Därför bör Wikipedia användas i undervisningen

Alla har nog läst på Wikipedia någon gång, Wikipedia, det fria uppslagsverket på internet. De flesta skolelever lär ha tagit hjälp av Wikipedia i skolan, något som lärarna naturligtvis ofta har reagerat emot då vem som helst kan redigera artiklarna. Jag har träffat ett antal lärare som helst inte vill att Wikipedia ska användas i skolan alls.

Jag vill emellertid hävda att Wikipedia visst kan vara ett utmärkt val för att inhämta information om man gör det på rätt sätt. De flesta artiklar har källor angivna, ofta i form av fotnoter. Att läsa igenom Wikipedias artikel om ett ämne kan vara ett ypperligt sätt att få en helhetsöverblick över ett ämne. Granskar då eleven innehållet genom att kontrollera artikelns innehåll mot de angivna källorna och det stämmer överens, menar jag att det är en god källkritik. Ofta används tungt litterärt material och det är ofta tämligen enkelt att låna denna litteratur på bibliotek och kolla om fotnoterna/källhänvisningarna är korrekta gentemot artikelinnehållet. Går inte det kan eleven naturligtvis jämföra artikelns innehåll med andra trovärdiga hemsidors innehåll, förslagsvis Nationalencyklopedin.

Lärare bör därför inte vara negativt inställda till att elever på högstadiet och gymnasiet använder sig av Wikipedia för att få fram information. Istället bör skolorna gå igenom hur man använder Wikipedia på bästa sätt. Gör eleverna så som jag har beskrivit ovan när de hanterar informationen lär eleverna i de absoluta flertalet av fallen få en god hjälp i sin kunskapsinhämtning.

Med åren har de erfarna användarnas arbetsrutiner utvecklats radikalt. Jag vill kort gå igenom dessa för att förklara varför skolor och elever bör förvänta sig att materialet är adekvat i de flesta fallen. Wikipedia har en process för "kvalitetskontroll" och en process för "relevanskontroll". En del av vår kvalitetskontroll är att uppmärksamma om källor saknas med mallar som gör att artiklarna hamnar i åtgärdsmallar som användarna dagligen kollar. Likaså finns det mallar för till exempel faktakontroll, en skarpare mall för misstänkt bluffmaterial där misstänkt bluff tas om hand nästan direkt, en för reklam/marknadsföring och en annan för icke neutral information. Ser man att en artikel man läser har en sådan här åtgärdsmall på sig ska man naturligtvis vara på sin vakt och vara mycket försiktig. En annan bra sak kan vara att läsa igenom artikelns diskussionssida. Har det pågått långdragna och mycket hätska diskussioner om artikelns innehåll och artikeln fortfarande har en mall på sig är artikeln högst sannolikt inget att använda sig av.

Vi har också en relevanskontrollsprocess, där vi arbetar med att granska nya artiklar ifall de uppfyller Wikipedias krav för inklusion. Det allra viktigaste är verifierbarheten, att all information ska vara kontrollerad och styrkas med källor, men vi har också relevanskriterier som vi utgår ifrån när vi bedömer om ett ämne är tillräckligt betydelsefullt för att vara berättigad en artikel i uppslagsverket. Wikipedia är sålunda ingen plats för all världens vetande.

Kvalitetskontrolls- och relevanskontrollsprocessen säkrar att Wikipedias innehåll både är relevant och är korrekt. Visst finns det fortfarande fel på Wikipedia, men vi blir allt bättre på att hitta dessa och det finns en stödförening som heter "Wikimedia Sverige" som bland annat anordnar föreläsningar om Wikipedia och hur informationen där kan hanteras för kunskapsinhämtningen. Bland annat har Wikipedia Academy anordnats där Wikipedia även har presenterats för akademiker, lärare med flera. Föreningen medverkar också på den årliga bokmässan i Göteborg, där du kan komma och få mer information om hur Wikipedia fungerar.

Det är viktigt att komma ihåg att allt arbete på Wikipedia är ideellt. Allt artikelskrivande och allt klottersanering görs av människor som vill att Wikipedia ska bli en trovärdig och adekvat kunskapskälla.

Låt inte gamla fördomar om Wikipedia härja på skolorna. Med källkritik är Wikipedia en god hjälp i arbetet och källkritik behövs oavsett var man inhämtar information, så det kan inte bara vändas emot Wikipedia. Tänk på att du kan göra en insats för att göra Wikipedia till en bättre kunskapskälla. Här finns en av de största och enklaste metoderna att göra en insats för framtiden. Du kan som vanlig medborgare medverka till att mer kunskap blir tillgängligt för alla människor, oavsett bakgrund och ekonomiska tillgångar genom att skriva på Wikipedia. Frågan är bara om du vill vara med? Det är enkelt att klaga och svårare att faktiskt göra något själv. Tänk om alla lärare och andra människor som hade klagat på Wikipedias innehåll hade själv bidragit till uppslagsverket. Då hade Wikipedia varit ännu bättre för hela jordens befolkning.

Jonathan Lindborg (24 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/42092

1 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Det är märkligt hur få jämförande analyser det finns mellan NE.se och Wikipedia. Jag publicerade nyligen en, om än inte vetenskaplig, analys av 5.000 längre artiklar på NE med angivna författarnamn. C:a 20% var avlidna och genomsnittsåldern på de andra är idag 70 år.

Jag har talat med flera NE-författare och de har vare sig uppdaterat eller haft någon kontakt med NE på många år. I min analys tar jag bl a också upp att NE saknar "en miljon länkar". Detta beror bl a på att NE i grunden är ett digitaliserat analogt uppslagsverk.

Att så många skolor fortfarande är abonnenter på NE hänger delvis samman med den helt normala trögheten inför nya världar. Sådant ger sig med tiden.

Jag har, utan uppdrag från NE, publicerat en helt ny strategi för NE:s framtid som jag kallar NE 3. - se http://www.ne3.se

Om NE 3 blir verklighet kommer detta att påverka inte bara NE och Wikipedia, utan till exempel också det man i högskolevärlden brukar kalla Tredje uppgiften.

Permalänk | Anmäl #1 Johan Schlasberg, 2012-01-10, 14:48