Riktig jämlikhet är att respektera kvinnor som väljer "fel"

Vill du bryta könssegregeringen på arbetsmarknaden är det nog fel väg att gå som du gör att ständigt promota hemmafrutanken (i Kvällsöppet sas att det lika gärna kan vara "hemmamän" men ärligt talat ser vi ingen hemmamansrörelse) - att kvinnan ska vara hemma funkar liksom inte i ett förhållande där mannen är undersköterska och tjänar 18000 före skatt på heltid!

Istället riskerar man att utvecklingen med mannen som "familjeförsörjare" går baklänges. Män kommer känna mer och mer igen av pressen att välja långa ingenjörsprogram på högskolan etc för att vara säker på att bli bra giftasmatrial - medan en kvinna kan vara "lyckad" bara på att ha en bra känsla för gardiner och ha gift sig rik...

#1
Vad är problemet med att mannen försörjer? Så lär det alltid vara. Frun har lika viktig uppgift; hushållsarbetet vad gäller barnen. Barnen lär växa, och behovet av hemafrurollen minskar och begränsas till lite städning och tvätt. Det är så de flesta kvinnor (alla normala) vill ha det.

Ahmed, man kan ha olika åsikter om det men jag reagerade på att Alice Teodorescu i denna artikel klagade på en könssegregerad arbetsmarknad - jag får det inte att gå ihop med logiken att Alice samtidigt är en av den nya svenska konservativa hemmafrukulturens ikoner. Hon vill här ovan att fler män ska bli förskollärre - men två personer med barn får faktiskt inget vidare bra liv på en förskollärarlön om kvinnan ska vara hemma.

Desperate Housewives-livet förutsätter ju snarare män som kämpar sig fram med armbågarna mot att tidigt lyckas i högavlönade yrken - sen kan kvinnorna eventuellt påbörja egna karriärer när barnen börjar grundskolan, men tro sjutton att de aldrig kommer ikapp männen i lönestatistiken då...

Ahmed: jag tycker AT har täckning för citatet du plockar fram: http://en.wikipedia.org/wiki/Status_of_women%27s_testimony_in_Islam

Jag tror att det alltid funnits människor som tycker att kvinnodagen är ett spektakel eftersom de skulle vilja att allt ska vara som det alltid har varit - utan utveckling eller starkt kontrollerad utveckling.

Att det är fattigt i andra länder så att kvinnor dör i barnsäng beror inte på att de är kvinnor utan att landet de bor i är fattigt. Att kvinnor inte kan komma in i företagsstyrelser beror inte på att de är mindre kompetenta utan på att de är kvinnor. Det vore fantastiskt om det var meriter som avgör istället för kön. Nu börjar inte problemet där, utan det börjar med aningslösa föräldrar som uppfostrar sina barn till killar och tjejer istället för fantastiska människor som *har* kön istället för *är* kön. Först när detta flertusenåriga politiska experimentet som blivit en sanning avslutas går det att uppnå jämställdhet utan nya politiska experiment.

Vad vore förresten problemet med att kvinnan försörjer? För min del som man skulle jag bli uttråkad om jag hade ett så enformigt jobb som att sköta hemmet: städa, diska, tvätta, laga mat. Den enda höjdpunkten vore att vara med barnen, men det skulle vem som helst älska att göra oavsett kön. Jag förstår varför hemmafruarna är desperata i tv-serien!

Det är inte mer fel att kvinnan i ett par försörjer ensam i flera år än om mannen gör det. Det vettigaste är naturligtvis dock att båda försörjer, undantaget barnets första år och perioder av deltidstjänst om det fungerar med ens arbete.

Men jag kan medge att det vore INTRESSANT att se någon av de här nyborgliga kvinnorna jobba heltid, slita med övertid och samtidigt - med stolthet inför sina vänninor - gifta sig med någon man utan högskoleutbildning som får lov att gå hemma i flera år utan press på sig att göra karriär och fina få titlar. Tills jag har sett en handfull exempel på detta så kommer jag vidhålla att hemmafrufeminismen inte handlar om någon riktig jämställdhet...

Det är omöjligt med total jämlikhet.
Kvinnor och män har både gemensamma uppgifter som följd av tillhörigheten till samma genre och samtidigt olika uppgifter som har sin grund i de olikheter som finns inom samma art.
Kvinnor och män är bara 2 grenar av samma genre dvs MÄNNISKA men förutsättningar gentemot oss är både likadana och skilda därför att det finns psykiska, fysiska och många andra skillnader mellan oss.
Ansluter vi ett man-kvinna-avtal att ha samma rättigheter och respektera varandra på lika villkor så kanske slipper män etiketten ”drönare, latmaskar” m.m. och kvinnor speord som syftar till patriarkat eller etiketten som tanklösa,lättsinnade ”blondiner”.

Vi har kommit långt i Sverige med en sekulariserad och individualiserad syn på familj, föräldraskap och pensioner mm. möjligheter finns för kvinnor och män att "byta" könsmönster, och det har gjort inom många yrken (läkare, präster, högre lärartjänster osv). Och inbrytningar görs inom områden där de kommer att tjäna stora pengar. Civilingenjörsprogram inriktade mot industriell ekonomi eller designorienterad produktutveckling knutet till maskinteknik har som regel lika många kvinnor som män i utbildningen. De slår helt enkelt ut sina manliga kollegor på bättre betyg. Men det kommer att ta sin tid innan dessa kommit högre upp i hierarkin i företag. Det sker inte med ett musklick som internetungdomen tror, utan kommer att ta en så där 20 år eller så.
Men samtidigt är män och kvinnor olika. Och ju mer "olika" ett yrke är desto mer kommer detta att prägla de som söker sig till det. Man väljer ju sin yrkesbana efter intresse, och i detta ligger det som regel att det ska bekräfta en själv. Och i de mer extrema yrkena som gruvarbetare (arbetsmiljön), testpilot (risk), resemontör (arbetstider), hjärtkirurg (patienter dör och hög stress), kommer det helt enkelt att finnas fler män än kvinnor för just de egenskaper som dessa jobb kräver och erbjuder. Och tvärtom inom yrken som attraherar fler kvinnor och där de då slår ut männen (som ju dessutom som regel har sämre betyg och annat).
Men slutsatsen är att vi börjar närma oss ett jämlikt samhälle som har respekt för individens egna val i livets olika skeenden. Kolla gärna med Kairos Future också. Unga kvinnor i andra länder följer de trender som sätts upp i norden. Det som sker i Nordafrika är bara början!
Och det är väl bra?