Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv
Publicerad: 2011-02-02 06:02, Uppdaterad: 2011-11-02 16:11
Regeringen satsar på ungdomar i gymnasiesärskolan - men hela samhället måste bryta med en förlegad syn på människor med utvecklingsstörning. Det krävs också att arbetsmarknaden ser den arbetspotential som dessa ungdomar har, skriver biträdande utbildningsminister Nyamko Sabuni (FP).
Nyamko Sabuni (FP)
Biträdande utbildningsminister
Särskolan är en skolform som behövs. Men den får inte bli en utsorteringsplats för barn som kan gå grundskolan och vägen från gymnasiesärskola till vidareutbildning och arbetsmarknad måste öppnas upp.
Resultatet av den granskning regeringen låtit göra om hur intagningen till särskolan gått till är oroande. I många fall saknas utredningar eller så har de varit bristfälliga. Elever med utländsk bakgrund är överrepresenterade i de granskade kommunernas särskolor, vilket kan tyda på att elever som har stödbehov av andra skäl än utvecklingsstörning tas emot i särskolan.
Därför skärper regeringen kraven på intagningen till särskolan i den nya skollagen som träder ikraft 1 juli. För det första måste kommunen först utreda att eleven har en utvecklingsstörning innan man fattar beslut om att eleven bör gå i grundsärskolan. Utredningen ska bestå av en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. För det andra får bara de elever som har en utvecklingsstörning tas emot i särskolan, eller elever som har ett betydande begåvningsmässigt hinder p g a hjärnskada. Andra elever kan behöva särskilt stöd, men det ska de ha rätt att få inom ramen för grundskolan.
För de elever som gått gymnasiesärskolan - oavsett på vilka grunder de antagits - är vägen till vidareutbildning mycket svår. I praktiken har många av gymnasiesärskolans elever hamnat i en återvändsgränd. De som går ut gymnasiesärskolan har inte haft behörighet att studera vidare -trots att allt fler jobb kräver eftergymnasial utbildning, t.ex IT, teknik eller andra yrkeskunskaper.
Vi får inte behandla människor med utvecklingsstörning som ett kollektiv som inte behövs på arbetsmarknaden. Självklart behöver många särskilt stöd, vissa kommer kanske aldrig kunna arbeta. Men alla människor förtjänar att ses som individer med egna behov, förutsättningar och möjligheter att bidra i samhället.
Folkpartiet har länge tagit strid för människor som vanligtvis inte tar plats i det offentliga rummet. Individens rättigheter och skyldigheter står i centrum för liberalismen. Folkpartiet såg t.ex. på 1990-talet till att LSS-reformen blev verklighet, en reform som garanterar personer med funktionshinder rättigheter att delta fullt ut i samhällslivet.
Regeringen öppnar nu för de 2 000 ungdomar som varje år går ut gymnasiesärskolan att delta i satsningarna på lärlingar, vuxenutbildningar och yrkeshögskolan.
* Yrkeshögskolan ska få i uppdrag att gå igenom hur man kan ta emot studerande med funktionsnedsättning. Det kan även inkludera personer som avslutat gymnasiesärskolan och som kan ha förutsättningar att klara vissa studier inom exempelvis hantverk och IT.
* Lärlingsformen ska öppnas även för elever från gymnasiesärskolan. På särvux och yrkeshögskolan ska det vara möjligt att studera som lärling. Jag hoppas att många arbetsgivare ska se det som en möjlighet att generellt ta emot fler lärlingar.
* Yrkesvux, som hittills har gett 50 000 människor en yrkesutbildning, kommer från och med i vår även att inkludera studerande som gått på gymnasiesärskolan eller tillhör den studerandegruppen.
Skärpta krav på antagningen och nya vägar till vidareutbildning är viktiga steg. Nu har regeringen tagit emot Gymnasiesärskoleutredningen och vi kommer fortsätta vårt arbete för att stärka även dessa barns möjligheter och rättigheter till utbildning och arbete.
För att de här reformerna ska få riktigt stor effekt krävs inte bara att samhället bryter med en förlegad syn på människor med utvecklingsstörning. Det krävs också att arbetsmarknaden - såväl den offentliga som privata - ser den arbetspotential som dessa ungdomar har.
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.




9 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
Regeringens lösning på problemet är att göra om hela skolan till en särskola.
"LSS-reformen blev verklighet, en reform som garanterar personer med funktionshinder rättigheter att delta fullt ut i samhällslivet."
Nja, fullt ut är väl inte rätt ord, däremot har det underlättat för många med funktionshinder.
"Därför skärper regeringen kraven på intagningen till särskolan i den nya skollagen som träder ikraft 1 juli. För det första måste kommunen först utreda att eleven har en utvecklingsstörning innan man fattar beslut om att eleven bör gå i grundsärskolan. Utredningen ska bestå av en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. För det andra får bara de elever som har en utvecklingsstörning tas emot i särskolan, eller elever som har ett betydande begåvningsmässigt hinder p g a hjärnskada. Andra elever kan behöva särskilt stöd, men det ska de ha rätt att få inom ramen för grundskolan."
Gäller inte detta redan?
Upplys mig!
"Elever med utländsk bakgrund är överrepresenterade i de granskade kommunernas särskolor, vilket kan tyda på att elever som har stödbehov av andra skäl än utvecklingsstörning tas emot i särskolan."
Den här artikeln "kan tyda på" att regeringen har noll koll på vad det är för folk som man låter invandra. Förtroendet för regeringens invandringspolitik närmar sig absoluta nollpunkten.
Länken. http://en.wikipedia.org/wiki/IQ_and_Global_Inequality
Förklarar en hel del av problemet med sjunkande resultat i skolan!
Svar till Stefan Sjögren: "I dag gäller dessa regler som riktlinjer från socialstyrelsen. Från och med den 1 juli blir det lag i och med den nya skollagen."
Bra artikel men vilseledande rubrik. Det handlar om något annat än dåligt bemötande när elever i inte betydande antal har blivit placerade i en skolform som inte är designad för deras utveckling och behov. Sannolikt är det många barns utveckling som hämmats och möjligheter som har begränsats på grund av felaktiga placeringar i särskolan. Har aldrig förstått detta. Risken att det dessutom blir Ekostnadsdrivande för kommunen är inte oväsentlig. En diagnos för särskolan innebär att personen ifråga har rätt till insatser enligt LSS. Alltså viktigt att det blir rätt även av det skälet. Bra att det händer något.
Hej Maria, vi träffades på GRB Nygatan i Luleå för 2 år sedan.
Hur går det med att för bättra de unga funktionshindrades LEVNADSVILKOR?
Du minns väl att vi föräldrar lägger till ca 2000 kr varje månad för att få ekonomin att gå ihop för våra älsklingar.
Petter, Carl Johan och alla de andra är lika fattiga idag som för
2 år sedan.
Vad gör ni ALLA som är ansvariga för era partier när de gäller socialpolitiska frågor.
HÄNDER DE NÅGOT ALLS?
MVH. Mamma Else (frågande mamma)
Att få ner antalet barn med medfödda skador är också viktigt. Därför bör informationen om inavelsskador tvingas på alla i fertil ålder som vistas i Sverige. Kusingifte borde bestraffas mycket hårt då detta är ett stort risktagande för kommande barn.
Vad jag förstått är att man vill skärpa kraven på bedömning av barns intellektuella och sociala förmåga ,och med uteslutning av fysiska orsaker, så att de inte godtyckligt placeras i särskoleklass.
Har hört om många fall där elever placerats i särskola och sedan att det har visat sig att de blivit felaktigt bedömda.
Själv känner jag till tre fall.
En ut av dem tänkte läsa teologi på universitetet, sist när jag träffade honom.
Vad det gäller gäller barn av utländsk bakgrund, så händer det att föräldrar insisterar på att barnet skall börja skolan, redan vid sex års ålder, eftersom "det är så man gör i vårt land".
Trots att pedagoger avråder detta, är det somliga som inte ger sig. Följdaktligen hamnar barnet i en klass med svenska sjuåringar och andra som fått ett år på sig att mogna, och då hamnar det direkt på efterkälken.
Följden kan bli att barnet behöver assistans och hamnar i en karusell av dåligt självförtroende, med mobbning som följd, därefter blir inlärningen lidande.
Det här måste poängteras noga, tycker jag, och inte att tala om de merkostnader det för med sig, då ett omoget barn i behov av extrastöd sätts i skola i förtid . Då kan det hända att det bedöms som en underutvecklad individ.
Det finns olika nivåer av utvecklingsstörning och det är viktigt att tillgodose individens behov , så gott det går.
De som har ett lätt förståndshandikapp kan känna sig väldigt förnärmade då de föses ihop med gravt handikappade.
De bör ha en anknytning till den normala skolan, men med assistans, förstås.
Jag menar också att de skulle kunna delta i gemensamma skolarbeten, med dessa som är "normala", då i ämnen som slöjd musik, eller i andra ämnen, som just de är bra på.
Sen är det frågan hur de skall bemötas.
De vill bli bemötta som vilka människor som helst och att vi har samma förståelse för dem som alla andra som behöver hjälpmedel i form av glasögon ,hörapparater, mediciner och annat.
Att de har ett litet handikapp men att det är inte deras personlighet.
Naturligtvis gäller detta de gravt handikappade också..