Mer konkurrens ger lägre byggkostnader

Samtidigt som många människor har svårt att få tag på en permanent bostad fortsätter bostadsbyggandet i Sverige att präglas av höga kostnader, en svårrörlig marknad samt svaga konkurrensmöjligheter. Mellan 2005-2010 steg de svenska byggkostnaderna med 21 procent, att jämföra med EU-snittets ökning på 12 procent. Vi har nu därför Europas högsta byggkostnader vilket leder till högre hyror och avgifter för den enskilde individen. Från att ha legat i EU:s mittskikt över byggkostnader för tio år sedan är det i dag 55 procent dyrare att bygga i Sverige jämfört med genomsnittet inom EU. I många kommuner finns därför en tvekan att investera i nya bostadsområden eftersom de intäkter som därefter kan tas in inte klarar av att kompensera investeringsgraden och byggkostnaden förrän efter flera år. Även de investeringar som ofta krävs kommunalt för att göra ett bostadsområde attraktivt - väl fungerande kommunikationer, skolor och barnomsorg - kan heller inte hämtas in tillräckligt snabbt för att göra ett nytt prospekt lönsamt inom ett rimligt tidsspann.

För att kunna åstadkomma lägre byggkostnader krävs det framför allt att konkurrensen inom byggsektorn ökar kombinerat med sänkta skatter och ett förenklat regelverk.

Den moderatledda Alliansen har därför under de senaste fyra åren inlett arbetet med att reformera och förenkla byggsektorn. De snedvridna och kostnadsdrivande byggsubventionerna har i ett första steg avskaffats. Bostadsreformen som trädde i kraft

1 januari innebär exempelvis bättre förutsättningar för en väl fungerande hyresmarknad, inte minst vad gäller hyressättningen, vilket på sikt stärker hyresrätten som boendeform. Därmed kan Sverige också undvika det framtida överhängande EU-kravet på att allmännyttan endast skall vara en boendeform för människor med små och medelstora inkomster. Samtidigt har också de regelförenklingar inom plan - och bygglagen som genomförts inneburit ett minskat krångel inom byggsektorn för såväl kommunala som enskilda byggaktörer. Fortsatt tydliga krav på detaljplaner för nya prospekt innebär samtidigt att byggkostnaderna på sikt kan sänkas, vilket gynnar både byggaktören som den enskilde.

De höga svenska byggkostnaderna har emellertid lett till en situation där allt färre människor i dag har råd att flytta till och betala hyran i nybyggda fastigheter, vilket ytterligare minskar incitamenten till nybyggnationer. En tanke som nyligen har förts fram är att ränteavdragen vid bolån skall sänkas från 30 till 25 procent, vilket även skulle innebära att kapitalskatten sänks med lika mycket. Det snedvridna blir dock att alla människor som redan i dag har höga räntekostnader för sitt boende får en ökad kostnad med runt 200 kronor i månaden. Målsättningen och utgångspunkterna måste istället främst vara rimligare hyror och avgifter inom bostadsmarknaden för den enskilde till följd av sänkta byggkostnader genom ökad konkurrens och förenklade regelverk.

Christer Akej (M)

Riksdagsledamot

Norra och Östra Skåne

Christer Akej (1 artiklar)
http://www.skanemoderaterna.se/caj

Anmäl