Peje Emilsson mfl: 47 av 50 dåliga skolor är kommunala

Mycket intressant och bra artikel med en rad viktiga fakta. Borde bli obligatorisk läsning för alla som diskuterar friskolor.

Friskolorna visar bättre resultat för att
de ger eleverna bättre betyg än de har presterat.
Sen i real life så kommer bumerangen och
slår en i bakhuvudet.

Helt enig med Sven Georg, detta borde vara obligatorisk läsning för alla med åsikter i skoldebatten!

Särskilt intressant att 'betygsinflationen' är ett större problem inom kommunal skola än friskola (sic).

#2 Skulle det vara typiskt för friskolor?? Alla tar studenten trots underkända betyg oavsett skola.

Den svenska skolan suger, enligt en PISA-undersökning gjord av OECD.

En stor forskningsrapport från Skolverket 2009 med rubriken ”Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?” visade att det är segrationen som påverkar resultatförsämringen mest i den svenska skolan.

De flesta forskare tror att valfriheten är en segregerande mekanism. Men situationen är oklar.

När andelen elever från låginkomstfamiljer, ofta från minoriteter, överstiger 50 % av klassen sjunker betygen. Det visar amerikansk forskning. Källa: Riksdag och department.

Bo Malmberg bedriver ett stort forskningsprojekt ”Den svenska skolans nya geografi". En förstudie från Uppsala visar hur friskolor i centrum drar till sig medelklassbarn från hela staden, medan barn till socialbidragstagare går kvar i sina stadsdelar.

På hans blogg skriver han:"när man tar hänsyn till skillnader i utbildningsnivå mellan kommuner ...... är sambandet mellan fler friskolor och betygsmedelvärden negativt." (16 April 2010)

Han fortsätter:

"Statsvetaren Anders Lindbom vid den konservativa tankesmedjan Ratio har sedan mitten av 00-talet hårt drivit tesen att det är ökande boendesegregation, inte skolval som ligger bakom den ökade skolsegregationen." (1 mars 2011) Han visar sedan att Lindbom har fel.

Ratio ja det är förresten ett av de namn som Svenskt Näringsliv döljer sig bakom.

Enligt Lärarförbundets rapport»Det fria valets och marknadsstyrningens effekter på skolans likvärdighet« så har friskolor som bedrivs som aktiebolag betydligt lägre andel behöriga lärare än kommunala skolor.

De stora aktiebolagen, de stora skolkoncernerna har ännu lägre andel behöriga lärare än vad som gäller för friskolor som bedrivs som aktiebolag generellt.

Borgerligheten har investerat mycket ideologisk glöd i friskolan, dess företrädare drar sig inte för att förvanska och ljuga för att framställa friskolan i bästa dager och den kommunala i den motsatta.

Helhetseffekten av friskolereformen för Sverige som helhet förefaller föga imponerande.

Om alla skolor vore friskolor så skulle ju 50 av 50 vara dåliga friskolor??

Det finns väl betydligt fler kommunala skolor än friskolor?

De borgerliga hävdar att privat verksamhet alltid är bättre, därför införde de:

Friskolereformen och skapade skolans försämrade resultat

Elavregleringen med kraftigt höjda priser

Järnvägsavregleringen med kaos i trafiken

Allt detta är exempel på borgerlighetens ideologiska lekstuga, särskilt visar den på en nyliberal ideologisk krasch mot den hårda verkligheten.

Tramsstatistik. Minska invandringen och kopiera finändsk skolpolitik så blir problemen lösta på sikt. Där tillåts friskolor, men inte att vinst tas ut, vilket gör att man slipper dessa koncerner som dammsuger och köper upp alla skolor med potential till vinst (och därefter genom betygsinflation ökar sin attraktivitet. Det är samma eller liknande koncerner som med glädje kapitaliserar på en huvudlös invandringspolitik inom invandringsindustrin (och för den delen, privat sjukvård). Valfrihet - my ass. Men vi svenskar betalar alla mer eller mindre glatt via våra skattepengar. Sverige torde ha en av de mest fanatiska och korkade högerpolitiker i Europa. Var har den konservativa ådran tagit vägen, frågar jag klentroget?

Det må hända att det finns bra friskolor. Men: det är lätt att bedriva en framgångsrik skolverksamhet om man kan plocka russinen ur kakan och avråda, "Jag tror inte vår pedagogik passar ert barn." resurskrävande elever. Så vad händer, jo en del kommunala skolor sitter där med Svarte Petter på hand, idel elever med särskilda behov. Då är det inte så konstigt om det blir kaos och dyrt. Är den skolan då dålig?

Och PISA-undersökningen: Såvitt jag har hört så ingår nykomna elever i den, och de kan ju inte rimligen nå målen på flera år. Det blir ju totalt missvisande.

Jag undrar förresten hur många ensamkommande som friskolor tar emot...

Att göra en analys och jämförelse mellan skolor genom siffror på ett papper är i princip ogörligt eftersom det är en vansinnig mängd variabler som inte är jämlika. Allt ifrån upptagningsområde, resurstilldelning, elevsammansättning hela vägen ner till individuella lärare. Friskolorna har dessutom kunnat göra en hel del undantag sanktionerade genom skollagen som inte kommunala kunnat göra (som att skippa skolbibliotek, rastgårdar, lärarbehörigheter osv) och lägga pengar på annat. En kommunal skola är också tvingad att bereda plats för "jobbiga" elever.

Så siffrorna i artikeln är möjligen intressanta på sin höjd. Men ett faktum som är ofrånkomligt är att själva företeelsen betygsinflation inte uppstod förrän med införandet av det fria skolvalet och det har gått att dra slutsatsen från undersökningar från högskolor att kunskapsnivån har sjunkit i relation till betygen när skolorna behövde börja kämpa om eleverna. Så betygsinflationen är ert eget fel kära friskolor och en djupare granskning av problemet lär nog inte ge anledning att slå sig för sitt priviligerade bröst.

Betygen är väl inte ett mått på hur bra den och den skolan är. Det svenska systemet där betygen sätts lokalt är helt värdelöst som måttstock.
För det andra är det verkligen så bra att friskolor ger högre betyg?
Är det inte det som problemet handlar om. Att friskolorna tar de bästa eller enklaste eleverna och kommunala får Svarte Petter.

Ska man skriva en debattartikel om svensk skola och svensk utbildning bör man tänka på att använda subjekt- och objektform av pronomen på ett korrekt vis.

Det skulle ha varit intressant om författarna också diskuterat selektionsmekanismer. Man konstaterar att 90 procent av eleverna går i kommunala skolor. Det talar rätt mycket för att det finns en selektion in till friskolorna.

#12, det är helt sant, betyg är inte någon optimal måttstock för hur bra själva undervisningen en skola erbjuder är. Det beror ju på vilka resultat man uppnår med de förutsättningar man arbetar med. Är det en svår elevgrupp så kan betyget godkänt ha inneburit en enorm insats från skolan. Klarar sig eleverna långt med stor del självstudier så är det ju elevernas egen förtjänst mer än skolans insats så att säga.
En annan sak så i kölvattnet av att många skolor stänger på grund av elevbrist när skolmarknaden är mättad på aktörer uppstår bekymret med att omplacera de skollösa eleverna vilka då i många fall måste tas emot av skolan med platsgaranti vilket ofta är den kommunala vilket orsakar stora påfrestningar på mottagande skolas organisation. Samt en stor störning i den enskilda elevens skolgång.

Att friskoleföretagen går bra är det ingen som betvivlar. Frågan är om sagan är för bra för att vara sann. Jämför med dom katolska eller lutherska skolorna ut i Europa. Dom går inte alls lika bra. Det beror bla på deras sociala ethos och på att de inte är vinstdrivande. Bra resultat uppvisar de dock.
Friskolor i Sverige betalar mycket mindre skatt genom omfattande skatteplanering. Det förtjänar att påpekas.

Jag bor sedan en tid tillbaka i Australien och mina barn går i en vanlig kommunal skola. Här har debattens vågor gått höga om en ny sida på nätet där man kan få utförlig information om landets alla skolor. Man kan utläsa resultat på nationella prov, lärartäthet, elevfrånvaro, andel barn med annan etnisk härkomst, skolpeng per barn etc.
Ganska intressant läsning: www.myschool.com.au

Den skola min barn går i står sig rätt slätt i jämförelse, mycket pga en stor andel (nästan 30%) "indigenous" elever. Tyvärr är skolnärvaron låg i den här gruppen. Att få fler elever att komma till skolan, varje dag, är något skolledningen verkligen kämpar med.

Jag vet själv hur det går till på dessa friskolor. Dom höjer betygen för vissa för att få så många elever med godkänt som möjligt eftersom dom får betalt där efter. Dom fuskar med betyg, med andra ord. Jag har själv varit med om hur dom höjt mitt betyg för att få pengar. Jag skulle ta alla friskolors betyg med en nypa salt. Det hänger på betygen att dom får driva verksamheten...........

En friskola kan neka en elev att börja hos dem. Så att neka en resurskrävande och svag elev kan nog ligga nära till hands för dem. Dessa elever kommer med största sannolikhet dra ner skolans snitt. En kommunal skola får inte neka dessa elever att börja hos dem.

Underligt att det inte kom upp i den långa artikeln som tog upp så mycket annat. Eller vänta...det är ju inte speciellt underligt då det är en lång partsinlaga.

Jag var på en heldags studiebesök på kunskapsskolan i Helsingborg. Det var den sämsta skolan jag sett. Att kunskapsskolorna når goda resultat stämmer överlag, men vad består dessa resultat i?

De satsar i 9 an nästan uteslutande sin undervisning kring de nationella proven...allt för att provresultaten ska vara bra. Detta på bekostnad av alla andra ämnesområden och ämnen...

De hade ingen hemkunskapsal, ingen slöjdsal, ingen No sal man kunde elda i......inget material på hela skolan....en dödstråkig miljö helt enkelt. det hade med arkitektur att göra sas det. Väldigt få lärarledda lektioner, det mesta handlade om självstudier. Inga eller väldigt få läromedel. Allt var webbaserat i deras egentillverkade studieprogram. Skrivet av lärare som arbetar i koncernen....

Man hade 5-6% avhoppare varje år. Förmodligen inte de bästa 5% elever. Tänk om en kommunal skola skulle ta bort 5% av de minst studiemotiverade eleverna varje år.....då skulle förmodligen även deras meritvärde vara högre.

Idrott, ingen sal en timme i veckan bussas eleverna till en idrottshall...

Elevernas närvaro i skolan kontrolleras en gång på morgonen och en gång på slutet av dagen, var eleverna är däremellan har man ingen koll på. Eleverna väljer själv var man ska gå och vilka sk lektioner man ska vara med på. Den mesta tiden gick eleverna på sk workshop och arbetade med önskat ämne. So elever handleddes av engelska lärare.

Eleverna var nöjda med sin skola höga betyg och arbetsro...
Föräldrarna var nöjda, höga meritvärden
Ägarna och rektor var nöjda, tjänar mycket pengar...

Det fanns EN enda sak som var bra med skolan. Eleverna erbjöds samtal med mentor en gång i veckan.

Är det detta man menar med kvalite i svensk skola och i kunskapsskolan?

#20, det är lite av det jag skriver i #11 och #15 och som också varit min erfarenhet av en del friskolor. Samt den oroväckande utveckling som kombinationen skolval, prov och betyg kan leda till. Att man stirrar sig blind på vad papper visar (provresultat, betyg,statistik) på bekostnad av hur verkligheten ser ut.
Förutom betygsinflationen är det redan ett välkänt bekymmer att elever från studier även på hög nivå fortfarande har stora problem med att omsätta teori till praktik när t.ex matematiska problem ska lösas t.ex. Man är så fast i hur problemen formulerats i skolvärlden att övergången till verkliga förhållanden blir svår.
Ska detta dessutom förstärkas genom att elever trimmas i att svara bra på rätt prov så lär man sig för proven inte för livet. Vi utbildar frågesports deltagare istället för kirurger eller ekonomer.
Spräng ner pengarna i att stärka en bra skola för alla istället för att leka affär med människors framtid. Det gynnar eleven, skolan, samhället, framtiden om vi arbetar med att utveckla potential istället för att bokstavsstämpla folk på löpandeband i rent godtycke för att det är bra för bokslutet.

Lärartäthet säger tydligen inget om resultat. Möjligen är det så. Det låter underligt. Vi som jobbar i skolan, i klasser där eleverna kommer från brokiga sociala miljöer och där föräldrar saknar studietradition, är nog ändå ganska övertygade om att fler lärare skulle förbättra elevernas resultat.

Frågan är varför inte friskolorna lyckas bättre? Med frekvent användande av möjligheten att sålla ut elever som inte klarar av att arbeta på egen hand, söka info själva, eller klara hårda krav ser man till att bli av med lågpresterande elever. Utifrån detta är resultaten usla.
I all annan verksamhet ser man till utgångvärdena i relation till ingångsvärdena. Sett ur detta perspektiv ter sig resultaten för de flesta friskolor usla.
Om friskorna tvingades ta ansvar för de elever som är inskrivna där och fick bevakningplikten - DÅ kunde det göras relevanta jämförelser. Men DET är det ingen som vågar/vill föreslå, liberal eller icke. Intressant.

Jag blir trött på folk som avsiktligt förvränger fakta.

Att dom kommunala skolorna har sämre resultat än friskolorna beror på att friskolorna inte tar emot resurskrävande och stökiga elever. Det vet författarna, dom har själv skapat ett system som hindrar sådana elever att söka till deras egna skolor. I den här artikeln tiger dom om detta och påstår att det är deras insatser och inte deras möjlighet att välja in dom bästa eleverna samt att välja bort dom stökigaste.

Så är detta inlägg reklam eller rent förvrängande av fakta, ni avgör själva.