Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

Miljöpartiet håller kongress i helgen. Läs (13) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

EMU

Klaus Bernpaintner om EMU

Därför kommer euron gå under inom några få år

Det stora euro-projektet är en politisk snarare än ekonomisk skapelse. Konstruktionen garanterade från början att det skulle bli kortlivat. Utvecklingen mot sammanbrott bör uppmuntras och nedmontering snarast inledas för de europeiska folkens bästa. Det skriver Klaus Bernpaintner, finansanalytiker och ekonomisk rådgivare.


Om författaren

Klaus Bernpaintner, MBA och Civilingenjör. Verksam som finansanalytiker och ekonomisk rådgivare. Senior fellow i Ludwig von Mises-Institutet Sverige.

Det stora euro-projektet är en politisk snarare än ekonomisk skapelse. Konstruktionen garanterade från början att det skulle bli kortlivat. Utvecklingen mot sammanbrott bör uppmuntras och nedmontering snarast inledas för de europeiska folkens bästa.

Människor har i alla epoker ansett sig leva i den mest moderna och sofistikerade tiden. Det är därför lätt att man lurar sig att tro att den rådande ordningen alltid kommer att bestå. Säkert kunde egyptierna liksom romarna inte ens tänka sig att deras mäktiga imperier en dag skulle vara historia. Tanken är nog är lika främmande som att se ett imponerande berg och föreställa sig att det med tiden kommer att fullständigt nötas ned av is, vatten och vind. Men den som förstår ekonomins och geologins lagar vet att även om en händelses exakta tidpunkt är omöjlig att förutsäga, kan man ändå förutsäga hur vissa ekonomiska och geologiska förhållanden kommer att te sig efter tillräckligt lång tid.

Man kan med insikt om ekonomiska lagar och politisk mekanik förutsäga att alla välfärdsstater med tiden slutar i konkurs och relativ fattigdom. Att både politiker och den stödjande majoriteten älskar välfärdsstaten förändrar inte detta ekonomiska faktum. Man kan också med visshet förutsäga att alla moderna pappersbaserade valutor som euro, dollar och den svenska kronan till slut kollapsar i hyperinflation, likt den tyska marken på 20-talet. Det tilltagande finansiella kaos vi nu upplever orsakas i grund och botten av ett storskaligt finansiellt missbruk som enbart möjliggörs av våra osunda pappersvalutor. Utvecklingen följer ett välkänt historiskt mönster. Det moderna monetära systemet håller på att nå vägs ände och det är den annalkande kollapsens skakningar vi känner under våra fötter.

Mekaniken är enkel och obeveklig. Demokratiska stater har alltid brist på pengar eftersom kostnaden för valfläsk ständigt stiger då röster måste köpas i en eskalerande utbudspolitik. Röstköp kan bara finansieras på tre sätt: (1) Skatt, (2) nytryckta pengar eller (3) lån. Skatt är uppenbart smärtsamt för väljarna, och därför ett trist alternativ för politiker som vill vinna folkets kärlek, såvida man inte lyckas lura folket att ännu högre skatt ligger i folkets eget intresse.

Alternativ två, att finansiera röstköp med nytryckta pengar är en mer försåtlig och därför aptitligare metod. Själva uttrycket att finansiera med nytryckta pengar är en målande beskrivning av att staten "lånar" av sin egen centralbank, en myndighet som är en del av staten. I och med lånet nyproducerar centralbanken alla de pengar staten vill låna. I praktiken blir det ett räntefritt lån eftersom den ränta staten betalar till centralbanken ändå tillfaller staten själv. Lånen behöver heller aldrig betalas tillbaka utan kan förlängas i oändlighet.

Finansiering genom att trycka nya pengar leder dock till att mängden pengar i samhället ökar och därmed tilll att priserna stiger (minns Weimartyskland) och att växelkursen mot omvärlden faller. Denna inflation drabbar alla i olika grad, men mest de som inte kan höja sina löner, och de som sparat pengar till framtiden och pensionen, eftersom köpkraften i deras löner och besparingar försvagas utan möjlighet till kompensation. Eftersom inflation gör att folk får mindre för sina pengar kan inflation ses som en dold skatt, eftersom den likt en skatt minskar människors möjlighet att köpa varor och tjänster.

Det anses (med rätta) fult av stater att låna nya pengar direkt av sin egen centralbank, därför är det ofta förbjudet i lag (exempelvis i Sverige). Istället sköts det då genom att statens nära vän bankväsendet agerar mellanhand. Sluteffekten är dock densamma, förutom att en nätt andel av affären tillfaller bankväsendet som tack för besväret. Det moderna bankväsendet har också skaffat sig en avundsvärd, lagskyddad, position som mångfalt förstärker inflationen och skapar konjunktursvängningar och allmänt ekonomiskt kaos, men det är en fördjupning för en annan gång.

Den tredje vägen för att finansiera röstköp är genom att köpa valfläsk på kredit; men det innebär egentligen bara ett uppskjutande av räkenskapens dag för i slutändan måste statsskulden ändå betalas med skatt (alt. 1) eller nytryckta pengar (alt. 2).

I detta avseende skiljer sig eurovalutan inte från övriga pappersvalutor, de kommer alla att få sin bane tids nog. Det som är intressant med europrojektet är att det innehåller ytterligare en komponent som accelererar processen och faktiskt ser ut att göra den ganska kort. Det är här länder som Grekland och Irland, de så kallade PIIGS, kommer in i bilden. Situationen kan beskrivas med ett begrepp som kallas "allmänningens tragedi". En förälder som fördelat en påse chips på ett flertal barn vet vad det innebär. Om alla chips läggs i en gemensam skål blir allt uppätet på tio minuter, men om chipsen istället delas upp i var sin skål kan samma chips räcka en hel fredagkväll. En gemensam skål är en "allmänning", eftersom den inte ägs av någon enskild. Den blir då utsatt för rovdrift eftersom varje aktör vet att "den som roffar snabbast får mest". Andra exempel på allmänningens tragedi är utfiskning av haven och skövling av rengskogar. Oägda värdefulla resurser kommer alltid bli plundrade och förstörda. Jämför med svenska skogar som har tydliga ägare, och där ägarnas egenintresse gör att skogarna förvaltas och förädlas ansvarsfullt.

Europrojektet innehåller en allmänningens tragedi. Det finns nämligen ett inbyggt incitament för varje stat att låna snabbare än de andra. Politikerna i länderna med de sämsta ekonomierna har mest att vinna på skuldrusningen. Eftersom de ivrigaste lånarnas agerande skadar de övriga staterna uppstår kraftiga spänningar mellan länderna och detta kommer leda till eurons sammanbrott. Inte helt olikt det sätt varpå en gemensam chipsskål lätt förvandlar fredagsmyset till ett slagsmål framför teven. Förklaring följer.

De flesta politiker vill trycka så mycket pengar till valfläsk som det bara går. Ju oansvarigare och kortsiktigare desto mer vill de trycka. Det som bromsar tryckandet är rädslan för fallande valutakurs, folkets vrede över inflation, spekulationsbubblor, inflaterade matpriser och hungersnöd, vilket tenderar att sluta i revolution som nyligen i arabvärlden. Observera att en svag växelkurs inte är önskvärt, oavsett vad exportlobbyisterna hävdar; penningtryckande leder till försvagning av växelkursen vilket gör befolkningen fattigare.

Om varje eurostat hade sin egen euro-tryckpress vore allmänningens tragedi uppenbar. Varje stats politiker skulle försöka trycka pengar snabbare än de andra för att själv få njuta fördelen av de nytryckta pengarna samtidigt som de negativa bieffekterna i form av fallande eurovaluta och stigande priser också fördelas över de andra euroländerna. Projektet skulle haverera på nolltid. Nu har inga enskilda eurostater egna tryckpressar, och inte heller tillgång till den gemensamma tryckpressen. Men det finns en bakdörr till tryckeriet som går genom lån och statsskuld, och det är den vägen eurostaterna har gått.

Alternativ 2 är alltså stängt, då euro-tryckpressen står i källaren på Europeiska centralbankens (ECB) kontor i Frankfurt. Därför är eurostaterna hänvisade till alternativ 3 för all överdådig valfläskfinansiering. Under normala omständigheter skulle lånemarknaden vara stängd för kreditmissbrukare, eller åtminstone straffa dem med avskräckande höga räntor. Men häri ligger pudelns kärna. Euromedlemskapet har skänkt ekonomiskt svaga stater ett kreditmässigt överbetyg som gjort att de kunnat låna på nästan samma villkor som mer konkurrenskraftiga medlemmar. Vilken politiker i ett ekonomiskt efterblivet land kan motstå frestelsen att låna med kraftig rabatt och lämna notan till efterträdaren?

PIIGS länderna har således lånat stora belopp av bankerna, främst tyska och franska banker. Det har skett på ett sätt som illustreras med följande exempel. Grekland erbjuder en statsobligation för 5 miljarder med tio års löptid i en grekisk statslåneauktion. Deutsche Bank köper obligationen till ett pris som implicerar 7 procent ränta. Denna ränta innehåller ett litet "grek-risk-påslag" som är tillräckligt stort för att väcka bankernas intresse, men inte så stort som en fri marknad skulle kräva med tanke på den enorma risken. Detta är nämligen ingen fri marknad utan en av EU riggad marknad. Banken gör därför det korrekta antagandet att de europeiska politikerna aldrig kommer låta Grekland eller någon annan eurostat gå i konkurs eftersom det skulle leda till en irreparabel trovärdighetskris för det stora överordnade politiska europrojektet. Utan denna outtalade, men väl införstådda, politiska garanti skulle låneauktionen snarare slutat med en avskräckande grekisk ränta på kanske 15 procent istället för 7. (Häromdagen nådde den grekiska två-årsräntan 30 procent.) Den politiska garantin gör att den grekiska staten kan låna till rabatt, och rabatten gör att grekerna vill låna mycket mer.

Och bankerna står gärna till tjänst med att låna ut mycket, mycket, mer. När de väl fått statsobligationerna i näven får de nämligen lämna in dessa som pant till ECB, och på denna "säkerhet" låna nästan fulla beloppet i nytryckta euros till löjligt låg ränta. Möjligheten att pantsätta dåliga obligationer hos ECB undanröjer bankernas normala försiktighet vad gäller sin utlåning. Detta är staternas bakdörr till ECBs sedelpress, och därmed den största svagheten i hela systemet. Den tyska banken köper alltså gärna den grekiska obligationen för 5 miljarder, skickar kontanterna till Grekland, lämnar in obligationen som pant till ECB och får ut nästan lika mycket nytryckta euros till låg ränta.

Den totala effekten blir som om Grekland själv hade smugit sig in genom bakdörren, kört igång ECBs tryckpress och lånat sig själv lite nytryckta euros. Banken, som är mellanhand, gör en god vinst på skillnaden mellan å ena sidan den attraktiva utlåningsräntan på det politiskt garanterade lånet till Grekland och å andra sidan den låga EU-subventionerade inlåningsräntan som banken betalar till ECB. Alla vinner -- utom de europeiska folken som blir sittande med inflation och får se sina dyrbara resurser bortslösade i politiska vansinnesprojekt.

Det penningtryckande som ECB-pant-lånen genererar skapar inflation och urholkar eurons värde, vilket drabbar även de mindre slösaktiga eurostaterna och de europeiska folken. Politikerna i PIIGS-länderna får ensamma njuta frukterna av de lånade pengarna men delar solidariskt inflationen med de övriga eurostaterna. För att inte hamna med inflationens Svarte Petter behöver de andra staterna själva delta i lånerusningen. Det uppstår därför ett tryck för varje eurostat att låna ivrigare än de andra, och så att säga plundra penningpungen fortare än de andra för att inte bli utan.

För att hindra denna naturliga utveckling mot eskalerande statsskulder har ECB vidtagit skyddsåtgärder, främst genom eurozonens stabilitets- och tillväxtpakt (1997) som föreskriver att ingen medlemsstat får ha en statsskuld över 60 procent av BNP eller ett årligt budgetunderskott över 3 procent av BNP. Greklands statsskuld är över 140 procent. Men det finns inga automatiska sanktioner vid överträdelse, varför inte ens de stora medlemsstaterna bryr sig om det, och skuldberget växer ohämmat.

Det som slutligen kommer sänka europrojektet är slitningarna mellan de relativt sparsamma och de mest slösaktiga, där de sparsamma istället för ekonomisk framgång får betala notan för de slösaktiga. Ett annat problem är de mer eller mindre värdelösa statsobligationerna som ligger hos ECB som pant; de utgör en del av värdebasen för eurovalutan och när deras värde med tiden erkänns för vad det är kommer det att sänka värdet på euron till nya bottennivåer. Eurons dagar är räknade och med största sannolikhet kommer den att upphöra i nuvarande form inom några få års tid.

En god tanke med euron är visserligen att undanröja de flytande växelkurserna som stör näringslivet. Men det har redan funnits överlägsna fungerande internationella system utan växelkurser i tusentals år. Sista gången Sverige hade ett hederligt monetärt system var när landet var med i den framgångsrika internationella guldmyntfoten (1873-1914). Ännu längre tillbaka hade Sverige silvermyntfot vilket också fungerat bra. Men stater och politiker hatar guld och silver eftersom de inte kan skapas i en tryckpress utan måste konfiskeras genom beskattning. Guldmyntfoten övergavs snabbt vid första världskrigets utbrott när politiker behövde mobilisera medborgarnas egendom i stor skala för att kunna vara med i kriget. Sedan dess har det ena katastrofala politiska monetära experimentet avlöst det andra, varav euron bara är ett i raden. Guld och silver är folkens fria pengar medan papper är politiska pengar. Guld och silver sköter sig själva och bara fungerar. Politiska pengar utsätts för ständiga centralbanksmanipulationer, behöver understöd av akademisk och politisk propaganda, samt "allmänhetens förtroende", men slutar ändå alltid i tragedi.

Euron är ett politiskt pappersbaserat försök att avskaffa problemet med växelkurser, men i övrigt har den inget med sund ekonomi att göra. Den är däremot en viktig pusselbit i den moderna, socialistiska, formen av drömmen om det stora Europeiska Imperiet, en dröm som närts och prövats av så vitt skilda figurer som Karl den Store, Napoleon, nationalsocialisten Hitler och internationalsocialisten Stalin. Som bekant har inga av de tidigare europeiska imperieförsöken lyckats, och det kommer inte lyckas den här gången heller. Som alla pappersvalutor kommer euron kollapsa, men eftersom den är kryddad med egenskaper som utsätter den för en allmänningens tragedi påskyndas händelseförloppet avsevärt och vi börjar nu se slutet.

Euron har varit ett intressant, om än dyrbart, politiskt experiment men nu är det hög tid att avsluta det på fredlig väg innan ännu fler oskyldiga kommer till skada. Världen bör lära sig en läxa av faran med politiska pengar och snarast möjligt övergå till fria pengar i form av guld och silver som vi vet fungerar. Och ja, guldet räcker till eftersom mängden befintligt guld kan faktiskt är irrelevant. Vare sig politiker vill det eller inte är det i den riktningen medborgarna är på väg. En snabb titt på guldprisgrafen säger allt.





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/38078

82 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

KB säger:

"Man kan med insikt om ekonomiska lagar och politisk mekanik förutsäga att alla välfärdsstater med tiden slutar i konkurs och relativ fattigdom."

USA, korporatismens hemland och icke-välfärdsstat verkar ställa in betalningarna i augusti. Förutsäger ekonomiska lagar och politisk mekanik detta?

Permalänk | Anmäl #1 Doktor Eleph@nt, 2011-07-16, 23:08

Jämförelsen mellan den gemensamma chipsskålen och världshaven respektive regnskogarna stämmer inte, tvärtom! Varför, ja det får Klaus Bernpaintner lista ut själv, till nästa artikel. Annars var det intressant! Och kanske han i övrigt har rätt, delvis.
Vem vet?

Permalänk | Anmäl #2 Joakim Steneberg, 2011-07-16, 23:22

Utmärkt artikel av en som förstår ekonomi.

Alla FIAT valutor i världshistorien har förlorat hela sitt värde. Bara guld och silver har aldrig förlorat hela sitt värde och har fungerat i tusentals år. Vi har redan två fungerande världsvalutor, guld och silver, som kan användas för att prissätta alla varor och tjänster.

Den stora fördelen med guld och silver är att ingen politiker eller centralbanksbyråkrat kan påverka dess mängd, värde eller ränta.
Folket befrias från deras stinkande manipulationer.

Utmärkt artikel.

Permalänk | Anmäl #3 Johnny Andersson, 2011-07-17, 00:03

Doktor Eleph@nt:

Med österrikisk ekonomi är svaret ja, det är en av poängerna. Se mer här:
http://www.mises.se/2010/02/13/vad-ar-osterrikisk-ekonomi/
http://www.mises.se/2010/02/20/varfor-osterrikisk-ekonomi-ar-relevant/
http://www.mises.se/2010/03/03/den-osterrikiska-teorin-om-konjunkturcykeln/

De österrikiska ekonomerna har korrekt förusett och förklarat t.ex. både bostads och finanskrisen till skillnad ifrån mainstreamekonomerna som skrattade ut dessa analyser på bästa sändningstid. Det som händer med euron händer även med dollarn, tryckpressarna går varma. Som bekant har även USA en pappersvaluta.

Permalänk | Anmäl #4 Joakim Fagerström, 2011-07-17, 00:06

Ja, Euron är dömd att misslyckas och den konstgjorda andningen med nya lån för att betala räntan är helt omöjligt att få funktion i eftersom det hela är ett enda stort bedrägeri från början till slut. Om någon lånar papperslappar och sedan skall betala ränta med nya papperslappar så måste de lånas av någon också, med följd att allting blir belånat och när det gäller ett land så skänker man bort hela landet med tiden för att man fick låna några papperslappar ett tag.

Bankerna med deras 'skuldsedla' är historiens största bedrägeri då de inte ens har täckning för vad de lånar ut. Nej, rent guld eller silver är det bästa att återgå till istället för värdelösa papperslappar eventuellt kan en del andra metaller också brukas, som koppar med flera.

Permalänk | Anmäl #5 Mikael Forsberg, 2011-07-17, 05:02

Det finns stater som till exempel Sverige och Norge som har stora överskott i budgeten och där överbudspolitik inte sker. I de länderna finns det inget som helst problem med pappersvalutan. Priset på guld och Silver är lika fiktivt som alla andra tillgångars värde och uppvisar prissvängningar på samma sätt som allt annat. Att kurvan visserligen pekar uppåt trendmässigt beror på att människor som du hela tiden inbillar sig att det skulle vara något särskilt med guld och silver. Om de här föreställningarna skulle försvinna så skulle priset falla drastiskt och få negativa följder för världsekonomin eftersom den normala prissättningen som normalt följer förbrukning och tillgång inte existerar här. Värdet på guld och silver är därför mer fiktivt än på andra råvaror. Du har däremot rätt när det gäller Europrojektet, men det är inte samma sak som EU- projektet, och välfärdsstatsresonemanget är fel eftersom det går att bedriva en ansvarsfull politik om man bestämmer sig för det. Röstköp och överbudspolitik kan och bör förhindras i alla demokratiska välfärdsstater. Ditt resonemang är endast riktigt om det vore omöjligt.

Permalänk | Anmäl #6 Kristian Fredriksson, 2011-07-17, 06:00

I långa loppet är det omöjligt att bedriva en välfärdsstat ansvarigt. Vilket historien visar med önskvärd tydlighet . Med jämna mellanrum får man visserligen utbudspolitik med budgetunderskott et cetera. Men den som tittar bortom årsvisa budgetar ser också att välfärdsstaten också har en sådan omättlig skattehunger, och ett sådant kontrollbehov, att till slut kvävs det vinstskapande företagande som är själva grunden till att det överhuvudtaget finns någon välfärd att konfiskera och "fördela". Det startas inte längre tillräckligt mycket företag här i den gamla världen för att kunna finansiera kalaset. Kvoten av skattekonsumenter mot producenter har blivit allt för stor, och växer varje dag.

Det är inget speciellt med guld och silver, annat än att de har vissa egenskaper som gör att människor under minst sex tusen år har ansett dem speciellt lämpliga som pengar. Papperspengarnas historia är kort och entydigt full av besvikelser.

Permalänk | Anmäl #7 Klaus Bernpaintner, 2011-07-17, 07:12

#7 "Kvoten av skattekonsumenter mot producenter har blivit allt för stor, och växer varje dag." Ja, det var länge sedan man läste en sådan koncis och slagkraftig formulering av det sorgliga läget. Politikerna envisas med att försöka trolla, men tyvärr mindre och mindre övertygande för varje dag som går.

Permalänk | Anmäl #8 Dora Sterner, 2011-07-17, 07:26

@Kristian Fredriksson:
" I de länderna finns det inget som helst problem med pappersvalutan."
Kristian du missar och förbiser ett stort och viktigt problem med pappersvalutan, hur enkelt det är att bedriva en inflatorisk politik. Inflationen gör att dina och mina pengars köpkraft minskar kraftigt hela tiden, hur skulle det inte vara ett problem?

De som tjänar på detta är staten och bankerna (samt storföretag som står dessa nära och får låna billigt samt andra privilegier) som är de första mottagarna av de nya pengarna och och får sin nya köpkraft på bekostnad av de senare mottagarna i kedjan, löntagare med flera. Staten får denna köpkraft på samma sätt som falskmyntaren i garaget. De nya pengarna minskar dina och mina pengars köpkraft.

Saften späs ut mer och mer och smakar snart bara vatten, detta är ett reellt problem som inte heller Sverige och Norge klarar sig utan.

Permalänk | Anmäl #9 Joakim Fagerström, 2011-07-17, 08:38

Mycket välskrivet och dessutom (tyvärr) trovärdigt.

Permalänk | Anmäl #10 Conny T, 2011-07-17, 09:26

Aj, det gör ont att i början av semestern, få så hårda fakta kastade i ansiktet.
Den stora gåtan är hur det är möjligt att låna så stora belopp utan annan säkerhet, än ett löfte om framtida återbetalning.
Det är ju inte så att förtroendet hos folket för politikerna är särskilt välgrundat.

Permalänk | Anmäl #11 Benadom Flydde, 2011-07-17, 09:44

Nigel Farage, ledamot av EU-parlamentet har i åratal predikat i samma ämne. Tyvärr för döva öron.

Permalänk | Anmäl #12 Benadom Flydde, 2011-07-17, 09:51

Underbar om Euro och EU samarbetet går i graven då jag tycker EU liknar gamla Sovjet. Förstår inte hur jag lyckades rösta för detta spektakel! EU= Kommunism

Permalänk | Anmäl #13 Micael Johnsson, 2011-07-17, 10:01

Det mest sannolika ser ut att bli konfetti-lösning tills Tyskland (Finland? Nederländerna? Slovakien?) säger tack, men nej tack. Problemet är ur en matematisk synvinkel mycket enkelt : Skuldnivåerna är sådana att det inte finns inkomstflöden stora nog att betala tillbaka pengarna. Det som pågår just nu är en sista nödlösning, där pengar förflyttas från de som fortfarande har låneutrymme, till de övriga. Men när även det låneutrymmet är slut, så finns det ingen att låna ifrån.

Europas banksystem fortsätter att tassa försiktigt en halvmeter från total kollaps - kolla bara på "stresstesterna" som är ett hysteriskt skämt. När allt sedan rasar samtidigt så blir det ganska otrevligt. Så gissningsvis ger väl ECB upp och blir en "print on demand"-tjänst tills den slutgiltiga flykten till riktiga tillgångar och bort från pappersmassa sker.

Inget nytt under solen egentligen, det lustiga är att denna gång har vi en välfärdsstat som kommer flyga i luften utöver finanssystemet. Buckle up XD

Permalänk | Anmäl #14 Hans Palmstierna, 2011-07-17, 10:38

Guld och silver är ju vackert att se på, men har det egentligen någon praktisk användning.
I mina ögon verkar guldmyntfot ha vissa likheter med tulpanekonomi.
Tacka vet jag järn, det kan man smida svärd av. Idag kostar ett kilo järnmalm nästan en krona. Varför är inte vi lika rika som oljestaterna?

Permalänk | Anmäl #15 Benadom Flydde, 2011-07-17, 12:09

En underhållande läsning med en hel del sanningar. För att dämpa lite så har jag några frågor som artikelförfattaren och läsarna kan fundera på.

Varför (tror han) att just guld och silver fungerar? Varför inte rubiner? Äpplen? Guldet hade ungefär samma värde i kronor 1980-2009, men har nu stigit brant. Uppskjuten inflation?

Varför har dollarn fungerat? De olika staterna i USA är lika skilda som de europeiska länderna, men de har ändå kunnat samsas med samma valuta i 100 år. Det har givit en oerhörd fördel för USA, både inom landet och utrikes.

Sverige har under åren 1990-2010 haft sin kanske lägsta inflation någonsin. Hur kommer det sig?

Tyskland och Frankrike är de Euro-länder som går bäst, där invånarna fått den högsta ökningen av levnadsstandard. Inte Portugal, Italien och Grekland som lånar mest. Hur kommer det sig? Det kanske inte är så att det är Grekland som tjänar mest på Euron? På samma sätt i Sverige, som har gått fantastiskt bra under hela sin EU-tid.

Till sist en synpunkt som inte är vetenskaplig, men om den är (delvis) sann så punkterar den mycket att artikeln. Inflation är något positivt. Människor vill ha förändring. Människor gillar pengar. Att hela tiden trycka priset uppåt ger oss i själva verket ett roligare liv. Själv är jag för inflation men mot arbetslöshet.

Permalänk | Anmäl #16 Thomas Eliasson, 2011-07-17, 12:12

Intressant artikel, jag håller med på de flesta punkter, speciellt att EMU är enbart ett politiskt projekt som är svårt att motivera ur ett ekonomisk perspektiv. Europa är långt ifrån att vara ett optimalt valutaområde. Dock har jag lite svårt för denna onyanserade vurm för guldmyntfot. Det vore önskvärt om fiatvalutorna hade bättre uppbackning, men man ska inte överse problematiken med guldmyntfot och liknande system. Guldmyntfot, eller valutor som är knutna till guld, är också politiskt, oerhört politiskt, det har inte minst Bretton Woods systemet visat oss. Bretton Woods systemet var också politiskt, där de stora vargarna i systemet backade upp det ut i det sista. Men trots den massiva politiska uppbackningen så kunde inte systemet klara av underskotten i USA och det föll.

Intressant att du drar in romarriket i diskussionen. Bara som lite historisk kuriosa kan jag nämna att de romerska kejsarna/diktatorerna/Imperator och allt vad de kallades, så kom de på ett smart sätt att "devalvera" valutan genom att spä ut guld och silvermynten med oädlare metaller, och vips uppstod en kraftig inflation som var en bidragande faktor till det Romerska rikets fall.
Devalvering moderna valutor kan ske även i ett system som backas upp av fysiska metaller. Visst finns det "regler" och lagar att följa, men lagar och regler är inget som är skrivet i sten, de kan ändras efter politikernas önskan på precis samma sätt som exempelvis grundlagarna kan ändras efter de politiska önskemålen (även om det är beydligt svårare att ändra grundlagarna så är det långt ifrån omöjligt). Det finns inga garantier för att centralbanken ena dagen säger att 1 g guld kan inlösas för 100 kr, och sedan nästa dag ska 1 g guld inlösas för 200 kr. Devalvering och inflationsproblematiken kvarstår och blir ännu mer politiskt styrt än med fiatvalutorna.

Sen är det bra att påpeka att problemen i Eurozonen beror till stor del på den felaktiga finanspolitiken snarare än den monetära politiken, även om den också har stor inverkan. EMU har visat sig vara en totalt regelhaveri, värre än vad någon av oss EMU skeptiker någonsin kunde förutspått när vi hade folkomröstningen. Precis som du skriver så har EMU haft överseende vid regelbrott ända från start, och när EMU vägrade sätta ner foten vid Tyskland och Frankrikes övertramp i början av 2000-talet så har de skapat incitament till moral hazard.

Till sist vill jag kommentera ett citat från artikeln, "Guld och silver är folkens fria pengar medan papper är politiska pengar." , tillåt mig småle, att påstå att guld skulle vara "folkets" valuta är tragikomiskt. De stora guldreserverna i världen ägs av ett fåtal länder och familjer och berör gemene man ganska lite.

Permalänk | Anmäl #17 Henrik Eriksson, 2011-07-17, 12:31

#16 Thomas Eliasson. Inflation och arbetslöshet har inget långsiktigt samband vilket kortfattat beror på inflationsförväntningarna. Inflation pressar tillbaka löneökningar och skulle inflationsförväntningarna öka skulle också lönerna öka mycket snabbare. Läs en kortfattad version av den moderna Philipskurvan, finns pedagogiska artiklar på exempelvis wikipedia. Monetär politik kan inte påverka arbetslösheten på lång sikt, utan det måste till helt andra verktyg.
Däremot kan inflation fungera som "smörjmedel" i ekonomin och ligger inflationen på låga nivåer, och förutsägbara nivåer så finns inget dåligt med inflationen i sig, vilket är skälet till att RB har 2% mål istället för 0% mål. Sen är Tyskland och Frankrike inga änglar, de har också lånat enorma summor och har länge haft stora underskottsproblem. Frankrike har knappt något år haft överskott i ekonomin sedan andra världskriget och Tyska delstater har enorma skulder, i paritet med problemländerna i södra Europa. De, speciellt Tyskland, har klarat sig bra idag tack vare deras industrier har stor konkurrenskraft och inte tack vare sund finanspolitik.

#15 Benadom Flydde, helt riktigt. Det höga guldpriset är psykologiskt eftersom det ansetts och anses som en lyxvara som man kan unna sig i tider av välstånd. Den praktiska fördelen är liten, bara några procent av allt guld används i exempelvis teknik eller i industrion. Fördelen är dock att det bevisligen är en vara som generationer under tusentals år har ansett som en lyxvara, och denna beständighet är en klar fördel, till skillnad från andra lyxvaror genom historien, som snäckskal (kina), trä (forna egypten) eller tulpanlökar (holland).

Permalänk | Anmäl #18 Henrik Eriksson, 2011-07-17, 12:52

Det finns väl inga välfärdsstater som har gått under vad jag vet. Visserligen har vi några som ligger risigt till men vi har flera som klarar sig alldeles utmärkt ekonomiskt. Om någon välfärdsstat går under så kommer det att bero på misskötsel och är inget systemfel. Inga samhällen i historien har väl klarat sig bättre än välfärdsstaterna skulle jag tro. I så fall vilket?

Permalänk | Anmäl #19 Kristian Fredriksson, 2011-07-17, 13:11

@Thomas Eliasson:
Att förespråka och vara för inflation är inget annat än att förespråka stöld av befolkningen till förmån för staten och bankerna. Det är även ett hån mot vanliga löntagare som drabbas hårdast av att deras pengar blir mindre värda hela tiden. 1 krona i december 2008 hade samma köpkraft som 4 öre hade i december 1938.

@Henrik Eriksson: Det som förespråkas är inte guldmyntfot utan fria pengar, även guldmyntfot var politisk styrd.

Att kungar och andra i alla tider ha sysslag med "coinclipping" för att berika sig och skapa inflation är inget nytt och emotsäger inte artikeln på något sätt. Poängen är att varken politiker eller andra diktatorer ska fingra med den viktigaste varan vi har, pengar. Förfalskning är oönskad oavsett om det är papperspengar eller någon annan vara som är pengar. En känd munk Juan de Mariana skrev på 1500-talet en bok om inflation även om man inte använde det ordet då. På den tiden sysslande Filip III som var vanligt bland kungar med coin-clipping, d.v.s. han tog in mynten och klippte av en del och lät de fortsätta cirkulera medans han tog överskottet. Marina beskrev inflation som absurt och ett massrån mot folket. Kungen skickade då Mariana i fängelse men efter 1 år ingrep påven som på den tiden var mycket mäktig. Påven sa att om Filip III inte kunde bevisa att Mariana hade fel så var han tvungen att släppa honom. Mariana blev omedelbart släppt. Det Mariana sa då är sant idag, det är ett massrån mot befolkningen och en dold skatt. En stor skillnad idag att det är så mycket lättare för staten med papperspengar och befolkningen har blivit indoktrinerade i att det är helt normalt att bli konstant bli bestulen.

Ja guld och silver har historiskt valts frivilligt som pengar, de har funnits andra varor som använts som pengar kryddor osv., men ädelmetaller har valts mycket på grund av sin hållbarhet och delbarhet. Varför tror du själv världens stater har lagt beslag på så mycket guld?

Mycket av okunskapen idag kring pengar beror på att folk inte vet vad pengar är eller hur de uppstod. Fria pengar är en vara som alla andra som blir ett generellt bytesmedel och används av det flesta. Detta utvecklades ur den direkta byteshandeln som fungerade men som blev opraktisk då det inte alltid var lätt att hitta någon som t.ex. ville byta till sig äpplen mot dina ägg. Vi fick då en indirekt byteshandel där folk bytte till sig en vara inte för att de ville konsumera den utan för att de visste att den var lätt att omsätta och byta mot den vara de själva ville använda för konsumtion (eller produktion). Efter ett tag insåg folk att vissa varor var lättare att omsätta, mer hållbara och lättare att dela upp och dessa varor blev generella bytesmedel och "pengar".

Anledningen till att staten ha velat ta makten över pengaskapandet är för att kunna finansiera sina krig och sitt röstfiske på ett mer subtilt sätt än beskattning. Detta beskriver artikeln mycket bra.

För att du ska förstå mer vad pengar är så kan jag rekommendera:
Pengar, inflation och decivilisationsprocessen http://vimeo.com/26008032
och en förelässningserie om verklighetsekonomi som vi anordnade nyligen på KTH:
http://www.mises.se/econ101/

Permalänk | Anmäl #20 Joakim Fagerström, 2011-07-17, 13:30

De flesta av oss här i Spanien drömmer oss ibland tillbaka till den goda tiden då valutan hette Pesetas. Det var tider det!
Min gissning var då att EMU skulle börja falla samman efter femton år. Var jag för positiv i min bedömning?

Tänk att det finns svenska partier som vill att Sverige skall gå även till Euro. Är väljaran verkligen medvetna om det? Jag skulle naturligtvis aldrig rösta på ett parti som saknar gott omdöme.

Permalänk | Anmäl #21 Björn Wahlsten, 2011-07-17, 13:55

Varför tror ni att svenska folket röstade nej? De är så många gånger intelligentare än de politiker som de satt att förvalta landet.

Nu är det bara att vänta på att folket väljer politiker som gör som folket vill och inte tvärtom.

Permalänk | Anmäl #22 Tom Box, 2011-07-17, 13:57

Jag håller med om mycket. Men det där med guldet är bara o glömma. Det funkade kanske bra när vi inte hade mkt produktionskapacitet att orda om, före den industriella revolutionen... men en ökad penningmängd har ju varit en ren förutsättning för de sista 100 årens otroliga uppgång (liksom oljan).. Kan vi producera mer varor så ska det ju självfallet även tryckas upp pengar som motsvarar ökningen av varor. Inflation uppstår bara om pengar trycks upp utan motsvarande ökning av varor/värde (tex om pengarna går in i befintliga bostäder, vilket det dock finns andra sätt att stävja än mha guld).
Hur vill du reglera penningmängden (guldet) så att den motsvarar produktionskapaciteten i ekonomin för stunden? Vara tvungen o gräva upp mer guld innan banken kan låna ut pengar till nya projekt/forskning som förhoppningsvis ska ta samhället framåt?? Det skulle vara ett otroligt resursslöseri och en helt meningslös broms på hela samhällsutvecklingen.
Att inte kunna reglera penningmängden är en ekonomisk nackdel. Vad är då fördelarna med guld? Inga. Det är otympligt dessutom och guld har likt pengar inget värde i sig självt, mer än att folk tycker att det är en snygg metall. Den industriella användningen är begränsad. Precis som med papperspengar så kan du inte äta guld. Mängden guld är inget mått på välstånd.

Om du menar att vi ska öka utbudet av varor (eller vad vi nu sätter värde i) utan att öka mängden pengar, då är det frågan om deflation. Sjunkande priser. Inte fel rent tankemässigt.. men deflation har en tendens att få folk att sluta spendera. På gott o ont. De flesta ekonomer brukar vara ense om att deflation inte är bra.
Det driver knappast på samhällsutvecklingen när alla har en tendens att vänta med allt, när priserna är lägre imorgon.. o imorgon.. osv..

Permalänk | Anmäl #23 m96, 2011-07-17, 15:27

#16 Thomas Eliasson,
"Sverige har under åren 1990-2010 haft sin kanske lägsta inflation någonsin. Hur kommer det sig?"

Det beror på att bara det som inte har gått upp i pris räknas med i inflationskorgen numera.. typ :)

Man byter ut varor när de blir för dyra, räknar ned priset när det kommer nya förbättrade modeller av en teknisk produkt tex, trots att priset i affären är detsamma som förut, osv..
Det gjorde man inte på 80-talet, därav skillnaden i statistiken.

Vad kostar en lägenhet/villa idag jfr 10 år sedan? Elpris? Känns en inflation på ett par % per år trovärdigt eller?

Permalänk | Anmäl #24 m96, 2011-07-17, 15:48

Man behöver inte förespråka att "guld ska vara pengar". I ett fritt samhälle väljer människor själva ut vad de tycker är lämpligt som betalningsmedel. Fria pengar är pengar som är fria från politiskt inflytande. Att en stat träder in och bestämmer vad som SKA VARA pengar är ett av de värsta övergreppen på friheten att handla och äganderätt. Det är alltid första steget mot inflationistisk politik (röstfiske och krig). Konsekvenserna blir alltid katastrofala, även om det brukar ta ett tag för full effekt.

Jag förespråkar inte att guld SKA VARA pengar, men just nu, precis som under 99% av mänsklighetens historia är trenden helt klart mot guld och silver. Vem vet, kanske bitcoins också blir tillräckligt populära för att kallas pengar? (Även om jag tvivlar på det.)

Men OM man nu litar på politikers omdöme och föredrar pengar som definieras av dem, så vore det minst farligt att välja något med egenskaper som redan Aristoteles insåg kännetecknar varor som blir bytesmedel (pengar): allmänt värdefullt/uppskattat, delbart, beständigt, homogent, lätt att känna igen etc. Och som framför allt inte kan massfabriceras av centralbanker.

Penningmängden ska inte vara manipulerbar av politiker. Den ska inte ökas med produktionen och tillväxten i ekonomin. Att öka penningmängden innebär alltid att någon oförtjänt får de nya pengarna i tassarna gratis. Därmed kan han köpa sig saker i ekonomin UTAN ha bytt till sig dem genom att sälja något som någon vill ha. Som falskmyntare. Inflation är ALDRIG nyttigt för den hederliga, arbetande, produktiva klassen. Men propagandan som vill få oss att tro det har varit mycket framgångsrik.

Helt riktigt är det så att i en växande ekonomi kommer en konstant, och även långsamt växande penningmänd leda till fallande priser. Detta är också det naturliga tillståndet i en fri ekonomi. Idag ser vi det nästan bara i elektronikbranschen, som lever med en stenhård konkurrens. Trots att den lever med ständigt fallande priser producerar elektronikbranschen det enda underverket efter det andra.

Det finns ingen motsättning mellan ekonomisk tillväxt, fallande priser, stigande välstånd och hög efterfrågan på arbetskraft. Det är precis tvärtom. Men i den keynesianska upp-och-nedvända världen som centralbank, akademi och politiker huserar i har man "glömt bort" detta lilla faktum och all den historia som bekräftar det.

Inte ens en policy som strävar efter konstanta priser är önskvärd, eftersom i en växande ekonomi kräver en sådan policy en ökning av penningmängden, dvs gratispengar till första mottagaren. Det går dessutom inte att hålla priser konstanta för alla priser rör sig på olika sätt.

Slutligen är den totala penningmängden irrelevant. Om det finns 10 eller 100 ton guld i ekonomin är ointressant. Finns det dubbelt så mycket guld får jag dubbelt så mycket guld per arbetad timme, men å andra sidan kostar varorna dubbla mängden guld att köpa. Jag skulle alltså jobba lika många timmar för samma mängd varor oavsett hur mycket guld det finns.

Rekommenderar Joakim Fagerströms länkar.

Permalänk | Anmäl #25 Klaus Bernpaintner, 2011-07-17, 16:18

@m96:
Det du säger är ett vanligt missförstånd men det stämmer inte.

Vi kan säga att, allt annat lika, ju fler vi har av något, desto mindre kommer varje individuell enhet att vara värd. Och omvänt, allt annat lika, ju mindre vi har av något, desto mer kommer varje individuell enhet att vara värd. Det gäller för pengar precis som det gäller för diamanter och vatten.

Låt oss säga att alla i hela samhället helt plötsligt genom någon form av magi fick dubbelt så mycket pengar över natten. Skulle vi dubbelt så rika då? Nej, det som gör oss rika är ett överflöd av varor och det som reglerar detta är att vi har ändliga resurser d.v.s. land, arbete och kapital. Om vi multiplicerar mängden pengar så kanske vi känner oss rikare, men det vi egentligen har gjort är att spä ut penningmängden. Med en ökad penningmängd har vi bara sänkt köpkraften på pengar.

Tänk dig inflation som ett glas med saft som bara späs ut mer och mer och som bara smakar mindre och mindre och därmed blir mindre användbart.

Och här kommer vi till en viktig poäng, det spelar ingen roll vad den totala mängden pengar i ekonomin är. Vilken mängd som helst duger, marknaden kommer bara att justera sig genom att anpassa köpkraften.

Angående guldets egenskaper så har du också fel, guld har ett inneboende värde och är efterfrågat som industriell produkt och som t.ex. smycke. Allt kan spåras bakåt enligt Mises regressionsteorem. Det är även hållbart och delbart. I en fri marknad med fria pengar så skulle den mest lämpliga varan väljas. Papperspengar återgår precis som Voltaire sa så småningom till sitt naturliga värde - noll.

Permalänk | Anmäl #26 Joakim Fagerström, 2011-07-17, 16:19

Re: #24 m96
Det stämmer att t.ex elpris och köp av fastigheter stigit mer än inflationen sedan 1990. Båda är bubblor, privatpersoner och stora energibolag vill tjäna pengar. Båda bubblorna kommer att spricka och priserna att gå ner.

Flera kommentarer är emot inflation. Jag vill då nämna Grekland som har stora lån. De är i en jämförbar position med USA efter andra världskriget, liknande belånat. På det 30-40 följande åren "försvann" hälften av lånen tack vare inflation. Problemet för Grekland är att de med Euron i bagaget inte kan utnyttja inflation till att beta av sin skuld. Euron devalveras inte och Euro-inflationen är låg så länge Tyskland är motorn. Starkt belånade länder, och deras fattiga invånare, har stor nytta av inflation. Alternativet är nedskärningar, en medicin som är svårare att acceptera.

Permalänk | Anmäl #27 Thomas Eliasson, 2011-07-17, 17:15

Inflation är jättebra för den som har en stor skuld. Men inte för den som lånat ut pengarna. Precis som stöld är jättebra för tjuven, men inte offret.

Permalänk | Anmäl #28 Klaus Bernpaintner, 2011-07-17, 18:50

#26 Joakim Fagerström:
Guld har ett fiktivt värde precis som konst o annat som det finns en begränsad mängd av. Guld har fortfarande inget värde i sig självt. Hade det vart fult hade ingen köpt det. Hur sätter man ett värde på nåt som har sitt värde utifrån att folk tycker det är snyggt? Det är ingen bra bas för pengar enligt min mening. Om du ska gå efter industriell användning så är silver isåfall mkt mer använt. Produktionskapacitet är ju egentligen det enda "verkliga" mått vi har på välstånd. O det är obereonde av mängden guld. Då är ju olja/energi en bättre bas.

Sen finns det inget direkt samband mellan värde o mängd. En tavla som jag själv målar kommer förmodligen inte att betinga ett särskilt högt pris, även om den bara finns i ett enda ex. Du kan nämligen inte äta en tavla heller.. eller tillfredsställa andra livsnödvändiga behov.

Om mängden varor är konstant så får man ingen effekt genom att öka penningmängden, annat än ökade priser i samma takt som nya pengar skapas, det stämmer. Men tanken är ju att nya pengar ska gå till att få en ökad produktion. Mer pengar, mer varor = konstant pris.
Förmodligen är tanken att det är enklare att få igång de ekonomiska hjulen med nya pengar eftersom detta inte kräver att någon annan lämnar ifrån sig sina pengar ,vilket måste vara fallet annars om penningmängden ska vara konstant. Det har garanterat en psykologisk effekt o genererar säkert en mkt större tröghet i systemet..

Permalänk | Anmäl #29 m96, 2011-07-17, 19:04

#25 Klaus Bernpaintner,

Ok, jag köper resonemanget med att ha en fast mängd pengar OM en deflationsekonomi fungerar rent praktiskt.
Hittills är jag dock tveksam till om den skulle göra det.
Japan har väl haft deflation länge? Den ekonomin brukar man ju inte säga är särskilt stark..
Det finns inte många ekonomer som skulle hålla med om att deflation är bra.. vilket iofs inte behöver betyda att det inte är så.. men ändå..

Det främsta argumentet jag själv kommer på mot deflation är att det borde vara svårare o få igång de ekonomiska hjulen.. dvs få fram pengar till nya projekt o forskning som genererar teknisk utveckling o smartare produktion, om någon samtidigt måste lämna ifrån sig pengar i större utsträckning...
Skapar man nya pengar istället blir den psykologiska effekten annorlunda eftersom ingen omedelbart upplever att den blir av med pengar.. Dessutom får vi ändå låg inflation om de nya pengarna ökar produktionskapaciteten..

Elektronikbranschen kanske ger bra argument för deflationsekonomi.. men frågan är vad som händer om man implementerar den situationen på HELA ekonomin...

Permalänk | Anmäl #30 m96, 2011-07-17, 19:24

#26 Joakim Fagerström,:
Ett tillägg:
"Papperspengar återgår precis som Voltaire sa så småningom till sitt naturliga värde - noll."

Papperspengar återgår bara till ett värde av noll om vi slutar att producera saker. Eller om staten inte längre ställer sig bakom valutan. Men det kommer inte ske så länge samhället är civiliserat. Värdet kan gå MOT 0 om vi trycker mer pengar i all oändlighet utan att vi producerar mer av värde än tidigare.

Jag är dock mkt tveksam till att sistnämnda skulle inträffa.. Skulle väl vara om oljna tog slut IDAG helt utan förvarning. Men då har du nog inte mkt värde av guld heller. Då är förmodligen mat o ammunition bättre o satsa på :-)

Permalänk | Anmäl #31 m96, 2011-07-17, 19:33

#9 Joakim Fagerström

Inflation är en naturlig del av en ekonomi och är inget i sig dåligt om den inte orsakas av dålig ekonomisk politik. I en lyckad ekonomi ökar produktiviteten hela tiden och för att inte bönder och mindre produktiva branscher ska hamna för långt på efterkälken när det gäller lönsamhet höjs priserna. Som tur är höjs lönerna något mer i lyckade ekonomier och invånarnas köpkraft ökar hela tiden, trots inflationen.. I Schweiz till exempel kostar ett kilo oxkött 400 kr, ett mycket högt pris både vad gäller internationellt och historiskt. Prisökningarna på kött förklaras av höga tullar och dålig konkurrens. Lik väl är köttet relativt billigare än vad det var för hundra år sedan i Schweiz. Ekonomi är ingen enkel vetenskap. Ca 2% inflation är av godo i en lyckad marknadsekonomi precis som den Svenska riksbanken förespeglar. Sedan är det en annan sak att de har misslyckats att nå målet under långa tider. Som sagt, ekonomi är komplicerat.

Permalänk | Anmäl #32 Kristian Fredriksson, 2011-07-17, 19:36

Interessant artikel! Spännande tider vi går i möte om du har rätt.
Hur bör Sverige agera för att komma bra ut av denna krisen? Och kanske mest interessant, hur ska jag agera för att komma bra ut av krisen? Dr Doom förespråker ju att köpa kor...

Permalänk | Anmäl #33 Andreas Haaskjold, 2011-07-17, 19:56

" Oägda värdefulla resurser kommer alltid bli plundrade och förstörda. Jämför med svenska skogar som har tydliga ägare, och där ägarnas egenintresse gör att skogarna förvaltas och förädlas ansvarsfullt."

När började de svenska skogarna förvaltas och förädlas ansvarsfullt?! Ett tips är att lyssna på P1 Kalibers granskning i två delar av den svenska skogsindustrin som sändes i våras.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1316&artikel=4480950

Permalänk | Anmäl #34 Per Skarpman, 2011-07-17, 20:00

m96:

Du är en mycket viktig fråga på spåren när du säger att guld bara har ett "fiktivt värde". Vad du egentligen borde säga är att alla värden är subjektiva, det vill säga, de finns enbart i betraktarens sinne. Precis detta är brytpunkten mellan österrikisk ekonomisk teori och klassisk (Adam Smith). PRIS är objektivt observerbart, men VÄRDE är subjektivt, det är en "nyttoupplevelse" och kan inte mätas.

Det finns ingen garanti för att guld för alltid kommer anses värdefullt, men historiskt har det varit det. Om guld blir pengar igen, och människor en dag anser det vara värdelöst kommer de välja en annan vara som de anser värdefull och använda som betalningsmedel.

Och helt rätt att produktionskapacitet är ett bättre mått på välstånd, så länge ekonomin är fri, men det är omöjligt att sätta en siffra på det. Mängden pengar är som du säger helt oväsentligt. När du ägnar dig åt ekonomisk analys bör du därför tänka bort pengar om det går. Tänk dig en bytesekonomi, eftersom pengar bara är ett mellansteg. Då inser du direkt att det är helt omöjligt att öka välståndet genom att öka mängden pengar.

Däremot kan du lura igång en viss mängd produktion som ingen efterfrågat, både genom inflation eller genom att helt enkelt stjäla folks besparingar och ge till konsumenter. Men välståndet ökar inte genom att du gör så. Och det är en högst reell effekt, inte psykologisk.

Riktigt välstånd ökar med sant efterfrågad produktionskapacitet. Och produktionskapacitet ökar genom sparande som kan investeras i ny teknologi.

Den japanska ekonomin har haft deflation länge. De hade en gigantisk centralbanks-genererad bubbla (alltid samma bov) på 80-talet och de har inte återhämtat sig än eftersom japanska staten har roat sig med "stimulanser", genom att lånefinansiera destruktiva projekt i 30 år.

Prisdeflation som kommer av produktivitetsökningar är naturlig och oskadlig. Prisdeflation som kommer av att en bubbla pyser ut är en korrektionsmekanism; det är inte trevligt, men det är oundvikligt. Man kan dock välja att låta marknaden göra det fort, eller så kan man låta staten göra det under 30 år eller så. Det bästa vore att centralbanken lät bli att blåsa bubblor, så slapp man krascherna.

Ekonomer i mittfåran ser att när bubblan kollapsar uppstår prisdeflation, därav drar man felaktigt slutsatsen att prisdeflation ORSAKAR depression. Sen är det så att en konstant inflation passar väldigt bra för stat och bankväsende. Så man ska inte bli förvånad att centralbanken predikar att 2% inflation är en jättebra idé. Men det är fullständig nonsens.

Kristian:

Inflation är inte på något sätt naturligt. Vanligtvis väljer människor genom sin handel ut någon vara till pengar som INTE kan ökas snabbt i volym. Annars skulle den som kunde massproducera den kunna köpa varor utan att ha något vettigt att sälja, och värdet på denna penningvara skulle sjunka. Det skulle göra den mycket oattraktiv som pengar.

Fria pengar kommer alltid att vara något som inte går att massproducera snabbt. De enda sätt du kan få inflation i en fri ekonomi med guld och silver är om man till exempel hittar stora mängder guld på en ny kontinent som man kan plundra, eller många nya silvergruvor. Det är intressant att studera hur den spanska guldinflationen till slut körde den spanska ekonomin i botten. Den har inte återhämtat sig än idag.

Andreas:

Det som är viktigt i tider av stora ekonomiska förändringar av det slag vi kan vänta oss nu är att skydda sina tillgångar, om man har några. Det gör man genom att "sälja papperspengar" och köpa reella tillgångar som råvaror eller aktier i företag med varor som är attraktiva även i den nya tiden. Har man inga tillgångar att skydda är det bäst att se till att man har färdigheter som är attraktiva på arbetsmarknaden. För övrigt kan man ju roa sig med att spekulera om man är lagd åt det hållet.

Permalänk | Anmäl #35 Klaus Bernpaintner, 2011-07-17, 21:02

Klaus Bernpaintner. Det var en intressant och välskriven artikel men den håller inte vid närmare granskning (annat än som thriller på semestern).

Det finns brister i artikeln som kanske den som inte är van att diskutera finansiella system inte genomskådar.

Den första är att guld inte löser problem som har med korruption att göra. Det är ingen slump att guld inte längre används som valuta (annat än i kriminella sammanhang).

Guld är dessutom inte bra pengar av flera skäl, bl.a. eftersom mängden guld är (i princip) konstant och därmed orsakar deflation allteftersom guldet slammas upp hos några få.

Problemet med dagens finansiella system är inte konstruktionen utan att man, som du också skriver, har sänkt centralbankernas styrräntor för lågt eftersom ekonomerna har fått fria händer att styra räntan så att de själva tjänar som mycket som möjligt.

Penningmängden har stigit okontrollerat. Det har skapat enorma övervinster i det finansiella systemet och lika stora underskott i staternas finanser.

Det går att rätta till men det gör ont som alla missbruk som man vill sluta med. Det är bara att höja styrräntan tills överlikviditeten är indragen och det finansiella systemet är nedbantat till en nivå som den förtjänar.

Det ska inte vara i finansbranschen vinsterna i ekonomin ska hamna. Pengar och finans är bara smörjmedel.

Vi behöver alltså inte guld som valuta.

Vi behöver en finansminister som inte är en del av den korruption som plågar vårt finansiella system.

Vi behöver en Riksbanksledning som styr penningmängden och inte KPI-inflationen.

Vi behöver ett finansiellt system som minimerar bankernas räntemarginaler, det enorma svinn som vi har idag.

Som första åtgärd bör företag och privatpersoner kunna låna mot statsobligationer och som bottenlån på fastigheter direkt i Riksbanken till styrräntan.

Det skulle effektivt knäcka bankoligopolets sjukt höga räntemarginaler och möjliggöra en kraftig höjning av styrräntan till en nivå som motverkar den hyperinflation som du varnar för.

Permalänk | Anmäl #36 Bo T, 2011-07-18, 10:25

Bo T

Nej, det är ingen slump att guld inte längre används som pengar. Det är antingen de facto eller de jure olagligt att använda guld som pengar, därför används inte guld som pengar. Det har absolut ingenting med korrpution att göra. Vill du tala om korruption och pengar så bör du väl ta dig en titt på Federal Reserve och ECB?

Att mängden guld är stabil är en av dess bästa egenskaper och gör det synnerligen lämpligt för att användas som pengar. Med stabil penningmängd kommer pengarnas köpkraft att öka då produktionen ökar. Det är en BRA sak. Du tycker väl ändå inte att det är bra att staten och dess allierade tillskansar sig värdet på dina besparingar och inkomster varje år?

Konstruktionen av dagens finansiella system är mycket problematisk. Förutom beroendet av centralbanken så bygger det på fraktionella reserver vilket innebär kontinuerlig kreditexpansion. Det är ett minst lika allvarligt strukturellt problem som centralbanken.

Vinster ska givetvis kunna uppstå i varje sektor av ekonomin. Finansbranschen är inget undantag. Det viktiga är att vinsten uppstår genom att konsumenternas behov tillgodoses på frivillig väg utan bedrägeri.

Vad vi inte behöver är en Riksbank. I stället borde marknaden själv få välja vad det använder som pengar. Att ge sedelpressen till en statlig myndighet är att begära problem.

Vi behöver ett finansiellt system som tillgodoser konsumenternas behov, både vad gäller sparande, betalningsrörelser och förmedling av kredit. Det finns inga skäl till att den här typen av verksamhet inte skulle få generera lika stora vinster som vilken som helst annan verksamhet.

Första åtgärden vore förstöra sedelpressen. Sedan ska andra valutor legaliseras och efter hand ska staten dra sig bort från valutamarknaden helt och hållet. Bankernas reservkrav bör successivt höjas till de når 100% samtidigt som man skiljer depostionsbanking från lånebanking.

Permalänk | Anmäl #37 Kaj Grüssner, 2011-07-18, 15:15

Att guld skulle vara alternativet till euro och andra valutor är en tro för vilken det inte finns någon annan grund än hoppet. Se t ex: http://larspsyll.wordpress.com/2011/05/24/guld-som-betalningsmedel-rent-...

Permalänk | Anmäl #38 Lars P Syll, 2011-07-18, 16:52

Du får ursäkta, LPS, men med tanke på nivån på dina skriverier och oviljan att bemöta kritik så är din trovärdighet rätt nära noll. Den bloggpost du länkade till sänkte (om möjligt) din trovärdighet ytterligare.

Keynes är näst efter Marx historiens mest falsifierade ekonom, en tradition hans lärjungar fortsatt med framgång. Mitt favoritexempel är Paul Samuelson, Lord Keynes främsta lärjunge, som så sent som 1989 var övertygad om att Sovjet skulle gå om USA. Den övertygelsen grundade sig på keyneisansk kapitalteori (eller snarare avsaknaden därav) och att han förstås trodde att Sovjets BNP-siffror faktiskt hade något med verkligheten att göra.

Och hur var det nu? Hade du några exempel på avreglering av finansmarknaden och förklaring på hur dessa avregleringar skapade krisen?

Och hur motiverar du att den stora depressionen är ett bevis för att Keynes hade rätt, med tanke på att depressionen varade i 16 år och tog slut först då staten skar ner sina utgifter med 2/3 i absoluta tal. Keynesianerna varnade för att 1946 skulle bli det värsta året i USA:s historia, det blev det bästa dittills och är väl det fortfarande.

Har du någon kommentar att komma med, LPS?

Och för sakens skull: Guld har fungerat som betalningsmedel i tusentals år. Keynes förstod inte penningteori. Han hade ingen. Han hade ingen kapitalteori heller. Men så var han också den näst sämsta nationalekonomen i historien, god tvåa efter Karl Marx.

Permalänk | Anmäl #39 Kaj Grüssner, 2011-07-18, 17:45

Att vi idag kan köpa mer per arbetad timme beror på ekonomisk tillväxt genom disinflation (inte deflation). Ekonomisk tillväxt (rent tekniskt), mätt som BNP, justeras ner med BNP-deflatorn som ungefär motsvarar prisinflationen i KPI. Vi har alltså (trots inflation) en real tillväxt, d v s justerad för inflationen, ett ökat välstånd och mer köpkraft per arbetad timme.

(BNP-deflatorn är ett prisindex som används för att kompensera för inflation när BNP jämförs mellan olika år. BNP-deflatorn skiljer sig definitionsmässigt från exempelvis KPI genom att den baserar sig på hela ekonomin snarare än en viss varukorg av konsumentvaror. Det nominella tillväxttalet anger ökningstakten i löpande valutaenheter. Vid beräkning av real tillväxt har man korrigerat för inflationen. Inflationssiffror som kan härledas från BNP-deflatorn och konsumentprisindex ligger dock oftast nära varandra.)

Som en parentes kan nämnas att under den nordiska valutaunionen (1873) så var kronan värd 0,4g guld. Idag får man ca 0.003g guld för samma krona. Så mätt i guld har ”prisinflationen” (ojusterad) varit över 12.000 % sedan guldmyntfoten övergavs 1924 men vi kan ändå köpa mer guld per arbetad timme.

Vad som inte framgår i en resurspris-variation (KPI) med mätvariabeln som den är utformad idag är ”obalansen” som uppstår mellan produktivitetsutveckling (disinflation) och monetärinflation.

Det framgår dock tydligt om vi ser på kvantitetsteorin:

För att pengars värde ska vara konstant skall samma mängd pengar (M, penningmängden) som tidigare kunna bytas mot samma mängd värde (varor) eller nytta (tjänster) vara detsamma. För att detta ska gälla ska kvoten mellan den totala mängden producerat värde som existerar (Q den totala transaktionsvolymen) och den totala mängd pengar (M) som existerar vara konstant.

I sin allra enklast form skrivs därför Kvantitetsteorin som M*V = P*Q

”Om” pengarnas omloppshastighet är konstant (V) och mängden varor och tjänster som omsätts i ekonomin är konstant (Q) så ökar priserna (P) om penningmängden (M) ökar, då minskar penningvärdet d v s vi får inflation (monetärinflation). Det är detta inflationsmått som centralbankerna styr över genom att expandera penningmängden.

Vad som är viktigt att tänka på är att det hela tiden adderas mer värde och nytta till vår ekonomi vilket möjliggör att addera mer pengar (M) utan en direkt ”penningmängds försämring”, vi drabbas alltså inte av monetär inflation om penningmängden växer i en jämn takt med realekonomin utan kommer att kunna köpa mer per arbetad timme utan att drabbas av någon nämnvärd inflation. Penningmängden baseras därmed på landets BNP, mängden varor och tjänster i ”cirkulation”.

Detta sker genom den kommersiella industrialisering av en ny dominerande industrinäring som tillför mer värde till samhället (ekonomin), vilket sker ca vart 60 år då vi går från en dominerande industrinäring till nästa (Schumpeter). Här utgår vi från den ”historiska materialismen”, det enda av ”värde” som blev kvar av Marx korståg mot bourgeoisien. Doktrinen menar på att historiens förlopp bestäms av produktionsapparatens autonoma utvecklingen, eller ”lite förenklat” att historiska skeenden kan förklaras utifrån materiella faktorer. Samtidigt ”rullar” idag den 4:e vågen av industrialisering över världen.

Den första vågen av industrialisering bestod egentligen bara av England och Belgien som industrialiserade ca 1810 – 1820, under den andra vågen kopplades de flesta länder som vi idag känner som ”västvärlden” på under 1870 - talet med en liten ”tjuvstart” av Frankrike något decennium tidigare (Japan industrialiserades som ända icke västland under den andra vågen ca 1870).

Den tredje vågen kom under 1930 - talet med framförallt Sovjetunionen men även Australien, Sydafrika och till viss del Spanien.

Den 4:e vågen som vi ser idag kom att inträffa på 1970 - talet med Brasilien och Indien samt Sydkorea och sen Kina från och med att Deng Xiaoping tog över från de ”fyras gäng”. Den 5:e och sista vågen är såldes industrialiseringen av Afrika där några länder redan tagit de första stegen.

P g a den kapitalallokering som krävs kan inget land ”hoppa” över en tidigare industristruktur utan måste alltid börja ”från början” (investeringskostnaden i en textilfabrik är ca 50 ggr lägre än i en bilfabrik, vilken i sin tur bara har en investeringskostnad på ca en sjundedel av en halvledarfabrik.

Varje gång vi dubblar antalet enheter av en produkt så minskar initialkostnaden med 20 %, maskinerna skrivs av och lånen som tagits till investeringar blir därför över tiden självlikviderade. Lån till företag är självlikviderande lån, d v s det skapas intäkter för att betala igen lånen.

Det är det ena sättet som disinflation uppstår och vi får ökad köpkraft och kan köpa mer till lägre pris genom den konkurrens som uppstår då drivkrafternas natur i en fri ekonomi får spela fritt genom att fler entreprenörer väljer att steget in och konkurrera på nya marknader (Porter), i ny teknologi och investeringarna skrivs av genom de vinster som görs och som återinvesteras i en ökad produktivitet.

Det andra är när vi idag kan köpa den där tröjan som på 80 – talet kostade 180:- och var gjord i Portugal för 80:- idag när den är gjord i Kambodja eller Bangladesh. För många av dessa länder i Sydostasien har de komparativa fördelarna kommit att just bli den låga arbetskraftskostnaden då man saknar både naturresurser och möjligheterna till att bygga upp ett överskott i sin bytesbalans via jordbruks-varor mycket p g a klimatet (men även tullar som rika länder satt upp). Disinflation uppstår alltså på två sätt.

Vi adderar mer värde till ekonomin både genom att vi inom den nu dominerande industristrukturen (IKT) ökar produktiviteten genom avskrivningar av investeringar samt att fler länder kopplas på den 4:e vågen av industrialisering (Asien) som rullar över världen vilket möjliggör för oss att konsumera billigare genom den relativt lägre arbetskraftskostnaden som dessa varor nu produceras till genom det globala arbetskraftsarbitraget, (ca 1,5 mdr människor beräknas ha tillkommit på den globala arbetsmarknaden sedan 1995) och vi upplever därigenom ett ökat välstånd genom disinflation (inte deflation).

Det är enligt min mening ”lättare” att addera värde inom ramen för kvantitetsteorin med fiat valutor istället för en koppling till Guld men detta förutsätter då naturligtvis att det skuldbaserade system för att ge ut pengar vi har idag tyglas och att man inte accepterar fristående centralbanker som manipulerar inflationsmått, (KPI) vilket leder till en negativ realränta. Samt har ett explicit ramverk för banker och finansbolag med en rimlig begränsning av hävstången uppåt i ”goda tider” med ett adekvat utformat dynamiskt kapitaltäckningskrav för bankerna som kan tänkas hålla över en hel konjunkturcykel d v s att man kan ”gå i mål” också utan att staten och därmed skattebetalarna skall behöva gå in vart tionde år för att rätta upp soliditeten i bankerna. Problemet är alltså inte systemet med fiat valutor i sig utan det skuldbaserade system vi har och bankerna som tillhandahåller för mycket krediter samt centralbanker som genom det expanderar penningmängden för mycket.

Man kan inte som riksbanken öka M3 med över 10 % årligen (11,5 % 2009 och 2010) och sen hävda att vi har en inflation på ca 2 % eftersom det redan är bevisat genom kvantitetsteorin att ett direkt samband löper mellan pengar och priser. Enligt Monetaristerna utgår allt ifrån penningmängden (M) och man får eller bör inte öka den ekonomiska aktiviteten med annat än genom att öka M i takt med ekonomins potentiella tillväxttakt! (det var detta som Friedman fick deras eget pris för 1976).

En Guld eller Silver myntfot är alltså ingen lösning. Inte heller ett bimetalliskt system med en homogen prissättning där valutaenheten stipuleras till en viss mängd guld eller silver och den andra metallen rör sig sedan fritt mot den valutaenheten (tanken med det är att då flyter guldet och silvret fritt mot varandra vilket gör systemet rörligt och mer svårmanipulerat).

Precis som i tidigare bimetalliska system i historien kommer då förmodligen förhållandet mellan guld och silver till att börja med regleras av staten. En sådan prisfixering gjorde dock tidigare i historien att det avgörande förhållandet mellan guld och silver motsvarades av marknadsförhållandet till att börja med. Men om någon av metallerna ansågs mera värdefull än den andra, givet det inbördes prisförhållandet kunde detta mycket väl innebära att den metallen drevs ur cirkulation. Den industriella efterfrågan på Silver ökar hela tiden och frågan är hur mycket mer man kan höja produktionen då efterfrågan i Kina:s industri bara ökar hela tiden. Vidare måste man naturligtvis ställa sig frågan vad som händer om den ständigt växande kinesiska medelklassen får för sig att Silver erbjuder en god likviditetspremie, kommer det då att drivas ur cirkulation i ett bimetalliskt system?

Därför är inte heller ett system med en Guld eller Silver myntfot något idealiskt som många brukar hävda. (det ingår ju som en del av österrikarnas ”evangelium”). Det var förr i historien vanligt att politiker och statstjänstemän propagerade för en guldmyntfot då dessa därigenom fick sin lön ”dubbelt upp” garanterad av staten och skattebetalarna. Först genom skattesystemet varifrån deras inkomster togs och därefter att värdet på inkomsten ytterligare garanterades genom kopplingen till guld. Jag är inte någon anhängare av ett sådant system utan håller här med både Schumpeter och Friedman, Guld eller Silver är ingen lösning (History of Economic analysis, a monetary history of the united states).

Dagens central-banksystem är och förblir dock tyvärr ett sätt att exploatera det värdeskapande arbetet som byggs upp i realekonomin genom monetariseringen av ekonomin. Det är ett ytterst subtilt sätt att tillförskansa sig värden (skapade i realekonomin) genom symbolekonomin med hjälp av det skuldbaserade systemet av krediter vi har. Ökar man penningmängden med 10 % eller mer som riksbanken gjort de senaste åren så får man följaktligen en inflation på 8 – 10 % (plus minus 1 - 2 procent). Allt annat är bara nys och har inte med ekonomi att göra precis som både Fisher och Friedman menade.

Riksbanken styr över den totala penningmängden i samhället så naturligtvis måste man mäta inflationen på allt som går att köpa för pengar. Allt annat hör hemma i fablernas värld. Detta för att måttet skall bli adekvat utformat så att krediterna inte tillåts att ”smita igenom systemet” och ”dyka upp” långt bortom prognoshorisonten.

Agerar riksbanken fel med penningpolitiken och väljer ”duvornas väg” och bygger upp obalanser i takt med att det globala arbetskraftsarbitraget tar fart även här och jobben lämnar Sverige kommer vi precis som USA att få en ”negativ feed” av penningen i takt med att vi förlorar arbetstillfällen inom realekonomin och dessa istället ersätts med konsumtion (en expansion av symbolekonomin).

Istället för en penningpolitik baserad på resursutnyttjande och inflationstämjande baserad på ett icke adekvat utformat inflationsmått måste penningpolitiken användas för att dämpa det ökade utbudsöverskottet som uppstår när vi kan konsumera mer till ett ständigt lägre pris i spåren av den fjärde vågen av industrialisering och det globala arbetskraftsarbitraget som följer i dess spår.

Om man med penningpolitik väljer att få ner utbudsöverskottet genom att höja räntan dämpas kreditexpansionen betydligt varvid tillväxten går i ett lägre tempo vilket naturligtvis är en absolut förutsättning för att inte drabbas av en negativ bytesbalans (USA). Vi kan inte låna till konsumtion, och skapa tillväxt genom konsumtion (café jobb) på bekostnad av sparande och investeringar.

Permalänk | Anmäl #40 P-O Lenander, 2011-07-18, 20:16

Bernpaintner är historicist. Historicisten tror att historien har inbyggda lagar i sig som gör det möjligt att förutsäga framtiden.

Vi ser det på flera ställen men jag har valt det här:

"Tanken är nog är lika främmande som att se ett imponerande berg och föreställa sig att det med tiden kommer att fullständigt nötas ned av is, vatten och vind. Men den som förstår ekonomins och geologins lagar vet att även om en händelses exakta tidpunkt är omöjlig att förutsäga, kan man ändå förutsäga hur vissa ekonomiska och geologiska förhållanden kommer att te sig efter tillräckligt lång tid.

Man kan med insikt om ekonomiska lagar och politisk mekanik förutsäga att alla välfärdsstater med tiden slutar i konkurs och relativ fattigdom. "

Popper har några invändningar mot historicism:

1) A description of the whole of history of the whole of society is impossible because the list of characteristics making up such a description would be infinite.If we cannot know the whole of the present state of the mankind it follows that we cannot know the future of the mankind.

2) Individual human action or reaction can never be predicted with certainty, therefore neither can the future

3. A law, natural (i.e. scientific) or social, may enable us to exclude the possibility of certain events but it does not allow us to narrow down the range of possible outcomes to only one.

Man ser KB:s historicism uppblandad med ett hävdande av vetenskaplighet. Detta är mycket likt marxismen.

KB:s arbetsgivare är Ludvig van Mises institutet. De förordar anarko-kapitalism. Även slutfasen - ett tillstånd av icke-statlighet delar alltså KB med Marx. Endast medlet dit är annorlunda. Där Marx använder staten som medel är icke-statlighet medlet för KB.

Permalänk | Anmäl #41 Doktor Eleph@nt, 2011-07-18, 22:28

Elefant

Vad KB menar är att man kan förutse vad en given åtgärd eller given politik kommer att ha. Kreditexpansion kommer att leda till bubblor på grund av att den kredit som skapas via långivningen lockas till kapitalintensiva sektorer och till produktionsstrukturens högre nivåer. När man trycker räntan ner till artificiellt låga nivåer, injicerar stora mängder pengar i banksystemet som sedan kanaliseras in en given sektor genom långivning uppstår en bubbla, och den bubblan kommer att spricka.

Det finns en rad mekanismer i välfärdsstaten som gör att den föder sin egen undergång. Ser man på dagens välfärdsstater är nästan samtliga djupt skuldsatta och skuldsättningen tenderar att öka. Det är inte av en slump det är så.

KB ser inte egentligen till historien, utan till tidlösa ekonomiska lagar. Så din tolkning av artikeln är felaktig. Dessutom är det stor skilnad på anarki och anarki.

Permalänk | Anmäl #42 Kaj Grüssner, 2011-07-18, 23:35

I svenska tidningar skrivs nu ofta om krisen för Euron. Och hur krisar Euron? Jo, skräpvalutan SEK sjunker mot just Euron!

Permalänk | Anmäl #43 Michael Lindblom, 2011-07-19, 05:37

Tack för replik, #37 Kaj Grüssner. Visst ska man diskutera alternativa finansiella system, det finns inga system som inte korrumperas så förr eller senare måste man förändra reglerna.

Att göra drastiska förändringar i dagens redan kaotiska läge är nog dock inte rätt tillfälle. Det är illa nog som det är.

Och visst kan man diskutera om stater ska upprätthålla valutor osv.

Oavsett det så behövs ett finansiellt system som ordnar fram pengar som smörjmedel i ekonomin. Guld är olämpligt eftersom uppslamning av pengar alltid sker och då blir det brist på pengar vartefter man får deflation, dvs smörjningen minskar tills motorn skär ihop, ekonomin kollapsar.

Nej, det är mycket viktigt att det inte blir lönsamt att suga upp pengar. Pengarna ska bara vara smörjmedel och inte förmögenhetsackumulator, dvs pengarna ska bara vara till för att förenkla affärer med reala tillgångar.

Alltså behövs en lagom mängd inflation, penningmängdsökning, så att ackumulation bestraffas, något som enkelt kan ordnas med nuvarande system där en styrränta kan höjas och sänkas efter behov.

Tyvärr har ekonomerna kommit på att ju lägre styrränta ju enklare för ekonomer att tjäna pengar. Ekonomer tjänar ju pengar på att hantera pengar och inte på produktivt arbete. Systemet har korrumperats.

Det finansiella systemet har två fel:

1) Istället för att reglera efter KPI så skulle man ha reglerat efter penningmängden, för det är ju penningmängden som avgör hur stor inflationen är. Eller hur?

En lämplig penningmängdsökning är BNP-ökningen plus önskad inflation, t.ex. 2%.

Om Riksbanken hade haft det målet istället för KPI-målet så hade vi sluppit fastighetsbubblan som plågar västvärldens ekonomier idag.

2) Bankoligopolet har själva kunnat styra sina vinster genom att ta ut ett godtyckligt räntenetto. Svinnet från den produktiva delen av ekonomin till det improduktiva banksystemet har blivit astronomiskt.

Naturligtvis ska rörliga lån mot fullgod säkerhet ha samma ränta som styrräntan, dvs bankerna ska inte kunna skära emellan på en verksamhet som inte har några risker. Det är ocker.

Det går att rätta till genom att alla ska kunna låna direkt i Riksbanken mot fullgoda säkerheter.

Med dessa två modifieringar skulle det finansiella systemet få sin avsedda roll som smörjande för ekonomin och inte parasiterande och utsugande som det har blivit.

Permalänk | Anmäl #44 Bo T, 2011-07-19, 08:35

Inflation är en naturlig del av en växande ekonomi där produktiviteten ökar. När folk får större penningtillgångar är de beredda att betala mer för attraktiva fastigheter, konst, oxfilé, restaurangbesök, you name it. Har det verkligen undgått dig? Som en följd av detta stiger givetvis priserna. Vissa varor som elektronik kan sjunka i pris men det beror endast på att produktionskostnaden hela tiden sjunker. Den normala reaktionen blir då att köpa bättre prylar nästa gång det är dax att investera. Vi har bättre datorer nu än för tio år sedan men vi betalar inte nödvändigtvis mer för dem. Hade det hela varit ett nollsummespel hade det varit en annan sak. Nu är det inte det utan vi blir normalt rikare och rikare i de ekonomiskt utvecklade länderna. Varför är Norge och Schweiz med flera de dyraste länderna med högst priser? En gång i tiden åkte vi svenskar över gränserna och handlade i våra grannländer för att det var så billigt. Misshushållning och ett flertal devalveringar orsakade den inflation som vi då fick och inte ökad produktivitet. Det är stor skillnad på inflation och inflation. En är önskvärd medan den andra inte är det. Allt kommer an på hur de olika länderna sköter sin ekonomi på samma sätt som det gör för enskilda individer. Den myt som finns att det skulle vara skillnad på makro och mikroekonomi i detta avseende är olycklig.

Permalänk | Anmäl #45 Kristian Fredriksson, 2011-07-19, 09:11

Bo T

Alla system kan korrumperas eftersom människor kan korrumperas. Det bästa sättet att hantera det är att ha enkla system som grundar sig på mycket enkla regler. Ju mer komplicerat man gör det, desto lättare är det för aktörerna att korrumpera det utan att någon egentligen förstår vad det är som händer. Drastiska förändringar är sällan att föredra, men jag tror inte att vi kommer att lyckas undgå det. Tendensen är att löpa linan ut tills allt kraschar, tyvärr.

Guld har används som pengar i tusentals år och har alltid varit marknadens val, när den själv har fått välja. Därför är det litet dumt att påstå att det inte funkar. Det kan inte bli brist på pengar. Om folk börjar lägga en massa guld på hög, vilket sist och slutligen är ganska osannolikt (varför skulle de göra det?), betyder det bara att det kvarvarande guldet ökar i värde relativt till andra varor och tjänster. Du behöver inte en given mängd penningenheter, vilken penningmängd som helst är optimal. Det viktiga är att den hålls relativt stabil. De som tillhandahåller bra pengar som folk vill använda utför en värdefull tjänst och ska givetvis få belönas för detta. Det är ingenting mystiskt och mytiskt med pengar, det är bara en nyttighet som av olika anledningar tjänar som bytesmedium, inget mer. Vi kommer aldrig att få ett välfungerande penningsystem så länge folk upprätthåller denna vidskeplighet om pengars magiska natur. Vi måste avdramatisera det och se det för vad det verkligen är.

Det behövs absolut ingen inflation. Inflation är ett av vår tids värsta gissel. Sparande bör tvärtom uppmuntras, eftersom det är sparande som möjliggör investeringar. Att tro att en liten grupp människor kan sitta och bestämma vad som är ”rätt penningmängd” och ”rätt ränta” är absurt. Det är fullständigt omöjligt och därför har det alltid misslyckats med mer eller mindre katastrofala följder.

Det finansiella systemet har nog gått om fel, men inget av de du nämner. Vi kommer aldrig att slippa bubblor så länge vi har centralbank och affärsbankerna har laglig rätt att begå bedrägeri och falskmynteri (skapa pengar ur tomma intet genom långivning, kreditexpansion). I en fri ekonomi utför bankerna en väldigt viktig funktion. Det är inget fel att göra vinst på något som befrämjar andra.

Jag blir litet olustig när du så starkt vill degradera en stor och viktig del av ekonomin till någon sorts underkastad tjänare som bara ska göra vad den blir tillsagd, men statligt reglerade begränsningar på hur mycket vinst den får göra. Mer statlig kontroll är nog det sista vi behöver, framför allt av den karaktär du förespråkar.

Permalänk | Anmäl #46 Kaj Grüssner, 2011-07-19, 09:58

Kristian

Det naturliga i en växande ekonomi är att priserna SJUNKER, eftersom med ökad produktion kommer ökat utbud. Den enda orsaken till att priserna ökar är att det trycks mera pengar och det är allt annat än naturligt.

Se bland annat USA:s historia 1776-1913. Dollarns köpkraft ökade med ca 10-12 procent. Från 1913 tills idag har den sjunkit med drygt 95 procent.

Permalänk | Anmäl #47 Kaj Grüssner, 2011-07-19, 10:01

Samhällsvetenskap och naturvetenskaper har stora likheter i att de formulerar hypoteser, testar dem kritiskt och på denna bas formulerar nya hypoteser.

Historicisten KB gör dock - precis som alla historicister - felaktiga analogier med naturvetenskapen.

Om vi kan förutsäga solförmörkelser varför kan vi då inte förutsäga historiens lopp, tänker historicisten.

Men historien är ett singulärt fenomen. Historien har därför inga lagar inbyggda i sig.

Vi kommer aldrig kunna förutsäga framtiden för mänsklighetens samlade kunskapsmassa är kausal till framtiden. Och vi kan inte veta idag vad vi vet i framtiden.

Därför kan inte KB förutsäga välfärdsstatens fall eller något annat.

Alltså Bo T, LPS, ni diskuterar med en kvasi-vetenskap en ideologi i vetenskapliga clownkläder.

Är det dessa befängda idéer som sekthögern kommer att propagera för så är det illa för Sverige.

Permalänk | Anmäl #48 Doktor Eleph@nt, 2011-07-19, 11:14

"När folk får större penningtillgångar är de beredda att betala mer för attraktiva fastigheter, konst, oxfilé, restaurangbesök, you name it. Har det verkligen undgått dig? Som en följd av detta stiger givetvis priserna."

#45 Kristian Fredriksson. Fastighetsspekulation är inget bra exempel på god inflation, eller hur?

Permalänk | Anmäl #49 Bo T, 2011-07-19, 11:29

Kan vi i alla fall vara överens om att lönerna normalt stiger i de lyckade ekonomierna och att det medför ökade kostnader som normalt gör varan eller tjänsten dyrare. Det är endast om produktiviteten ökar i motsvarande grad som priset möjligen kan hållas nere. När det gäller många tillgångar gäller inte heller att priset bygger på tillverkningskostnad utan endast utbud och efterfrågan. Mark, hus, och rena tjänster där produktiviteten inte ökar som skolor mm. Trots detta stiger priset och orsakar inflation. Inflationen är inbyggd i systemet och kan endast tillfälligt övergå i deflation. Vad är problemet om vi hela tiden får ökad köpkraft? Vi blir uppenbarligen rikare eftersom vår köpkraft hela tiden stiger. Det kan nog ingen tvivla på. Guld och silver svänger inte mindre än någon annan tillgång. Priset sätts av den som är villig att betala eller för den delen sälja. Det här sker i våra hjärnor och inte utanför vårt medvetande. Givetvis påverkar den reala ekonomin, men om det hade funnits några fasta värden hos någon som helst vara eller tjänst borde inte priserna variera som de gör. I synnerhet inte när det gäller guld eller silver. I våras steg priset på silver med 50% på ett kvartal för att senare sjunka igen. Detta är ett exempel som kanske kan visa på att det aldrig kan finnas några fasta värden som vi kan förlita oss på. Det är ju guld och silver ni anser ska lösa problemet. Om värdet på guld och silver fluktuerar så fluktuerar penningmängden också, men okontrollerat.Även ren byteshandel innebar prisfluktuationer och inflation. Troligtvis medför vårt valutasystem mindre problematik än vad vi har haft tidigare i historien när vi förlitade oss på guld, silver, glaspärlor eller cigaretter som bytesmedel. Det är dessutom fel att kalla det för papperspengar när så stora delar av kapitalet faktiskt bara är ettor och nollor i våra datorsystem. Det finns inga genvägar till en god ekonomi. Det enda som fungerar är att inte missbruka våra gemensamma tillgångar.

Permalänk | Anmäl #50 Kristian Fredriksson, 2011-07-19, 11:37


Svenska modellen
annons:
annons:

Dagens populäraste artiklar


  1. Imamerna upplyser om tron, inte om lagarna
  2. Varför nonchaleras muslimer som vill ha jämställdhet?
  3. Toppmoderater: Vi stödjer Loreens kamp mot diktaturen
  4. Newsmill fyller en viktig funktion för sakkunniga röster
  5. Tar Newsmill ansvar för yttrandefriheten?
  6. Kalifornien kan bli USA:s Grekland
  7. Med RFSU:s retorik kan abort tillåtas fram till födelsen
  8. Azerbajdzjanska Riksförbundet bör ta avstånd från regimen i Baku
  9. Stryp inte mångfalden i den svenska skolan, MP
  10. En bokstavstroende muslims svar till Uppdrag Granskning
  1. Imamerna upplyser om tron, inte om lagarna
  2. Varför nonchaleras muslimer som vill ha jämställdhet?
  3. Med RFSU:s retorik kan abort tillåtas fram till födelsen
  4. Tar Newsmill ansvar för yttrandefriheten?
  5. Newsmill fyller en viktig funktion för sakkunniga röster
  6. Toppmoderater: Vi stödjer Loreens kamp mot diktaturen
  7. En bokstavstroende muslims svar till Uppdrag Granskning
  8. Stryp inte mångfalden i den svenska skolan, MP
  9. Klimatpolitiken gör mer skada än nytta
  10. Stora risker med MP:s energipolitik
  1. Stoppa bojkottsförsöken mot Israel
  2. Vad gjorde Jan Björklund på Bilderberg-gruppens möte 2009?
  3. Reaktionerna på den ekonomiska krisen hotar EU:s existens
  4. Dags för ett nytt svenskt förhållningssätt till EU
  5. Missnöjda soldater blir dyrt för Försvarsmakten
  6. Länderna måste undvika protektionism
  7. Censuren på arbetsplatser är ett demokratiproblem
  8. Dagstidningarna märkligt lågmälda om nya klimatfynd
  9. IVA-skandalen
  10. Miljöpartiet är en eko-fascistisk rörelse

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.