Vanlig hyfs att inte ändra texter utan tillstånd

Du borde lyssna på gamla fina låtar från Rallye i P3.
Då kanske du begriper vad humor och satir är.

Anders Larsson,
vad är detta för larv från din sida, det är lite Bosse Ringholm-varning på dina mail till Peter Santesson tycker jag.
Varför har du inte från början tagit dig några minuter och lyssnat på parodin?

Vi har en lång tradition av satir och parodi där man har använt sig av andras melodier eller delar därav; Povel Ramel, Karl Gerhard, Hasse & Tage för att ta några exempel.

Mikael Wiehe, har du blivit lite prinsessan på ärten på gamla dar; tål inte proggvänstern att skojas med?

Hör det till vanlig hyfs att publicera brevväxling som varit avsedd för en begränsad publik?

#3
Det är väl ändå intressant att ta del av mailväxlingen eftersom den bevisar att Adam Cwejman uppenbarligen ljugit när han påstått att Mikael Wiehe själv skulle ligga bakom påtryckningarna. En ursäkt skulle vara på sin plats.

Dessutom är det ju märkligt att nyliberalerna går till attack mot Wiehe på detta sätt. Allting i deras värld handlar ju om att "äga". Hade man inte till och med en paroll som var typ "Jag älskar att äga"? Då borde det väl i så fall ingå att man även har lite respekt för andras egendom kan man ju tycka.

Det här kan tolkas på två sätt:
1: Anders Larsson anser att alla parodier är olagliga.
2: Anders Larsson ljuger och vill censurera andra utan att först kontrollera om han har lagen på sin sida.

Observera att Anders Larsson inte hänvisade till "vanligt hyfs" i sina mail. Han skrev "absolut inte tillåtet". Alltså menar att han har lagen på sin sida. Intressant att han glatt går ut med sin egen inkompetens på det här sättet.

#4 Martin: Upphovsrätt och egendom har ingenting med varandra att göra. Man kan vara för eller mot upphovsrätt och man kan vara för eller mot egendom, men de är två helt separata företeelser.

#6 Så du menar att bara fysiska saker kan vara egendom? Vad händer med patenter och allt annat då? Din hållning kan knappast vara speciellt vanlig bland liberaler. Låter ju snarare som någon slags anarkistisk inriktning. Dessutom känns det ju som att ni med den här synen utmanar typ alla megaföretag på jordklotet. Tar ni den fighten så kommer nog dock Wiehe gärna låta er använda hans låtar:-)

#7 Martin: Man kan vara för patent av goda anledningar, men det är helt enkelt inte samma sak som egendom. Samma sak gäller upphovsrätt. Folk försöker ofta argumentera genom definitioner, men jag föredrar att man tar argumentationen och definitionen separat.

#8 Men vad är egendom i så fall? Det blir ju väldigt snävt. Det finns ju så mycket mer än bara patent och upphovsrätt. Kan jag tex börja göra egen läsk och sälja den med coca-cola loggan på?

Jag förstår dock lite av din poäng. Det är inte riktigt samma sak att sno Wiehes cykel som att sno hans melodier. Men det är ju besläktat, det måste du hålla med om. Båda är ju egentligen stöld om vi skall vara ärliga.

Dock blir jag inte riktigt klok på din ideologiska hemvist. Nyliberalerna och "äga" kampanjerna måste ju ha innefattat även patenter, varumärken osv. Annars har man ju tagit steget över till anarkismen. I nattväktarstaten tänker man sig väl att det finns en ordningsmakt som även skyddar andra företagsvärden än bara maskiner och byggnader?

#9 Martin: "Men vad är egendom i så fall? Det blir ju väldigt snävt. Det finns ju så mycket mer än bara patent och upphovsrätt. Kan jag tex börja göra egen läsk och sälja den med coca-cola loggan på?"
Varumärken är inte heller egendom. Det betyder inte att det är en dålig idé att ha lagar om varumärken, bara att de inte är egendom.

"Jag förstår dock lite av din poäng. Det är inte riktigt samma sak att sno Wiehes cykel som att sno hans melodier. Men det är ju besläktat, det måste du hålla med om. Båda är ju egentligen stöld om vi skall vara ärliga."
Stöld enligt vem? Inte enligt lagen i alla fall, upphovsrättsbrott är upphovsrättsbrott och stöld är stöld.

"Dock blir jag inte riktigt klok på din ideologiska hemvist. Nyliberalerna och 'äga' kampanjerna måste ju ha innefattat även patenter, varumärken osv. Annars har man ju tagit steget över till anarkismen. I nattväktarstaten tänker man sig väl att det finns en ordningsmakt som även skyddar andra företagsvärden än bara maskiner och byggnader?"
Du tycks inte ha förstått min poäng att jag vill hålla argumentation och definition åtskilda. Jag har här sagt att upphovsrätt inte är egendom, inte att det inte bör finnas upphovsrätt. Det är en helt separat fråga.

För övrigt är min uppfattning att en person som säger sig tillhöra en viss ideologi lätt fastnar i vissa åsikter och får problem att utveckla sig. Jag har själv upplevt det, så jag föredrar att inte kalla mig någonting. Fast jag kan ju erkänna att jag tycker att kollektivistiska ideologier är direkt motbjudande. Men nu har vi rört oss en bra bit från ämnet.

#10
Ok. Tack för svaret. Jag googlade dessutom på egendom och inser att jag kanske tolkat begreppet lite väl brett om man ser det ur en rättslig synvinkel.

Dock tror jag att även moderaterna och andra kampanjare på den liberala sidan haft en bred tolkning i argumenationen. "Jag älskar att äga" handlar om en marknadsföring av en livsstil där givetvis pengar, företagande och dess olika attribut hyllas. Av den anledningen tycker jag att man gör självmål när man hånar artistbolaget som Wiehe tillhör. Ur en liberal synvinkel slår de ju bara vakt om sina rättigheter.

Jag är själv socialist men försöker att omtolka den efter den situation och det samhälle vi har idag. Håller med dig om att det är skadligt med en alltför blind tro. Dogmatism, både politisk och religiös, har ställt till med tillräckligt elände i världen enligt mig. Jag är dock skeptisk till att välja och vraka för mycket mellan ideologier och bygga något alltför hemsnickrat. Som socialist kan man enligt mig mycket väl hoppa över revolutionen och proletariatets dikatur eftersom dessa knappast behövs då vi har en demokrati (den fanns ju inte när Marx levde). Man kan däremot inte låna in ideér om att skippa byggandet av det klasslösa samhället. Då har man gått över gränsen och blivit någon slags liberal. Man kan inte vara socialist och tycka att det är ok med klasskillnader. Tycker jag skall man tillägga kanske.

Lite off-topic där på slutet från mig också:-)

Mmm. Då är ni överrens om att det handlar om artighet snarare än om laglighet? Bra.

Ja, det är ohyfsat att utan tillstånd ändra i någon annans text, även om det inte är olagligt. Ett bra exempel är den amerikanske skämtaren Weird Al Yankovic som gjort det till en hederssak att alltid inhämta tillåtelse till sina parodier.

Samtidigt har #3, Alma Noyes, en bra poäng. Det är inte heller speciellt artigt att utan tillåtelse publisera en privat brevväxling.

Överlag tycker jag hela historien är en storm i ett vattenglas.

Ingen lag har brutits och det är ju inte heller så att Wiehes förhållande till kapitalismens lakejer brukar präglas av någon ömsesidig artighet.

Med vänstern är det så att allt var frid och fröjd ända till 2006 för då hade de ju suttit vid grytorna hela sitt liv och hade en regering, som tillät detta också. Sedan sågs det som en parentes när det plötsligt blev en borgerlig regering, för det hade sosseriet och vänstern också upplevt tidigare.

Men år 2010 så hände nåt när det inte ens hjälpte att Mikael Wiehe uppträdde i Allsången på Skansen för att enligt egen utsago "välta regeringen".

Folket röstade iaf åt "fel" håll enligt alla som tyckte att sossarna alltid skulle styra Sverige eller åtminstone så länge de levde. Dessutom så tvingades ju Mona Sahlin att ta med vänstern i sammanhanget.

Vänstern har alltid trott att "sanningen" till sist skulle segra. De kan inte förlika sig med att regeringen nu sitter en period till. Jag märker det särskilt på de totalt besvikna som kommenterar på min blogg.

Det har varit ett ställningskrig mellan kommunism och de som befinner sig på yttersta högerkanten. Jag är så trött på båda ytterligheterna så ni anar inte.

http://annhelenarudberg1.blogspot.com/2011/12/mikael-wiehe-lever-gott-pa...

Snälla Anders du säger ju själv att texten är ny och alltså är en ny upphovsrätt och kan aldrig jämställas med den gamla texten.

Alla har rätt att skriva egna texter till gammal musik.

Typiskt managers att förstöra artisters rykten...

Vanligt hyfs?
Oh please, parodier och satir är en del av samhällskritiken. Det här är bara fånigt och ger intrycket av att artister inte tål ett dugg.
Själv tål jag inte självgodhet så jag tar och sorterar ut ohyfsade artister ur min samling nu.

Att inte kolla om texten är en parodi innan man klagar är korkat. Att ljuga om att det skulle vara olagligt är skamligt. Att aggressivt hota med rättsliga åtgärder är otrevligt. Att ljuga om vad man skickat för mail i en mailväxling (hur var det nu med ordet "omedelbart"?) i en artikel där man försöker rentvå sitt agerande är pinsamt.

Vad gäller upphovsrätt så är den uttryckligen ett UNDANTAG från äganderätten. Om jag köper något har jag rätt att göra vad jag vill med det... utom upphovsrättsskyddade produkter, som är skyddade från att jag gör vad jag vill med dem. Jag kan t.ex. inte spela upp en CD jag köpt i offentliga sammanhang utan att få godkännande för detta först.

#18 Var hittar du lagrummet för att plagiat är tillåtet bara för att man gör en parodi? Det hade varit intressant att veta.

#19, Lag (1960:729) om upphovsrätt är en jungel, minst sagt. Jag har ofta sagt att stora delar av lagboken skulle behöva rensas ut med eldkastare och skrivas om i pedagogisk, strukturerad och lättfattlig form.

Det står inte i klartext att parodier är lagliga, men det tycks ha varit lagstiftarnas avsikt att de skulle vara det. Man tvingas gå till HD-domarna för att få ett förtydligande. Saken avgjordes i det så kallade alfons-målet som finns på https://lagen.nu/dom/nja/2005s905

Jag klipper in ett par relevanta stycken här

"Vid upphovsrättslagens tillkomst var avsikten att bearbetningar av verk som utgör parodier och travestier skulle vara att betrakta som självständiga verk och falla utanför upphovsrättsskyddet för originalverket. Detta har avsetts gälla även när travestin är mycket närgången och i långa stycken följer förebilden ord för ord. Avgörande för denna ståndpunkt har varit att parodin och travestin fullföljer ett för förebilden helt främmande syfte. (NJA II 1961 s. 81.) "

"Definitionerna på begreppen parodi och travesti är inte alldeles fasta och vedertagna, men klart är under alla omständigheter att principen måste vara tillämplig i fall när någon genom att förvränga ett känt verk till form eller innehåll åstadkommer en produkt, vilken framstår som avsedd att skapa en komisk effekt som är helt främmande för originalverket. Det i målet aktuella programinslaget måste anses tillhöra denna kategori. Genom att den kända barnboksfiguren Alfons inplaceras i ett främmande sammanhang med narkotikamissbruk och kriminalitet har uppenbarligen åsyftats att framkalla en komisk och överraskande effekt, vilken förstärkts genom att sammanställningen av originalrepliker från Alfonsböckerna med repliker ur den danska filmen Pusher förvrängt bärande element av handlingen i flera av böckerna.

En följd av denna bedömning är att programinslaget blir att betrakta som ett självständigt verk. "

#Tack Tomas:-)

Verkar ganska svårutrett. Jag skulle dock tippa att det räknas som parodi faktiskt. Var det inte någon snubbe som gjorde Michael Jacksons Beat it till Eat it och kom undan med det? Dom var ju väldigt lika bara det att den ena handlade om att käka hamburgare.

#22 Jo, den känner jag faktiskt till :-)

Det var Weird al Yankowic, en amerikansk parodi-artist. Han brukar alltid be om tillstånd före, trots att amerika har väldigt tydliga "fair use" lagar.

Raymans sång är också en självklar parodi tycker jag.

På tal om hyfs så dedicerade Wiehe en låt till Johan Norberg där han ska förstås vara en av de där nyliberalerna som har "girighet som ideal", gillar att "ta kål på varann för att få tjäna en slant" och "ser sina barn som nån sorts sparkapital". Det bör nog vara tillåtet att göra på det sättet, men man måste säga att det är ganska magstarkt.

I det här fallet så handlar det ju på intet sätt om något angrepp på Wiehe utan man lånar litet progg som stilgrepp. Ytterst oskyldigt skulle jag säga, inte minst i jämförelse med vad jag nämnde här ovan.

Är det förresten hyfsat att citera någon utan tillåtelse? Att kritisera någon för vad han gjort? Är det ohyfsat av journalister att ställa alltför kritiska frågor? Var går gränsen?
Om alla skulle undvika att på något sätt kunna uppfattas som "ohyfsade" (trots att de kanske inte är det) skulle vi inte ha ett speciellt trevligt samhälle.

@Martin
Det var väl MUF som körde med den där parollen "jag älskar att äga" ett tag. Jag tror nog inte att man ska dra för långtgående slutsatser utifrån varje omoget tilltag från ungdomsorganisationerna.

Jag tror att du har missförstått litet om liberalism och immaterialrätt. Patent och upphovsrätt (den ekonomiska delen i vart fall) är ett statligt ingrepp i den fria marknaden som bygger på att vissa politiker anser att det finns ett marknadsmisslyckande. Intrång i en ensamrätt är inte stöld. Det behöver inte betyda att det är moraliskt rättfärdigat. Jämför t ex. med systembolagets monopol. Om jag skulle bränna hemma skulle det då vara stöld från systembolaget?

Intrång i en ensamrätt sänker värdet av ensamrätten, men ensamrätten övergår inte från en person till en annan. En hembrännare har inte stulit systembolagets ensamrätt - han har bidragit till att underminera den. Inte heller att minska någots värde är stöld. Annars skulle ju illegalt klotter vara en form av väggstöld.

En vanlig missuppfattning är att upphovsmannen äger de digitala exemplaren av de skapade verken. Digitala exemplar går inte att besitta. Det som ägs är rätten att i viss utsträckning kontrollera andra människors handlingar.

Det är viktigt att inse är att lagstiftaren kan skapa marknader, t.ex. som nu även för skolor och apotek. Även om liberaler ofta tror på marknadskrafter så behöver det ju inte betyda att de stödjer marknader som har sin upprinnelse i statliga ingrepp. Tyvärr är det många politiker i Sverige som inte förstår detta, bland annat i de s.k. "liberala" partierna.

Varumärken har inte (/borde inte ha) med äganderätt att göra utan med konsumentupplysning.