Osaklig kritik mot Fores studie om etanol

Ylva J Strömbergs inlägg om den studie FORES presenterade i veckan, Ska jag tanka etanol?, är på många sätt typisk för hur debatten om förnybara drivmedel och i synnerhet etanol förts i Sverige. Det tycks och anses i olika riktningar, där allt ifrån motorjournalister till utvecklingsorganisationer och jordbruksproducenter tvärsäkert påtalar fördelar och nackdelar, med ofta vag faktagrund. Strömberg själv hänvisar till "forskning" som belägger hennes påståenden, men nämner bara sin egen organisations rapporter som konkret referens.

Att meningarna om etanol går isär har vi varit mycket medvetna om ända sedan arbetet med studien inleddes. SLU-forskaren Tommy Lundgren bjöds av detta skäl in för att ge en kommentar, då han och hans kollegor i Umeå i flera sammanhang uttryckt bred kritik mot Sveriges E85-satsning.

Vår studie framhåller att etanolen inte är eller ska vara den enda vägen bort från bensinberoendet. Dock säger vi att den som tankar med E85 gör - allt sammantaget - klimatet en tjänst, liksom att denne inte behöver se sig själv som någon som bidrar till att fattiga inte kan äta sig mätta. Att människor inte kan äta sig mätta har långt större förklaringar än att svenskar tankar etanol, såsom att den mat som faktiskt produceras på grund av olika regleringar och handelshinder inte kommer alla till del.

Diskussionen om landgrabbing är, milt uttryckt, svår att bena ut. I extremfattiga länder saknas oftast fungerande lagfartssystem och lantmäterimyndigheter, vilket gör att ägandeförhållanden är svårutredda och en ständig källa till konflikter. Det finns i dessa sammanhang många människor som hävdar att just deras mark tas i anspråk av någon annan i alla typer av projekt som initieras genom externt kapital, men det gäller inte bara etanolproduktion. Även biståndsprojekt som dragning av vattenledningar, byggande av vägar eller uppodling av skog, möter ofta anklagelser om landgrabbing eller nykolonialism. Det är ett högst reellt problem för många, men det gäller långt ifrån enbart för odlingen av etanolgrödor.

Vi har inte hittat belägg för att odling av etanolgrödor trängt undan jordbruksproduktion i någon betydande omfattning i länder som Brasilien och Tanzania. Däremot finns många exempel på att investeringarna i etanolproduktionen kommit andra delar av jordbrukssektorn till del. Det rör sig om elektrifiering, bättre redskap, ökade möjligheter att bereda mark och - främst - det faktum att det givit människor (både män och kvinnor) jobb och inkomster som gjort att de själva kan köpa utsäde och gödningsmedel till sitt eget småskaliga jordbruk.

En sak som slagit oss i arbetet med studien är hur etanol hanterats i debatten jämfört med hur produktion av bensin och olja synats. I fallet med E85 har bilreportrar plötsligt intresserat sig för uppgifter som hur olika marktyper används till hur mycket utsläpp sjötransporter från Brasilien till Sverige resulterar i. För att inte tala om att de iklädit sig rollen som arbetsmarknadsjournalister och granskat vilka rättigheter arbetare vid sockerrörsodlingarna har.

Väldigt lite sägs och har emellertid sagts om oljeproduktionens kringeffekter under de nära 100 år vi använt bensin. Dess påverkan på växthuseffekten vid förbränning i bilmotorer är förstås konstaterad, även om klimatskeptikerna nonchalerar invändningarna. Men den som googlar efter reportage om utsläpp vid oljetransporter, hur havsmiljöer påverkats av oljeborrande eller hur pakistanska och irakiska gästarbetare behandlas vid oljefälten i Saudiarabien och Kuwait får leta länge.

Vi märker nu, i och med att vi publicerat studien, att ganska lite av etanolens positiva sidor kommit fram i debatten. Det är synd, då det finns tydliga resultat i och med att svenska bilister börjat tanka med etanol. Utsläppen från de personbilar som rullar på våra vägar har pressats ned och det ökade antalet miljöbilar har även bidragit till förbättrad luftkvalité, främst i storstadsområdena. Därtill har Sverige genom att ha sjösatt en struktur för E85 på bred front skaffat sig ovärderliga erfarenheter i det fortsatta arbetet med att ställa om till förnybara drivmedel.

Just nu satsas mycket på biogas och inom något år ska en ny generation elbilar introduceras på marknaden. Något perfekt bränsle kommer mänskligheten sannolikt aldrig att finna, men kan vi åtminstone skapa en samhällsstruktur som kan erbjuda flera klimatvänliga alternativ till bensin och olja, har vi kommit en bit på väg.

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/34507

8 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Artiklar om undermåliga förhållanden för gästarbetare hos oljebolag kan man numera finna genom att slå på etanol:
http://royaldutchshellplc.com/2011/02/17/shell-cosan-and-slavery/

Multinationella sockerbolag och oljejättar går hand i hand för att få oss att använda ett bränsle som höjer förbrukningen och transporterna av farligt gods (etanol) på vägarna. E85-bilar körs dessutom mer än andra bilar, vilket också bör öka förbrukningen i de redan törstiga bilarna.

Etanolproduktion innebär inte bara landgrabbing i Afrika och Brasilien:
http://www.icis.com/Articles/2008/06/12/9132123/foreign-land-grab-sparks...
http://www.commercialpressuresonland.org/press/ethanols-african-land-grab

utan även på andra platser:
http://bulatlat.com/main/2011/02/28/isabela-farmers-ips-oppose-land-grab...

Att centerpartiet har nära förbindelser med etanolindustrin är känt sedan länge:
http://miljoaktuellt.idg.se/2.1845/1.144053

Att beskylla enskilda personer i Sverige som ifrågasätter etanolen som bilbränsle, att handla i oljebolagens intressen är nonsens. Däremot finns det kanske större anledning att fråga sig om inte centern handlar i etanolindustrins intresse.

Permalänk | Anmäl #2 Bo Lagerqvist, 2011-03-28, 15:20

Rapporten är ett enda stort flum. De som bryr sig om koldioxid och vad de tankar i sin bil är lurade eller saknar förstånd. Från försörjningssynvinkel vid en riktig kris tillför den svenska etanolen inget eftersom landet är en stadig importör av livsmedel. Etanolen kommer ju från livsmedel och då stängs fabrikerna. Den brasilianska etanolen är nog inte heller så mycket att räkna med vid en riktig kris. Amerikanarna har en mer sund syn på saken. Deras etanol förbättrar försörjningsläget eftersom de exporterar majs. Ändå har de ett enormt mycket bättre utgångsläge. Även utan en kris så har de fördelar av detta eftersom mindre tillförs marknaden och de får bättre betalt för sin export. Många dumma svenskar tror att subventionerna finns där för att göra bönder glada. Så fungerar det nog här och så är det de irrationella mupparna förstås.

Permalänk | Anmäl #3 Urban Persson, 2011-03-28, 16:57

Tanzania är ett land utan egen olja och med en nästan konstant energi brist. Det förefaller finnas rätt goda möjligheter för produktion av biomassa för energiproduktion i delar av landet. Dock så är det enda rimliga att det bränslet först tillfredsställer den lokala marknaden innan man börjar exportera det. I övrigt så håller jag med om att debatten ofta bygger på lösa grunder. Jag har själv granskat en etanolproduktion i Brasilien som hade utmärkta sociala förhållanden och odlingen var till och med ekologisk. Skörden var helt mekaniserad och arbetarna hade tre gånger minilönen - och odlingen är lika långt från Amazonas som från Stockholm till Medelhavet...jag skriver mer på
http://tradgardenjorden.blogspot.com/2011/03/nya-inlagg-i-biobransledeba...

Permalänk | Anmäl #4 Gunnar Rundgren, 2011-03-28, 19:31

Lite om svenska kommuners storstilade projekt för att förse svenska bilar med etanol:
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=109&artikel=2452132

http://allehanda.se/start/ornskoldsvik/1.2179779-trogt-varre-for-carsted...

Permalänk | Anmäl #5 Bo Lagerqvist, 2011-03-28, 21:27

Gunnar,, den odling du tittade på var säkert långt från Amazonas - eftersom den inte låg i Amazonas-
Det gör däremot den här:
http://www.mstbrazil.org/news/07032007-ap-reports-brazil-stages-raid-aga...

Permalänk | Anmäl #6 Bo Lagerqvist, 2011-03-30, 09:23

Ett annat perspektiv på användningen av biomassa för energiproduktion
http://tradgardenjorden.blogspot.com/2011/04/de-maste-gnugga-handerna.html

Problemet i stort är att vi gör av med för mycket energi. Biomassa kan aldrig räcka till allt.

Permalänk | Anmäl #7 Gunnar Rundgren, 2011-04-01, 15:51

Den lilla människan kan nog tyvärr inte göra så mkt i denhär frågan. Energin styrs bara av pengar...

Permalänk | Anmäl #8 Jonathan Davidsson, 2011-07-04, 15:20

Metanol/DME och liknande bränslen som man kan få via förgasning är betydligt bättre än etanol, det har man känt till sedan 70-talet. Indirekt och direkt förändring av markanvändning (ILUC, LULUCF) är också något man måste ta hänsyn till och det gör att etanol ofta blir sämre än bensin ur klimatsynpunkt (Searchinger et al 2008). Räknar man på EROEI så blir etanolen inte heller speciellt bra, det innebär att den kommer att få svårt ekonomiskt när oljan måste bort som insatsenergi.

Jäsning är inte annat än ett felspår, satsa på förgasning istället. Dock har etanolsatsningen lett till många lärdomar.

Permalänk | Anmäl #9 Andreas Larsson, 2012-03-06, 15:37