Socialdemokraterna måste sluta leka följa Fredrik

Skribent, samhällsvetare och fil.lic. i politisk retorik: "De måste hitta tillbaka till sina rötter för att åter bli arga över samhällets orättvisor och för att kunna kanalisera besvikelsen och ilskan både innanför och utanför löntagarkollektiven."

Men du milde matilda! Vart tog alla spår av utbildningen vägen? Det låter som en uppenbarelse från forntiden då "Sossosaurus purpureum" härskade med sin massiva ilska över land och vatten och hotade kungen, avpolletterade adeln och satte skräck i borgarklassen.

Och vad hände sedan? Motståndaren anpassade sig i de rådande omständigheterna och arrangerade en sossosaurus maskerad till den härskande maktens ära. Nu är vi alla socialdemokratiserade även om vissa är litet mer cyanotiska till färgen i stället för den klart purpurröda.

Ett avsnitt i serien: Sanslösa sagor för folket.

Artikeln påminner om Grotescos sossezombie: http://www.youtube.com/watch?v=w4dNgl0sXiE

Löst tyckande, ofullständiga tankegångar, självmotsägelser och patetiska vädjanden.

Är det allt ni socialdemokrater har att komma med?

En sjuksköterska kan ta hand om 10 patienter. Vad händer när efterfrågan ökas så att varje sjuksköterska måste ta hand om 20 patienter?

Spelar det någon roll om sjuksköterskan då jobbar i ett privat företag eller i offentliga sektorn?

Befolkningsökningen leder till en kronisk resursbrist i välfärden och det är ni socialdemokrater som har skapat befolkningsökningen.

Sen har läget förvärrats ännu mer av Alliansen.

Välfärden eroderar snabbt och det är Socialdemokraternas och Alliansens fel.

Det var längesedan man såg så mycket svammel i en och samma debattartikel.

”Håkan Juholt borde möta Fredrik Reinfeldt, som tjatar om att det ska löna sig att arbeta, med att det lönar sig att betala skatt.”

Det är ju inte det som är folks erfarenhet av den politik som vi hade under (S) eran och som bland annat innebar att vi hade världens högsta skattetryck vilket gjorde svenskarna fattigare än vad vi hade behövt vara.
En studie som gjordes i början av 2000-talet visade att om Sverige tillhört USA hade medborgarna i delstaten Sverige varit de fattigaste amerikanarna.

Vi ska komma ihåg att Sverige under (S) styre inte alltid varit det land som beskattar medborgarna hårdast.
”Att Sverige har högre skatter än jämförbara länder är ett faktum som upprepats ofta. Historiskt har det emellertid inte varit så. Under de så kallade rekordåren på 1950- och 1960-talen hade Sverige fortfarande ett skattetryck som var lägre än genomsnittet för OECD-länderna. Först i början av 1970-talet blev skattenivån signifikant högre än i jämförbara länder.”
http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Skatter/Skattetryck

Den politik med kraftigt höjda skatter som (S) började föra när Palme tog över efter Erlander var ju faktiskt inte så framgångsrik som den nu framställs i den socialistiska historieskrivningen utan Palme förlorade faktiskt tre val på raken 1973, 1976 och 1979. (1973 så gjordes ättet att räkna röster att vi fick en jämviktsriksdag så Palme kunde sitta kvar trots nederlaget men 1976 så fick Palme flytta ut ur Rosenbad).
Tyvärr så kunde de borgerliga partierna inte regera tillsammans på den tiden så Palme kunde komma igen 1982. Men comebacken berodde alltså inte på att (S) högskattepolitik upplevdes som bra utan på de borgerligas många självmål under åren 1976-1982.

Nu tycker filosofie licentiaten att socialdemokraterna ”borde genomföra en skatteoffensiv” trots att Sverige redan i dagsläget har bland världens högsta skatter.

Men en sådan skatteoffensiv skulle precis som I Palmes fall bara leda till förlorade val.
I en tidigare artikel så har Patrik Wikström propagerat för Meidners olycksaliga löntagarfonderna som kostade Socialdemokraterna så mycket i förlorat förtroende och gav dom så lite.
Med vänner som Patrik Wikström så behöver Socialdemokraterna inga fiender för om dom följer hans råd så är dom snart lika små som Vänsterpartiet vilket är det parti som jag tror att Patrik egentligen tillhör. . http://www.newsmill.se/artikel/2010/06/10/lontagarfonderna-i-modifierad-...

Patrik Wikström gör sin samhällsanalys utifrån ett socialistiskt perspektiv.

"Hur länge kommer statskassan räcka för att köpa väljare? När höljet av högeralliansens arbetslinje är avskalat framträder den radikalt ändrade fördelningen av resurser mellan människor i Sverige. "

Har Wikström funderat över varifrån statskassan kommer? Från jultomten? Den kommer från att folk betalt in skatt vilket förutsätter att folkflertalet finner detta meningsfullt.

Det var när socialdemokratin började tro att staten och det allmänna hade fri förfoganderätt över den enskilda människan och hennes arbetsinsatser och uppoffringar som de blev bortröstade.

Svenska medborgare inser värdet av samhällsgemensamma resurser som sjukvård, utbildning, infrastruktur m.m.

Socialdemokratins bidragssamhälle är något helt annat. Varför kan inte människor med vänstersympatier de facto visa att ett bidragsbaserat samhälle fungerar? Vänstermänniskor kan väl gå ihop och bilda en egen bidragspool, utan bidrag utifrån. Då kan ni ju välja att vara så solidariska som ni själva vill. Upp till bevis.

Socialdemokraterna har faktiskt gått bäst när man varit ett mittenparti. Och vill man åter igen styra landet så måste man hitta tillbaka dit och inte närma sig Vänsterpartiet.
Det finns ju faktiskt en förklaring till att V inte är större än vad dom är.
"Öppna vägen mot mitten för vägen mot vänster leder ingen vart" bör vara Socialdemokraternas nya valspråk.

En argumentation som tar utgångspunkt i att alla resurser tillhör staten och kan fördelas av politiker till medborgarnas bästa är inte värd att tas på allvar. Sorry!

Helt borta i vänster-dimman. Retorik liknande denna gick bra för Olof Palme, tills Sverige nådde skattetaket 50% samtidigt som polisen slutade lösa brott, akuten fick timslånga köer, och barnen slutade lära sig saker i skolan. När svensken bara hade hälften kvar av sin lön och någon folkvald godtyckligt bestämde vem som skulle få den andra halva så tröttnade han och blev mottaglig för Alliansens politik, och retorik.

(s) kommer aldrig att följa ett enda råd i artikeln. De skulle krossas i valet. Jag ger Patrik några enkla frågor som jag tror vi väljare vill ha svar på.

"...sätter överskott i finanserna framför kampen mot arbetslösheten". Tycker du det fungerar bättre i Grekland?

"...den falskt konstruerade motsättningen mellan skatter och arbete.". Själv har jag aldrig arbetat mer än halvtid i hela mitt liv. Efter halvtiden så tjänade jag så mycket att jag fick statsskatt 55%. Det hade jag ingen lust till. Korrelationen mellan hög skatt och minskad arbetslust är alltså 100%ig. Vad vill du göra åt det problemet?

"Vård, omsorg och skola ska inte lämnas över till marknadslösningar". Köerna på akuten växer varje år. Poliserna blir fler men löser färre brott. Båda är helt och hållet finansierade via skatter och inte utsatta för konkurrens. På vilket sätt fungerar de bättre än t.ex det privata hemläkarsystemet i Danmark?

"Hög sysselsättning ger höga skatteinkomster och därmed ökad omfördelning i samhället. Det är det här som ska utgöra socialdemokraternas ideologiska kompassriktning,". Är det samma sak som "de som jobbar ska ge ännu mer än 50% till de som inte jobbar" ? Vilka fördelar tycker du uppkommer i så fall?

"Social trygghet skapas i samhällen där människorna vet att de kan få arbete och kan försörja sig och sin familj.." Hur vill du skapa social trygghet för SAAB-arbetarna, som tillverkar bilar som ingen vill köpa?

"Samtidigt måste socialdemokraterna påminna människorna om att skatter är medel och aldrig mål i sig". Men du själv nämner order "skatter" ca 20 gånger i din lilla artikel?

"Jobbskatteavdraget gynnar bara de med inkomst ". Det är tänkt så. Vad är problemet med detta?

"Det kan heller inte vara så att bara de som har arbete ska gynnas i ett samhälle." På vilket sätt gynnas de som arbetar i Sverige? De betalar ca 50% i skatt, som bl.a. går till alla som inte arbetar.

Slutligen är huvudpunkten i artikeln korrekt. (s) kan inte haka på Alliansens politik och ha någon trovärdighet. De måste göra något eget för att få röster.

Retorikern: Du börjar med ett par av de märkligaste meningarna jag läst på länge: "Det är nämligen en stor grundläggande skillnad mellan pengar i form av överskott som motiveras av vinstintresse och pengar som motiveras av samhälleliga behov som inte kan kvittas ut som vinster. Om socialdemokraterna inte förmår att klargöra denna viktiga skillnad för sig själva och för väljarna kommer skattesänkningar just att framstå som oproblematiska vinster som kan delas ut."

Räck upp en hand ni som begripit vad detta går ut på. Licentiaten har fullkomligt misslyckats att klargöra dessa begrepp för denne läsaren.

Jag tror att det du egentligen vill säga är att de värden som skapas i samhället ska fördelas av en "classe politique", d v s politiker som tror att de kan fatta bättre beslut än vanliga medborgare. Du utgår dessutom att socialdemokrater skulle vara bättre än moderater på detta. Det är ju detta den svenska politiken handlar om i mångt och mycket. Ska 40% eller 70% av de värden vi genererar skickas till Stockholm för att senare eventuellt delas ut tillbaka enligt mallar som politikerna sätter upp. Eller ska den enskilda människan ha rätt att fritt förfoga över sitt kapital, sina inkomster och andra tillgångar.

Låt oss jämföra med Sveriges kanske främsta motpol i Europa, Schweiz. Där har politikerna väldigt lite makt (viktiga frågor avgörs i folkomröstningar) och skatterna är låga. En låginkomsttagare betalar i regel mindre än 10% skatt. Däremot finns det ingen föräldraförsäkring på svensk nivå och dagis får du till stor del betala själv. Skolorna är gratis men sjukförsäkring betalas till största delen av individen själv.

Den första skillnaden som slår en är att man numera betalar nästan 8 kr för en schweizerfranc. När det stora experimentet började i slutet av 60-talet var det 1:1. Denna stabilitet har naturligtvis gynnat den schweiziska befolkningen vars förmögenheter inte ätits upp av inflationen. I Sverige har ju denna socialdemokratiska specialitet faktiskt inneburit att de som ägde sina bostäder redan på 60-talet faktiskt blev otroligt rika på bekostnad av vanliga löntagare. Hade detta hänt under en moderat regering hade media och bättrevetare börjat tjoa om "högerstyre" och annat. Men nu var det som sagt sossar och då är ju allting fint.

Det finns många skillnader mellan Sverige och Schweiz men man kan konstatera att slutprodukten är tämligen lik: Två samhällen där de flesta människor har det bra och där allting fungerar och där människor har samma chanser och möjligheter, åtminstone till en stor del. Det spelar ingen roll om man betalar mycket eller lite skatt, det är något annat som styr.

Jag kan inte låta bli att tänka på ett förment Stig Malm-citat när jag läser din text. Hur var det nu? "Vi är inte nöjda förrän låginkomsttagarnas löner är högre än höginkomsttagarnas!"

Ditt höger-vänster svammel känns väldigt mycket 70-tal.

Jag kan inte låta bli att fascineras av denna 70-talssosse-retrotext. Det är precis som om artikelförfattaren vaknat upp efter 40 års dvala.

För att dra en parallell mellan socialdemokratins problem och SAAB:s problem:

Enligt Wikströms resonemang borde vägen framåt för SAAB vara att försöka få tag på några gamla SAAB-ingenjörer från 70-talet och återlansera SAAB 99 med 80 hk förgasarmotor utan katalysator.

Olle Svenning skulle säkert också köpa upplägget och nostalgiskt drömma sig tillbaks till sossefolkhemmet i de dåligt förbrända avgasångorna.

Hur skulle det vara om samhället tog och använde de skattepengar som dom redan nu får kostnadseffektivt ?

Att argumentera om ett högre skattetryck när man ser ineffektiviteten i samhället i form av bristande lagstiftning (tex inom konkurenssituationen kring elmarknaden) myndigheters bristande ekonomistyrning tex inom SIDA,försvaret och landsting så är det ganska magstarkt.

#10 Mats F Eriksson – Kommentar: ”Hur skulle det vara om samhället tog och använde de skattepengar som dom redan nu får kostnadseffektivt?”

Det är berömligt rationellt tänkt men politik är sällan samma som rationellt tänkande utan snarare ren sentimentalitet som man försöker intellektualisera med ”ilska hit och dit” och rättfärdiga med vidlyftiga teorier.

Den enkla ekonomiska kalkylen lyder att varje skattekrona är ytterst värdefull och staten Sverige inkasserar enorma mängder sådana värdefulla skattekronor per capita i jämförelse med många andra länder. Om det inte skulle finnas ett stort spill någonstans i maskineriet så skulle detta direkt motsvara den medborgerliga belåtenheten som är själva investeringen i antal skattekronor. Endast bistånd som hamnar utomlands är ett moraliskt undantag från denna metaforiska kalkyl.

Motsvara den samlade skattebördan den medborgerliga tillfredställelsen kontra den prestation som skattefinansierad service ska innebära? Om man ska tro socialdemokraterna så sviktar den medborgerliga belåtenheten högst markant. Rationellt tänkt så måste det då finnas ett stort spill någonstans eller en stor andel improduktivt arbete som inte skapar belåtenhet.

Det kan jämföras med ett fartyg som läcker att vänstern ständigt kräver större resurser till länspumparna i stället för att försöka sköta om fartyget och laga den vattentät vid behov.