Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

Miljöpartiet håller kongress i helgen. Läs (13) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Friskolorna

Helena von Schantz om Friskolorna

Ett magplask i friskoledebatten

Nu har Roland Poirier Martinsson gett sig in i friskoledebatten ( Avarterna finns i den kommunala skolan, SVD den 23.5.). Tyvärr gör han det med ett  riktigt magplask. Fakta och sakargument hittar man inte ens när man går genom texten med luskam. Fula retoriska grepp, invektiv och tvärsäkra påståenden finns det däremot i överflöd.


Om författaren

Helena von Schantz är utvecklingsledare och språklärare vid Djäkneparksskolan, en självstyrande kommunal skola i Norrköping, och hon föreläser om lärstilar och språkmetodik. Hon är även ordförande för Liberala Kvinnor i Östergötland - Folkpartiets kvinnoförbund.

Poirier Martinsson inleder artikeln med att hävda att friskolekritiken bottnar i särintressen och ideologisk blindhet och därför kommer att gå samma öde till mötes som dödsstraffet, tvångssteriliseringarna och motboken. Här avfärdar för det första Poirier sina meningsmotståndare med invektiv istället för med sakargument, för det andra liknar han friskolemotstånd vid dödsstraff och tvångssteriliseringar och skapar därmed en slags ”guilt by association”. Ett osakligt och trist retoriskt grepp.

Efter att ha kallat motståndarna ”reaktionärer”, ifrågasatt deras intellekt, heder och klarsyn och förutspått att framtiden ska skratta i mjugg åt dem, fortsätter Poirier Martinsson med att höja friskolorna till skyarna och även ge dem förtjänsten för de framgångsrika kommunala skolor som trots allt finns. De lyfts, inspireras och utmanas nämligen av friskolorna och hade knappast varit bra utan dem.

Vad han baserar sin analys på berättar inte Poirier Martinsson. Jo, förutom då hur han vet att det finns bra kommunala skolor. Det vet han för att hans barn går i en. I övrigt nöjer han sig med att konstatera att ”allt pekar i samma riktning” - nämligen att friskolorna är en ”formidabel framgång”. Resultaten, granskningarna, lärar-, elev-, och föräldraenkäterna - allt. Poirier Martinsson kan inte ha läst artiklarna om skolor som går i konkurs och lämnar sina elever i sticket och om huvudmän som hamnar på kåken och lämnar över rodret till nästa brottsling. Han kan inte ha hört de rektorer och lärare som berättar om hur svårt det är att behålla styrfarten i en skola när de motiverade och hemifrån uppbackade eleverna söker sig därifrån. Han måste också ha missat alla rapporter om hur likvärdigheten och kunskaperna har befunnit sig i fritt fall de senaste två decennierna. Han nämner inte heller att en av de faktorer som pekar på friskolornas framgång är betygen. Ändå vet vi att betygen stigit i samma takt som kunskaperna sjunkit och är så opålitliga och orättvisa att Skolverket liknar dem vid ett lotteri. Nöjda elever, lärare och föräldrar - det tror jag på när staten gör utvärderingen. Inte så länge skolorna gör dem själva.

Friskolorna säger att de är en formidabel framgång. Roland Poirier Martinsson tror på dem. Tyvärr lever vi inte i ett land där myndigheterna bekymrar sig om att ta reda på om skolorna talar sanning eller inte. Vi får helt enkelt alla bestämma vad vi tror på. Själv är jag mer svårfrälst än Poirier Martinsson. När en skola har obehöriga lärare, luftiga scheman, mycket elevstyrt arbete, saknar elevhälsa, låter eleverna äta lunch på McDonalds, göra idrotten på gym och samtidigt påstår att alla är nöjda och måluppfyllelsen god, då tror jag inte på dem. Då är det faktiskt lättare att få mig att tro på påskharen eller på Robert Lind i Kramfors.

När det gäller de påstått nöjda lärarna förtjänar det att påpekas att lärare inte nödvändigtvis ser det som en vinstlott att få jobba på en friskola. Är du fast anställd på en kommunal skola i några år och är en kompetent lärare vet du att du har jobb - åtminstone så länge du stannar i kommunen. Byter du till en friskola kostar det hela anställningstryggheten. Med höga studielån och låg lön är arbetslöshet en allvarlig risk som få lärare är villiga att ta.
En annan nackdel är munkaveln. Om kommunerna ogillar frispråkiga och kritiska lärare avskyr friskolorna dem. Där ska alla vara levande reklampelare för verksamheten. Och eftersom man riskerar att bli ställd på bar backe om det går dåligt för skolan handlar det inte bara om press uppifrån, utan om ren, skär självbevarelsedrift. Därför hjälps alla åt att upprätthålla en god fasad inför skolinspektionen, pressen och andra intressenter. Därför kackar man inte  i eget bo i  utvärderingarna. På en kommunal skola gnäller man gärna litet extra i utvärderingen så att kommunen ska öppna upp penningpungen bättre.  På en friskola ägnar man sig åt skönmålning av rädsla för att penningpungen annars ska tömmas.
Den tredje och för mig mest avgörande nackdelen är bristen på frihet. Många friskolor kör med semestertjänst, fasta koncept som man ska följa, förutbestämt material, upplägg och arbetsformer. På det sättet får man en kompetent men själlös skola för de redan frälsta. Inget raketbränsle, ingen plats för eldsjälar och storverk. I förväg motiverade elever plitar och stretar på mot sina betygsmål  och får flitigt med dunkar i ryggen av sina kompislika mentorer. Deras omotiverade kompisar med sina mindre engagerade föräldrar går kvar på den kommunala skolan och hjälps åt att sänka ribban snäpp, för snäpp, för snäpp.

Otrygghet, munkavel, ofrihet,  ja då borde väl åtminstone lönen vara bättre? Det finns statistik som tyder på det, men det beror nog på hur man mäter. Om man skulle räkna lärarlönekostnad per elev skulle det förvåna mig mycket om friskolorna visar sig ligga högt. Satsar man på att ha nyexaminerade eller obehöriga lärare i första hand blir lönekostnaderna låga även om man betalar litet mer för sina obehöriga och nyexaminerade lärare än någon annan. En erfaren, skicklig lärare med hög utbildning och ett antal tjänsteår på nacken är redan genom sin lön diskvalificerad för de flesta friskolor.

När friskolereformen infördes ingick jag i hejaklacken. Jag trodde att konkurrensen skulle gagna eleverna och att lärarnas status och löner skulle öka med reformen. Varför blev det inte som vi hoppades? Den främsta boven i dramat är bristen på systematisk kontroll och uppföljning. Man kan inte ha en konkurrensutsatt verksamhet utan en noggrann och oberoende kontroll av måluppfyllelsen. Om staten gjorde sitt jobb skulle skolor konkurrera på verkliga meriter, inte med gratis datorer, resor och upphaussade betyg. Om staten gjorde sitt jobb skulle inte skolor sätta massor av tid och energi på telemarketing och glassiga broschyrer, utan de skulle satsa på att bli bra - för nöjda elever och goda studieresultat skulle då vara den enda marknadsföring de behövde.

”Systemet är inte vattentätt mot misslyckanden, men tycks göra det svårt att slarva. Det är inom den kommunala skolan man finner avarterna.  Verkligheten är att en förkrossande majoritet av ägare och chefer inom friskolorna inte alls i första hand drivs av pengar. De vill erbjuda sina pedagogiska idéer. De vill lägga en grund för landets framtid. De äger ett engagemang för barns utveckling. Självklart behöver de göra vinst i verksamheten. Det är inte konstigare än att lärare behöver högre löner. Vem tror att det skulle locka cyniska lycksökare till yrket?”  Det här skriver Poirier Martinsson som avslutning på sin krönika.

Jag ber om ursäkt för det långa citatet, men jag hittade inget bättre sätt att få fram trosvissheten och kanoniseringen av friskoleägare och chefer i artikeln. Moder Teresa släng dig i väggen. Det är Rune Nensén som är den verkliga altruisten. Och det är att sticka ut hakan så långt att man riskerar att trilla på den att påstå sig beskriva verkligheten. Verkligheten är komplex - inte minst när det gäller friskolor. Jag vågar ändå påstå att systemet - tvärtemot vad Poirier Martinsson påstår - gör det lätt att slarva och inbjuder till misslyckanden. Det är nog inte heller kontroversiellt att konstatera att cyniska lycksökare söker sig till illa reglerade branscher där vinsterna är goda, riskerna små och kontrollen obefintlig. Hittills har utbildning varit en sådan bransch. Det är inte genom att erbjuda entreprenörer den typen av räkmackor som vi blir ett företagarland. Och det är inte genom att sälja ut skolan som vi blir en kunskapsnation. Men framför allt ska inte våra barns framtid vara föremål för troende, tyckande eller illaluktande självberöm. Det är statens, samhällets, vuxenvärldens förbaskade plikt att ta reda på hur det verkligen förhåller sig. Många välbehövliga åtstramningar görs redan i  och med den nya skollagen. Det är bra, men otillräckligt. De nationella proven behöver rättas centralt så vi får bukt med glädjebetygen. Vi behöver också återinföra studentexamen - den kvalitetsgranskning av skolan vi som enda västland varit arroganta nog att avskaffa. Och vill vi veta vad lärare och elever verkligen tycker behöver även utvärderingarna göras av skolverket.

Tro kan Roland Poirier Martinsson och alla andra trosvissa personer göra i kyrkor, tempel och moskeer. I skolpolitiken ska man veta. Och det man inte vet, det måste man faktiskt se till att ta reda på. När det är gjort, då kan vi prata om friskolor.





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/36703

27 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Schantz är i grunden positiv till friskolor men klarar ändå av en kylig analys av resultaten. Då har man integritet.

Då kan Sverige också bli bättre.

Permalänk | Anmäl #1 Doktor Eleph@nt, 2011-05-27, 22:59

Tack för det, Doktor Eleph@nt!
Jag ser gärna att vi har friskolor om vi tar reda på vilka av dem som är bra och stänger resten. Likvärdigheten är dock viktigare för mig än varlfriheten när det gäller skolan. Av det enkla skälet att frihet när man är femton kan kosta så enormt mycket ofrihet längre fram i livet.

Permalänk | Anmäl #2 Helena von Schantz, 2011-05-28, 07:23

Tack Kristian! Man får helt enkelt inte låta kartan gå före verkligheten - oberoende av hur attraktiv och vältecknad den är.

Kul med klosterskolan, men sådana vill vi förstås inte heller ha. Jag tycker att föräldrar måste nöja sig med den indoktrinering de kan bedriva i hemmet.

Permalänk | Anmäl #4 Helena von Schantz, 2011-05-28, 09:41

I det aktuella fallet, är det någon skillnad på friskolor och privata skolor?

Permalänk | Anmäl #5 Björn Boström, 2011-05-28, 09:50

#2
"Likvärdigheten är dock viktigare för mig än varlfriheten när det gäller skolan."

Jag förmodar och hoppas att detta bara var slarvigt uttryckt? Taget bokstavligt innebär det att det viktigaste är att alla har det lika, även om det är dålig kvalité, och även om det passar den individuella familjen och barnet dåligt. Detta är en socialistisk värdering som jag hoppas att vi allt mer lägger bakom oss?

Naturligtvis ska det finnas välfungerande kontroller - bättre än idag - så att skolor som inte håller en acceptabel nivå inte får fortsätta. Men ett av många skäl till att ha fritt skolval är att man ska kunna välja bort en dålig skola. Ett annat skäl är att man ska kunna välja en skola som passar ens familj, barn, transportsituation mm.

Permalänk | Anmäl #6 Christer Swahn, 2011-05-28, 11:02

Björn, friskolor, privata skolor och kommunala skolor, alla måste utvärderas på ett systematiskt och genomgripande sätt.

Permalänk | Anmäl #7 Helena von Schantz, 2011-05-28, 13:50

Christer, jag menar vad jag skriver, men det ska inte finnas några dåliga skolor. Att man i Sverige uppfattar det som en naturlag att det finns undermåliga skolor är väldigt sorgligt. Är skolan överlag bra och om man som förälder kan lita på att barnen får det de ska i skolan oberoende av stadsdel och landsdel är det förstås inget fel om det finns vissa skolor som experimenterar och går före. Likvärdighet betyder inte lika dåligt utan minst lika bra. Att skolan ska vara likvärdig är bland det första som står i vår nya skollag och det inledde även den förra. Det är alltså knappast kontroversiellt att hålla likvärdigheten högt.

Permalänk | Anmäl #8 Helena von Schantz, 2011-05-28, 14:18

#8
Det finns över 30000 skolor i Sverige. Oavsett system kommer ett antal av dem att vara dåliga och ett antal av dem att vara bra. Olika system kan förstås vara olika bra på att främja både median- och medelnivå men en kvalitetsspridning är ofrånkomlig. Javisst är det en "naturlag", men jag skulle inte använda det ordet utan snarare statistisk spridning.

Du skriver ovan:
"Jag ser gärna att vi har friskolor om vi tar reda på vilka av dem som är bra och stänger resten"

Eftersom du endast pekar ut friskolor här, menar du att vi inte ska vara lika hårda på att stänga kommunala skolor som inte är bra?

Rent allmänt förefaller det konstigt att fokusera på "likvärdighet" istället för t ex "garanterad minimumnivå". Det låter då som om man vill premiera någon form av millimeterrättvisa framför skolkonceptutveckling, innovation, individanpassning, privata val, etc.

Permalänk | Anmäl #9 Christer Swahn, 2011-05-28, 15:49

Christer, som jag påpekade fokuserar skollagen på likvärdighet och det betyder verkligen ingen garanterad minimumnivå, utan att alla elever ska vara garanterade en god grundutbildning och rättvisa möjligheter att forma sig en framtid oberoende av bakgrund, bostadsort och skolval. Med andra ord en garanterat hög nivå för alla och om några överträffar den är det alldeles utmärkt.

Jag växte upp i Finland och skulle aldrig ha kommit på tanken att man skulle få en sämre utbildning i en stad än i en annan. Jag gick i skola i Kristinestad, Esbo, Grankulla och Vasa. Fyra olika städer och jag märkte inga glapp. Det fanns bättre och sämre lärare på varje skola, men skolorna var alla bra. Så ska skolan fungera och att man accepterar något annat – det förstår jag uppriktigt talat inte.

Permalänk | Anmäl #10 Helena von Schantz, 2011-05-28, 16:11

#10
"Så ska skolan fungera och att man accepterar något annat – det förstår jag uppriktigt talat inte."

Nu blandar du faktiskt ihop vision och verklighet. Säkerligen håller du med om att exempelvis grova brott är oacceptabla, samtidigt som du inser att det är ofrånkomligt att sådana kan förekomma trots ett bra rättssystem?

För att förtydliga det jag skrev tidigare:
"Med andra ord en garanterat hög nivå för alla" står på inget sätt i motsats till "garanterad minimumnivå". Du verkar ha velat läsa in "låg nivå" i det jag skrev vilket är helt felaktigt.

Permalänk | Anmäl #11 Christer Swahn, 2011-05-28, 17:01

Christer, din jämförelse haltar. Det är fullt möjligt att se till att ingen elev går i en usel skola. Det är inte möjligt att förutse och hindra varje grovt brott.

Varför väljer du just ordet miniminivå? Inte ett ord som anger stolthet och hög kvalitet i mina öron.

Permalänk | Anmäl #12 Helena von Schantz, 2011-05-28, 17:16

Bra, Helena von Schantz, att du tagit till dig min käpphäst att många skolproblem beror på att myndigheterna som är till för att övervaka verksamheten inte gör sitt jobb.

Du får gärna låna även min andra käpphäst, att den fullständigt urspårade demografin är brutalt skadlig för Sverige och en viktig orsak till att skolresultaten ballat ur fullständigt de senaste åren.

Men det kanske är för mycket att begära att ni etablerade politiker ska erkänna att det finns ett samband mellan migration, demografi och samhällsutveckling...

Permalänk | Anmäl #13 Bo T, 2011-05-28, 18:01

Tack för berömmet Bo T. När det gäller demografin tycker jag att vi redan har haft den diskussionen. Självklart finns det samband mellan migration, demografi och samhällsutveckling. Men när det gäller vilka sambanden är och hur man ska dra nytta av migrationen, minska avigsidorna med ogynnsam demografi och på bästa sätt utveckla samhället, där går våra åsikter isär en del.

Permalänk | Anmäl #14 Helena von Schantz, 2011-05-28, 18:47

Vilka skolor är det författaren vill stänga? De muslimska. Ännu en dold islamofobi som gömmer sig i att de är mot "vissa". سلام

Permalänk | Anmäl #15 Ahmed Ahmed, 2011-05-28, 21:44

Ahmed, vad ska vi kalla fobin mot islamofobi? Islamafobifobi?

Permalänk | Anmäl #16 Helena von Schantz, 2011-05-28, 22:23

Ahmed, en islamofob är rädd för religionen islam. Vad i min artikel som ger dig intrycket att jag lider av sådan rädsla undandrar sig mitt bedömande. Rasism är tron att människor av en ras är mindre värda och mindre kompetenta än människor av en annan ras. Kan inte se att jag har skrivit något om raser heller. Kommenterar du under rätt artikel?

Permalänk | Anmäl #18 Helena von Schantz, 2011-05-29, 00:07

Tack Helena för ytterligare en briljant artikel om skolfrågor. Din förra om "Kriget i skolan" var bland det bästa och mest insiktsfulla som stått att läsa på Newsmill. Att återinföra studentexamen och att ha centralrättade nationella prov skulle betyda myckat för att få¨bort dåliga skolor - både friskolor och kommunala. Staffan Lindén skrev en gång "Slöa lärare omhuldas ofta av eleverna fram till examen då de anmäls för tjänstefel" - Som det nu är med ingen eller obetydlig extern kvalitetskontroll kan slöa lärare omhuldas av både elever, rektorer och skolpolitiker och fritt sätta glädjebetyg.

Permalänk | Anmäl #19 Sven Georg Ericsson, 2011-05-29, 10:38

Nu har Schantz inte skrivit om religiösa friskolor men man kan ändå diskutera det. Se här Richard Dawkins, den kände professorn-emeritus i biologi, ateisten och medlemmen i Royal Society. Han är kritisk.

http://www.youtube.com/watch?v=ulX8nZjeCXE

Fyra delar

Permalänk | Anmäl #20 Doktor Eleph@nt, 2011-05-29, 10:52

Jag delar inte den uppgivna inställningen att det fria skolvalet är här för att stanna. Däremot kommer det att ta lång tid och kosta mycket pengar och förlorad bildning för oss innan nackdelarna blivit så besvärande att även liberala blindstyren ger upp.
Segregerande system gynnar en liten del av befolkningen på de övrigas bekostnad. Så har det alltid varit. Förr eller senare upptäcker tillräckligt många att dom tillhör förlorarna.

Permalänk | Anmäl #21 Olof Lindberg, 2011-05-29, 11:15

Tack så mycket för dina vänliga ord Sven Georg. Ser nog problemen med pressade och rädda lärare som större än problemet med slöa - även om de finns de också. Tycker inte heller att det är rimligt att man ska vara tvungen att ständigt välja mellan rätt och egennytta på jobbet. Det som är lönsamt för samhället borde vara lönsamt för den enskilda skolan och för den enskilda läraren.

Permalänk | Anmäl #22 Helena von Schantz, 2011-05-29, 12:45

Doktor Eleph@nt, jag har inte skrivit om religiösa friskolor i den här artikeln, men i andra. Som jag skriver i kommentaren till Kristian är även jag kritisk:
"Kul med klosterskolan, men sådana vill vi förstås inte heller ha. Jag tycker att föräldrar måste nöja sig med den indoktrinering de kan bedriva i hemmet."

Permalänk | Anmäl #23 Helena von Schantz, 2011-05-29, 12:49

Olof, jag har då ingen uppgiven inställning. “"Om din hand eller din fot förleder dig, så hugg av den och kasta den ifrån dig.” (Bibeln)
.Men i det här läget är det svårt att veta vad som beror på friskolereformen och vad som beror på den chockerande bristen på kontroll och uppföljning. Den dag skolmyndigheterna gör sitt jobb, då menar jag att vi kan diskutera friskolorna med fakta på hand, snarare än utifrån troende och tyckande.

Permalänk | Anmäl #24 Helena von Schantz, 2011-05-29, 12:57

Du är så klok att man gråter som gammal f.d. rektor..

Permalänk | Anmäl #25 Jan Wiklund, 2011-05-29, 16:43

Det var stort beröm, Jan. Tack. :)

Permalänk | Anmäl #26 Helena von Schantz, 2011-05-29, 18:03

Att det alltid skall till finländare för att kunna göra en ogrumlad analys av svenska förhållanden! Jfr Merit Wager och hennes kommentarer till svensk integrationspolitik.

Permalänk | Anmäl #27 christina wegel, 2011-06-05, 07:56

Christina, tack för dina uppskattande ord.

Permalänk | Anmäl #28 Helena von Schantz, 2011-06-05, 23:38

Helena har naturligtvis ratt i att det kan finnas stora problem pa friskolor. Var sjalv rektor for Yrkesgymnasiet Sthlm-Huddinge som startade utan praktiklokaler, utan utbildade larare, utan larlingsplatsrekrytering, utan kompetent ledning, utan specialped osv.
Jag var den 4;e skolledaren efter skolstart ht 2010 men gav upp efter 5 man slit, se media pa

http://www.dn.se/sthlm/graddfilen-till-jobb-blev-en-stor-flopp?rm=print
och
http://svt.se/2.33538/1.2335617/kritik_mot_yrkesgymnasiet

Eleverna anmalde skolan till Skolinspektionen som nyligen kom med beslut om atgarder se

http://www.skolinspektionen.se/sv/Om-oss/Press/Pressmeddelanden/Krav-pa-...

Slutsatsen av detta ar att friskolor kan vara lika ohederliga och usla som vilka skolor som helst. En viktig skillnad ar dock att daliga friskolor laggs ned medan kommunala skolor far fortsatta trots att de borde laggas ned. Exempelvis sa bor underprestande Hjulstaskolan i Tensta laggas ned vilket jag forsokt fa gehor for 2005, se

http://arkiv.mitti.se:4711/2005/Arkiv%20v48-05/TenstaRinkeby/MITR04A2005...

Farre an 1/3 av eleverna far fullstandiga betyg och knappt halften far gymnasiebehorighet. Kan inte forklaras med inv bakgrund da Haninge gar som taget under Mats Ohrlins och Bo Sundblads ledning

Permalänk | Anmäl #29 Jan Sjunnesson , 2011-08-01, 19:10


Svenska modellen
annons:
annons:

Dagens populäraste artiklar


  1. Imamerna upplyser om tron, inte om lagarna
  2. Varför nonchaleras muslimer som vill ha jämställdhet?
  3. Toppmoderater: Vi stödjer Loreens kamp mot diktaturen
  4. Newsmill fyller en viktig funktion för sakkunniga röster
  5. Tar Newsmill ansvar för yttrandefriheten?
  6. Med RFSU:s retorik kan abort tillåtas fram till födelsen
  7. Kalifornien kan bli USA:s Grekland
  8. Azerbajdzjanska Riksförbundet bör ta avstånd från regimen i Baku
  9. Stryp inte mångfalden i den svenska skolan, MP
  10. En bokstavstroende muslims svar till Uppdrag Granskning
  1. Imamerna upplyser om tron, inte om lagarna
  2. Varför nonchaleras muslimer som vill ha jämställdhet?
  3. Med RFSU:s retorik kan abort tillåtas fram till födelsen
  4. Tar Newsmill ansvar för yttrandefriheten?
  5. Newsmill fyller en viktig funktion för sakkunniga röster
  6. Klimatpolitiken gör mer skada än nytta
  7. Stryp inte mångfalden i den svenska skolan, MP
  8. Toppmoderater: Vi stödjer Loreens kamp mot diktaturen
  9. En bokstavstroende muslims svar till Uppdrag Granskning
  10. Stora risker med MP:s energipolitik
  1. Stoppa bojkottsförsöken mot Israel
  2. Vad gjorde Jan Björklund på Bilderberg-gruppens möte 2009?
  3. För terroristen i Norge var svenska SD ett ljus i mörkret
  4. Reaktionerna på den ekonomiska krisen hotar EU:s existens
  5. Dags för ett nytt svenskt förhållningssätt till EU
  6. Tack vare SD har vi nu en kritisk debatt om mångkulturen
  7. Missnöjda soldater blir dyrt för Försvarsmakten
  8. Länderna måste undvika protektionism
  9. Censuren på arbetsplatser är ett demokratiproblem
  10. Dagstidningarna märkligt lågmälda om nya klimatfynd

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.