Katastroftrötta medier undvek att rapportera om torkan

I februari i år skrev jag följande i en rapport inlämnad till masterprogrammet i samhällelig riskhantering vid Karlstads universitet: "Mot bakgrund av den långvariga och nu accentuerade torkan, och att Somalia står på randen av en massvält potentiell jämförbar med 1991-92 års, kan saken enligt min översiktliga bedömning vara den i media klart mest underrapporterade humanitära katastrofen under min livstid." Det skulle dröja sex månader innan den storskaliga hungerkatastrofen fick sitt mediala genombrott.

Jag återger citatet inte för att framhäva mig själv utan för att påvisa en poäng. Kursdeltagarna skulle välja en historisk eller pågående naturkatastrof och analysera hur den hanterades. Det var en ren slump att jag kom över en av de ytterligt få notiser som beskrev den då pågående torkan och den accentuerade hungersnöden i området. Sverige följde en internationell medietrend där till och med agendasättande bastioner som BBC närmast helt hade upphört att rapportera från den "den andra sidan" av Somalia, från den humanitära "baksidan" av den politiska krisen. Den som annars gjort störst avtryck genom den islamistiska milisen och piratverksamheten. Inte heller har saken varit särskilt framträdande i sociala medier i Sverige, vare sig under de senaste tio åren eller under senaste 6-12 månaderna när problematiken börjat ställas på sin spets. I enlighet med mediernas ketchup-princip kom så sedan allt på en gång i juli i år. Alla skrev om Somalia. Tyvärr för frågan kom sedan terrordådet i Norge och finans- och skuldkriser i stället i fokus.

Orsakerna till torkan

Huvudsakliga orsaken till den nuvarande torkan är väderfenomenen La Niña och El Niño. Spekulationerna om hur klimatförändringarna kommer att påverka området i framtiden är inte entydiga. Under mitt arbete med rapporten var den allmänna uppfattningen bland experter och hos FN att klimatet på hornet skulle ge mer regn i framtiden pga. temperaturhöjningen. Dagarna före inlämning av min rapport kom dock nya uppgifter från amerikanska universitet som prognostiserade ett helt omvänt perspektiv: att klimatförändringarna skulle nu innebära ett torrare klimat på hornet. Exponent för detta missförstånd kan ses så sent som i veckan där TT i en översiktsbild ger det daterade svaret, att klimatet blir mer nederbördsrikt i Somalia.

Förutsättningar

Afrikas torraste områden är traditionellt också befolkade av ett relativt fåtal människor, utspridda och anpassade för torrt klimat. Däremot är angränsande områden som Sahel och Afrikas Horn mer tätt befolkade och därmed mer utsatta när regn uteblir. Befolkningarna i länderna i Sahelområdet/Afrikas horn antas öka med mellan 600 och +2000 procent mellan 1950-2050. Somalia ligger på +900 procents ökning. (Uppgifterna från World Population Prospects) Flera av dessa länder i riskzon för torka har en tydlig livsmedelförsörjningsproblematik.

Torka behöver som vi vet inte vara något problem för områden som har en starkare stat med ett "tillräckligt" mått av politiskt, socialt och ekonomiskt kapital. Somalia har inget av detta, och är en jordbruksekonomi, så befolkningstillväxten innebär omedelbara effekter på t.ex. vattenförsörjning och odlingsmöjligheter när regnen uteblir. Somalias tillgång på lämplig jordbruksmark är även under de bästa av omständigheter en av världens lägsta, endast 1,6 procent av arealen lämpar sig för jordbruk. Grannlandet Etiopien har som jämförelse 10 procent. De klassiska effekterna av torka, samtliga realiserade i Somalia är: minskade eller uteblivna skördar och minskade eller obefintliga förutsättningar för boskapshållning; jorderosion; allmänna skador på djur- och växtliv; svält, undernäring, uttorkning, med skador och sjukdomar som följd samt folkomflyttningar, social oro och krig.

Prognoser och varningssystem för torka och svält

Staterna på Afrikas Horn utsätts regelbundet för långvariga perioder av torka. I princip går det dock inte att förutsäga när torkperioder slår till, eftersom meteorologin inte har en dylik förutsägelseförmåga. Emellertid blir övervakningssystemen och datasimulationerna av klimat och väder allt kraftfullare, och även om det knappast varken finns stat eller organisationer i Somalia att ta emot dessa uppgifter på ett önskvärt vis, så är de till nytta för hjälporganisationer och biståndsorgan i andra länder. Det är institutioner som i stort sett har lyckats förhindra svältdöd i stor skala sedan torkan i Moçambique, Sudan och Etiopien på 80-talet. FN:s Reliefweb sammanställer månatliga detaljerade rapporter om klimatläget i Somalia kallade "Somalia Drought Watch". Utöver klimat- och väderprognoser övervakas Somalias försörjningsläge av FEWSNEW (Famine Early Warning Systems Network/USAID). Till detta skall läggas nationella biståndsoperatörer som SIDA i Sverige och de många NGO:s som verkar i områdes och den stora informationsmängd de tar in och analyserar. Med detta vill jag visa på den egentligen mycket goda överblick - och därmed möjligheter till förutseende som i teorin finns.

Medierna och vi

Oftast handlar nyheterna om Somalia om piraterna och inbördeskriget, om islamismen, inte minst om somaliska islamister utanför Somalia, även i Sverige. Torka, hungerproblematik och social kollaps har mer eller mindre pågått sedan 90-talet. Det är i princip uteslutande mycket negativa intryck av Somalia som är kända hos normalintresserade svenska nyhetskonsumenter. En nyhet är per definition "något nytt" som bryter av mot det väntade, och när naturkatastrofer och den sociala och politiska katastrofen institutionaliserats som i Somalia, ja då är det ingen nyhet, utan då är det sakernas tillstånd i Somalia, landet som är en "failed state", "rough state"och "basket case" samtidigt. Om ett område uppfattas som utom räddning av rationella ingripanden, ja då göre sig nyheter om området till slut inte längre besvär i rapporteringen. Det är ett slags engagemangets utmattning. Att den negativa publiciteten påverkar möjligheten att få nyhetsmässigt genomslag för somaliers humanitära lidande i svenska media får vi betrakta som, om inte sympatiskt så tyvärr förståeligt. Nästa stycke i den här texten borde innehålla recept för framtiden, om hur man hjälper Somalia och hur man bryter detta "engagemangets utmattning" här hemma. Det har jag tyvärr inget förslag på.

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/38590

4 kommentarer I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Du Mikael, torkan på Afrikas Horn är mer än 20 000 år gammal,
så vad är nytt med det?

Jo, att svälten skördar offer i samma takt so en fullkomligt
ohämmad befolkningsökning. Familjer med 12-13 barn är
inget ovanligt, och vad angår den sortens självförvållade
problem oss svenskar?

Vill du slänga bort en månadslön på ännu mer självför-
störelse, så gör det, men låt oss slippa detta ständigt
återkommande ojande om "svälten i Somalia".

Permalänk | Anmäl #1 per svensson, 2011-08-12, 12:05

Kanske har det att göra med att det inte fanns några bilder på svältande barn förrän i juli, när det då hade hunnit slå till ordentligt. Media/människor funkar ju tyvärr så att det inte är intressant förrän bilder kablas ut på stackars barn med uppsvällda magar. Prognoser däremot bemöts väl gärna som utfallsteorier kring klimathotet - har det inte hänt än så finns det inte!

Permalänk | Anmäl #2 S Andersson, 2011-08-12, 15:29

På nyheterna i går visades att 8 av 10 snabbt växande ekonomier finns i Afrika, jaha varför kan de inte hjälpa de närliggande länderna varför kommer det största biståndet fortfarande från Sverige och Europa som har en egen ekonomisk kris att ta hand om.

Permalänk | Anmäl #3 Maria Nilsson, 2011-08-12, 17:44

#3 Maria Nilsson

1/ Därför att svenska politiker skänker bort skattebetalarnas
pengar, och inte sina egna!

2/ Och PK media "tittar bort" i stället för att granska det
meningslösa biståndet!

3/ Man tror att det ska gå hem hos väljarna, och skaffa
sjuklövern ännu mer makt 2014!

Permalänk | Anmäl #4 per svensson, 2011-08-12, 19:10

Kommentarsfältet är stängt på denna artikel.