här mindre och därmed är intäkterna betydligt lägre. Något som dessa små flygplatser egentligen inte kan påverka. Få svenskar känner till denna uppdelning och därmed sina egna möjligheter att kunna flyga från sin hemstad.

Nu lagom till att många svenskar vill flyga på semester har en statlig utredning ”Färdplan för framtiden” (SOU 2012:27) föreslagit ytterligare en uppdelning av flygplatserna. Utredningen vill att flygplatser som ligger nära varandra måste nyttja Luftfartsverket, LFV för sin flygtrafiktjänst. Medan övriga får handla upp sin flygtrafiktjänst. Idag har redan fyra flygplatser handlat upp sin flygtrafiktjänst av annan leverantör än LFV. Där har inga av de problem utredaren befarar dykt upp. De fyra flygplatserna har också fått ned sina kostnader med ca 25-30 procent. Skulle utredningen gå igenom hotar det att ytterligare närmast segregera den svenska flygplatsmarknaden.

Av Sveriges regionala flygplatser är det flygplatserna vid Skavsta, Göteborg (Säve), Linköping, Ängelholm, Ljungbyhed, Halmstad, Kristianstad, Norrköping, Trollhättan och Västerås som kommer få högre kostnader om utredningen går igenom. Övriga cirka tjugo flygplatser kan istället konkurrera med lägre kostnader.

Nu är det dags att lyfta fram flygets verkliga roll för landet. Flyget är ett helt avgörande transportslag för Sverige som har Europas längsta avstånd. Flygförbindelserna är på många platser den enda realistiska transportslaget. Flyget är också en viktig förutsättning för lokal utveckling, företagsetableringar, tillväxt, turism och att hela Sverige ska leva. Då kan vi inte ha en uppdelad marknad med olika förutsättningar och som nu ytterligare hotar delas upp än mer.

Frågan är om det är så här vi vill organisera våra allmänna kommunikationer och utvecklingen av Sverige - och då hela Sverige.

Till hösten kommer den stora Infrastrukturpropositionen. Där skulle regeringen ganska enkelt kunna korrigera delar av denna närmast segregerade marknad. Till exempel låta den tidigare flygsatsningen, kallat driftbidraget, verkligen gå till flygplatsverksamhet. Nu är den halverad och går istället till regionerna att fritt disponeras till alla transportslag (flygpengar går till tåg!). En flygsatsning bör vara just en flygsatsning. Likaså måste regeringen dra tillbaka förslaget om återreglering av flygtrafikledningen, som ytterligare hotar segregera flygplatserna.

Låt Infrastrukturpropositionen bli en helhetslösning som säkerställer långsiktiga spelregler för svensk flygmarknad. Något som är till gagn för resenärerna, kommunerna, skattebetalarna men inte minst för att hela Sverige ska leva.

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/45705

3 kommentarer I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

En detalj att hålla ett öga på är att regleringen inte blir i vägen för att den nya tekniken med fjärrövervakning av flygplatser i stället för bemannade flygledartorn, den tekniken borde spara pengar.

En annan trend är att behovet av försvar ökar och med det flygvapnets behov av flygbaser. Månne det kan vara en anledning att subventionera flygplatser så banor och plattor underhålls och det finns landningshjälpmedel, bränsledepåer, snöröjning och personal?

Permalänk | Anmäl #1 Magnus Redin, 2012-06-27, 12:36

Det är iofs några år gamla siffror men jag har för mej att flyget är rejält överrepresenterat när det gäller trafiksubventioner.

Dessutom så är det naturligt att lygbolag går omkull under den värsta ekonomiska krisen sedan 30talet. Det är så dom skickligare operatörerna får utrymme att växa.

Permalänk | Anmäl #2 Anders Olsson, 2012-06-27, 16:23

Trafikslag ska väl konkurrera för egen maskin, eller? Varför ska folk som inte flyger betala för flygbranschen? Redan idag subventioneras flygplatser av kommuner för att ett fåtal ska få flyga istället för att satsa pengarna på samhällsekonomiskt lönsamma cykelstråk (som beräknas ge dubbelt tillbaka per satsad krona) och annan viktig service för lokalbefolkningen. Vidare skattar inte flyget för sitt bränsle. Varför ska flyget inte inordnas under marknadens regler? Om det inte finns ekonomi nog i verksamheten ska den gå omkull, oavsett om det är en regional flygplats, ett flygbolag eller någon annan affärsverksamhet. Klarar man inte att skaffa ekonomi i verksamheten är det marknadens sätt att säga att människor inte vill ha skiten.

Flygnostalgiker och andra som sentimentalt älskar flyget (jag räknar mig själv dit, är uppväxt på Biggles-blöcker mm) kan flyga till ringa klimatpåverkan med flygsimulatorer. För fysisk transport kommer andra alternativ att ta flygets plats där flyget inte är lönsamt.

Permalänk | Anmäl #3 Johannes Westlund, 2012-07-01, 15:55

Kommentarsfältet är stängt på denna artikel.