Varje försök att förklara sjukförsäkringen faller till marken

Helena Rivière,
jag trodde att ni moderater hade fått medieträning i att framstå som sympatiska. Jag tycker du misslyckas med detta. Lite mer medieträning kanske?

Jag vet om en svårt MS sjuk kvinna som är mer eller mindre konstant sängliggande men hon får inte bli vad man enligt gamla systemet kallade sjukpensionär...

Försäkringskassan menar att hon ska prövas mot arbetsmarknaden för man finner det troligt eller det skall åtminstonde prövas om hon kan arbeta hemifrån liggande i sängen...

När sådana groteska exempel och andra som florerat i tidningarna som svårt cansersjuka människor i livets slutskede som måste slåss mot försäkringskassan i stället för att få ett lugnt och värdigt avslut på livet. Utan att behöva frukta att man ska göra det som hemlös med kronofogden jagande i hasorna så är det bara att konstatera att ni gjorde ett amatörmässigt hafsverk.
Och ni som gjorde det borde ta konsekvenserna av det och avgå.
Om inte borde ansvariga ta sitt anvar och sparka er för allt onödigt lidande ni åsamkat dessa människor.
Att det inte gjorts redan är snudd på skandal.

Ni har inget i politiken att göra.

Har artikelförfattaren gjort till sin uppgift att förklara de nedmonterade försäkringssystemens förträfflighet för populaset?

Jag kan meddela att det hittills går sådär! Väljare väljer möjligen hellre alternativen när och om de presenteras.

Helena, problemet är inte din bristande pedagogiska förmåga. Problemet är att du är full av lögner, du är en propagandist som inte har en aning om hur folk har det. Jag är rätt övertygad om att du verkligen tror på dina egna lögner, men det är ingen ursäkt, tyvärr.

Du borde verkligen sluta skriva de här infama artiklarna.

Om vi vänder på steken; Hur sjukt får ett samhälle bli?
Om staten gör en människa riktigt illa och låter det pågå år efter år, kan man då bli frisk utan att operera bort de delar av staten som orsakar det onda?

Hej. Anledningen att människor blir uppjagade och slutar lyssna beror troligen på att de blir skrämda, dels av de obehagliga rapporterna vi fått från media om svårt sjuka, med diagnosticerad sjukdom vill jag tillägga, som stött på patrull när deras dagar tagit slut, men inte sjukdomstiden och arbetsoförmågan. Ingen vill hamna där. Helst vill man bli frisk innan ens arbetsförmåga bedöms utifrån hela arbetsmarknaden, och om inte det så när 364 dagar gått, och om man ändå inte blivit frisk/arbetsför, trots egenvård, behadlingsinsatser och böner till högre makter så börjar man praktisera ockulta riter för att inte fortsätta vara sjuk efter att 550 dagar gått. För då är tiden ute. Visst, man kan komma tillbaka till sjukförsäkringen efter tre månader, men med ännu mindre ersättning, som ska räcka till ytterligare läkarbesök, läkemedel, andra instanser, uppehälle, mat, dagligvaror och kanske en och annan pinal som behöver bytas ut hemma. Det är då man börjar spela på lotto, för nån kosmisk förb*nnad rättvisa måste det väl ändå finnas??

Jag har förbrukat mina 364 dagar, kom tillbaka till arbete, men på 50% i ett halvår innan jag krashade igen. Nu letar jag med ljus och lykta efter fler behandlingsalternativ, om nån ytterligare sjukdom (diagnoserbar) har tillkommit (och då hoppas jag vid gudarna att det åtgärdas med ett litet piller och att allt sen är bra). För jag vill inget hellre än att bli frisk, komma tillbaka till mitt jobb, vara normal och uppskatta helgerna och semestern. Jag vill känna tillfredsställelsen efter ett gott dagsverke, känna den friska behagliga tröttheten det innebär, sova gott på natten och fira löneökningen med en kväll på restaurang och efterföljande bio.

Så om vi vanliga människor kunde få förklarat hur det blir om vi nu inte blir friska/arbetsföra efter utsatt tid, så kanske vi inte gapar så förbannat.

Det goda som den nya sjukförsäkringen har gett är de extrapengar som fördelats på behandlingar med dokumenterad god effekt. Nackdelen med densamma är att om man inte blir frisk, trots att man varit ytterst aktiv i sin rehabilitering och varit starkt motiverad att komma tillbaka så verkar det vara som att varenda dörr till tillfrisknande o ch värdigt liv stängs en efter en. Kvar blir en liten skvaplande hög med kvaddat egenvärde som räknar ner till det man uppfattar som Den stora undergången.

Helena, fortsätt gärna envetet skriva om detta. Det kommer att göra underverk för oppositionen och förhoppningsvis snabba på återgången till ett mer humant samhälle. Med sådana fiender som dig vem behöver vänner ;)

Helena ditt budskap går inte fram helt enkelt för att du saknar hållbara argument. Men fortsätt gärna att skriva dina artiklar för vartenda ord du skriver lockar fler väljare till den rödgröna sidan och det tycker jag är prutt bra.

Nästa val kommer väljarna att visa att de sätter trygghet framför kortsiktiga skattesänkningar.

Ibland är det bättre att hålla käft och låta folk tro att man är dum, än att öppna den och bevisa det!!!

När en politiker blir knivskuren i ett mordförsök inte kan bli sjukskriven o få ersättning och när en kändiskock med strupcancer heller inte kan få ersättning, så har du ett pedagogiskt problem med att förklara!!
Detta är ett par av de senaste exemplen. Intervjuer med Försäkringskassans chef är väl juridiskt formulerade svar - ingen empati - regelboken gäller och det vet vi alla medborgare att regelboken gäller, och då måste ni ändra reglerna!!

Kom igen nu.

Visserligen verkar det ju ganska solklart att de nya systemet inte fungerar i närheten av så bra som Helena Riviera alltid ger sken av. Detta beror säkerligen bland annat på grund att hon tycks övertygad om att det som i teorin är skrivet faktiskt utförs av en allt annat än autonom, empatidriven och konstruktiv försäkringskassa. Slaviskt paragrafrytteri verkar vara heligt inom den svenska stadsapparaten och ingen stans gör det så mycket skada som i ett sjukfärsäkringssystem.

Men om man bortser från det, och bortser från alla undantagsexempel man hör om hela tiden, tycker verkligen ingen att hon har en poäng? Jag tycker det. Begreppet sjukt är ju lika sjukt som försäkringssystemet.

En devis som alltid lyft fram är att ingen vill vara sjuk. Det finns det visst de som vill. Om alternativet är att vara misslyckad (från deras eget perspektiv).

Det tycks mig som om det finns en skrämmande hög acceptans för att folk själva liksom har rätt att bestämma vad som gör just dem sjuka. Och det håller ju inte hur långt som helst.

I en av de fallen som fick mycket publicitet fanns det en rad formuleringar som fick mig att gå i taket.

Bland annat stod det att personen i fråga vaknade en morgon och insåg att sjukdomen höll på att göra han/henne ful. Och det var det värsta som kunde hända. Så det var inte konstigt att personen blev deprimerad.

Verkligen? Det värsta? Att bli ful? Sånt som andra föds med? Jag har rätt att att bli så psykiskt sjuk att jag inte kan arbeta på grund av det?

Det orerades också en hel del över det faktum att det kanske inte gick att ha kvar ett visst specifikt boende vilket också var en depressionskatalysator.

Det är vi många som gärna skulle vilja men inte kan för inga arbetsgivare, universitet, arbetsskolor eller alla förhållanden ställer upp på den premissen. Flytta eller glöm det.

Av allt som finns här i livet är alltså en viss specifik yta mellan fyra normala väggar som ligger på en viss geografisk plats som betjänas av samhället på ungefär samma sätt som alla andra platser, så viktig att några måste slita extra mycket för att andra ska få hålla sig fast i dessa väggar med näbbar och klor?

Varje dag dör någons barn, förälder eller syskon. Varje dag sker olyckor som gör det omöjligt för människor att fortsätta utföra jobb som de passionerat ägnat hela sina liv åt. Varje dag tar somliga människor och skakar av sig en stor hög med livets dynga och kämpar vidare.

Andra, som inte ens iddes kämpa i skolåldern, kapitulerar under en enda komocka och bölar över att de inte har råd med i det stora hela poänglös iphone.

Jag fattar inte varför jag och andra ska gå i väggen vid 38 på grund av att Nisse som skojade sig igenom hela gymnasiet, skrattade åt högskolan, tycker det är förnedrande att skala potatis och aldrig skulle kunna tänka sig att flytta från sin familj, går och blir "sjuk".

Dessa individer finns också.

Så lite hård i tonen kan man väl ändå får vara.

Att man sedan inte kan konstruera ett system som i praktiken inte tar med sig absurt många som inte tillhör denna skara med sig i fallet är förstås skandal likväl. Och Helena Riviera verkar inte fatta att politik på pappret inte betyder ett skit.
Det är bara praktiken som räknas.

Hon är inte ansvarig för det som står på pappret. Hon är ansvarig för alla de besluten som faktiskt tas. Inte de som det var meningen att de skulle tas.

Men en poäng har hon.

Tack för denna artikel Helena och för att du ger dig på denna heliga ko som de höga sjuktalen är. Förstar jag saken rätt är genomsnittssvensken sjuk/förtidspensionerad 29.7 dagar per år. Med en av världens högsta livslängder kan den genomsnittliga medborgaren inte vara sjuk 'på riktigt' så mycket, det skulle i såfall visa sig i betydligt lägre livslängder, något stämmer inte. Sjukdagarna representeras ju inte i huvudsak heller av cancer, hjärtinfarkt, MS, etc (dessa åkommor är tack och lov få till antalet och ökar inte heller nämnvärt) utan av det handlar om diffusa symptomer. Dessa har genom åren representerats av olika trender, whiplash, elallergi, någon? (det gör bara ont är jag är på jobbet). Nu förtiden heter det utbrändhet och verkar t o m drabba förskolebarn.

Det verkliga namnet på dessa diffusa symptomer är arbetsskygg. Läkares och försäkringskassans flathet och feghet har dock gjort att man ej får kalla saker vi dess rätta namn. Den enda lösningen är att snarast utförsäkra dessa indvider ur systemet och därigenom tvinga dem ut ur koman och ta ansvar för sina liv och försörja sig själva istället för att ’friåka’ och åtnjuta privilegier som endast bör vara tillgängliga för människor som verkligen är sjuka.

För att travestera artikelförfattaren:
"Helena Rivière kastar sig över oss sjuka i sjukförsäkringsdebatten. Hon har inte ord nog av förakt och avsky. Det jäser och väser. Skiten yr, fördomar staplas. Inte ett ord av vad vi säger går fram. Hon avfärdar allt med hänvisning till våra monstruösa naturer..."

Helena Rivière, du skriver:
"Vad för en omhändertagandementalitet har bäddat för att "sjuk" har gjorts till en sorts allmän fribiljett i samhället?"

Från början var det nog så, att man tyckte att eftersom människor är beroende av varandra och drar nytta av varandras arbete, borde man också hjälpa varandra, när man får problem av olika slag eller när man blir sjuk. Ibland kallas sådant för solidaritet och grundar sig nog ofta på medkänsla, alltså att man på något sätt kan identifiera sig med den andre, i hans eller hennes lidande.

En del friska människor kan, trots att de för tillfället är friska, sätta sig in i hur det skulle kännas att vara sjuk och inte orka arbeta, och de kan förstå att deras ekonomiska hjälp kan underlätta livet för den som är sjuk. De kan hysa medkänsla och "lida med" den sjuke/-a. De kan också göra en kalkyl, som går ut på att om de avstår något för egen del nu, för att hjälpa andra, kanske de någon gång i framtiden kan bli de som får ta del av liknande hjälp från andra, när de själva behöver hjälp. Vissa av dem kanske rentav uttrycker det så här: "Av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov". Jag tycker denna princip är ganska rimlig. Jag tror också att sjukförsäkringen kom till ur en sådan medvetenhet och vilja, och att det i grunden är en mycket sund "omhändertagandementalitet" som ligger till grund för den, även om jag skulle föredra att använda ord som solidaritet, barmhärtighet, medkänsla, omsorg etc...

Det är nog ingen av oss som kritiserar dig här, som tycker att missbruk av sjukförsäkringen är bra. Jag tror inte det i alla fall. Gör man det, så visar man ju själv att man inte bryr sig om de sjuka i alla fall. Det tycker jag förstås inte om det heller, definitivt inte.

Jag tror istället att mycket av kritiken mot det du för fram här, främst handlar om vad du lägger vikten vid och vad du fokuserar på. Din huvudtes verkar vara att en väldigt stor andel av de som är sjukskrivna, eller "sjuka" som du skriver, i själva verket är manipulerande simulanter. Det finns naturligtvis de som fuskar, det har ju kommit fram i media, men är det det stora problemet i sammanhanget? Borde vi inte utgå från att de som säger sig vara sjuka, och åtminstone de vars läkare, arbetsterapeuter etc säger att de är sjuka, faktiskt också är sjuka (och i förekommande fall saknar arbetsförmåga)? Borde det inte vara dem vi skulle ge den mesta uppmärksamheten, snarare än de som kanske fuskar? Kanske borde vi rentav också undersöka om det finns något i vårt samhälle eller på våra arbetsplatser, som gör dem sjuka?

Blir inte det hela till sist en fråga om vem man värnar mest om, den sjuke/-a eller sig själv? Tycker man att det är viktigast att inte någon enda "simulant" får en endaste krona genom manipulation och fusk (för att man inte vill ge en sådan person någonting gratis), då sker detta antagligen till priset av att ett antal sjuka blir utan hjälp. Tycker man att det är viktigast att alla de som är sjuka faktiskt får hjälp, sker detta antagligen till priset av att några "fuskare" lyckas tillskansa sig ersättningar de inte egentligen har rätt till. När man gör detta val, tycker jag faktiskt att det är bättre att utveckla en ”omhändertagandementalitet”, hellre än en väldigt snäv ekonomisk "rör inte min plånbok"-mentalitet.

Sen tycker jag att det mesta av den borgerliga alliansens politik, liksom dina skriverier, i mångt och mycket ger uttryck för en föraktfull och nedlåtande ”om du inte fixar att prestera och överleva i vårt stenhårda kapitalistiska konkurrenssamhälle får du f-n ta mig skylla dig själv!”-mentalitet. Då föredrar jag faktiskt en "omhändertagandementalitet", men det är ju bara min syn på saken.

Helena Riviere är inte någon representant för varken något parti eller riksdag. Hon är en föredetta riksdagsledamot. Hon har suttit i utskott men gör det inte längre. Så varför hon uttalar sig som om hon var aktiv i utskott och riksdag är märkligt.
Vad hon behöver är att fullständigt avhålla sig från att yttra sig i dessa frågor. Det vore bättre att den som har gjort utredningen och lagt förslaget, nämligen Socialdemokraten Anna Hedborg, göra. Hon kanske kunde förklara så att någon förstod vad det handlar om. Men det är inte troligt då inte ens försökringskassans anställda begriper detta.
Något är fel, väldigt fel. Att i vissa stunder kalla det för "försäkring" andra stunder för "ersättning" och "bidrag". Kanske skall först begreppen om vad det är och hur det är klargöras. Men vem är mogen idag att göra det?
Inte Helena Riviere.

Helena Riviere har rätt. Sjukförsäkringen blev en alternativ försörjningskälla till arbete som hundratusentals människor anpassat sig till i brist på lösningar på de verkliga problemen.

Skräckexemplen är många på hur systematiskt missbruket är, t.ex. invandrare som skaffat sig permanent sjukersättning och nu lever stora delar av året i det land de flytt ifrån på svenska skattebetalares bekostnad.

Ett system som inte upplevs som rättvist korrumperas, så det måste finnas en bortre parentes varefter den som inte arbetar pga sjukdom jämställs med alla andra som inte arbetar.

Från och med nu kommer jag låta bli att läsa mer av vad Du Helena skriver! varför lägga energi på en fördetting som ändå inte får nåt vettigt sagt? Kan tala om för dig att jag aldrig vart sjukskriven! Däremot sjuk, som jag är just nu med en hejdundrande förkylning. Jag hade tur att den behagade komma under min lediga vecka!

Det jag saknar från dig är förmåga att känna empati!

Så jag uppmanar alla att ignorera Helenas små inlägg här!

Som vanligt har de flesta här (med några få undantag) inte förmåga att förstå vad du pratar om . Om man inte vill se en sak, är den osynlig!

#14 Johan Klutz:
Jag personligen känner två personer som lider av whiplashskador. Den ena pga trafikolycka och den andra skadades under en fjällvandring. Jag tänker av integritetsskäl inte lämna ut några namn, men det vore onekligen väldigt intressant att höra dig förklara för dessa personer att deras besvär och smärtor är "diffusa".

Ja du Helena Rivière, det skulle vara intressant att se dig insjukna i en kronisk och allvarlig sjukdom som ger dig svåra smärtor dygnet runt och att du inte kan sova mer än 1,5-2 timmar i sträck. Dina möjligheter till ett tillfrisknande/försörjning står då till alla varma goda och fina människor på diverse myndigheter och där får du då den fina möjligheten att känna den där härliga känslan man får när man inte blir trodd d.v.s. att man är lögnare.Efter det ska du gå dessa underbara steg ända tills du hamnar i FAS 3, men då ska du inte misströsta då jag kan förmedla ett gott råd från någon som tror sig veta allt och har svar på allt om utförsäkringar och rådet är: närma dig verkligheten, bädda inte upp runt ditt sjukdomstillstånd:
Så där, nu är det bara att vänta på det utlovade och mirakulösa tillfrisknandet.
Må du Helena Rivière få det du förtjänar!

# 20 Holger, ca 90 000 människor är sjukpensionerade på heltid för 'whiplash' skador, (det ar 1% av hela befolkningen). Varje år sjukskriver sig ca 50 000 människor för whiplash symptom. Hur många av dem tror du verkligen har skadat sig jämfort med antalet fuskare?

Johan Klutz källa på att 50 000 människor om året sjukskrivs för whiplash skador tack? Det skulle innebära en halv miljon utslagna från arbetslivet bara pga denna krämpa under en 10 års period.

Jag känner en person med whiplash och det kan jag lova dig att det finns ingen arbetsgivare som vill ha anställda med den typen av besvär som han har.. Sjukfärsäkringen är inte bara till för den som blir sjuk utan även en nödvändig åtgärd för att hålla en högproduktivitet inom arbetslivet. http://www.expressen.se/1.1644507

#22 Susanna, 50 000 människor sjukskriver varje år kortare eller längre tid för whiplash symptom, av dessa blir ca 1 000 st klassade som sjukpensionärer (totalt nu ca 90 000 personer). Siffrorna svindlar om du jämför internationellt. Det är en tacksam sjukdom att skylla på eftersom läkare inte kan objektivt fastställa sådana diffusa symptomer. Det hela är lite som när elallergikerna klagade på stickningar och frossa när de kom i närheten av glödlampor.

Ett annat skojigt fakta från statistiken är att whiplash symptomen verkar slå till på måndagar betydligt mer oftare än andra dagar (för all sjukfrånvaro gäller att måndagar är den dag folk oftast sjukskriver sig)

Det låter som att du är avundsjuk på skadade människor? Hoppas att du får som du vill och själv drabbas av whipplash med ständig värk, att ständigt behöva tänka dig för vad du gör för rörelser för att värken inte ska förvärras och sist men inte minst de allvarliga sömnproblem som ofta dessutom kommer som ett brev på posten för de som lider av dessa problem.

Hoppas dessutom att alla dina vänner och bekanta drar sig undan pga det dåliga humör som du dessutom med stor sannolikhet drabbas av pga den ständiga värken. Den dagen kanske du har vettigare saker att syssle med än att sitta på nätet och vara avundsjuk på skadade människor fy skäms.

för din arbetsgivarares skull så hoppas jag att du sjukskriver dig om du skulle drabbas av en sådan åkomma så att någon arbetslös som inte drar ner produktiviteten i stället kan få ditt jobb. Se länken i mitt tidigare inlägg

Din gråt och tandagnisslan till trots, problemet är att för få skall försörja för många. Man kan inte bygga en sund ekonomi om genomsnittsarbetstagaren är 'sjuk' 30 dagar per år, till detta har vi en stor strukturell arbetslöshet bestående av framförallt invandrade människor som saknar kunskap/utbildning/begåvning för att ta sig in på en alltmer krävande arbetsmarknad.

Vi har redan en av världens högsta skatter och dessa kan knappast höjas mycket mera eftersom detta ytterligare skulle öka den omfattande 'brain drain' och outsourcingen, låna mera pengar är inte heller realistiskt. Regeringen, oavsett partifärg, kommer att tvingas balansera sin budget, så du får nog vackert vänja dig vid en rejält nedskuren sjukpenning.

Johan förklara då varför sjukförsäkring och arbetsskade försäkringen går med vinst dvs det betalas in mer pengar till premierna än vad som går tillbaka till försäkringstagarna. Den bergerliga politiken håller helt enkelt inte för en kritisk granskning

Johan ! Du snackar ju bara strunt. Du har inga belägg för dina påståenden. Det stora problemet är att ni tar våra gemensamma resurser för att sänka skatterna för miljonärerna. Det är så ni får er kick ! FY !!!

#27 Susanne, dessvärre stämmer inte det där, de totala kostnaderna för sjukfrånvaron överstiger vida premierna.
Jag tror pratet om att sjukkassan går med 'vinst' är ett rättfärdigande både inför sig själv och andra att det inte gör något om jag sjukskriver mig för att jag inte ’känner för att jobba’ , ’jobbet är inte längre kul’, mitt privatliv är så trassligt’, etc, etc eftersom systemet ändå går med 'vinst'. Tyvärr så gör det något eftersom det urholkar välfärdssystemet och tränger undan de som verkligen är sjuka och behöver vård och stöd.
Som du nog märker är både tidsandan och det ekonomiska läget sådant att de som falskeligen utnyttjar välfärdsystemen numera kan vänta sig att bli ifrågasatta, kritiserade och utpekade. Detta är ett sundhetstecken, tyder på att begrepp som 'rätt' och 'fel' håller på att återinföras i samhället.

Johan har du någon forskning som belägg för det du tror???

Du är ju mycket för att tro då vill jag att du svarar på denna fråga Johan. Hur tror du att svensk produktivitet och konkurenskraft påverkas om människor går till sina jobb trots att de är sjuka ex pga svår deppression utlöst av en svår livskris ex av en nära anhörigs död, skillsmässa eller dylikt. dvs sådana åkommor som du uppenbarligen inte anser ska vara ett skäl att sjukskriva sig för? Hur mycket tror du att en sådan sjuknärvaro kostar arbetsgivaren?

Arbetslöshetsför­säkringen kostade 17,6 mil­jarder kronor (2010), sjukförsäkringen 22,8 miljarder kronor (2009) och förtidspensioner­na 67,8 miljarder (2009)
(Källor: Försäkringskassan, IA (Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen).

Sedan år 2002 har sjukförsäkringen gått med rejält överskott och antas även göra det under åren 2009 till 2012. Det samlade överskottet beräknas uppgå till 48 miljarder kronor under denna period.
(Folksams rapport ”Välfärdstendens 2009”)

DET SAMLADE ÖVERSKOTTET i arbetsskadeförsäkringen var vid årsskiftet 28 955 miljoner kronor, motsvarande lite mer än sex års utbetalningar. Med oförändrad arbetsskadeavgift beräknas överskottet 2015 vara 57 038 miljoner.
(TCO-tidningen, 14/3-2011)

Johan Klutz, Susanna Svensson frågade efter dina källor: Att komma med ogrundade påståenden är inte seriöst. Både Sjukförsäkringen och Arbetsskadeförsäkringen går med enorma överskott. Detta är obestridligt. Dessa överskott går rakt in i statskassan och finansierar bla sänkta skatter för en del. Pensionärer, sjuka och arbetslösa får dock inte ta del av dessa skattesänkningar trots att de som de flesta andra betalat in till försäkringarna då de tidigare arbetat. Glöm inte att dessa grupper också betalar skatt på sina ersättningar.

Du Johan Klutz, Liksom Bo T och Helena Riviére själv hävdar ett omfattande fusk men FK:s egna undersökningar visar att fusket varit obetydligt, endast några promille. Retoriken från borgerliga är oerhört överdrivet vad gäller fusket. Helena Riviére skriver att det egentliga problemet är "kärnan" av människor som aldrig arbetat och att de inte ska få ta del av skyddsnätet för det "är orättvist". Men skapa ett särskilt system för dessa människor då och låt bli att straffa alla vanliga skattebetalare som råkat bli sjuka eller arbetslösa. Vad är problemet med det? Har man betalt skatt ska man ha ett skyddsnät. Punkt slut.

#30 Susanna, sjukskrivning p g a skilsmässa?! jag antar att du skämtar annars gör du ju dig bara till åtlöje. Det kommer aldrig vara samhällets ansvar att stå med snuttefilten i hand när du kommer springade med gråten i halsen för varje motgång. Vill man bli respekterad som en vuxen människa måste man också bete dig som en vuxen, livet är inte alltid rosor. Med en sån där attityd gör du dig oanställningsbar, du reducerar dig själv till ett litet barn. Du kan bättre, det ar jag säker på

#32 BV, jag såg ingenstans att du beräknat företagens inkomstbortfall och extra kostnader för att den genomsnittsanstallde är sjukskriven 30 dagar per år. Vad kan det tänkas kosta? Tumregeln för många industrier är att räkna med 7 personers arbete på 8-9 anställda, p g a de många sjukskrivningarna.
Att det fuskas enormt är ju uppenbart när man tittar på statistiken, 30 sjukdagar per år för en genomsnittsanställd!, verkar det rimligt?, när du jämför med arbetsskadestatistik och medellivslängder. Dessutom är sjukskrivningarna säsongsmässiga. Måndagar är en signifikant mer förekommande vad gäller sjukskrivning än övriga dagar, samma gäller klämdagar runt jul-och nyår samt Juli industrisemester versus resten av året. Slumpen? knappast. Jag tror vi alla känner personer som gjort försörjningen från sjukkassan till en livsstil.
Vad gäller sjukdomstyper, särskilt sådana med diffusa symptom finnes också klara trender. För 10-15 år sedan fanns många elallergiker, går du till sjukkassan nu och klagar på elallergi blir du utskrattad. Var tog de vägen?, de var ju i principen döende, övergivna av samhället. Modesjukdomen senast har varit whiplash men läkarna börjar mer och mer underkänna dessa och istället lider folk nu av utbrändhet, vi får se vad trenden är om 5 år.

Johan det är skilnad på olika människor hur många motgångar man tål innan man faller igenom. Själv blev jag nästan sjukförklarad av soc när jag redan efter ett par veckor hade kommit över att ett av mina barn dog i samband, men förlossningen. De ifrågasatte min förmåga att ta hand om mina andra barn eftersom jag enligt dom inte borde vara så känslokall utan bryta ihop mer. Vi blev ivägtvingade på behandlignhem under hot om lvu. Jag har även en bekant som råkat ut för det samma hans barn dog bara någon månad gammal. Det utlöste en psykos hon honom och sedan dess har han varit borta från arbetsmarkanden. Så hur många motgångar man tål är olika från person till person och de som faller igenom med svåra psykiska problem efter motgångar ska givetvis har rätt at tbli sjukskrivna. Det superegosistiska samhälle som du förespråkar Johan vill inte jag ha i varje fall.

"Bidragsbrott mot försäkringskassan minskar
Från och med 2008 redovisas bidragsbrotten separat. Knappt hälften av de anmälda bidragsbrotten avser brott mot Försäkringskassan – knappt 4 000 anmälda brott under 2010. Det är en minskning med 36 procent jämfört med året innan."
(Källa: Brottsförebyggande rådets hemsida 2011)

"När man sedan läser FK:s eget pressmeddelande angående undersökningen framgår dessutom tydligt att det inte alls är var femte (ca 21 procent) som “fuskat” med sjukersättningen. Den aktuella siffran gäller istället “felaktiga utbetalningar“, d.v.s. felet kan alltså härröra från FK själv och behöver inte alls bero på att den försäkrade gjort fel eller fuskat."
(Källa: TCO:s Utredarna, Kjell Rautio, 16/3-2010)

En annan ingång kan vara varför såväl långtidssjukskrivningar som långtidsarbetslösheten ökat och därmed de ökade samhällskostnaderna. Inflationsbekämpning i stället för full sysselsättning är en del av myntet.
Walter Korpi har behandlat detta i tidningen Tiden (februari 2011). Korpi pekar också på vad Ann-Marie Lindgren från Arbetarrörelsens tankesmedja skriver:
”Vi har sedan 90-talets mitt haft en tydligt ökad utsortering från arbetsmarknaden, betingad av allmänt skärpta krav på tempo, stresstålighet och prestationsförmåga. Vi har också en tydlig tendens till försämring av anställnings- och arbetsvillkor: Fler tillfälliga anställningar, uppdelade arbetsscheman, hårdare tidspress, minskade möjligheter att påverka det egna arbetet, ökade krav på arbetsinsatser utöver ordinarie arbetstid, omvandling av anställningar till uppdrag (microföretag), osv. Utvecklingen är mest märkbar för LO-grupperna men syns också inom tjänstemannayrkena – särskilt kraven på (obetalt) övertidsarbete har ökat på många håll.
Att partiet inte riktigt såg detta ledde, bland annat, till att man felbedömde orsakerna till att anspråken på såväl a-kassa som sjukförsäkring ökade från 90-talets slut. I statistiken syns tydligt att huvudorsaken är ökningen av såväl långtidsarbetslöshet som långtidssjukskrivningar. Båda har ett tydligt samband med utsorteringen på arbetsmarknaden. Men förklaringarna, även inom socialdemokratin, kom att sökas i att trygghetssystemen var för generösa, och botemedlet låg i snävare bedömningar. Utsorteringsmekanismerna inom arbetslivet fick däremot fortsätta att verka. Tjugo år tidigare skulle socialdemokratin inte gjort den missen. Men perspektivet har långsamt men säkert förskjutits under trycket av den allt starkare marknadesideologin: det som kallades ekonomiska incitament hade blivit den dominerande förklaringen, medan sociala och strukturella faktorer mer och mer hamnat i bakgrunden. På samma sätt trängde marknadstänkandet igenom i politiken i övrigt: avregleringar, privatiseringar, pengsystem och marknadsbaserade modeller (beställa-utföra) igenom i den offentliga förvaltningen."
(”Om S-förnyelsen” 2010-11-17), Arbetarrörelsens tankesmedja)

Alltså menar borgarna att sjukskrivningar såväl som arbetslöshet är den enskilde individens eget fel och beror på lathet medan det i själva verket är samhällsutvecklingen och arbetsmarknadens strukturer som ger sjuka människor och inflationsbekämpningen som gör människor arbetslösa.
Medicinen är en grotesk svindel av de offentliga medlen i form av förmögenhetsöverföringar till privata intressen samtidigt som individer fattiggörs och arbetssökande lagligt görs till oavlönade fattighjon åt arbetsgivarna.

Suveränt bra sammanfattning av läget Bror Viktor

Helena, för det första så har du fått allt om bakfoten, trygghetsförsäkringen betalas inte av skattemedel. Det är egenavgiften som betalar försäkringarna och detta är en försäkringspremie. För det andra så vad ni moderater menar med sjuk är döden, endast döden är ett giltigt skäl för att inte arbeta i er vansinniga värld.
Och vad vi vet är att denna bluff om det nya arbetspartiet har gått om intet. Ni för fortfarande samma politik som ni alltid har gjort.
Och ni har i dags dato fört oss tillbaks till början av 1900 talet.
Skulle inte förvåna mig att enbart de som har höga inkomster kommer att få ha rösträtt i Sverige i fortsättningen.
Nej du vet inte vad du snackar om när du talar om sjukförsäkringen och allt du säger mycket riktigt faller ut i sanden eftersom du har fel.
Dessutom när motståndet är så högt som det är och eftersom vi lever i en sk demokrati så tycker då jag att folkets röst väger mer än er politikers eftersom ni ska göra vad vi folket vill.
Men ni Moderater kör ert eget race och skiter i vad folket tycker.

#36 Bror Viktor, så istället för att vara en 'utnyttjad' arbetare kan du ju starta eget företag, anställa folk och visa dessa onda kapitalister hur näringslivet skall drivas på ett humant sätt. Borgarna har ju gjort det så lätt for arbetsgivarna, så det kan ju inte vara några problem att köra igång.,.'money for nothing'... låt dina anställda sjukskriva sig för skilsmässa, skoskav, p-bot och annat som får mänskligheten att lida svårt. Berätta gärna hur det går, behöver du investerare så är det väl bara att du börsnoterar, gratis pengar eller hur?

Nej Johan. Du får gärna tro att jag är en utnyttjad arbetare. Men jag är hellre anställd än tar risken att starta eget. Men en bra affärsidé är ju annars att starta ett företag och låta Fas 3-anvisade sköta ruljansen. De får jobba gratis åt mig och dessutom får jag fem tusen i månaden per person av staten för samhällsinsatsen. Det är arbetsmarknadspolitik á la Borg & Reinfeldt. Vad är inte det om utsugeri? Tala om "money för nothing". Förmögenhetsöverföring är vad det är. Slantar som arbetare och tjänstemän jobbat ihop och som nu försnillas av sådana som Jobbgiganten, Personalstrategerna m fl. Företag som startats enbart för att coacha arbetssökande i att skriva CV:n hela dagarna. Eller måla blå möbler blå igen. Jag raljerar inte över företagare. De gör nog sitt bästa för att det ska gå ihop men politiken som förs är inhuman. Är man sjuk så är man och ska ha ersättning enligt ingångna avtal. Brukar du säga upp ingångna avtal mitt i avtalsperioden? Kan man göra så som företagare? Nej, kanske inte, men staten kan tydligen göra det. Den där privata sjukförsäkringen du tecknade, inte vill du väl att den ska sluta gälla just när du betalt in till den och du råkat bli sjuk?

Din artikel ”Ingen rättighet för kroniker att leva på sjukförsäkringen”, visar dels på okunnighet vad det gäller kroniska sjukdomar, dels en skriande brist på empati.

Visst, sjukdomsförsäkringen är till för att ersätta inkomstbortfall som du säger – men varför i hela fridens namn skulle inkomstförsäkringen inte gälla kroniker?

Du pratar om ”sjuka”, med tydliga apostrofer, alla ”sjuka” är i dina ögon bidragsfuskare – eller har jag missförstått? Som jag ser det drar du alla som säger sig vara ”sjuk” över samma kam. Fusk eller inbillning, de är alla bidragsfuskare enligt dig.

Du talar (inte) om ”de med sjukdom”, de vars sjukdom ”klingar av inom ramen för den tid sjukförsäkringen ger”. Hur kan någon helt plötslig bestämma att en med sjukdom automatisk bli frisk efter x antal dagar? För att regeringen har bestämt så? Det inser väl alla med minsta sunda förnuft att sjukdomar har sin egen agenda. Att tro något annat är ren dumhet.

Du skriver att människor med sjukdom blir friska igen – vilken skriande brist på kunskap du uttrycker då. Och vilket förakt för alla som kämpar med en obotlig kronisk sjukdom, vars förlopp ibland är förutsägbart – och som bara blir sämre.

Visst blir människor friska igen, men det är inte de friska som söker sjukpenning pga. kronisk sjukdom. Min väninna med MS undrar säkert var du fått dina uppgifter ifrån? Min vän, som för sjunde gången tvingas genomgå en svår ryggoperation, som idag är helt handikappad, eller min svägerska som fick akut leukemi för fem år sedan, och när hon slutligen tvingades ut i arbetslivet fick hon en tumör i ryggmärgskanalen (och hon VILL verkligen tillbaka till jobbet) de undrar också.
Och jag undrar hur mitt barnbarn med diabetes kommer att bli frisk. Eller jag själv med Ulcerös colit. Inte blir jag det för att F-kassan säger så.

Helena, vore det inte en bra idé att kolla upp hur F-kassans regler drabbar en vanlig arbetsam person, som haft oturen att bli sjuk innan du uttalar dig om saker du inte verkar veta så mycket om.
Jag är lika mån som du är (tror jag) att pengarna ska gå till de som verkligen behöver. Idag gör det inte det.

Johan Klutz. I fredags var jag på ett nackskadeseminarium i Göteborg. Där föreläste neurologer, radiologer från våra grannländer om nackskador till följd av trafikolyckor. Det är inte sant som du säger, att det är diffusa symptom som bara dyker på upp vissa dagar i veckan. De som har irreparabla skador efter trafikolyckor där whiplash-våld förekommit, har mer eller mindre ett helvete alla dagar i veckan. I våra grannländer har man utrustning att kartlägga skadornas omfattning. Man forskar också på hur man ska kunna hjälpa drabbade att återfå sitt liv. Men i Sverige sopar vi allt under mattan. Inom vården finns en enorm okunnighet i att hantera nackskador. Och uppenbarligen på politikernivå också.

Har du i verkligheten träffat någon som är nackskadad? Det verkar inte så. Om du visste vilket helvete det är att ha en sådan skada i ett land där man säger att det som inte syns inte finns, där arbete ska vara lösningen på alla problem, då hade du inte uttalat dig så okunnigt.

Volvo och Saab betalar massor med pengar i forskning för att ta fram säkrare bilar med mekanismer som ska minimera de skador som uppstår då huvudet slungas iväg med våldsam kraft i kollision mellan två bilar. Mkt underligt att de jobbar med att undvika något som inte finns egentligen...I fredags var de där på Chalmers i Göteborg och visade sitt arbete.

En iransk neurokirurg visade filmer där han opererar "det som inte finns". Han visade hur människorna hade det innan de opererades och hur de blev efter operation.

Hur vore det om vi försökte få fram sätt att hjälpa de drabbade i stället för att bara skylla på lathet, psyko-sociala faktorer, mm mm? Eller du tycker att de som skadas får skylla sig själva som blivit skadade och borde hänvisas till fattighuset där de kan få spendera sina dagar tills de dör eller ser till att bli samhällsnyttiga igen, hur de nu ska kunna bli det utan rehabilitering?

Om du hade blivit skadad, hade du inte blivit ganska förbannad om du fick höra att det du kände inte finns, att du inbillar dig, att du är psyksjuk, har fantomsmärtor mm mm? Ännu mer förbannad tror jag du hade blivit om du sedan åkte till ett annat land där apparater finns som visar att du blivit allvarligt skadad. Därtill får du veta att det finns saker att göra för att du ska kunna få lite mer livskvalitet, men eftersom du kommer från ett land där man anser att det du har inte finns, får du inga pengar till den vård som skulle kunna ge dig tillbaka lite av ditt liv. Och du har inte själv råd att bekosta det eftersom det land du kommer ifrån har bestämt att den som inte arbetar ska ha så lite pengar att den knappt klarar livets nödtorft.

Såhär ser verkligheten ut idag 2011 i Sverige för de som får nackskador. Det är ett helvete 7 dagar i veckan 24 timmar om dygnet 365 dagar om året.

Helena
du har så många faktafel i din artikel att man inte vet var man ska börja att rätta dej;
t.e.x. detta
"Det är egendomligt tycker jag att de som en gång fattade beslut om tidsbegränsad sjukersättning kunde förutse att den här personen kommer att vara sjuk i två-tre år framåt, och om inga förändringar inträffat när tiden löpt ut var det bara att förlänga på lika lång tid igen, ofta bara på telefon"
FK kunde med hjälp av behandlande läkares utlåtande och Försäkringskassans läkare bedöma att en person behövde 1 -2 -3 års sjukskrivning, blev man frisk innan denna tid så behövde man bara meddela FK detta och prova att arbeta och sedan upphörde sjukersättningen.
De som fick 1, 2 eller 3 års tidsbegränsad sjukersättning skulle enligt FKs och läkares nedömning vara friska inom denna tidsperiod; var man inte det fick man ansöka om ytterligare en period med 1, 2 eller 3 års tidsbegränsad sjukersättning med inskickande av läkarutlåtande och bedömning av Förasäkringskassans läkare och sedan fatta en nämnd beslut, man kunde som försäkrad också begära att få träffa denna nämnd för att förklara sitt tillstånd och nämndledamöter kunde ställa frågor.
Det var inte alls så som du skriver att en förlängning av en tidsbegränsad sjukersättning kunde ske genom ett telefonsamtal!
DU HAR FEL!
Det var inte alls som du skriver:
"och om inga förändringar inträffat när tiden löpt ut var det bara att förlänga på lika lång tid igen, ofta bara på telefon"
Det är ju ren lögn och faktafel.

Dessutom känner jag mej kränkt av ditt sätt att tala om "sjuka" som "argsinta".
.
Vad menar du med "De är oinvigda, det är något annat."?
Att vi sjuka inte fattar någonting av det du försöker förklara?
Tänk om det är så att det är du Helena som inte fattar det vi sjuka försöker förklara?
Du bygger ditt resoneman på gamla myter och inte på fakta.
Det kanske är därför su hamnar så fel i dina slutsatser?

Jag tycker det är hög tid för Helena Riviére att återigen gå ut och informera oss oinvigda i den bortre parentesens förträfflighet. Efter sjuttioelfte gångens förklaring borde vi väl ändå fatta i alla fall ett uns av det som framstår så glasklart för Helena själv, hon som är invigd.

Fy, vilken hemsk människosyn här finns, får mig att må illa.
Undrar om Helena mfl hade haft samma syn på sjukförsäkringen om det var ni som var drabbade. Må alla vara friska, även de som beter sig som as och slår på dom som redan ligger!

Moderaterna förklarde ju själva tydligt varför man ville ha en ny sjukförsäkring redan 2007.
Den strategin lades upp på Bankeydsmötet då man bestämde att sjukreformen skulle betala skattesänkningar.

"De nya skärpta riktlinjerna för sjukskrivningar ska bidra till att betala regeringens skattesänkningar. Det säger socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson."

Det var nämligen på den tiden NI ännu inte börjat prata om visionen när de talade om sjukförsäkringen, utan de talade om vad det verkligen handlade om.
Sen insåg någon att det skulle bli för svårt att sälja in.
Var det då som PR-konsulten Axen kopplades in tro?

Om det nu inte bara är sossepropagande av SVD förstås.
Läs och bedöm själv:
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_253673.svd

Skämmes Helena!
SKÄMMES!

Moderaterna förklarde ju själva tydligt varför man ville ha en ny sjukförsäkring redan 2007.
Den strategin lades upp på Bankeydsmötet då man bestämde att sjukreformen skulle betala skattesänkningar.

"De nya skärpta riktlinjerna för sjukskrivningar ska bidra till att betala regeringens skattesänkningar. Det säger socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson."

Det var nämligen på den tiden NI ännu inte börjat prata om visionen när de talade om sjukförsäkringen, utan de talade om vad det verkligen handlade om.
Sen insåg någon att det skulle bli för svårt att sälja in.
Var det då som PR-konsulten Axen kopplades in tro?

Om det nu inte bara är sossepropagande av SVD förstås.
Läs och bedöm själv:
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_253673.svd

Skämmes Helena!
SKÄMMES!