Religiösa friskolor kan inte hänvisa till Bibeln som kunskapskälla

Varför detta käbbel, alla blir saliga på sin tro.

Förtryck är definitionsmässigt när någon bestämmer över någon annan utan att det finns godtyckligt skäl.

Förtryck är förtryck är förtryck.

Religiösa friskolor måste bort, detta skulle också inverka positivt på segregationen i områden som Rosengård.
Barn får gärna ägna sig åt det på sin fritid men skolan måste vara neutral mot alla föreställningar och sagor.

Per, en förbaskat bra redogörelse.

Tyvärr tror jag dock inte att de som förespråkar motsatsen, dvs att religion och vetenskap är två likvärdiga sätt att se på universums tillkomst och innehåll, ens tar till sig detta. Hur övertydligt det än är.

Och visst borde lärare som inte kan hålla sina fingrar borta från den religiösa syltburken förbjudas, på samma sätt som lärare som agerar på motsvarande politiskt sätt.

P H
Det här handlar dock inte om förtryck utan om motsatsen. Föräldrar äger inte sina barn, att hindra att barn indoktrineras med direkta tokigheter från religiösa friskolor är inte förtryck av någon. Per Dannefjord visar på den intellektuella ohederligheten hos människor som Per Ewert.
Det ligger närmare till hands att betrakta att det religiösa friskolor sysslar med är förtryck av eleverna enligt din definition. Det saknas giltiga skäl att betrakta religiösa skrifter som t.ex bibeln som källor till kunskap om världen.

Det ligger närmare till hands att betrakta det religiösa friskolor sysslar med som förtryck av eleverna.
Skall det naturligtvis vara.

Håller med fullständigt, Bibeln är ingen lärobok i mina ögon som skall användas för utbildning av barn.

Per, du påstår att
"Bibeln går inte att använda som kunskapskälla i diskussioner som behandlar fakta om världen"

men om vi går till ditt eget ämne sociologi så kan man ju
reflektera över vårt västerländska samhälle med demokrati, mänskliga rättigheter, frihet mm.
så växte det ju fram i de länder där reformationen gav bibeln
till de breda folklagren och därmed för en kristen värdsbild
vilket har lagt grunden för vårt samhälle med de friheter vi har idag, eller hur?
Det måste väl ändå en lektor i sociologi kunna se?
mvh
lennart

Du kan väl rimligen inte mena att de katolska länderna präglas av en mindre kristen världsbild. Om reformationen hade betydelse i sammanhanget så var det snarare genom att den med tiden bidrog till sekularisering. Men oavsett vilket påverkar det inte Bibelns status som kunskapskälla ett dugg. Frågan må vara sociologiskt intressant i andra avseenden, men har ingenting med min text här att göra.

lennart:

Nja, det var nog snarare upproret mot kyrkan och bibeln som gav oss "demokrati, mänskliga rättigheter, frihet mm.". Jag har hört liknande resonemang tidigare, alltså att det är tack vare kristendomen vi har demokrati etc. Resonemanget är tämligen absurt. Jag har aldrig hört någon hävda att letterna etc. har Sovjetkommunismen att tacka för deras nuvarande demokrati men enligt vissa kristna debattörers resonemang verkar det vara en giltig slutsats. Hmm...

En mycket aktuell debatt och viktig sådan som bedrivs inte enbart i Sverige.

http://www.youtube.com/watch?v=X3lwa8faV9s&feature=related
http://www.youtube.com/watch?v=LhbSVZ-XK9k&feature=related

Sista delen:
http://www.youtube.com/watch?v=_KNk6wNQjSU&NR=1

Bra skrivet, och tack för tydligheten.

Ett bra svar på Ewerts inlägg. Emellertid kan Dannefjords beskrivning av bibeln som kunskapskälla lika väl gälla Marxs Kapitalet. Hur förhåller man sig som sociolog till den likheten? Den ideologiska infärgningen av sociologin är ju ganska markant och åtminstone på grundnivå präglas ämnet av marxistiska försanthållanden av teser som andra discipliner kastat på sophögen för länge sedan. Blir inte det problematiskt?

Per det du slår fast med kursiv text: "Ateismen är ingen lära. Ateismen är en inställning där man inte tror på de förklaringar som det saknas rationella skäl att tro på." är ett typiskt exempel på felslut, som kunde ingå i undervisning i böcker för argumentering. Du *definierar* en metafysisk position så att den blir immun mot kritik, vem hävdar att man ska tro på saker det saknas rationella skäl att tro på? Det med icke-ateistisk världsbild anser ju att de har rationella skäl för sin position. Och vad räknar du som rationella skäl? Dessutom är det en obestridligt sakfel, det är bara att slå upp "ateism" i något lexikon. Det är uppfattningen att Gud inte finns och det är en lära.

#14 André Juthe

Ateism är ingen lära, det är ett förhällningssätt gentimot gudar mm.
Man har efter vad man själv tycker är total avsaknad av bevis på deras existens kommit fram till att dom inte finns.

Det är lika lite en lära det som att inte tro på spagettimonster.
Vad skulle du kalla dom ? För dom har också en lära då, enligt dig.
Spagettimonsterteister ???

Eller folk som valt att inte tro på enhörningar påskharar tandtroll varulvar och vampyrer ???

Att tro på att gravitationen finns är ingen "lära" det är bara ett konstaterande av fakta och erfarenhet. Det gör ont och blir rasande jobbigt om man inte skulle "tro" på den, gå omkring med sugkoppar under fötterna dagarna i ända är ingen höjdare. På samma sätt ser nog en stor majoritet av ateisterna på gud, han finns ej inget talar för det och att förhålla sig till som om han gjorde det skulle bli ganska jobbigt och onödigt.

Men du har rätt i att ateist betyder (lite svepande dock) att man har uppfattningen att gudar demoner och andra väsen inte finns.
Men en lära, det är det inte.

#14 André Juthe,

"Dessutom är det en obestridligt sakfel, det är bara att slå upp "ateism" i något lexikon. Det är uppfattningen att Gud inte finns och det är en lära."

En uppfattning och en lära är inte samma sak. Elelr är det en lära att förneka påståendet att det finns sjuhörningar med fågelnäbbar?

Märk också väl att alla som inte tror att det finns en gud inte måste ha samma livsåskådning bara för det. En del är existentialister, andra kan vara fenomenologer, hegelianer eller nietzscheanier.
Kristna som avvisar Sartre har väl ingen aexistentialistisk lära?

Bra skrivet! Vi borde alla arbeta för att få bort allt struntsnack om enbbiel eller vad det nu kan kallas för alla konstiga sagor som säger sig veta sanningen.
Har aldrig föstått det där med religion och en gud sedan jag slutade tro på tomten.

Utan att vara filosof, men dock begåvad med en viss språkkänsla, dristar jag mig att plocka sönder en central mening i Dannefjords artikel, nämligen denna:
"Jag tror inte på det som det saknas rationella skäl att tro på."
Vad menas?
"Att tro" är inte att veta med säkerhet. Om det finns rationella skäl så talar man om säkert vetande. Med andra ord:
"Jag vet inte med säkerhet om det som jag inte vet med säkerhet".
Eller vad menas annars?

#18 Pjotr Lesr,

Det finns rationella skäl att anta att det inte finns några gudar eller änglar eller demoner eller tomtar eller troll.

Att utbilda barn och ungdomar på kristen grund är själva antitesen till att utveckla barns egna kritiska tänkande. Bibelns budskap är att överge det egna förnuftet, att tro på Gud och inget annat.

Att Per Ewert menar att man är och ska arbeta för att vara en "god kristen friskola" gör ingen skillnad eftersom användningen av ordet "god" i sammanhanget inte förändrar någonting.

#18 Pjotr Lesr,

Du skriver:
"begåvad med en viss språkkänsla" och sedan "Om det finns rationella skäl så talar man om säkert vetande"

Om du inte ser en stor skillnad mellan vad som (bara) finns rationella skäl att tro på och vad som är säkert vetande, så tycks det mig som om din språkkänsla är synnerligen begränsad.

#14
"Du *definierar* en metafysisk position så att den blir immun mot kritik"

Du har nästan rätt här. Han definierar den ateistiska positionen så att den blir immun mot sådan kritik som är grundad i en missuppfattning av vad ateism är.

"Det med icke-ateistisk världsbild anser ju att de har rationella skäl för sin position."

Med vilken rätt eller trovärdighet gör du dig till talesperson för "de med icke-ateistisk världsbild"? Min uppfattning är att åtskilliga med icke-ateistisk världsbild själva medger att de har en utomrationell grund för sin världsbild.

"det är bara att slå upp "ateism" i något lexikon."

Jag föreslår att du gör det. Du kanske blir överraskad. Nu är som vanligt sanningen om ords "riktiga" betydelse svårgripbar. Det finns flera olika nyanser som framkommer i olika definitioner av "ateism". Du begår ett misstag om du hittar _en_ definition som bekräftar din uppfattning och sedan förkastar övriga.

Mats Eriksson, Charile Darwin,

En lära är en rimligtvis en mängd uppfattningar satt i ett tankesystem, att fastslåt att ateism i någon av sina former aldrig kan vara ett sådant tankesystem är felaktigt. Dessutom, ateismen är en verklighetsuppfattning som fastslår att en eller flera, eller alla Gudar inte finns, så är det inte detsamma som inställningen att man inte tror på förklaringar som det saknas rationella skäl att tro på. Det borde vara uppenbart för dem som vet vad "ateism" betyder.

Bra skrivet Per. Jag kan inte annat än att instämma, skolan skall vara fritt från religiöst förtryck och övriga vidskepelser. Det är ju dock bra att läsa sagor för barnen men det finns nog barnvänligare sådana än just sagoboken bibeln.

Lars Lundgren Mölnlycke,
Låt oss granska dina argument . .

’ "Du *definierar* en metafysisk position så att den blir immun mot kritik"

”Du har nästan rätt här. Han definierar den ateistiska positionen så att den blir immun mot sådan kritik som är grundad i en missuppfattning av vad ateism är.” '

Kan du ge några argument för vad du hävdar ? Du resonerar i en cirkel, du förutsätter att ateism ska ha den definition jag kritiserar, utan att ge några argument. Varför inte definiera teism som ”inställning där man inte tror på de förklaringar som det saknas rationella skäl att tro på” ? Rimligtvis av samma anledning som man inte kan/bör definiera ateism på så sätt.

’ "Det med icke-ateistisk världsbild anser ju att de har rationella skäl för sin position."

Med vilken rätt eller trovärdighet gör du dig till talesperson för "de med icke-ateistisk världsbild"? Min uppfattning är att åtskilliga med icke-ateistisk världsbild själva medger att de har en utomrationell grund för sin världsbild.’

Med samma rätt som du gör dig till talesperson för de med icke-ateistiskt världsbild (du har ju själv delgett *din* uppfattning om dem, varför har inte jag samma rätt? Du gör också ett annat fel, varför tror du att de med icke-ateistisk grund inte både kan ha utom rationelll grund (privata religiösa upplevelser etc) och rationell a skäl (logiska resonemang etc) ?

’ "det är bara att slå upp "ateism" i något lexikon."

Jag föreslår att du gör det. Du kanske blir överraskad. Nu är som vanligt sanningen om ords "riktiga" betydelse svårgripbar. Det finns flera olika nyanser som framkommer i olika definitioner av "ateism". Du begår ett misstag om du hittar _en_ definition som bekräftar din uppfattning och sedan förkastar övriga.’

Jasså, men varför begår inte då Per Dannefjord samma fel när han ger en definition som inte ens stämmer med något lexikon? Men du att man kan hitta på sina egna definitioner till ord hur som helst?!! Nationalencyklopedin beskriver ateism som "åsikten att det inte finns någon gud”; wikipedia definierar det som: ”Ateism innebär avsaknad av eller avståndstagande från tro på någon gud, gudar och högre makter.” Det har aldrig betytt en ”inställning där man inte tror på de förklaringar som det saknas rationella skäl att tro på.” Du kanske själv inte slagit upp ordet till skillnad från mig . . ?

Nya humanismen: Ajöss Shakespeare, Goethe och Strindberg. Nya schemat: Kemi, fysik, matematik, biologi. Punkt.

Vetenskapen och religionen är inte två läror som kan ställas mot varandra i en rationell debatt. Vetenskapen bygger på undersökning, det gör inte religionen.

Då måste detta gälla Koranen också....och som man ser i dagens Sverige är det många som lever efter den, och vill skära huvudet av kossorna, för att det är rättighet att luta sig mot religonen.

""Jag tror inte på det som det saknas rationella skäl att tro på."
Vad menas?
"Att tro" är inte att veta med säkerhet. Om det finns rationella skäl så talar man om säkert vetande."" skriver Lars Lundgren
Nej, så är det naturligtvis inte. Det är rationellt att tro på något mycket sannolikt framför något mycket osannolikt även om man inte vet säkert att så är fallet.
.