Äntligen har pappa blivit förälder

Du har så rätt så. Utom på en punkt, DU/NI är där nu men JAG/VI - var där för sisådär 15-25 år sen. Skötväskor, föräldraledighet och hela tjongalongen. Revolutionen du talar om inträffade på 80-talet. Tycker jag ;-). Snarare handlar ditt inlägg om dynamiken, att strukturerna fortsätter utvecklas. Lycka till med föräldraskapet! Att vara pappa är fantastiskt.

Jag älskar att vara pappa och förälder, vara gift och ha familj. Det är ryggraden och meningen i mitt liv.

Däremot håller jag inte alls med om att pappan håller på att uppgraderas som förälder. Snarare tvärtom. Vi har t.ex. långt komna diskussioner om insemination av ensamstående kvinnor där barnen skall sakna rätt att ens ta reda på vem dess pappa är. Nej, jag tycker nog att tidens anda är, i bästa fall, att pappan inte behövs och, i sämsta fall, att pappan bara skadar.

Och medan ni pappor diskuterar hur viktiga ni är viker mamman tvätten och packar ungarnas ryggsäckar inför morgondagen, läser igenom breven hem och ser till att ni noterar när nästa föräldramöte är...gäsp...

...det intressanta med pappor som skriver om föräldraskapet är att de skriver aldrig om barnens utveckling och barnen utan bara om sig själva. Det är ett egoistiskt perspektiv egentligen.

Ni pappor ska utvärderas som vi mammor först när vi alla har facit i handen - hur uppfostrade ni era barn, blev det folk av dem, vettiga medborgare som bidrar till samhället och framtiden, och som vill ha egna barn i framtiden och garantera släktens fortplantning.

Ni pappor ska utvärderas som vi mammor utifrån hur väl våra barn klarar sig sen när vi inte är där för dem. Det är då det gäller.

Hej Daniella, du har förstås rätt i att delar av utvärderingen måste anstå några år till. Men jag för min del tycker inte att perspektivet är så ensidigt som du antyder. Jag har skrivit både blogg och bok som i detalj följer mina ungars utveckling. Massor av andra pappaböcker och pappabloggar är lika på det viset: Reflektion över föräldraskapet delar utrymme med kärlek, oro och frågor som rör barnen.

Nu när papporna/männen gör mödrarnas/kvinnornas sysslor, vem skall då göra de manliga sysslorna? En mans starka sida är inte att plocka upp en bebis som skriker utan att se helheter och skapa en trygg plats för sin familj. Män kan i dag allt deras fäder kunde och det mesta deras mödrar kunde. Kvinnor kan inget deras fäder kunde och mycket lite av den stora husmorskunskap som var deras mödrars stolthet. Fast jag talar nu inte om de yngsta männen. Det finns förmodligen 20-åriga män som aldrig använt en borrmaskin. För 50 år sedan var en 20-årig man en familjeförsörjare med fast arbete och hatt.
Och det är klart att en man kan sköta barn om det kniper.
Jag är så trött på er självförnekande PK-män och ni kvinnor som fräser till och är otrevliga så fort som någon säger något positivt om män.

Visst måste det vara härligt att vara en så engagerad pappa, men ditt engagemang är vilkorat och vid en separation så är du helt beroende av mammans goda vilja. Vid tvist i domstol får mamman vårdnaden i 95% av domarna och då spelar det inte någon som helst roll hur bra pappa man varit. Detta är ett trist faktum som pappor måste vara medvetna om för att inte gå under om det värsta händer.

Tvinga oss till delad föräldraledighet, lika VAB-dagar och ge inte barnbidraget spontant till mamman.. Det lever kvar så mycket gammalt som vi måste rensa ut. För att vi kvinnor ska kunna mer än bara vara mammor. Nu får man höra "småbarnstiden är så kort, det blir din tur sedan.."
Kan ni tänka er?! Vilket försprång männen har då, i lön och kontaktnät! Det är ruskigt hemskt. Som om de inte vågar släppa ut oss?

Jr: PK! Detta fattiga argument!

Exakt vilka bevis kan du anföra för att män skulle vara bättre på att "se till helheten"? Exakt vilka sysslor är manliga sysslor? Exakt hur är män bättre på att "skapa en trygg plats" åt sin familj, försåvitt det inte handlar om ren muskelstyrka...?

Nej. Självklart finns inga vettiga svar på de frågorna. Du är helt enkelt rädd av tanken på en värld där män och kvinnor har lika rättigheter och skyldigheter. Men jag lovar, du kan vara lugn. Världen kommer att vara på ditt sätt länge än. Kvinnor har ju sämre hälsa, lägre lön, lägre pension, färre styrelseplatser, färre chefsjobb, mindre politiskt inflytande och lägre status nästan överallt. Och varför det? För att de har tagit huvudansvaret för barnen.

Demokrati = lika rättigheter och skyldigheter för alla oavsett kön = utjämning av makt, hälsa och ekonomi = tryggare familjer = ...ja, vågar man säga det, en bättre värld?

Andreas: PK är inte nödvändigtvis ett fattigt argument. Nåväl, som argument kanske. Som påstående har det emellertid ett innehåll. Det är ett påstående om att personens åsikt har mer att göra med en vilja att vara till lags, att få uppskattning, att få vara med och att tillhöra och mindre att göra med resultatet av en egen kritisk utvärdering. Det är också ett påstående om att åsikten är så vanlig och okontroversiell att man blir sömning av att höra den upprepas.

Den som ofta erhåller omdömet politiskt korrekt bör nog rannsaka sig själv och sina bevekelsegrunder.

För övrigt: Jr:s inlägg känns förvisso lite avlägset för egen del. Men han ställer ju faktiskt en fråga av som du helt undviker att svara på. Om vi antar att det finns en hel del sysslor som traditionellt har utförts av mannen - lägga om taket på garaget, betala räkningarna, besiktiga bilen, röja i källaren, fixa regeln till grinden, klippa gräset, bära ut soporna, jobba övertid för att förstärka semesterkassan - vem skall då göra detta när mannen viker tvätt?

Men Mattias, menar du på allvar att du aldrig har träffat kvinnor som utför de uppgifter som du räknar upp?

Kvinnan ska naturligtvis i mycket större utsträckning göra traditionellt manliga sysslor, samtidigt som männen i mycket större utsträckning gör traditionellt kvinnliga sysslor. Det är ju en självklarhet, en självklar konsekvens av "lika rättigheter och skyldigheter för alla".

Men om jag nu råkar gilla att snickra, och min fru råkar gilla att sticka? Inga problem. Då gör vi väl det då. Det är när man upptäcker att ALLA tydligen, helt utan extern påverkan, kommer fram till att fördelningen ska se ut på ett visst sätt som man bör bli lite misstänksam.

Jag har hört individuella och fullgoda argument för att inte dela barnansvaret lika till leda. Det är sällan något fel på enskildas argumentation. (Eller jo, det är det också rätt ofta.) Det är de stora tendenserna som gör att man måste bli fundersam.

Är det GENETIK som gör att jag ska göra karriär och min fru jobba femtio procent? Eller är det politik? Jag tror att det är mer av det senare, och politik har den fina egenskapen att den är föränderlig.

Mattias: menar du verkligen att "bära ut soporna" är en syssla som traditionellt har utförts av mannen? Hahaha! Och på din fråga om vem som ska göra allt detta om mannen "viker tvätt"... ja kvinnan kanske? Eller hjälpas åt? Kärnan i problematiken är ju att merparten av allt hemmaarbete (=oavlönat arbete) har utförts av kvinnorna, och att det borde fördelas 50-50 istället.

För övrigt känns det ju ganska typiskt att så fort män ska räkna upp alla de sysslor som de minsann har ansvar för (stackarna) så kommer det upp sånt som besiktiga bilen, reparera grinden etc. Besiktiga bilen tar nån timme per år. Handla, städa, tvätta, laga mat (normalt anfört som traditionellt kvinnliga sysslor) tar liiiite mer tid än så. Ursäkta tonen, jag vet att många män tar sitt ansvar i hemmet, men det finns tyvärr också en hel del som TROR att de gör det för att de besiktigar bilen en gång om året och byter glödlampor när det behövs... Det finns uppenbarligen mycket kvar att kämpa för.

Maria och Åsa: Jo, men jag försökte bara lite snabbt komma på vad jag uppfattar att mina kompisar, och jag själv, typiskt sett gör mer av än våra respektive fruar/sambos. Listan är inte fullständig, inte utan undantag och framförallt inte allmängiltig. (Det där med att bära ut sopor tror jag emellertid är sant - kolla själva i erbekantskapskret - tjejer lämnar alltid sophinken överfull - mannen får springa ut med den i hällregnet ;))

Jag menade egentligen bara att på samma sätt som vi erkänner att det finns en massa sysslor som typiskt sett har utförts av kvinnorna, finns det förstås också sådana som typiskt sett har utförts av männen. Och Jr ställde en fråga om vem som skall utföra de senare om männen skall övergå till att utföra de traditionellt kvinnliga sysslorna. En fråga som jag inte tyckte att Andreas svarade på. Men det har han ju gjort nu. Ett bra och självklart svar tycker jag. Bortsett från att jag för min del inte tror att allt kan förklaras av politik eller skall regleras genom politik. Vi gör fria val. Val som naturligtvis är präglade vårt arv, våra traditioner, vår kultur, vår omgivning, av vem vi är och av en väldig massa andra faktorer. Allt kanske inte är rationellt, rimligt eller önskvärt ur ett större perspektiv. Men det är vars och ens preferenser. Det är vars och ens uppfattning om ett bra och gott liv. Allt kanske inte faller politikerna eller kulturjournalisterna i smaken, men måste respekteras på samma sätt som de själva förväntar sig att deras egna beslut i vardagens stora och små frågor skall respekteras av omgivningen.

Kvinnorna har gjort merparten av allt hemarbete, men männen har gjort merparten av arbetet utanför hemmet. Låter ganska rättvist tycker jag. Nu har tiderna förändrats och därmed bör också arbetsuppgifterna fördelats om, vilket de väl till stor del har gjort med.
Marias kommentar "stackarna" ovan är tyvärr typisk för den här typen av debatt.. Kvinnorna tar glatt på sig den offerroll som feminismen placerat dem i, och så fort någon man vågar antyda att man faktiskt gör en del och kanske inte är priviligierad i varje sekund så blir motargumentet "ja men vad duktig DU är då" eller "men stackars DIG då". Tröttsamt.

Bästa Andreas Ekström.
Vad exakt har du för bevis på att den samhällsförändring du arbetar för att tvinga fram är bra för oss män och kvinnor samt våra barn? Känner du till något exempel i någon kultur någon gång från mänsklighetens uppkomst att något folk valt att leva på det sätt du förordar? Finns det något vetenskapligt bevis för att den typen av jämlikhet du vill påtvinga oss alla är bra för oss? Nix. Det du förordar är världens största fullskaleexpriment i omformning av mänsklig kultur och mänskligt levnadssätt inkluderat Sovjet och Kina. Du har inga belägg för att det är bra.
Om Svenska folket fick en chans att välja själva - hur tror du dom skulle vilja leva då?
OM det råkar vara så att alla kommer fram till att fördelningen skall vara på ett visst sätt - hur kan du ha mage att säga att de inte vet sitt eget bästa? Hur kan du ha mage att tro att du vet bättre än alla andra hur de skall leva?
Tänk om det är så att vi vill leva så som vi innerst inne känner att vi vill leva?
Jag tror på villkorslös jämnlikhet, att var och en skall kunna leva så som den önskar. Om den som är hemma går i en fälla så kan vi använda politiken till att ta bort denna fälla, rättvis ersättning och pension etc.
Vad är alternativet? Inser du att vi lever i ett samhälle där våra kvinnor slutat föda barn? Medelåldern för en förstföderska i Lidingö är 38 år! Våra barn lämnar vi bort från svinottan till sena eftermiddagen. Vårt samhälle är oerhört fientligt mot barn och barnfamiljer. Är detta bra?
Vi människor är olika. Det finns kvinnor som är mer manliga än de flesta män och vice versa. Var och en borde ha rätt att forma sitt liv så som den uppriktigt önskar.

Som sagt: I dag diskrimineras kvinnor på i stort sett alla upptänkliga sätt. Att kvinnor har diskrimineras också historiskt är ett svagt argument för varför de ska diskrimineras även i dag.

Och det är ju det som är resultatet av den arbetsfördelning vi har haft. Lägre lön, mindre makt, lägre status, sämre hälsa - det är kvinnans lott. Det är inte rimligt.

Vill vi leva i en värld där var och en får göra som de vill? Jamenvisst. Så länge det inte innebär ett systematiskt förtryck av en del.

Att dela på föräldraansvaret tror jag inte bara ger kvinnor en rättvisare möjlighet till livet i sin helhet, jag tror också att det hjälper männen på samma sätt - att få tillgång till kärlek och en annan sorts ansvar, en närhet och en sorts lycka som många gånger har förnekats dem historiskt.

En värld som välkomnar pappor som likvärdiga föräldrar och kvinnor som likvärdiga samhällsmedborgare - det är vad det handlar om. De här frågorna hänger tätt ihop.

Som sagt: I dag diskrimineras kvinnor på i stort sett alla upptänkliga sätt. Att kvinnor har diskrimineras också historiskt är ett svagt argument för varför de ska diskrimineras även i dag.

Och det är ju det som är resultatet av den arbetsfördelning vi har haft. Lägre lön, mindre makt, lägre status, sämre hälsa - det är kvinnans lott. Det är inte rimligt.

Vill vi leva i en värld där var och en får göra som de vill? Jamenvisst. Så länge det inte innebär ett systematiskt förtryck av en del.

Att dela på föräldraansvaret tror jag inte bara ger kvinnor en rättvisare möjlighet till livet i sin helhet, jag tror också att det hjälper männen på samma sätt - att få tillgång till kärlek och en annan sorts ansvar, en närhet och en sorts lycka som många gånger har förnekats dem historiskt.

En värld som välkomnar pappor som likvärdiga föräldrar och kvinnor som likvärdiga samhällsmedborgare - det är vad det handlar om. De här frågorna hänger tätt ihop.

Hej igen.
Jag känner att jag blir arg på dig och det är inte bra, för det är inte DIG jag är arg på egentligen. Du har skrivit en bok om att du är en stolt pappa. Du är värd all respekt och jag sympatiserar med ditt livsval.
Det jag reagerar på är att du är idealist och vill göra ditt ideal till norm för alla, tvinga på alla din uppfattning om verkligheten.
Det är inte sant att kvinnan diskrimineras i dag. Kvinnor lever på ett annat sätt än män vilket medför vissa fördelar och andra nackdelar. En fördel är bättre hälsa och längre liv - inte som du skriver sämre hälsa. Kvinnor har också makten över "nätverken" vilket du kommer att upptäcka den dag din kvinna tar ut skilsmässa. Vem är i underläge då?
Jag tror att du fastnat i iden att allt kvinnligt är mindre värt än det som är manligt.
Naturligtvis finns det många sektorer där män kan ses som diskriminerade och i underläge. Män har fortfarande största försörjningsbördan för familjen och blir ofta motarbetade som föräldrar efter skilsmässa, för att ta två exempel. Män tvingas leva hårdare liv. Arbetsolyckorna är dödande eller invalidiserande. Män arbetar ihjäl sig! Begår en man självmord gör han det med sitt jaktgevär. Kvinnor använder piller och blir magpumpade efteråt. En kvinna som blir arbetslös klarar sig ganska bra. En man blir oerhört stressad, förlorar sitt självförtroende och kan dö.
Det finns skillnader, men vet du, de kanske är ok för det kanske är sådana vi innerst inne är. Genetiskt, om du så vill.
Detta är inte trevligt att påpeka i en låtsasvärld där alla är precis lika, och det är oerhört inte PK.
Nu måste jag avsluta med att skriva att jag tycker jag ger mig på dig för mycket. Du får massa skit som jag har samlat på mig sedan jag föddes, tror jag nästan. Kan du se hur vi män är lovligt byte att förtala och förnedra offentligt sedan 60- eller 70-talet?

Andreas, vet du vad som är det komiska - det är att det är dessa idealister och engagerade förädrar som blir de mest beskyddande och begränsande senare - och sedan revolterar barnen - förmodligen kommer dina ungar gå in i så traditionella könsroller de bara kan för att reta dig...och så går det för oss alla. Being there, done that - vi alla tror vi har facit men det har vi inte, inte förrän ungarna är stora. Men självklart ska vi älska barnen hela vägen - det håller jag med om. Jag kan bara inte se att föräldraskap ska vara att älska och vara connected utan det handlar faktiskt om att överföra livskunskap, att uppfostra.

Men lycka till - och se till att du lägger dubbelt så mycket tid på ungarna än att prata om ungarna. Då är du en bra förälder.

Jag ger inte mycket för frånvarande farsor, farsor som inte tar ansvar, farsor som sticker, farsor som inte möter sina barns behov av kärlek.

Men jag ger heller inte mycket för alla dessa gnällkärringar som ömkar sig själva så snart det ges tillfälle, som i sitt kön har hittat en ursäkt att ständigt bli tyckt synd om.

Och jag är heller inte särskilt förtjust i de svenska män av sin tid som närmast vrider armen ur led i sin iver att få ta avstånd från sitt eget kön och den kultur som finns i mycket manligt umgänge.

Jag är själv pappa till pojkar. Mina grabbar skall inte växa upp till några kvinnoföraktande bufflar. Men de ska heller inte växa upp med ångest över att de föddes med penis. De ska inte växa upp till några inställsamma mjukisbyxor som sitter i ring och upprörs över språkbruket bland män på allsvenska fotbollsläktare.

Mina killar skall växa upp till rejäla, kärleksfulla, ansvarstagande och stolta män.

Väl talat Mattias. Men något säger mig att du inte hade fått godkänt som förälder av Ingemar Gens:
http://www.alltombarn.se/foraldraliv/sa-breddar-du-konsrollerna-for-dina...

Anders: Tack för länken. Du har förmodligen rätt. Denne Ingemar Gens skulle ge mig underkänt. Risken är att jag inte skulle överbetygsätta honom heller. Jag är nämligen tveksam till om det är gott föräldraskap att använda sina barn som några slags genuspolitiska försökskaniner. Mitt förslag är att han själv tar och går ut på stan i kjol om han nu tror att det skulle förbättra världen.

Skönt att vara MUSLIM - slippa feministidioterna.
Härligt att vara MUSLIM och ha en fru som diskar, lagar mat, tar hand om barnen osv. Jag som man kan försörja familjen och beskydda den!
Skönt att vara MUSLIM - slippa feministidioterna.
Härligt att vara MUSLIM och ha en fru som diskar, lagar mat, tar hand om barnen osv. Jag som man kan försörja familjen och beskydda den!
Skönt att vara MUSLIM - slippa feministidioterna.
Härligt att vara MUSLIM och ha en fru som diskar, lagar mat, tar hand om barnen osv. Jag som man kan försörja familjen och beskydda den!
Skönt att vara MUSLIM - slippa feministidioterna.
Härligt att vara MUSLIM och ha en fru som diskar, lagar mat, tar hand om barnen osv. Jag som man kan försörja familjen och beskydda den!
Skönt att vara MUSLIM - slippa feministidioterna.
Härligt att vara MUSLIM och ha en fru som diskar, lagar mat, tar hand om barnen osv. Jag som man kan försörja familjen och beskydda den!
Skönt att vara MUSLIM - slippa feministidioterna.
Härligt att vara MUSLIM och ha en fru som diskar, lagar mat, tar hand om barnen osv. Jag som man kan försörja familjen och beskydda den!
Skönt att vara MUSLIM - slippa feministidioterna.
Härligt att vara MUSLIM och ha en fru som diskar, lagar mat, tar hand om barnen osv. Jag som man kan försörja familjen och beskydda den!
Skönt att vara MUSLIM - slippa feministidioterna.
Härligt att vara MUSLIM och ha en fru som diskar, lagar mat, tar hand om barnen osv. Jag som man kan försörja familjen och beskydda den!

Tänk så bra det vore om papporna faktiskt ägnade sig åt att vara bra pappor, istället för som trenden är just nu försöka vara någon slags mammor. Bra mammor kommer de aldrig att bli, det kan man se i enkla saker som att alla små barn som saknar mössa en kall oktoberdag är ute med sin pappa. Men bra pappor som tar hand om sina familjer, delar det tunga hemarbetet, och samtidigt respekterar det viktiga samspelet mellan bebis och mamma, det behöver vi!