Energiöverenskommelsen gör Sverige internationellt ledande

Sedan alliansregeringen tillträdde i oktober 2006 har klimatutmaningen haft högsta prioritet.Regeringen har flyttat fram positionerna i klimatpolitiken både nationellt, i EU och internationellt. Utsläppsstatistiken visar också att det är ytterst få år tidigare som utsläppen minskat mer än de gjort under alliansregeringen.

Klimatutmaningen är global och kräver ett globalt svar. Regeringen har hela tiden varit inriktad på att Sverige ska utöva ett internationellt ledarskap för de förändringar som behövs för klimatet. Sverige var därför drivande för att EU skulle besluta om det högsta målet som någon ländergrupp i världen satt upp. Regeringen bekräftar nu ambitionen nationellt.

Överenskommelsen innebär att Sverige långsiktigt siktar på att ha lägsta utsläpp per person bland industrialiserade länder. Utsläppen av växthusgaser ska minska med 40 procent till 2020 jämfört med 1990 års nivå. År 2050 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser. Bägge dessa mål är unikt ambitiösa i Europa.

Klimatutmaningen görs därmed till utgångspunkt för en omställning av samhället från fossil energi till förnybart. Den svenska energipolitiken ska bygga på ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet. Fokus läggs vid att stegvis öka energieffektiviteten i transportsystemet, bryta fossilberoendet och minska klimatpåverkan.

Med alliansregeringens överenskommelse vidareutvecklas de gröna el-certifikaten. Certifikaten gör satsningar på vindkraft och andra förnybara energikällor fördelaktiga att investera i. År 2020 ska hälften av svenska energin vara förnybar. Vindkraftsprövningen förenklas, bl.a. genom att den så kallade dubbelprövningen avskaffas. En ny högre planeringsram för vindkraften fastställs. Ett femårigt program för effektivare energianvändning genomförs. Programmet tillförs 300 miljoner kronor årligen, utöver dagens anslag.

Strategierna för att nå klimatmålet presenteras i den kommande klimat- och energipropositionen i mars. Regeringen kommer då att presentera förslag om utvecklade ekonomiska styrmedel, bland annat höjd koldioxidskatt. Ett huvudområde för insatser är transportsektorn. År 2030 bör Sverige ha en fossiloberoende fordonspark. Svensk industri ska vara världsledande i omställningen, bland annat genom utveckling av hybridfordon, elbilar och biodrivmedel. Andra viktiga områden är förnybar energi och energieffektivisering.

Världens klimatproblem kommer inte att lösas inom snävt nationella gränser. Inte heller enbart i den rika delen av världen, även om det är industrialiserade länder som måste ta ledningen på det sätt som Sverige nu visar. Att mobilisera investeringar till grön teknik i utvecklingsländer och säkerställa den tekniköverföringen kommer att vara avgörande för att nå en global klimatöverenskommelse. Huvuddelen av insatserna för klimatet kommer att göras i Sverige, men i det nationella klimatmålet räknas även insatser för gröna investeringar i utvecklingsländer eller åtgärder i andra EU-länder in.

Sverige går in i slutförhandlingarna om ett nytt globalt klimatavtal i Köpenhamn i december med ett ambitiöst nationellt klimatmål bakom oss. Som ordförande för EU:s miljöministerråd ger överenskommelsen mig en otroligt bra grund för att leda EU i detta arbete.

Alliansregeringen har med överenskommelsen presenterat en konkret väg ut ur beroendet av fossil energi. Vi blir internationellt ledande när det gäller att skapa ett klimatanpassat samhälle. Jag hoppas på en bred uppslutning i riksdagen kring klimatmålet och de insatser som krävs för att nå det.