Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Publicerad: 2009-03-02 12:03, Uppdaterad: 2011-11-02 18:11
Rädslan för förlust är en av de starkaste psykologiska drivkrafterna i ekonomin. Detta faktum pressar såväl aktiebörser som arbetsmarknader neråt och skadar ekonomin på ett destruktivt sätt. Det skriver Richard Wahlund, professor vid Handelshögskolan i Stockholm.
Richard Wahlund är professor vid Handelshögskolan i Stockholm och chef för Center for Media and Economic Psychology.
Hur reagerar människor egentligen i en finanskris, och varför reagerar vi som vi gör? I denna artikel ger jag några psykologiska förklaringar till några vanliga reaktioner.
Människor är olika och därför reagerar vi självklart på lite olika sätt i olika sammanhang. Det finns samtidigt några grundläggande psykologiska mekanismer som är gemensamma för de flesta människor. Utifrån dessa mekanismer, eller principer, reagerar vi på likartade sätt, och det beroende på hur vi uppfattar en situation.
En sådan mekanism är förlustaversion. Den innebär att vi reagerar starkt negativt när vi upplever att vi förlorar, eller står inför risken att förlora. Vi reagerar faktiskt starkare på förluster än vi reagerar på motsvarande positiva händelser (vinster). Detta gör att vi försöker undvika förluster så långt det är möjligt, samtidigt som vi försöker säkerställa eventuella vinster medan det ännu går. Hur vi uppfattar en situation beror på vilken referenspunkt vi utgår från.
I ett litet experiment jag genomfört med några yrkesverksamma personer inför TCO:s konferens om "så jobbar vi oss ur krisen" den 3:e mars 2009 lät jag dem ta ställning till två olika alternativ att motverka ett varsel om uppsägning av 600 personer. De två alternativen hade samma förväntade värde, där ett alternativ innebar att 400 av de 600 kommer att sägas upp och därmed förlora sina jobb och det andra att med en tredjedels sannolikhet kommer ingen att sägas upp och med två tredjedels sannolikhet kommer 600 sägas upp och därmed förlora sina jobb.
Det var dock bara halva gruppen som fick just dessa alternativ. Den andra halvan av gruppen fick välja mellan ett alternativ som innebar att 200 jobb kommer att räddas och ett alternativ enligt vilket med en tredjedels sannolikhet 600 jobb kommer att räddas och med två tredjedels sannolikhet inget jobb kommer att räddas.
Om du tänker efter lite så innebär de olika alternativen som de två grupperna stod inför exakt samma sak: om 200 jobb räddas så sägs 400 upp, och om 600 jobb räddas med två tredjedels sannolikhet så innebär det att med samma sannolikhet sägs ingen upp! Ändå valde deltagarna i de två grupperna helt olika alternativ. När de formulerats utifrån hur många jobb som skulle räddas valde de flesta det säkra alternativet, medan de flesta valde det osäkra alternativet när alternativen formulerats utifrån hur många som skulle sägas upp och därmed förlora sina jobb.
Enligt teorin blir vi således mer riskbenägna om vi uppfattar en situation som en förlustsituation, medan vi tar det säkra före det osäkra om vi uppfattar den som en vinstsituation. Teorin säger också att vi överskattar små sannolikheter att något skall inträffa och underskattar höga sannolikheter för detsamma. Ofta blir det så att vi överskattar små sannolikheter att vinna och underskattar stora sannolikheter att förlora, därför att vi helt enkelt vill vinna men framförallt inte vill förlora!
Låt oss nu ta börsbeteenden som exempel. Anta att du innehar aktier som ökat i värde en hel del under senare år. Plötsligt får du höra om en finansiell kris och ser samtidigt att aktievärdena sjunker på börsen. Om du då utgår från det värde som dina aktier hade nått upp till innan deras värde började sjunka upplever du att du förlorat pengar. Eftersom du starkt ogillar förluster vill du inte acceptera att du förlorat. Du vill inte riktigt tro på det.
Detta får dig till att börja med att ignorera utsagor om fortsatt kursfall och lyssna desto mer på om motsatsen hävdas, samt att underskatta den (i det aktuella fallet) stora sannolikheten att börsen kommer att fortsätta falla och överskatta den låga sannolikheten att så inte kommer att ske. Du säljer inte i hopp om att börsen ska stiga igen. Samtidigt avstår du från att köpa fler aktier för att undvika eventuella förluster ifall börsen skulle fortsätta nedåt.
De som istället utgår från priset på aktierna när de köpte dem upplever att de befinner sig i en vinstsituation. Dessa försöker säkra vinsten genom att snabbt sälja sina aktier, och definitivt inte köpa några flera. Sammanlagt innebär detta att fler vill sälja än som vill köpa, vilket ger börsen som helhet ytterligare press nedåt.
När börsen nu fortsätter att falla (också andra omständigheter på marknaden påverkar naturligtvis detta) kommer allt fler att drabbas av förluster. Några fortsätter att undvika att ta förlusterna, behåller sina aktier (men köper inga nya) och väntar helt enkelt på bättre tider. Andra ändrar nu referenspunkt och ser det kvarvarande aktievärdet som en "vinst", något de vill säkra, och säljer. Åter andra tvingas att sälja därför att de behöver pengarna till annat eller har belånat aktierna till ett högre värde än de nu är värda. Och detta får börsen att falla ytterligare. Till sist är det tillräckligt många som anser att det finns många aktier som blivit undervärderade och börskurserna kan då stabiliseras och så småningom vända uppåt.
Andra effekter av förlustaversionen är våra reaktioner när vi via media får veta att många människor varslats och läser ord som "kris", "panik", "dyster" och "ångest", vars förekomst ökade dramatiskt under (framför allt slutet av) 2008. Det ökar rädslan för att man själv kan komma att drabbas och därmed "förlora". Så länge vi bara riskerar att förlora befinner vi oss fortfarande i en vinstsituation, och försöker då säkra vår ekonomiska situation. Med andra ord börjar vi köpa och konsumera för mindre summor.
Detta kan ju vara rationellt för det enskilda hushållet, men samhällsekonomin försvagas ytterligare när många människor beter sig på detta sätt. Samtidigt ökar därmed också sannolikheten att även vi själva skall drabbas av nedskärningar (t.ex. varsel och uppsägning).
Hur skapar vi de rätta förutsättningarna för att arbeta oss ur den ekonomiska krisen?


Höjningen av a-kasseavgifterna en konsekvens av regeringens politik

En myt att svenskar är välutbildade

Dagens kriser är snabba och övergående

Kristid kräver modigare politiker

Dags att ta tillbaka makten från direktörerna!

Reinfeldt borde göra som Obama
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.




7 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
Författaren för ett rörigt oanalyserat resonemang.
Det är självklart att man är mer känslig för förluster än för vinster. har man 100 pengar och riskerar att förlora 50 är det proportionellt större andel av tillgångarna än om man vinner 50.
Aktie spekulation är ett kul spel och sysselsättning som upphör om man förlorar insatsen, sedan tillkommer dessutom den sociala nesan. Förluster kan också tillgångsmässigt ödelägga möjligheten till det liv man vill leva, medan vinster sällan får livsavgörande konsekvenser.
Jag tror att de flesta som blev sittande i nerskedet 2008 gjorde det för att de inte hade lust att betala reavinsten på de tidigare vinsterna, de blev inlåsta, missbedömde djupet på nedgången och hittade sedan inga bra säljtillfällen, de hade inte gjort hemläxan och sett vart utvecklingen var påväg.
Jag tycker att folk beter sig rationellt, det är riksdag och regering som har utformat politiken så att konsumtionen minskat. Tillgångsvärdena har släppts iväg, lågräntesamhället har gjort att det sällan upplevs rationellt att försöka amortera huslån och då blir värdefluktuationer luriga. Om huset faller en miljon i värde motsvarar det ca 10000 att spara i månaden i tio år - det hade för samhällets funktion (arbets och kapitalmarknad) varit bättre att behålla fastighetsskatt och istället begränsa reavinstskatten, istället för det idelogiska beslutet att göra tvärtom.
Personligen drog jag åt konsumtionen redan då Alliansen kom till makten eftersom de nya reglerna gjorde att riskerna med en eventuell arbetslöshet ökade. En eventuellt påtvingad flytt skulle kunna ödelägga både ekonomi och familjesituation (dubbla "karriärer") - ett ökat sparande för att kunna klara sig utan akassa var av nöden.
Efterhand har jag också viktat ner satsning på jobb och upp engagemang och tid för börsanalys. IPS/PPM/ITPK ska skötas och sparandet har efterhand kommit att betyda mer för min pension och framtida levnadsstandard än eventuell löneutveckling.
Och... var det något mer som du ville ha sagt än det som redan står i rubriken?
Högre löner och bonusar för den politiskt beskyddade finansiella klassen är nog lösningen på krisen.
Per:
Du glömde nog läsa hela artikeln där han nämner en experiment som gjordes med två grupper där utfallet är den samma men själva frågeställningen görs på olika sätt. Detta visar att det är inte bara innehållet i nyheter som vi värdesätter utan även vilket språk som används. T.ex så blir vi inte lika negativt påverkade av en nyhetsrubrik där det står "ericssons vinster minskar" jämfört med att "ercisson är nära förlust". Tänk att båda artiklar skulle kunna ha samma innehållstext.
Richard Wahlund:
Sådana här experiment är bra och tankeväckande. Men min fråga är finns det sätt att undvika dessa psykologiska effekter för att kunna koncentrera sig på att göra förnuftiga beslut?
Vilken härlig enfald! Att vi skyr risk mer än vi lockas av vinst är ju inget nytt. Men att detta skulle vara av ondo är helt nytt. Eller rättare sagt: Helt fel. Denna egenskap har ju följt oss genom historien och lett till en rimlig balans mellan risk och möjlighet. Den är rationell ur ett överlevnadsperspektiv - vi klarar oss med det vi har och behöver egentligen inte mer, men en förlust skulle kunna äventyra vår överlevnad. En sanning som gällde på savannen och gäller än i dag.
Nationalekonomi på 1900-talet var ju till stor del John Maynard Keynes och tankar om en aktiv finans- och stabiliseringspolitik. Utan vår psykologiskt/genetiskt grundade riskaversion hade förmodligen teorierna gått i andra riktningen - elda på i högkonjunktur så att vinsterna maximeras. En sådan psykologi hade snabbt lett till kraftiga svängninar i ekonomin - redan i de första sumeriska städerna vid Eufrat och Tigris och vår civilisation hade aldrig uppstått
Hej Richard Wahlund!
Jag anser att ekonomin skadas mest av alla giriga människor som vill tjäna pengar på andras pengar. Tyvärr verkar detta fenomen ligga i tiden. Mindre antal folk gör riktiga jobb och mera folk tjänar pengar på att förvalta andras pengar. Dessutom belönas dessa med sjukt mycket pengar!
The story comes with a young man.chat siteleriHe comes from a small town.chatHe goes to the prosperous city New York.güzel sözler He is ambitious to own a big house,yonja a luxurious car. He has the confidence that one daysohbet/adana sohbet/netlog sohbetnetlog his dream will come true. He imagines the daykızlarla sohbet sohbet etmirc indir/mirc indir He tries his best to. One day,flip chatchat roulettechat roulet his entire dream comes true. He comes back home.He picksdini sohbet up his wife to the big city. He was invited to the party.muhabbetsohbet He brings his wife to take part in the partyHis workmates were disappointed for hisseviyeli sohbet old wife.His wife was also very sad thatgüncel haberler she want to go back to the town.Chat/sohbet He knows that today hesohbet odaları owns so much fortunate is from his tender and kind wife from many aspects. The reason why she looks old is because of him. He do not want his wife go back. He wants her live with him together. He want her suffer so much miserable life as before. While, he was so handsome is totally different from his wife. He wonders chat siteleriislami sohbetsohbet odalarıand considers one day after one day. Soon, the day is drawing near. iyinet frmtr trkygnclr webmaster seo yarışmasıHe doesn’t know what he could do to leave his wife. Suddenly, an ideaforumforum siteleri toplist eklecomes into mind.He goes to the .the price of the jewelry, then he puts his money film izle - dizi izle - mp3 indir -mp3 dinle - dizi izle - yabancı dizi - lig tv izle - on the counter with the twice price./chat/burmeh yaza lida fx15 biber hapı ile formda girin//zayıflama lida fx15 ve biber hapı zlfvbh/travesti