
Publicerad: 2011-03-29 09:03, Uppdaterad: 2011-11-02 15:11
Kärnkraftolyckan i Japan ligger bortom vad Japan kan klara på egen hand och väcker frågor som rör global säkerhet för jordens befolkning. Olyckan bör därför tas upp av FN:s säkerhetsråd. I sammanhanget bör även förbud mot att bygga kärnkraftverk i jordbävningsområden diskuteras ur ett globalt säkerhetsperspektiv. Det skriver Hedi Bel Habib, fil doktor, forskare och samhällsdebattör.
Hedi Bel Habib är fil doktor, forskare och samhällsdebattör.
Situationen i Japan är mycket allvarligare än vad man försöker få omvärlden att tro. Olyckans omfattning ligger långt bortom vad Japan kan klara på egen hand. Kärnkraftverkets placering i ett jordbävningsområde väcker dessutom globala säkerhetsfrågor som bör tas upp i FN:s säkerhetsråd.
1. Kärnkraft väcker frågor kring global säkerhet
Ett kärnkraftverk kan i princip byggas som ett nationellt beslut, men oftast vid en kust där det finns kylvatten. Det är dock först när en allvarlig olycka sker som globala säkerhetsfrågor uppstår.
I fråga om många andra energiformer som vind, vatten, olja och naturgas till exempel kan en enskild nation självständigt bestämma om sin egen tillgång till naturresurser eller friska vindar med hänsyn taget till nationell säkerhet. Energiförsörjning genom kärnkraft väcker däremot direkt frågor som rör säkerhet utanför den egna nationens gränser. Olyckan i Japan visar klart att nationella beslut inom kärnkraftområdet direkt väcker frågor kring global säkerhet. De nationella besluten inom kärnkraftområdet kan därför komma att behöva prövas mot bakgrund av överordnade principer om global säkerhet på jorden.
Det finns flera anledningar till att betrakta kärnkraftsolyckan i Japan som en fråga om global säkerhet.
• Olyckans omfattning tycks ligga långt bortom vad Japan kan klara på egen hand.
• Kärnkraftverket Fukushima ligger i ett jordbävningsområde liksom flera andra japanska kärnkraftverk, vilket innebär en målkonflikt mellan nationella beslut om energiförsörjning och säkerhet i grannländer.
• Nära 90 av världens 440 kärnreaktorer ligger i jordbävningsområden, vilket väcker frågor om global säkerhet för jordens befolkning
2. Jordbävningar och kärnkraftverk vanligare än vad vi tror
Världen reagerar idag på krisen i kärnkraftverket Fukushima som om det vore en unik händelse. Tidigare har både kärnkraftverk i Bulgarien (1977) och i Armenien (1988) skadats av jordbävningar. År 1999 tvingade en jordbävning kärnkraftverket i Chinshan i Taiwan att stänga. År 2007 skakades det japanska kärnkraftverket Kashiwazaki-Kariwa av ett kraftigt skalv, fyra reaktorer stängde ned automatiskt och radioaktivt vatten släpptes ut i havet. Just den japanska jordbävningen 2007 beskrevs av atomenergiorganet IAEA som en väckarklocka. År 2008 påverkade en jordbävning nukleära anläggningen Sichuan i China. Så sent som i juni 2010 kände den nu drabbade anläggningen i Fukushima av ett skalv ute i havet. Den gången höll konstruktionen, men inte mars 2011.
3. En femtedel av världens kärnkraftverk ligger i jordbävningsområden
Många kritiker klandrar idag Japan för att ha byggt det havererade kärnkraftverket i ett jordbävningsområde som om detta vore en unik företeelse. Men i verkligheten ligger en femtedel av världens kärnkraftverk inom jordbävningsområden. Enligt World Nuclear Association WNA ligger 20 procent av världens 440 kärnkraftsreaktorer i dag i känsliga jordbävnings¬områden och flera av de 62 som är under konstruktion ligger i områden med betydande risker för jordbävning.
I flera av världens kärnkraftsnationer Japan, Frankrike, Schweiz, Italien, Balkanländerna, USA, Kina, Korea och Taiwan, finns reaktorer i jordbävningsområden eller i de mest jordbävningsutsatta områdena. De mest utsatta kärnkraftverken finns i Japan. Men även i Taiwan, USA och Iran finns oro kring jordbävningars effekter. I USA har diskussionsvågorna gått höga runt de sex reaktorer som ligger längst kontinentalplattan vid Kaliforniens kust. Några anläggningar som ibland lyfts fram i sammanhanget är San Onofre-verket söder om Los Angeles och Diablo Canyon utanför San Francisco. Dessa ligger i riskzon för både jordbävningar och Tsunami. En oro växer nu i USA framför allt över hur jordbävningstäta Kaliforniens fyra kärnkraftverk skulle klara en jordbävning eller tsunami. Kraftverkens konstruktion anses inte av säkerhetsexperter klara en jordbävning i samma nivå som den som skedde i Japan. Det samma gäller kärnkraftverket Nine Mile Pont utanför New York.
4. Japans kärnkraftsolycka bör tas upp i FN:s säkerhetsråd
Internationella atomenergiorganet IAEA befarar att krisen i Japan kan komma att pågå i veckor och kanske i månader innan japanska myndigheter kan få kontroll över de sex reaktorerna i Fukushima. Situationen i Japan är mycket allvarligare än vad man försöker få omvärlden att tro. Olyckans omfattning ligger med all sannolikhet långt bortom vad ett enskilt land kan klara på egen hand. Frågan behöver därför tas upp i FN:s säkerhetsråd som en global säkerhetsfråga för jordens befolkning.
Enligt det internationella atomenergiorganet IAEA utgör naturkatastrofer ett allt större hot: jordbävningar, översvämningar, vulkanutbrott och tsunamis kan alla vara förödande för kärnkraftssäkerheten. År 2008 startades därför International Seismic Safety Center inom IAEA som just arbetar för att kartlägga och minska riskerna med framförallt jordbävningars påverkan på kärnkraftsanläggningar. Men detta kartläggningsarbete räcker inte. Ur ett globalt säkerhetsperspektiv bör även ett förbud mot att bygga kärnkraftverk i jordbävningsområden övervägas av FN:s säkerhetsråd.
En tsunamivåg har vällt in över den japanska kusten vid Sendai efter ett skalv som uppmätte 8,8 på Richterskalan.

Ett år sedan Japanresan - känslomässiga efterskalv

Det finns ett alternativ till osäker kärnkraft

Den största nyheten från Japan är att kärnkraften var så säker

Japans unga revolterar mot kärnkraften

Japanska strålsäkerhetsmyndighetens INES 7-gradering endast temporär


Brittisk miljöaktivist: Antikärnkraftslobbyn har bluffat om strålningens hälsorisker

Dags för regeringen att omvärdera kärnkraften

Den globala politiska paniken är Fukushimas värsta effekt

Tysk media bevakar Fukushima bättre och mer kritiskt

Körsbärsblomningen som försvann

Japanska regeringen har tigit om avsaknad av filter

Svenska kärnkraftsexperter till Fukushima

Oroa dig inte – för framtiden finns inte…


Kvällstidningarnas överdramatisering av kärnkraftshaveriet i Japan är skamlig

Kärnkraftsindustrin låter egenintresse gå före människors säkerhet

Klimatförvillarrörelsen saknar både moral och kunskap

Därför gör vi klokt i att spara vår ångest

Pengarullningen till verkningslösa klimatprojekt har försvagat demokratiers beredskap

Vi kampsportsutövare ställer upp för Japan

Absurt att hylla nybyggnation av kärnkraftsverk

Naturgasen en väg ur kärnkraftens låsningar

Krävs det en härdsmälta i Europa?
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Newsmill är en del av TV4-gruppen.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.




7 kommentarer I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
En bättre lösning är att besluta att alla kärnkraftverk, var de än byggs, måste byggas nedgrävda.
Man gräver en grop som reaktorbyggnaden ska stå i. Om allt vägrar fungera kan man låta vatten från intilliggande hav eller flod rinna ner av sin egen tyngd genom flera enkelriktade kanaler. Kanalerna kan inte bara öppnas maskinellt, de kan också öppnas med handvev eller pedalvev.
Vad som än händer, till och med om allting har deformerats och spruckit sönder, kan man då dränka hela anläggningen i vatten som rinner till av sig självt. En sådan dränkning ger visserligen inget perfekt skydd, men oavsett hur stor förödelsen är har man ett fungerande provisorium som kyler mycket effektivt och pålitligt.
För att det ska bli stor spridning av gifter och radioaktivitet krävs brand eller smälta. Tack vare kylningen blir skadorna på omgivande samhälle och miljö ytterst små, under den korta tid då provisoriet ligger kvar.
Man har alltså tid att förbereda en riktig lösning. När dessa förberedelser är klara pumpar man bort det vatten man inte vill ha kvar, och reparerar, sanerar eller isolerar och begraver.
Det är helt omöjligt att förutse allt som kan hända. Det kommer att ske oförutsedda olyckor, så är det. Det gäller inte bara jordbävningsdrabbade områden, det gäller överallt. Tsunamis och förstörda vattenkraftsdammar är exempel. Alla kärnreaktorer bör därför ha en sista nödlösning, enkel och lågteknologisk, som fungerar av sig själv vad som än händer.
För att kärnkraften ska få trovärdighet måste man också skippa de vildsinta idéerna om slutförvaring i 100.000 år. Sådan förvaring är omöjlig, orimlig, absurd, bisarr. Det finns bearbetning och återanvändning som gör att man får realistiska tidrymder. Den måste användas.
Kärnkraften ger färre dödsfall och mindre nedsmutsning än alla andra energislag. Men när olyckor sker blir de så dramatiskt spektakulära att folk skräms av själva dramatiken.
Det kan liknas vid flygrädsla. Trots att biltrafiken är mycket farligare upplever många flyget som mer skrämmande, pga flygolyckornas spektakulära dramatik och bilolyckornas alldaglighet.
Inte bara där det finns jordbävning, det ska vara förbjudet att uppföra nya reaktorer överallt. De gamla ska avvecklas innan de havererar.
Kärnkraft är inte ren, inte säker, och inte billig. Alla kommer att dö, men det är sorgligt att utplåna allt liv på jorden, det är det som håller på att ske. Nu läcker det från pool med använt kärnbränsle. det var inte så använt kärnbränsle skulle hanteras.
Het klart har vi slösat med energi, oljan har räckt i 100 år, flera miljoner års växtrester, kol räcker några år till. Vind, sol, vatten är på alla sätt bättre energikälla, till sådan kan också räknas muskelenergi, en helt outnyttjad energikälla idag (bortsett från fotboll, sport och motionsverksamhet)..
Du har blivit ledd vilse. IAEA är ett organ för att befrämja kärnkraft och motarbetar därmed verksamheten inom WHO, båda ligger under FN. IAEA bidrar genom sin verksamhet till spridning av kärnvapen, som kan framställas av plutonium, som bildas i reaktorerna och lätt kan utvinnas ur använt kärnbränsle.
Törs vi låta privata intressen äga kärnkraftverk?
Privata aktörers främsta intresse är vinst. Ibland är detta vinstintresse dessutom kortsiktigt. Att göra en väldigt stor vinst på kort sikt kan för dem ofta vara intressantare än att bygga en stabil, långsiktig vinstgenererande verksamhet. Detta är väldigt farligt när det handlar om verksamheter som kan ställa till med stor skada ifall den fallerar.
Privata aktörer har flera olika sätt att öka vinsten. Ett sådant är att tumma på säkerhet. Ett annat är att underbetala och köra slut på anställd personal vilket leder till minskad lojalitet, minskad kompetens och ökad risk för misstag, maskning och sabotage. Även detta kan leda till säkerhetsrisker.
För att komma förbi lagar som ska skydda säkerhet och personal så använder sig privata aktörer bl.a. av lobbying. På så sätt kan de kringgå demokratin och ändra lagar till sin förmån. Med en tillräckligt stor kortsiktig vinstmöjlighet kan det t.o.m. löna sig att helt enkelt bryta mot lagen. Detta gäller särskilt då lagar är för tandlösa så att straffet understiger vinsten.
När de privata ägarna är utländska har de mindre intresse av landets militära säkerhet. De kan t.o.m. vid en konflikt ha motsatta intressen. Detta är förstås extra riskabelt när känsliga funktioner, som t.ex. elproduktion, ägs av utländska intressen.
Verksamheter, som t.ex. kärnkraft, vilka innebär stora risker för befolkning och miljö bör ägas av staten, d.v.s. oss själva. Privata intressen kan inte garantera den säkerhetsnivå som krävs vid sådana verksamheter och har kanske inte ens något intresse av detta.
Varför yttrar sig Hedi Bel Habib om allt och alla jämt?
#4 Erik P-A Ejdeholm, att låta staten driva sådana saker är inte nödvändigtvis bättre.
Då är det samma aktör som driver verksamheten och som inspekterar och övervakar att det görs rätt. Risken för lojalitetskorruption ökar. I det avseendet är det bättre när inspektion och övervakning är helt fristående och saknar lojalitetsband.
De problem som du beskriver är också viktiga, och måste tas på allvar. Men lösningen är inte självklar.
Till artikelförfattaren:
* Man ska vara medveten om att atomkraft är en högst internationell bransch. De allra flesta kärnkraftsnationerna har ett ständigt pågående utbyte, både i form av information och personal. I Japan är det främst amerikaner som gästarbetar, detta mycket beroende på att många av kk-verken är av amerikansk design och att det var USA som hjälpte Japan bygga upp sin atomkraftsindustri.
* Japan tar nu hjälp utifrån bl a från Frankrike (som f.ö. får över 75 % av sin elproduktion från kärnkraft) och just USA. Man har insett att de mångfacetterade problemen är dem övermäktiga.
* Japan har väldigt begränsat med energigenererande naturtillgångar. Det inhemska kolet tog slut vid millennieskiftet, oljetillgångarna är synnerligen begränsade, befintlig naturgas räcker inte tillnärmelsevis till att täcka behovet. Kärnkraften är för Japan en nödvändighet för att inte vara totalt beroende av energiimport. Idag står atomkraften för ca 30 % av elproduktionen. År 2030 beräknas den har ökats till 50 %.
* Orsaken till reaktorklustren vi ser i Japan är mycket pga det utbredda motståndet mot kärnkraften i landet tvingat energibolagen att bygga nya reaktorer vid redan befintliga anläggningar.
* Fukushima bevisar med all önskvärd tydlighet att kärnkraft och hög seismisk aktivitet är riskfyllt. Jag gissar dock att Japan kommer att fortsätta sitt atomenergiprogram likafullt. Dock har man redan nu satt igång en revision av säkerhetsföreskrifterna (inklusive byggnormer).
Det är "endast" fyra av reaktorerna vid F.D. som har problem. Reaktor 1-3 var i drift, 4-6 var redan avstängda pga underhållsarbete. Problemen vid reaktor 4 rör bassängen med använt bränsle. Det var det som orsakade vätgasexplosionen vid #4.
Mig veterligt finns det inte ett enda kärnkraftverk i världen som är designat för att motstå ett skalv på 9.0 på Richterskalan. Daiichi verkar dock - faktiskt! - ha klarat själva skalvet. Exakt vad som orsakat vilka skador och problem vid verket vet vi dock ännu inte. Utredningen kommer att ta månader, kanske år.
Med allt detta sagt vill jag understryka att läget är mycket allvarligt vid Fukushima Daiichi och bör inte förringas.
Mer information finns att läsa här, inte minst i kommentarerna:
http://www.newsmill.se/artikel/2011/03/23/japanska-regeringen-har-tigit-...
Kommentarsfältet är stängt på denna artikel.